Thomas Morell

Herr talman! Jag måste blanda mig i den här debatten lite grann.

Det är intressant att lyssna på ledamoten, när resonemanget bygger på att vi ska öka kostnaderna för vanligt folk ute i landsbygden. Det är ju det hela det här resonemanget kokar ned till: Man ska tvinga människor att byta fordon, och man ska tvinga människor att investera stora pengar i ett fordon som de i grunden inte har råd med.

Vi kan titta på det resonemang som den förra regeringen förde. Det slog igenom med full kraft, och vi fick en skyhög inflation som slår stenhårt mot varenda individ där ute. Räntorna gick upp. Det är precis den politiken ledamoten vill återinföra, vilket jag tycker är väldigt märkligt.

Det blir även en samvetsfråga. Lastbilstransporterna och godstransporterna får ofta klä skott för de här bekymren, men ingen lastbil som rullar ute på vägarna gör det för att någon tycker att det är så förtvivlat roligt att köra lastbil. I stället finns det i andra änden en kund som har beställt en vara, vilket var och en av oss gör varje gång vi går in i en butik och handlar någonting. Det kan handla om mat, kläder, en ny hammare eller vad det nu kan vara – så fort vi köper någonting beställer vi indirekt en ny transport.

Därför blir en samvetsfråga till ledamoten om hon drar ned på den privata konsumtionen för att därmed minska transporterna på väg. Det vore nämligen en väg att gå om vi ska minska transporterna i landet.

Herr talman! Vi debatterar i dag väg- och fordonsfrågor, TU9. Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet och avslag på samtliga motioner.

Herr talman! Vi ledamöter i Sveriges riksdag kan och ska skapa förutsättningar för att människor och företag ska kunna leva och verka i hela landet. Vi har ett ansvar att vidta åtgärder när vi ser att det uppstår allvarliga brister i vår infrastruktur. Väljarna, oavsett om de är företagare eller privatpersoner, kan med rätta förvänta sig att vi agerar.

Tillsammans med regeringen har vi sverigedemokrater lagt om kursen när det gäller satsningar på infrastrukturen, bort från fantasisatsningar på höghastighetståg till förnuftiga satsningar på underhåll av järnvägar och vägar. I den plan som just nu ligger för slutlig behandling avsätts medel för att få bort bland annat underhållsskulden på väg. Det är en tydlig kursändring där fokus ligger på att underhålla befintlig infrastruktur men också på förnuftiga satsningar på nya projekt.

En väl fungerande infrastruktur är viktig för att hela landet ska fungera. Oavsett om man bor och verkar i Kiruna, Vilhelmina, Stockholm, Växjö eller Ystad måste infrastrukturen fungera.

Herr talman! Den kursändring som nu sker är viktig för att infrastrukturen ska fungera i hela vårt land. Infrastrukturen är en förutsättning för att människor och företag ska kunna leva och verka i hela landet. Fungerar inte transporterna blir det ingenting av någonting annat heller.

En förutsättning för att människor ska få mat på bordet, kläder på kroppen, hus att bo i och jobb att gå till är att infrastrukturen funkar – sommar som vinter och dygnets alla timmar. Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen ökar därför satsningarna på vägunderhåll. Det är en åtgärd som är efterlängtad av landets bilister.

Herr talman! Den här vintern kom det återigen snö och kyla, precis som det brukar göra varje vinter. Kylan har dock hängt i längre tid än vanligt i södra Sverige. Det är till glädje för alla sportlovsfirande barn, men tyvärr tycks vintern komma som en överraskning för Trafikverket även i år.

I stora delar av Sverige blockeras Europavägar och riksvägar som är viktiga för att industri, handel och jordbruk ska fungera. Även privatpersoner, räddningstjänst, ambulans och polis måste kunna ta sig fram. Olyckorna lät inte heller vänta på sig; kollisioner och avåkningar avlöste varandra.

Herr talman! Att så viktiga delar av vår infrastruktur är blockerade så fort det kommer lite snö är inte acceptabelt. Samhällskostnaderna vid så omfattande stopp blir naturligtvis stora, långt mycket större än kostnaderna för en väl fungerande vinterväghållning.

För egen del blev jag kontaktad av flera åkeriägare och förare som larmade om glashala vägar, där det till och med var svårt att gå. På Facebook lades filmer upp med vägar som var så hala att man åkte på skorna på den isbelagda vägbanan.

Herr talman! Yrkesförarna ser till att industrier, sjukhus, apotek och livsmedelsbutiker, för att nämna några, får sina viktiga transporter utförda. I radioinslag från olika delar av landet beskriver yrkesförare sin arbetssituation – en arbetssituation som inte på något vis skulle accepteras i andra yrken.

Att underhållet av vintervägarna kraftigt försämrats de senaste tio femton åren har varit ett ständigt samtalsämne. Det är inte heller rimligt att stora transportleder är blockerade i flera timmar på grund av bristfälligt underhåll. Gång på gång säger Trafikverket att man ska stanna hemma när väglaget är dåligt.

En rimlig följdfråga blir då: Hur ska leveranser till industrier, livsmedelsbutiker, apotek och sjukhus utföras om bristfälligt underhåll ständigt stoppar godsflöden? Och hur ska räddningstjänst, ambulans och polis nå nödställda om vägarna är blockerade? Transporter är samhällets blodomlopp och en absolut förutsättning för att vårt välfärdssamhälle ska fungera.

Trafikverket har under många år byggt upp ett upphandlingssystem som bevisligen inte fungerar. Detta, tillsammans med en övertro på digitala väderstationer, skapar de problem vi ser på landets vintervägar.

Tillsammans med en riksdagskollega var jag i går på besök hos ett åkeriföretag. Vi diskuterade då just upphandlingsformerna när det gäller underhållet av vintervägar. Det är bara att konstatera att så som dessa kontrakt upphandlas skapas förutsättningar för stopp i trafiken. Man kommer ut för sent, och de insatser man gör är för dåliga.

