Thomas Morell (SD) svarade Carina Ödebrink i en replik om Vägtrafik- och fordonsfrågor i debatten ”Protokoll 2025/26:72 Tisdagen den 17 februari” den 17 feb 2026.
Carina ÖdebrinkS· i sitt anförandeBetänkandet Vägtrafik- och fordonsfrågor behandlar en mängd motioner som spänner över ett brett område. Alla frågor är viktiga, men för tidens skull vill jag göra några tydliga nedslag. Vi socialdemokrater står bakom…Herr talman! Betänkandet Vägtrafik- och fordonsfrågor behandlar en mängd motioner som spänner över ett brett område. Alla frågor är viktiga, men för tidens skull vill jag göra några tydliga nedslag. Vi socialdemokrater står bakom samtliga våra reservationer, men jag vill särskilt yrka bifall till reservation 22 om parkeringsfrågor.
Utsläppen från inrikes transporter står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Vägtrafiken står för den största delen med 94 procent. Det gör att transportsektorn är helt avgörande för om Sverige ska klara sina klimatåtaganden.
Mot denna bakgrund är regeringens expertorgan Klimatpolitiska rådets rapport för 2025 tydlig: Regeringens politik räcker inte för att nå klimatmålen till 2030 eller till Sveriges åtaganden inom EU. Särskilt för transportsektorn saknas en tydlig färdriktning. Rådet konstaterar också att utsläppen ökade under 2024, bland annat till följd av sänkt reduktionsplikt och lägre drivmedelsskatter. Det är beslut som försvårar, inte underlättar, omställningen.
Klimatpolitiska rådet pekar ut tre saker som måste ske samtidigt: snabbare elektrifiering, ökad användning av fossilfria drivmedel där elektrifiering är svår och ett mer transporteffektivt samhälle. Detta kräver styrmedel som driver utvecklingen framåt.
Regeringens ambitioner när det gäller en fossilfri fordonsflotta räcker inte. Att ersätta ett sammanhållet bonus-malus-system med en begränsad elbilspremie ger varken tillräckligt tempo i omställningen eller de långsiktiga spelregler som hushåll och näringsliv behöver.
Herr talman! Det här är inte bara en klimatfråga. Det är också en fråga om industri, konkurrenskraft och jobb. Läget i dag är enligt min uppfattning mycket oroande. Den europeiska och svenska fordonsindustrin befinner sig mitt i ett avgörande skifte. Samtidigt som Kina med stor kraft driver på elektrifieringen tvekar EU.
När mål skjuts upp eller luckras upp skapas osäkerhet, och osäkerhet bromsar investeringar. Flera aktörer inom näringslivet har varit tydliga: Problemet är inte för höga ambitioner utan brist på tydlighet och tempo. Om EU inte är offensivt riskerar Sverige, Europa och europeiska tillverkare att hamna på efterkälken. Det får konsekvenser för produktion, tillväxt, investeringar och jobb. Därför är det både för klimatet och för industrins och jobbens framtid viktigt att Sverige är pådrivande.
Mot den bakgrunden vill jag lyfta fram några av våra reservationer. För det första gäller det laddinfrastrukturen. Trafikutskottets egen studie visar att utbyggnaden går för långsamt och är ojämnt fördelad över landet. Det gäller i synnerhet laddning för tunga fordon. Elektrifiering av lastbilar och bussar är helt nödvändig för att vi ska nå klimatmålen, men detta kräver planering, tillräcklig nätkapacitet och ett tydligt statligt ansvar.
En effektiv laddinfrastruktur är inte bara ett ansvar för en enskild aktör. Det kräver samverkan mellan staten, kommunerna, myndigheter och näringslivet. När den samverkan fungerar, herr talman, kan utvecklingen gå snabbare. Kommunala initiativ för att göra laddning billigare och mer tillgänglig under tider när elnätet är mindre belastat visar att det går att kombinera klimatomställning med rimliga kostnader för användarna. Det kräver dock tydlig styrning och ansvarstagande. Laddinfrastruktur är en samhällsviktig fråga, inte något som kan lämnas åt punktvisa marknadsinitiativ.
För det andra är Sverige ett stort och avlångt land. Både tågföretagen och åkeriföretagen tycker att vi behöver flytta mer gods från väg till järnväg. Längre lastbilar är också en del av lösningen. De är en vinst för klimatet och bidrar till att stärka svensk industri. Tyngre och längre lastbilar ökar på våra vägar. Därför är det viktigt att öka bärigheten i vägnätet för ökad robusthet och kapacitet genom att säkra den så kallade BK4-statusen.
För det tredje, herr talman, handlar det om marknaden för fordonsbesiktning. I dag har vi en helt avreglerad och i praktiken fullt privatiserad besiktningsmarknad. Även om uppföljningar visar att tillgängligheten i genomsnitt inte har försämrats upplever många människor i glesbygd att vardagen blivit mer komplicerad, när annan service som bilverkstäder har försvunnit. Det innebär längre resor och högre kostnader. Avregleringen har lett till högre priser, större skillnader mellan orter och ökad ojämlikhet.
Riksrevisionen pekar också på brister i statens styrning och uppföljning. När en privatiserad marknad ansvarar för en samhällsviktig funktion krävs tydliga krav, effektiv tillsyn och ett tydligt statligt ansvar.
Besiktningen är också ett viktigt verktyg för både nollvisionen och miljömålen. I dag pekar branschen själv på att Sverige ligger efter när det gäller miljökontroll av fordon som körs med defekta eller manipulerade utsläppssystem. Detta är allvarligt, och därför behövs en tydlig regelutveckling.
Regeringens och riksdagens beslut om vandelsprövning och lämplighetskontroll av styrelseledamöter i besiktningsorgan är ett viktigt steg i rätt riktning, men det räcker inte. Staten har ansvar för likvärdighet och rimliga villkor och för att besiktningen bättre ska bidra till trafiksäkerhet och minskade utsläpp.
För det fjärde, herr talman, handlar det om bilpooler och parkering. Vi i Socialdemokraterna vill tillsammans med Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet undanröja hinder för bildelning. Som vi har hört här i dag står bilar till största delen av tiden stilla. Bilpooler kan minska behovet av att äga en egen bil, frigöra yta och minska utsläppen. Ett konkret första steg är att ge kommunerna bättre möjligheter att upplåta gatumark till bilpooler. Det finns goda exempel, men verktygen saknas i dag.
Jag vill avslutningsvis säga att transportsektorn avgör om klimatmålen nås. Med dagens politik går omställningen för långsamt. Det krävs tydligare styrmedel, högre tempo och en politik som håller samman klimatansvar, industriell utveckling och jobb i Sverige och Europa.
(Applåder)
Herr talman! Jag måste blanda mig i den här debatten lite grann.
Det är intressant att lyssna på ledamoten, när resonemanget bygger på att vi ska öka kostnaderna för vanligt folk ute i landsbygden. Det är ju det hela det här resonemanget kokar ned till: Man ska tvinga människor att byta fordon, och man ska tvinga människor att investera stora pengar i ett fordon som de i grunden inte har råd med.
Vi kan titta på det resonemang som den förra regeringen förde. Det slog igenom med full kraft, och vi fick en skyhög inflation som slår stenhårt mot varenda individ där ute. Räntorna gick upp. Det är precis den politiken ledamoten vill återinföra, vilket jag tycker är väldigt märkligt.
Det blir även en samvetsfråga. Lastbilstransporterna och godstransporterna får ofta klä skott för de här bekymren, men ingen lastbil som rullar ute på vägarna gör det för att någon tycker att det är så förtvivlat roligt att köra lastbil. I stället finns det i andra änden en kund som har beställt en vara, vilket var och en av oss gör varje gång vi går in i en butik och handlar någonting. Det kan handla om mat, kläder, en ny hammare eller vad det nu kan vara – så fort vi köper någonting beställer vi indirekt en ny transport.
Därför blir en samvetsfråga till ledamoten om hon drar ned på den privata konsumtionen för att därmed minska transporterna på väg. Det vore nämligen en väg att gå om vi ska minska transporterna i landet.
Fru talman! Det är intressant att lyssna på Thomas Morell.
Ni i Sverigedemokraterna låter som att ni ständigt är i opposition, Thomas Morell, trots att ni är förutsättningen för att Sveriges regering består av moderater, kristdemokrater och liberaler. Ni talar alltid som om ni satt på avbytarbänken. Det är intressant att notera.
Sedan vill jag bara säga att Socialdemokraterna är för tillväxt. Vi är för jobben. Vi är för att Sverige och Europa kan stärka sin konkurrenskraft och tillväxt och få fler jobb i Europa. Vi talar inte om lastbilar eller varutransporter som ett bekymmer, utan vi säger samma sak som åkeriföretagen: Vi tycker att det är viktigt att flytta över mer gods från väg till järnväg men också att få fler tyngre lastbilar som kan köra på tillräckligt säkra vägar.