Detta är ett jättebekymmer, som vi har tagit upp i diskussioner med Trafikverket. Nu är det dags att skrota denna upphandlingsform. Vi måste fokusera på resultat. Det är ett absolut krav för att infrastrukturen ska fungera.

(Applåder)

I detta anförande instämde Rashid Farivar och Patrik Jönsson (båda SD).

Fru talman! Nu kommer en fråga från mig, så har vi löst den biten också.

Det är lite fascinerande att höra resonemanget som just nu kommer från oppositionssidan om att det inte görs tillräckligt fastän det görs väldigt mycket för att komma åt problemet med att människor dödas och skadas i trafiken. Varför gjorde man inte det under mandatperioden 2018–2022? Jag tror att jag hade 140 debatter här i kammaren om trafiksäkerhet på ett eller annat sätt, men det hände ingenting. Nu har det ändå tagits ett antal steg framåt för att komma åt det här.

Det Ulrika Heie sa om ägget är ganska belysande. Vi har ett annat bekymmer med de flesta. Det är bara att titta ut över salen här och ställa frågan: Hur många har vinterkläder på sig när de kör bil? Det har de allra flesta nu när det är vinter. Man måste knäppa upp dem för att lägga bältet dikt an mot kroppen. Det är betydelsefullt att kunna informera människor om vikten av att sätta bältet rätt när man tar på sig det. Om man har en vinterjacka mellan bältet och kroppen är det fullständigt tillräckligt för att hjärtat ska lossna i samband med en kollision. Hur många känner till det?

Under de utbildningar som jag själv har varit med om att hålla har vi många gånger tjatat om vikten av att lägga bältet rätt mot kroppen och rycka åt så att det stramar över höfterna. Då kan säkerhetssystemen i bilarna göra resten av jobbet. Man måste dock själv göra det första för att få hjälp av bilen. Det är jätteviktigt.

Det finns mycket att göra för att komma åt det här. Jag anser fortfarande att vi måste ha uniformerad personal för att komma åt dem som allvarligt bryter mot regelverket i trafiken och för att skydda oss andra.

Fru talman! Jag kände att jag var tvungen att gå upp och svara lite grann.

I 40 procent av dödsfallen har förarna varit påverkade på ett eller annat sätt, vilket MHF redovisade när de var hos oss i utskottet. Visst går det att via frivilligorganisationer informera människor om vikten av att inte använda droger eller alkohol när man kör bil, men en frivilligorganisation kan aldrig göra något åt problemet när det är ute på vägen. Vi måste ha polisiära resurser som kommer åt de förare som inte håller sig nyktra när de kör – om förarna i 40 procent av dödsfallen på ett eller annat sätt är påverkade av alkohol måste vi ju lägga fokus där.

Vi fick inte någon redovisning av detta, men om 40 procent av de döda var påverkade var även ett ganska stort antal av de skadade påverkade när de satt bakom ratten. Vi måste göra något för att komma åt dem som inte sköter sig i trafiken. Här kommer vi tillbaka till det jag talade om förut: Vi måste ha ut mer uniformerad personal på vägen.

Jag har som sagt själv varit aktiv inom frivilligorganisationer i många år och har utbildat yrkesförare i att köra när förhållandena är sådana att övrig trafik inte tar sig fram. Vi har jobbat intensivt för att öka kunskapen bland våra elever. När man drar undan pengar för sådan verksamhet får det förstås konsekvenser. Jag hade velat se att man lade mer pengar på detta, för det gör nytta i det allmänna trafiksäkerhetsarbetet. För att komma åt dem som kör påverkade finns det dock bara en väg, och det är uniformerad personal.

Fru talman! Antalet poliser på vägarna har blivit fler, och det är viktigt för den allmänna brottsbekämpningen att vi får ut uniformerad personal på vägarna. Det jag skulle vilja göra är att få fler av dessa att utbilda sig till trafikpoliser. Det har man inte haft möjlighet till, för vi har haft en situation i det här landet med enorm kriminalitet. Då har Polismyndigheten i stället fokuserat på att komma åt de problemen.

Jag reagerade själv på nyheten som kom i veckan om att januari var den första månaden på åtta år som vi inte hade en dödsskjutning. Det är skrämmande att vi har en nyhetsrapportering där man tycker att detta är en nyhet. Jag tycker att det skulle ha varit så alla månader.

Det här har gjort att Polismyndigheten har fokuserat på att komma åt den allvarliga kriminella verksamheten i samhället. Jag har påtalat för vår justitieminister att han också måste se till att få ut mer uniformerad personal som gör kontroller på väg. Skälet är att all logistik och all förflyttning som sker av vapen och narkotika sker på vägen.

Många inom Trafikverket lever i tron att vi behöver fler kameror, och det är vad de predikar. Men fler kameror kommer aldrig att göra att vi kommer åt de figurer som förser de kriminella nätverken med narkotika och vapen. Dem kommer man bara åt genom att på vägarna ställa ut uniformerad personal som aktivt arbetar med att söka igenom fordon. Det är så man kommer åt dem. Vi kommer inte att lösa detta förrän den dagen vi höjer garden i vägtrafiken.

Det kommer också att leda till att vi får färre döda och skadade i trafiken, för de flesta är faktiskt ögontjänare och lättar på gasen när de ser en polisbil. Så fungerar vi människor för det mesta.

Fru talman! Ja, hur ska vi nå målen? Nu låter jag som en gammal grammofonskiva som har hakat upp sig, men vi behöver få ut fler poliser på vägarna.

Jag pratar mycket om beteendet ute på vägarna med gamla kollegor inom polisen och med chaufförer som sitter och kör tunga fordon. De berättar att det hela tiden är vansinniga omkörningar, höga hastigheter och ett som annat. Detta gör att risken för både dödsfall och skador i trafiken ökar.

Det är ingen konst att köra fort. Det kan vi göra allihop. Problemet är att någon som kommer fort in i en miljö där det i övrigt går lagligt till kan bli överraskad, och då har man olyckan runt hörnet.

Man har haft en övertro på att kameror ska lösa den här situationen, men det gör de inte. Vi måste ha uniformerad personal ute som aktivt arbetar med hastighet, nykterhet, bältesanvändning och beteende i trafiken – som att man inte kör om vid möte.

Jag får dagligen vittnesmål från chaufförer som sitter i 60-tonsekipage och som har upplevt att personbilsförare kör om och kommer rakt emot dem. Var och en förstår vad som kommer att hända om det tar emot där.

Här har vi mycket att göra, men det är ändå så att vi för att nå målen måste ha fler kontroller på vägarna och fler aktiva poliser ute som arbetar.

Jag har i över 20 år arbetat i frivilligorganisationer för att utbilda speciellt förare av tunga fordon. Om jag själv hade fått bestämma hade det blivit mer pengar. I budgetförhandlingar får man dock ge och ta, och då får man också acceptera att det blir så här. Men jag ser också att man måste öka insatserna när det gäller exempelvis övervakning på vägarna för att komma åt det här.

Fru talman! Ett snabbt svar när det gäller alkobommar är att det faktiskt var polisen som satte stopp för att investera i sådana. Man ansåg att bommen var en våldshandling som polisen utförde gentemot de individer som var där. Det var ett synnerligen märkligt argument, men det var så man förde fram resonemanget. Jag tycker att det är väldigt konstigt, och det har vi fört fram i diskussioner kring detta.

När det gäller pethtesterna ska det självklart utredas varför det blev fel. En myndighet har begått allvarliga fel som strider mot lagstiftningen. Självklart måste det utredas och åtgärder vidtas. En oerhört viktig del i detta är att helt enkelt byta ut ledningen för Transportstyrelsen så att man tydligt markerar att detta inte duger och att det nu måste till en ny ordning.

Frågan om att bredda nollvisionen är sannolikt den sista jag hinner svara på. Svårt skadade är i regel människor som får men för resten av livet. Detta beror ofta på att man inte använt säkerhetsbälte, och konsekvensen av det är dessa skador. Om man använder bältet på rätt sätt och kör med förstånd, vilket en del kanske inte gör, blir skadeverkningarna i händelse av en olycka väldigt små. Man brukar säga att de flesta av oss överlever en kollisionshastighet på 70 kilometer i timmen om man har bälte på sig. Hastigheter däröver i själva kollisionsögonblicket får i regel konsekvensen att människor dör.

Vi har mycket att göra när det gäller att få ett annorlunda beteende i trafiken så att man respekterar de regelverk som finns. Bilarna har skapat en situation där dödstalen minskar, men det är fortfarande många som skadas.

Fru talman! Jag börjar med den sista frågan, den om alkobommar. Där har vi legat på. Det har avsatts pengar för att investera i alkobommar i hamnarna. Vi tycker att det är viktigt. Tullverket har slagit larm om att de hittar i snitt två berusade förare i veckan vid sina stickprovskontroller. Då är ju frågan hur det ser ut totalt. Därför vill vi prioritera alkobommarna, och det är också någonting som vi för fram i resonemanget med departementet. Den frågan vill vi gärna få i land så snabbt som möjligt.

När det gäller pethtester var vi några stycken, även en partikamrat till Ulrika, som träffade representanter för dem som har råkat ut för de här testerna. Man kan konstatera att Transportstyrelsens sätt att hantera detta är i strid med gällande lagstiftning. Man har trampat i klaveret riktigt ordentligt. Man har tagit prover utan att informera patienten om att man tar de här proverna, vilket strider mot patientlagen och så vidare. Sedan har man använt sig av de här pethtesterna för att dra in körkort.

Det här är ett direkt rättshaveri. Jag kan säga att jag har varit väldigt tydlig i mina samtal med både ministern och statssekreteraren om att vi måste se till att få en bättre styrning på Transportstyrelsen, för det här duger inte. Det säger även Riksrevisionen. Transportstyrelsen har inte koll på sin verksamhet, och det slår igenom överallt. Pethtester är bara ett exempel på saker som inte fungerar på den myndigheten.

När det gäller att bredda nollvisionen kan jag säga att det finns mycket att göra där för att få bort de allvarliga skadorna. Men det får jag ta i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Nu ska vi debattera trafikutskottets betänkande 6, Trafiksäkerhet. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Vad är trafiksäkerhet? Är det att montera upp automatiska hastighetskameror utmed våra vägar, eller är det att i lönndom utföra pethprov på befolkningen? Svaret är nej. Trafiksäkerhet är så mycket mer.

Fru talman! Trafiksäkerhet är något vi skapar tillsammans som enskilda medborgare och myndigheter. Det bygger på respekt och förtroende för varandras roller.

För mig, som har ägnat nära nog hela mitt vuxna liv åt trafiksäkerhet, är den här frågan viktig. I mitt tidigare arbete var jag på åtskilliga olycksplatser och träffade människor som just upplevt det värsta ögonblicket i sitt liv. Närvaron av panik, chock, smärta och skräck var påtaglig. För några tog livet slut just där och då.

Jag har gjort cirka 300 tekniska undersökningar av fordon för att hitta orsaken till olyckan. Var det föraren, fordonet eller vägen som var orsaken till olyckan? Under en period då olyckorna avlöste varandra i tät följd kändes det som att vara handelsresande i människors sista två sekunder i livet. Det är i just de sista sekunderna man finner svaret på olyckans orsaker.

Fru talman! En av de värsta arbetsveckor jag har upplevt inträffade för cirka 20 år sedan. På en vecka omkom sju personer i trafiken, bara i Skaraborg. I samtliga av dessa olyckor skulle jag utreda orsaken. Varje dödsoffer har en stor krets av människor omkring sig – föräldrar, barn, syskon och övrig släkt och vänner. Varje dödsfall i trafiken påverkar många människor, inte minst dem som har att agera på olycksplatsen och i den utredning som sedan följer. Trafiksäkerhet är viktigt, och det är något som angår och berör oss alla.