Det är ju så här: Politik är att vilja och att välja. Man kan välja att sänka skatterna för dem som redan har det bra, men man skulle också kunna välja något annat. Om man exempelvis inte hade sänkt reduktionsplikten skulle man i stället ha kunnat genomföra andra reformer som särskilt stärker och stöder de människor som i dag inte har råd att köpa en elbil. Det valet gjorde dock inte Sverigedemokraterna och regeringen, utan ni valde att sänka skatterna.
Fru talman! Nu var det inte så att jag förde en diskussion om huruvida vi samarbetar med regeringen eller inte, utan jag ställde en fråga till ledamoten om Socialdemokraternas sätt att se på hur man ska sköta det här med omställningen. Utgångspunkten i min fråga var effekten av den politik som den förra regeringen förde.
Ledamoten säger att Socialdemokraterna är för tillväxt – jättebra, det är jag också! Men det kräver också att möjligheten till effektiva transporter ökar, och vad den förra regeringen gjorde var att fokusera så mycket på höghastighetståg att den missade underhållet av järnvägen. Därför blir det på det viset att industrin i dag väljer bort tåg för att det inte fungerar. Ni har ju en politik som inte hänger samman, Carina Ödebrink. Ni måste se orsak och verkan. Om man inte underhåller järnvägen kan man inte lyfta upp gods på järnvägstransporter från lastbilar.
Det finns även en annan effekt i detta. Så som den förra regeringen förde politiken skapade man förutsättningar för den olagliga yrkesmässiga trafiken på våra vägar, vilket trängde undan förutsättningarna för järnvägsföretagen att köra transporter. Det var nämligen mycket billigare att hyra in en bulgar som kör för halva pengen jämfört med ett svenskt åkeri – och också kör betydligt billigare än vad exempelvis Green Cargo kan göra.
Ni måste ju förstå vad som sker när man, utifrån någon ideologi som svävar uppe bland molnen, fattar beslut som slår direkt mot transportnäringen. Ni måste komma ned på jorden och se hur systemet fungerar.
Fru talman! Jag måste säga att jag känner mig väldigt trygg med att vår politik är fast förankrad i människors vardag. Går man ut och frågar folk på gatan får man svaret från de allra flesta att de vill vara med i klimatomställningen. De förstår och inser att klimatfrågan är vår tids ödesfråga.
Därför måste politiken skapa förutsättningar för att människor ska kunna vara med, men det väljer ju Sverigedemokraterna och regeringen att inte göra. De väljer att sänka skatten i stället för att satsa på reformer som bygger tillväxt, skapar konkurrenskraft och fler jobb och samtidigt löser klimatfrågan. Det här handlar inte om saker som står i motsats till varandra, utan man kan faktiskt göra båda sakerna. Man kan välja det, men det är inte det Sverigedemokraterna väljer.
Det är också intressant att notera, när vi nu närmar oss slutet på den här mandatperioden, att Sverigedemokraterna och Moderaterna lägger det mesta av sin tid på att prata om det som hände tidigare. Det kan naturligtvis äga sin relevans, men jag hör väldigt lite om vad man faktiskt har gjort under de snart fyra år då man har suttit och kunnat förändra saker och ting. Då har man tydligen suttit på avbytarbänken.
(Applåder)
Fru talman! Anledningen till att jag begärde replik är att jag vill få svar gällande en av de reservationer som Socialdemokraterna, Vänstern och Miljöpartiet har gemensamt. I reservationen för man en diskussion om att man inte tycker att fordonsbesiktningsmarknaden fungerar i Sverige och att man till och med kan tänka sig att återreglera detta, det vill säga förstatliga besiktningsverksamheten igen.
Besiktningsverksamheten avreglerades 2010, då vi öppnade för marknaden att komma in. Efter det har det kommit till oerhört många besiktningsstationer runt om i Sverige. Tillgängligheten har ökat avsevärt, och antalet stationer har ökat. Riksrevisionen har med detta i sin rapport. Avståndet till en besiktningsstation har minskat från 14 kilometer till 10 kilometer.
Min fråga blir först och främst följande. Man tyckte alltså att detta inte fungerade, och så tog man över makten 2014. Man hade sedan åtta år på sig att återreglera och förstatliga bilbesiktningen i Sverige men gjorde ingenting åt det, trots att man inte tycker att det fungerar. Sedan hamnar man i opposition, och då skriver man ihop sig med övriga partier om att nu eventuellt förstatliga verksamheten igen.
Varför använde ni inte de åtta år ni hade på er om ni verkligen menade allvar med att förstatliga bilbesiktningen, Carina Ödebrink? Och har ni allvarliga planer på att återreglera och förstatliga Svensk Bilprovning?