Trafiksäkerhetskameror är långt ifrån lösningen. Inte heller pethtester i lönndom på befolkningen är en lösning. Det krävs närvaro av trafikpoliser. De upptäcker påverkade förare, olovliga körningar och en mängd andra trafikbrott – och, inte minst, de hittar annan grov kriminell verksamhet i vårt samhälle, allvarliga brott som en ATK-kamera helt blundar för.

Fru talman! När det gäller pethtester har Transportstyrelsen fått omfattande kritik för sitt sätt att agera när de återkallar körkort för människor som inte har gjort sig skyldiga till rattfylleri. Även läkare har fått berättigad kritik för att de har tagit prover på patienter utan att meddela individen om detta, vilket är ett tydligt krav i lagstiftningen. Resultatet har blivit att ett stort antal människor fått körkortet återkallat på väldigt lösa grunder.

Stormen kring pethtesterna fick Transportstyrelsen att omedelbart ändra sina rutiner, vilket är ett kvitto på att något inte står rätt till. Transportstyrelsen trampade i klaveret ordentligt när de började använda pethtestet som grund för att återkalla körkort.

Låt mig vara tydlig i frågan om påverkade förare: De har inte på vägen att göra, punkt.

Att Transportstyrelsens skrivbordskontroller skulle minska antalet rattfyllor på vägarna är inget annat än en akademisk kullerbytta. Vi satt i utskottet häromdagen och lyssnade på MHF, som via Rättsmedicinalverket har kunnat konstatera att av dem som dör på vägarna är 40 procent påverkade av något, alkohol eller droger. Det är en synnerligen allvarlig situation.

Rattfyllerister på våra vägar saknar i regel körkort, för det är ju redan indraget. Att bekämpa rattfylleriet kräver polisiär närvaro på vägarna. Synliga poliser är ett effektivt sätt att öka trafiksäkerheten. En bonus är att de samtidigt strör grus i maskineriet för de kriminella nätverken.

Fru talman! Låt mig också ta upp frågan om underhållet av våra vintervägar. Våra yrkesförare ser dagligen till att vi får mat på bordet och kläder på kroppen. Yrkesförarna ombesörjer också transporter åt industri, sjukvård och jord- och skogsbruk. Yrkesförarna ser helt enkelt till att hela vårt samhälle fungerar i stort och smått. Just nu utför de sina arbetsuppgifter med livet som insats.

Jag har 50 års erfarenhet av det svenska vägnätet och kan bara konstatera att underhållet har varit på ett sluttande plan. Nu har vi tillsammans med regeringen sett till att tillföra pengar så att underhållet ska bli bättre. Det är en stor förändring jämfört med tidigare. Men när det gäller underhållet av vintervägar är det inte pengar som är problemet. Det är ett katastrofalt uselt upphandlingssystem och en övertro på digitala meteorologer i diket som har skapat den situationen. Här är vi sverigedemokrater tydliga: Gör om och gör rätt!

Fru talman! I vår strävan att öka trafiksäkerheten kan vi inte acceptera att myndigheter agerar förtroendeskadligt. Det får rakt motsatt verkan, och vi når inte ut till medborgarna. Förtroende är något man måste vårda. Och, som sagt, trafiksäkerhet bygger på förtroende.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrik Jönsson (SD)

Fru talman! Jag vill gå tillbaka till den första frågan ledamoten lyfte upp i sitt anförande: det här med investeringar i järnvägssystemet och att regeringen skulle i stort sett ha slagit undan investeringar på järnvägssidan. Så är inte fallet.

Det regeringen gjorde tillsammans med oss var att sätta stopp för höghastighetståget, för att frigöra pengar för andra investeringar. Hela idén med höghastighetståg har ju slagit undan benen för ett fungerande järnvägssystem.

Man räknar helt fel när man räknar på kostnader i samhället. Det har jag påtalat åtskilliga gånger. Man tar inte in godset i beräkningen utan räknar bara vad det kostar när vi människor blir försenade vid tågresor. Att godset, som är så oerhört viktigt för vår industri, inte är med i beräkningen blir väldigt fel. Därför har en så viktig sträcka som Göteborg–Alingsås hela tiden plockats undan i arbetet med den nationella planen. Det gjorde man medvetet i den förra regeringen; man ville styra till höghastighetståg i stället.

Vad är det då som är så viktigt med sträckan Göteborg–Alingsås? Jo, det är hela livsnerven för godsflödet upp till Norrland, Mellansverige och Mälardalen. Trafiken är så intensiv mellan Göteborg och Alingsås att när det blir störningar där fortplantar sig de störningarna till och med upp till pendeltågstrafiken i Stockholm. Därför måste man sätta fokus på att få bort just den flaskhalsen. Då pratar vi inte om höghastighetståg; det är en investering som inte kommer att leda till ökad kapacitet i systemet totalt sett, eftersom stora mängder går via Västra stambanan upp till industrin i norr. Den förra regeringen gjorde en helt bakvänd analys av verkligheten, vilket även rapporten säger.

Fru talman! Jag hoppade till lite när ledamoten sa att det gjordes investeringar när Miljöpartiet satt i regeringen. Jag vill kontra lite grann. När Miljöpartiet satt i regeringen upprättades den här rapporten från Riksrevisionen, som jag nu håller upp. Den är inte vacker att läsa. Där påtalas det tydligt att det inte fanns någon styrning för framtagandet av en nationell plan.

Ni hade inte koll på läget, Linus Lakso. Ni hade inte koll på de ekonomiska delarna. Det var bristande kostnadskontroll. Rapporten är hemsk att läsa. Jag aldrig har läst en rapport där man så tydligt markerar emot en sittande regering som man gör i denna.

Jag reagerade på en sak till. Ledamoten sa att Volvo och Scania inte kan sälja några elektriska lastbilar och att det är regeringens fel. Regeringen har inte med det att göra, till att börja med. De ligger långt framme rent tekniskt med sina fordon. Men marknaden där ute är inte villig att betala för de merkostnader det innebär att transportera med de bilarna. De är lite styvt dubbelt så dyra som en traditionell lastbil.

Vi har också ännu en situation på marknaden. Om vi skapar ett transportsystem internt i Sverige som är dyrare än det den osunda konkurrensen kan erbjuda – jag pratar om den olagliga yrkesmässiga trafiken och deras insmugglade bränslen – slår det ut våra svenska åkerier fullständigt. Kunden är inte villig att betala den kostnaden. Det må vi ha uppfattningar om, men det är verkligheten. De svenska åkerierna har alltså inte ekonomiska förutsättningar att köpa en bil som är mer än dubbelt så dyr, eftersom de inte får hem de pengarna igen. Marknaden köper hellre osunda transporter.

Fru talman! Rapporten talar sitt tydliga språk och visar att det inte funkade under den förra regeringen. Trafikverket fungerar inte heller, och det har vi varit kristallklara med. Vi anser att det inte funkar och att det måste ske en förändring. Det har lett till att vi samtalar direkt med generaldirektören i olika frågor.

Ledamoten tog själv upp underhållet på vintervägarna och hur halkigt och eländigt det är på dem. I ett samtal jag hade med generaldirektören bad han mig att jag skulle ställa frågor till dem som är entreprenörer och gör jobbet där ute. Jag ställde dem till mina vänner och fick ett 38 sidor långt svar som jag lämnade över. Svaret visar med all önskvärd tydlighet hur illa skött det var under den tidigare regeringen, som gjorde ett upphandlingssystem som är en perfekt modell för att skapa hala vägar.

Numera är man alltid tvåa på bollen och väntar tills halkan slår till. Först då skickar man möjligen ut en bil med salt och 80 procent vatten i stället för torrsalt. Det säger sig ju självt att sprider man vatten på vägarna blir det ännu halare. Jag kan visa bilden jag fick från Arvidsjaur i går. Där är det skridskor som gäller om man ska ut och åka på vägarna.

Detta system skapade den förra regeringen, och systemet måste förändras. Bollen ligger nu hos Trafikverket efter det svar jag lämnade över, och jag utgår från att det blir en förändring. Det är kanske svårt att göra den under innevarande vinter, men nästa vinter måste det definitivt bli bättre.

Fru talman! Jag är tvungen att blanda mig i debatten igen. Jag lutar mig faktiskt mot Riksrevisionens rapport. Den riktar svidande kritik mot hur den förra regeringen bedrev sin verksamhet. Man hade ingen koll på den. Man hade definitivt inte koll på pengarna. Det här är ju synnerligen allvarligt.

I samband med valet 2022 tillträdde den nuvarande regeringen med stöd av Sverigedemokraterna. Jag kan försäkra att vi har legat på ordentligt. Vi måste få en annan tingens ordning på Trafikverket så att vi får ut det som man kan förvänta sig av alla pengar som sätts in.

I rapporten från Riksrevisionen riktas det synnerligen allvarlig kritik mot hur den förra regeringen hanterade detta. Låt mig läsa ett stycke som visar hur allvarligt det var: Hade regeringen valt mer samhällsekonomiskt lönsamma åtgärder hade nationell plan kunnat bidra betydligt mer till de transportpolitiska målen med en oförändrad budget. Lite längre fram står följande: Analysen visar att tillgängligheten hade kunnat öka med 30 procent. Ungefär dubbelt så många dödsfall och allvarliga skador hade kunnat förebyggas.

Vi pratar alltså om att människor kan ha dött eller blivit svårt skadade på grund av att man inte hade någon ordning på verksamheten. I detta betänkande vill Socialdemokraterna göra precis likadant en gång till. Magnus Jacobsson tog i sitt anförande upp den här ekonomiska delen, som visar förvirringen i den socialdemokratiska politiken.

Vi måste hålla oss borta från detta. Jag utgår från att vi får förnyat förtroende i valet kommande höst.

Fru talman! Vi vet inte exakt vad som orsakade händelserna på järnvägen där uppe. Det var ett inslag på tv häromkvällen där man konstaterade att kalhyggen som låg alldeles ovanför järnvägsbanken tillsammans med skogsbilvägar var en bidragande orsak till att vattnet leddes ned till järnvägen. När vattnet nådde järnvägsbanken hade det ingenstans att ta vägen, för trummorna i banvallen var för klena. Då letade sig vattnet fram en annan väg, och då spolades järnvägsbanken helt enkelt bort. Det kan alltså finnas helt andra förklaringar till att den här situationen uppstod.

En viktig del i hela det här resonemanget är att vi har en fungerande järnväg så att industrin kan lyfta upp sitt gods på tågen. Som det är nu säger fyra av fem industriföretag att man tvekar att investera i Sverige för att infrastrukturen fungerar så dåligt. Det är därför regeringen tillsammans med oss lägger fokus på att få en helt annan inriktning. Vi måste få en järnväg som fungerar året om, oavsett väder. Vi måste stärka vårt järnvägssystem.

Då är frågan: Har Centern fortfarande tankar på att vi ska bygga höghastighetståg i stället för att se till att få en järnväg som fungerar även för godstrafiken? Om inte den fungerar kommer industrin att flytta ut, och då har vi andra bekymmer också.

Det gäller att man har en tanke på hur vår infrastruktur ska fungera och hur vi säkerställer att den fungerar. Då måste vi börja underhålla. Vi kan inte ha ställverk från 60-talet som ska reglera våra moderna tåg. De måste bytas ut – så enkelt är det. Detta satte den förra regeringen helt i vänteläge. Det står tydligt i klartext i den rapport som jag har liggande framför mig.