Fru talman! Skillnaden mellan å ena sidan mig och Socialdemokraterna och å andra sidan Sten Bergheden och Moderaterna är att vi tycker att marknaden är utomordentligt bra för Sveriges tillväxt och konkurrenskraft. Marknaden kan vara en bra tjänare men är inte alltid en lika bra herre. Det är det vi tar fasta på när vi reserverar oss på det här området.
Precis som jag sa i mitt anförande är det här en samhällsviktig funktion. Med tanke på hur det ser ut just nu är det därför väldigt viktigt att staten ställer krav. Nu har vi en privatiserad marknad – det har vi på många andra områden också – och även om man kan jobba för det är det inte alltid så enkelt att rulla tillbaka någonting när man har öppnat portarna för en annan tingens ordning. Vi tycker dock att det är viktigt att staten har rådighet över en samhällsviktig funktion.
I den uppföljning som vi har fått ta del av sägs det generellt att tillgängligheten har ökat men att det ser lite olika ut. Annan samhällsservice eller statlig service kan ha försvunnit, och i så fall har tillgängligheten inte blivit bättre. Jag tycker att man måste kunna se även detta och inte bara ha en svartvit syn på saker. Verkligheten är lite mer nyanserad än så.
Fru talman! Tack för svaret, Carina Ödebrink!
Jag blir väldigt förvånad, för jag var med på den tid då vi stod i köer. Det fanns inte tid hos Bilprovningen. De hade nämligen rätt dålig ekonomi på den tiden och kunde inte alls ha samma öppettider som i dag. De slimmade sin organisation. Det gick inte alls speciellt bra. Det var långa köer hela våren; när folk skulle besiktiga sina husvagnar, motorcyklar och annat fick de inga tider.
I dag rullar det på. Det finns köer, men folk har möjlighet att välja en tid som gör att de inte behöver ta ledigt från jobbet. De kan jobba i stället för att stå i kö på Bilprovningen i väntan på en eventuell drop-in-tid. Väldigt många saker har förbättrats.
Carina Ödebrink säger att det är svårt att rulla tillbaka någonting som man har börjat med, fru talman, men man hade åtta år på sig att flytta tillbaka detta. Om det är svårt att flytta tillbaka en sådan verksamhet på åtta år vet jag inte riktigt hur snabbt man skulle orka jobba om man skulle få makten igen.
Anledningen till att vi tar upp vad ni i Socialdemokraterna och er regering gjorde under era åtta år är att ni inte längre hade stöd för det ni gjorde under den tiden. Ni förlorade valet 2022 därför att folk inte var nöjda med er politik. Det är klart att vi är nyfikna. Om ni tänker fortsätta där ni slutade förra gången behöver ju väljarna få reda på det i tid. Ska ni förstatliga verksamhet igen? Ska ni höja skatter så att ni kan köpa in 623 besiktningsstationer runt om i landet och göra dem statliga? Ska någon förvaltning sitta och sköta den här biten administrativt?
Tänker Socialdemokraterna satsa på att återigen förstatliga Svensk Bilprovning om man vinner valet?
Fru talman! Förra året, tror jag, behandlade vi en proposition från regeringen om att skärpa kraven när det gäller kontroll av ledamöter som sitter i styrelser för besiktningsorgan. Det kan väl ske misstag eller oegentligheter i all verksamhet, oavsett om den är offentlig eller privat, men detta visar ändå på vikten av att ha kontroll över en sådan viktig samhällsfunktion som bilbesiktningen är. Jag tycker inte att man kan blunda för att det finns utrymme och möjligheter för dem som kanske inte alltid har rent mjöl i påsen att ägna sig åt den här verksamheten. Därför är statens rådighet otroligt viktig.
Om man missköter detta ska man inte bedriva denna typ av verksamhet; det tycker jag är grundläggande. Moderaterna och Sten Bergheden sjunger ju marknadens lov i alla lägen. Jag är lite mer nyanserad när det gäller det här, för det är inte svart eller vitt.
Jag ska väl inte ställa en fråga nu när ledamoten inte kan besvara den, men Sten Bergheden var ju väldigt tydlig med att Moderaterna fortsatt står på bilägarnas sida. Jag funderar på vilka bilägare det rör sig om. Står man bara bakom dem som åker i bensin- eller dieseldrivna bilar? Det finns säkert många moderata väljare – och väljare som röstar på andra partier som tillhör regeringsunderlaget – som gärna skulle vilja vara med i klimatomställningen, men jag ser inte riktigt att det är detta som Moderaterna pratar om. Det är viktigt.
(Applåder)