Fru talman! Jag fick en fråga av ledamoten Heie.

Att vi inte kan tänka två saker samtidigt stämmer inte riktigt. Problemet är att den här regeringen ärvde en situation som gör att vi är skuldsatta bokstavligt talat ända upp till taknocken. På järnvägssidan har vi en underhållsskuld på 90 miljarder. I Riksrevisionens rapport är domen över den förra regeringen hård. I ett kapitel står det att regeringen intecknar framtida investeringsmedel. Man har alltså intecknat för framtiden på ett sätt som begränsar möjligheterna att bygga ut järnvägen.

Vi är väl medvetna om att kapaciteten behöver öka, men det kan inte göras på samma sätt som den förra regeringen hanterade situationen.

Ledamoten tog upp det tillfälle då regnet spolade bort järnvägen i Västernorrland. Det visar så tydligt att man inte har tänkt på vad vi ska göra den dag då saker och ting inte är som de brukar vara. När järnvägen spolades bort i samband med regn fanns det bara en enda järnvägsförbindelse kvar som kunde försörja Norrland, och det var Inlandsbanan med de begränsningar som fanns med den, till exempel 400 meter långa mötesspår.

Det satte ljuset på hur illa man har skött det här under så många år. Man har inte investerat i eller underhållit den järnvägsinfrastruktur vi har. Regnet i Västernorrland satte fokus på vad vi behöver göra, nämligen se till att få en järnväg som funkar dygnets alla timmar året om. Det är precis vad regeringen gör.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på samtliga motioner.

Fru talman! Det stundar nya tider. Bort med det gamla och in med det nya! Bort med luftslott och in med tydliga satsningar på underhåll av både järnvägar och vägar! Vi i Tidö satsar även på sjöfart och flyg för att stärka vår infrastruktur.

Infrastrukturen är en viktig del i våra liv och en absolut förutsättning för att vi även framgent ska vara ett välfärdsland. Infrastrukturen är helt enkelt blodomloppet i vårt samhälle och ger människor rörelsefrihet, oavsett om det är fråga om arbetspendling eller fritidsaktiviteter. Att landets företagare är i behov av snabba och effektiva transporter torde de flesta vara medvetna om. Mat på bordet, kläder på kroppen och tak över huvudet kommer inte genom ett trollslag.

I flera decennier har underhållet av våra vägar och järnvägar nedprioriterats. Flera regioner bedömer den bristfälliga infrastrukturen som ett av de största tillväxthindren, och i många delar av landet riskerar infrastrukturen att bli en flaskhals för jobb och tillväxt om inte underhåll och upprustning prioriteras.

Strax innan valet 2022 fattade den förra regeringen beslut om infrastrukturplan för tiden 2022–2033. I underlaget från Trafikverket inför den dåvarande regeringens beslut kan man läsa följande: ”Tillståndet på det statliga vägnätet har försämrats gradvis under en längre tid, och med givna anslagsnivåer kommer nedbrytningstakten fortsatt vara högre än åtgärdstakten. Det betyder att vägsystemet” – trots anslagsökningen – ”kommer att försämras snabbare under planperioden än vad Trafikverket kan återställa.”

Den förra regeringen fattade alltså ett beslut som i praktiken innebar att man planerade att vägnätet gradvis skulle försämras. Det blir lite märkligt när samma partier i det här betänkandet plötsligt vill satsa på vägunderhåll.

Frågan som omedelbart infinner sig är uppenbar: Varför gjorde ni inte det när ni satt i regeringsställning? Varför fattade den förra regeringen ett beslut där man i praktiken valde att låta vägarna förfalla? Det var ju ett medvetet val när man fattade beslut om att minska underhållet på våra vägar. Kanske får vi ett svar på den frågan i dag.

Fru talman! Det var tydligt i den förra planen att den tidigare regeringen valde att lägga sitt fokus på nyinvesteringar i stambanor för höghastighetståg, ett projekt som kritiserades för höga kostnader och för att det saknades en struktur i arbetet. Riksrevisionens dom över den förra regeringen var stenhård och sammanfattas väl bäst i en mening: En salig röra utan kostnadskontroll!

Tillsammans har Sverigedemokraterna och regeringen lagt om kursen, och det rejält. Nu är det fokus på underhåll av både vägar och järnvägar. Tillsammans med regeringen sätter vi fokus på infrastrukturens roll i det svenska samhället. Vår strategi för en konkurrenskraftig infrastruktur sträcker sig inte enbart till vägar som transportmedel, då vi menar att alla trafikslag bör vara inkluderade och tas med i en heltäckande transport- och infrastrukturplanering. Oavsett om det är fråga om personer eller gods som ska transporteras på väg, på järnväg, med flyg eller med sjöfart måste infrastrukturen vara robust oberoende av årstid.

Sverige är ett avlångt land i Europas utkant, och därmed är också hela landet i behov av en infrastruktur som uppfyller kraven på effektivitet vid varje given tidpunkt. För stora delar av landet är flyget viktigt för att stärka den industriella utvecklingen. Flyget är snabbt och effektivt för tjänsteresor, räddningsflyg, brandflyg, polisflyg och inte minst försvaret. Att vi har en väl fungerande infrastruktur för flyget är av yttersta vikt för hela vårt land.

I det betänkande vi behandlar just nu kan vi se att flera partier på vänsterkanten faktiskt motarbetar möjligheten till en väl fungerande infrastruktur för flyget. Det får allvarliga konsekvenser för möjligheten att leva och verka i hela landet. Men det får också ödesdigra konsekvenser för ambulansflyg, polisflyg och brandflyg och inte minst för vår beredskap. I det omvärldsläge vi befinner oss i måste vi säkerställa att vi har en effektiv infrastruktur även för flyget.

Fru talman! Jag vill säga några ord om den verklighet som skapats av många års oförmåga att se infrastrukturens betydelse i vår vardag.

De senaste dagarna har min telefon och mejl bokstavligt talat svämmat över av meddelanden från förtvivlade förare ute på landets vägar. Underhållet av våra vintervägar har bokstavligt talat kollapsat. Den situation vi har ute på vägarna har fått flera förare att efterlysa ett skyddsstopp, då de upplever att de utför sitt arbete med livet som insats.

Åtta år med den förra regeringen visar på ett fullständigt haveri gällande halkbekämpningen på våra vägar. Det upphandlingssystem som byggdes upp har helt enkelt inte förutsättningar att halkbekämpa våra vägar. Det är helt enkelt inbyggt i systemet att vägarna fryser på och blir glashala. Jag fick i går en bild från en vän som visar läget för vägtrafikanterna just nu. Det var ren isbana mellan Älvsbyn och Arvidsjaur – inte ett sandkorn hade lagts ut!

Att järnvägen inte fungerar på ett tillfredsställande sätt är det många strandade resenärer som kan vittna om. För egen del åker jag mycket tåg, och jag är ofta försenad. Arvet från den förra regeringen är tungt, och det kommer att ta många år innan de omfattande bristerna i järnvägssystemet är åtgärdade.

Avslutningsvis vill jag summera vikten av fungerande infrastruktur.

För oss i Tidö är det centralt att människor ska kunna leva och bo i hela landet och ta sig till sina arbeten och fritidsaktiviteter snabbt och säkert. Företag ska ha goda villkor för sin verksamhet och kunna transportera varor till havs, på väg och järnväg samt i luften – den viktiga digitala infrastrukturen inte att förglömma. Politiken måste förhålla sig till människors faktiska villkor och inte bygga på utopier.

Sverige har fått en ny infrastrukturpolitik som ser till hela landets behov. Vägtrafiken har sin givna plats i människors vardag, oavsett om de bor i Malmö, Jönköping, Sveg eller Vilhelmina.

Järnvägen är viktig inte minst för industrin, och här ser vi möjligheten att utveckla järnvägen i hela landet. Det viktiga är inte hastigheten utan driftssäkerheten, helt enkelt att tåget går.

Flyget är en oerhört viktig del i vår infrastruktur och en absolut nödvändighet på många orter i landet. Att flyget har en nyckelroll i vårt lands beredskap inser nog de flesta. Brandflyg, ambulansflyg och polisflyg är viktiga delar när det gäller att rädda liv och egendom.

Sjöfarten är en nyckelspelare för vårt lands välstånd. Man inser dess betydelse när man ser den oerhört stora godsmängd som sjöfarten hanterar varje år. Att utveckla och stärka svensk sjöfart är ett viktigt mål för oss. Fler fartyg flaggas in till Sverige tack vare de förändringar som regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna har gjort. Det bådar gott inför framtiden.

Tillsammans med regeringen ser vi fram emot att utveckla infrastrukturen, oavsett om den går på land, i luften, till sjöss eller digitalt.

(Applåder)

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Det är oerhört viktigt att allt är korrekt. Jag har samlat på mig mängder av information, bland annat forskningsresultat, som visar att PEth-prover är jättebra om man ska konstatera om någon har druckit alkohol eller inte. Men det varierar beroende på kroppsstorlek och om man är man eller kvinna. För egen del är jag ganska stor, så jag kan dricka rätt mycket alkohol innan det ger utslag i promille eller i PEth-prov. För en människa med halva min kroppsstorlek eller för en kvinna krävs mindre alkohol, vilket konstateras i rapporten.

Det är viktigt att understryka att de exakta PEth-nivåerna varierar mellan individer beroende på en rad faktorer utöver kön och konsumtionsmönster, inklusive individuell metabolism och fysiologi. Därför kan man inte använda ett generellt värde när man ska bedöma om någon har ett riskmissbruk eller inte.

Framför allt måste det ske en medicinsk bedömning av läkare för att se om en människa har ett missbruk eller ej. Där är Socialstyrelsen, som vi har haft på besök i utskottet, kristallklar: Det går inte att bara stödja sig på ett labbprov. Därför är det viktigt att vi backar tillbaka nu. Om det är 40 fall eller fler är ganska ointressant, för de 40 individerna har blivit felaktigt behandlade. Då måste myndigheten backa och göra rätt. Det är oerhört viktigt.

Vi såg på TV4 i dag att förtroendet för både politiker och myndigheter minskar. Detta är något att fundera på. Vi som politiker måste vara lyhörda för vad folk där ute har för åsikter och vad de råkar ut för.

Fru talman! Tack för svaret, statsrådet!

Hela diskussionen och de problem som har funnits runt Transportstyrelsens agerande har fått ännu vidare konsekvenser i samhället. Det har inneburit att människor inte söker vård fast de behöver göra det, därför att de är rädda för att det kommer att få konsekvenser för körkortet. Det betyder att människor drar sig för att söka vård för något som kanske är en allvarlig sjukdom. Om människor väljer bort vården för att de är rädda för att drabbas av prov som tas i lönndom har vi ett ännu större problem.

Sedan finns ytterligare ett bekymmer, nämligen att blodcentraler rapporterar om att folk inte vill komma och lämna blod längre därför att de är oroliga för att det kommer att betyda att de blir av med sitt körkort. Nu går blodcentralerna ut på bred front och förklarar att de inte tar några PEth-tester i samband med att man lämnar blod. Det finns andra prov som är mycket viktigare för dem.

Det spelar dock ingen roll. Hela hanteringen och Transportstyrelsens agerande har fått konsekvenser även för sjukvården. Folk söker inte vård fast de behöver, och de går inte och lämnar blod. Detta får konsekvenser för möjligheten att vårda andra människor som har allvarliga sjukdomar. Därför är det viktigt att regeringen nu sätter ned foten gentemot tjänstemännen och generaldirektören för Transportstyrelsen. Det här är inte acceptabelt. Det får allvarliga konsekvenser.

Jag roade mig med att titta på Socialstyrelsens sätt att bedöma värdet av PEth-proverna. Om evidensstyrkan är markerad med två plus betyder det, enligt summering av evidensstyrka, att den är begränsad. Detta har man alltså använt för att dra in körkortet för människor, och man hävdar att man har ett jättebra värde för att kunna göra det.

Det här har lett till att polisen har fått in en anmälan mot Transportstyrelsen, och den 7 maj beslutade man att inleda en förundersökning, som visade att det fanns anledning att anta att brott som hör under allmänt åtal har förövats. Det är anmärkningsvärt att polisen har inlett en förundersökning för att Transportstyrelsen inte har skött sitt åtagande.

Det finns en forskare i Falun som har lyssnat på en tidigare interpellationsdebatt. Jag ska inte läsa upp alla kommentarer från henne om den, men hon har ett förslag, nämligen att det ska tillsättas en ordentlig utredning så att fakta tas fram om de konsekvenser som ändringen av praxis har fått för enskilda, för samhället, för tilliten till vården och för slöseriet med samhällets resurser, genom exempelvis onödiga domstolsprövningar. Myndigheterna har inte klarat av att göra detta, och därför behövs en extern granskning – det är alltså förslaget från forskaren i Falun. Jag kan inte läsa upp motiveringen – då får vi stå här en halvtimme till – men det är intressant att se att det här följs på forskarnivå.

Fru talman! Jag tackar statsrådet för svaret.

Detta med att köra onykter ute på vägarna är ett allvarligt problem, och givetvis ska vi göra allt för att komma åt dem som är rattfulla.

Jag vet att många kommer att titta på denna debatt i dag just för att PEth-testerna har blivit ett stort problem ute i samhället och engagerar en stor mängd människor. Jag vill därför passa på att be om ursäkt till dem som har mejlat mig men inte fått svar. Det har helt enkelt inte funnits möjlighet att svara på alla mejl.

Det viktiga är att komma bort från Transportstyrelsens låtsaspoliser. Det sitter tjänstemän på Transportstyrelsen och agerar poliser. Man anser att människor ska bli av med sina körkort trots att de inte har begått något brott. Man tycker att de har ett missbruksproblem, baserat på två PEth-tester, i vissa fall bara ett. Transportstyrelsen säger att det handlar om 40 fall under 2024. Men det stämmer inte, för i morse sa en journalist jag var i kontakt med att det är betydligt fler.

Vad vi behöver är riktiga poliser som kan agera ute på vägarna och ta bort dem som kör på fyllan. Vi behöver riktiga poliser som kan läsa lagstiftningen och förstå vad som faktiskt står däri och som inte leker med lagstiftningen så som man gör på Transportstyrelsen.

Att tro att Transportstyrelsens agerande leder till att vi får bort rattfyllerister är en akademisk kullerbytta av rang. Låt oss bara ta dödsolyckan i Gävle för någon månad sedan då två unga män omkom. Föraren saknade körkort och misstänktes dessutom för grovt rattfylleri. Där hade det ingen som helst betydelse att förarens körkort var indraget, för han körde på fyllan ändå. Det är detta som är problemet: Man tror att man kommer åt ett allvarligt bekymmer ute i trafiken genom att agera utifrån skrivbordskontroller.

I sitt svar hänvisar statsrådet till TSFS 2010:125, vilket är ganska lustigt eftersom det däri står ganska tydligt: ”En person anses vara beroende av substans som sägs i 1 § första stycket 1 eller 2 om diagnosen beroende har ställts utifrån vedertagen medicinsk praxis eller om det utifrån tillgänglig information kan bedömas att kriterierna för sådan diagnos är uppfyllda.”

En läkare ska göra en bedömning huruvida man har ett alkoholproblem eller inte. Man kan använda sig av PEth-tester när man ställer diagnos, men läkaren ska alltid föra en dialog med sin patient och göra vidare utredningar för att se huruvida patienten har ett alkoholberoende som är skadligt eller inte. Man kan alltså inte förlita sig på enskilda PEth-tester.

Det står tydligt att det krävs vedertagen medicinsk praxis för att man ska kunna bedöma om en människa har ett alkoholproblem eller inte. Detta har Transportstyrelsen helt frångått, vilket är synnerligen allvarligt.

Fru talman! Jag har jobbat med statistik, speciellt för trafikolyckor, eftersom jag har jobbat med trafikfrågor i många år och följt utvecklingen.

Det kan handla om en sådan sak som att använda bilbälte. I de utredningar som vi gjorde konstaterade vi att om det inte fanns några medicinska skäl i bakgrunden överlevde hälften av dem som inte använde bilbälte kollisionen.

Det är sådana här saker man ser om man fördjupar sig lite grann i statistiken och ser efter vad man kan göra för att nå målet att minska antalet döda i trafiken. Man måste sätta fokus på just de punkter där det finns problem och inte komma med svepande formuleringar och statistik som inte leder till det resultat man vill ha. Detta är oerhört viktigt för att man ska kunna lägga in resurser där de gör mest nytta.

Jag ska avsluta med att säga något om A-traktorerna. Det är ett bekymmer med upphinnandeolyckorna. Man ser inte A-traktorn för att skylten är smutsig. Det kanske också är mörkt och disigt och så vidare. En saftblandare skulle kunna vara en lösning, men det kan leda till ett annat bekymmer. Det blinkar lite varstans, och bilisten tappar respekten för saftblandaren och den funktion som den har: att varna för ett arbetsredskap på vägen.

Jag ser därför inte just den delen som en lösning. Men man kan ju titta på någonting annat för att uppmärksamma andra trafikanter på att det finns ett långsamtgående fordon längre fram på vägen. Det ska då vara något som syns när väderförhållanden är som sämst. Så är det inte i dag, utan skylten är på tok för dåligt utformad och sitter dessutom på fel ställe. I kombination med dåligt väder leder detta till att olyckan lurar bakom hörnet.