Carina Ödebrink (S) om Trafiksäkerhet

Fru talman! Nu ska vi debattera trafikutskottets betänkande 6, Trafiksäkerhet. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Vad är trafiksäkerhet? Är det att montera upp automatiska hastighetskameror utmed våra vägar, eller är det att i lönndom utföra pethprov på befolkningen? Svaret är nej. Trafiksäkerhet är så mycket mer.

Fru talman! Trafiksäkerhet är något vi skapar tillsammans som enskilda medborgare och myndigheter. Det bygger på respekt och förtroende för varandras roller.

För mig, som har ägnat nära nog hela mitt vuxna liv åt trafiksäkerhet, är den här frågan viktig. I mitt tidigare arbete var jag på åtskilliga olycksplatser och träffade människor som just upplevt det värsta ögonblicket i sitt liv. Närvaron av panik, chock, smärta och skräck var påtaglig. För några tog livet slut just där och då.

Jag har gjort cirka 300 tekniska undersökningar av fordon för att hitta orsaken till olyckan. Var det föraren, fordonet eller vägen som var orsaken till olyckan? Under en period då olyckorna avlöste varandra i tät följd kändes det som att vara handelsresande i människors sista två sekunder i livet. Det är i just de sista sekunderna man finner svaret på olyckans orsaker.

Fru talman! En av de värsta arbetsveckor jag har upplevt inträffade för cirka 20 år sedan. På en vecka omkom sju personer i trafiken, bara i Skaraborg. I samtliga av dessa olyckor skulle jag utreda orsaken. Varje dödsoffer har en stor krets av människor omkring sig – föräldrar, barn, syskon och övrig släkt och vänner. Varje dödsfall i trafiken påverkar många människor, inte minst dem som har att agera på olycksplatsen och i den utredning som sedan följer. Trafiksäkerhet är viktigt, och det är något som angår och berör oss alla.

Trafiksäkerhetskameror är långt ifrån lösningen. Inte heller pethtester i lönndom på befolkningen är en lösning. Det krävs närvaro av trafikpoliser. De upptäcker påverkade förare, olovliga körningar och en mängd andra trafikbrott – och, inte minst, de hittar annan grov kriminell verksamhet i vårt samhälle, allvarliga brott som en ATK-kamera helt blundar för.

Fru talman! När det gäller pethtester har Transportstyrelsen fått omfattande kritik för sitt sätt att agera när de återkallar körkort för människor som inte har gjort sig skyldiga till rattfylleri. Även läkare har fått berättigad kritik för att de har tagit prover på patienter utan att meddela individen om detta, vilket är ett tydligt krav i lagstiftningen. Resultatet har blivit att ett stort antal människor fått körkortet återkallat på väldigt lösa grunder.

Stormen kring pethtesterna fick Transportstyrelsen att omedelbart ändra sina rutiner, vilket är ett kvitto på att något inte står rätt till. Transportstyrelsen trampade i klaveret ordentligt när de började använda pethtestet som grund för att återkalla körkort.

Låt mig vara tydlig i frågan om påverkade förare: De har inte på vägen att göra, punkt.

Att Transportstyrelsens skrivbordskontroller skulle minska antalet rattfyllor på vägarna är inget annat än en akademisk kullerbytta. Vi satt i utskottet häromdagen och lyssnade på MHF, som via Rättsmedicinalverket har kunnat konstatera att av dem som dör på vägarna är 40 procent påverkade av något, alkohol eller droger. Det är en synnerligen allvarlig situation.

Rattfyllerister på våra vägar saknar i regel körkort, för det är ju redan indraget. Att bekämpa rattfylleriet kräver polisiär närvaro på vägarna. Synliga poliser är ett effektivt sätt att öka trafiksäkerheten. En bonus är att de samtidigt strör grus i maskineriet för de kriminella nätverken.

Fru talman! Låt mig också ta upp frågan om underhållet av våra vintervägar. Våra yrkesförare ser dagligen till att vi får mat på bordet och kläder på kroppen. Yrkesförarna ombesörjer också transporter åt industri, sjukvård och jord- och skogsbruk. Yrkesförarna ser helt enkelt till att hela vårt samhälle fungerar i stort och smått. Just nu utför de sina arbetsuppgifter med livet som insats.

Jag har 50 års erfarenhet av det svenska vägnätet och kan bara konstatera att underhållet har varit på ett sluttande plan. Nu har vi tillsammans med regeringen sett till att tillföra pengar så att underhållet ska bli bättre. Det är en stor förändring jämfört med tidigare. Men när det gäller underhållet av vintervägar är det inte pengar som är problemet. Det är ett katastrofalt uselt upphandlingssystem och en övertro på digitala meteorologer i diket som har skapat den situationen. Här är vi sverigedemokrater tydliga: Gör om och gör rätt!

Fru talman! I vår strävan att öka trafiksäkerheten kan vi inte acceptera att myndigheter agerar förtroendeskadligt. Det får rakt motsatt verkan, och vi når inte ut till medborgarna. Förtroende är något man måste vårda. Och, som sagt, trafiksäkerhet bygger på förtroende.

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrik Jönsson (SD)

Fru talman! Jag börjar med den sista frågan, den om alkobommar. Där har vi legat på. Det har avsatts pengar för att investera i alkobommar i hamnarna. Vi tycker att det är viktigt. Tullverket har slagit larm om att de hittar i snitt två berusade förare i veckan vid sina stickprovskontroller. Då är ju frågan hur det ser ut totalt. Därför vill vi prioritera alkobommarna, och det är också någonting som vi för fram i resonemanget med departementet. Den frågan vill vi gärna få i land så snabbt som möjligt.

När det gäller pethtester var vi några stycken, även en partikamrat till Ulrika, som träffade representanter för dem som har råkat ut för de här testerna. Man kan konstatera att Transportstyrelsens sätt att hantera detta är i strid med gällande lagstiftning. Man har trampat i klaveret riktigt ordentligt. Man har tagit prover utan att informera patienten om att man tar de här proverna, vilket strider mot patientlagen och så vidare. Sedan har man använt sig av de här pethtesterna för att dra in körkort.

Det här är ett direkt rättshaveri. Jag kan säga att jag har varit väldigt tydlig i mina samtal med både ministern och statssekreteraren om att vi måste se till att få en bättre styrning på Transportstyrelsen, för det här duger inte. Det säger även Riksrevisionen. Transportstyrelsen har inte koll på sin verksamhet, och det slår igenom överallt. Pethtester är bara ett exempel på saker som inte fungerar på den myndigheten.

När det gäller att bredda nollvisionen kan jag säga att det finns mycket att göra där för att få bort de allvarliga skadorna. Men det får jag ta i mitt nästa inlägg.

Fru talman! Ett snabbt svar när det gäller alkobommar är att det faktiskt var polisen som satte stopp för att investera i sådana. Man ansåg att bommen var en våldshandling som polisen utförde gentemot de individer som var där. Det var ett synnerligen märkligt argument, men det var så man förde fram resonemanget. Jag tycker att det är väldigt konstigt, och det har vi fört fram i diskussioner kring detta.

När det gäller pethtesterna ska det självklart utredas varför det blev fel. En myndighet har begått allvarliga fel som strider mot lagstiftningen. Självklart måste det utredas och åtgärder vidtas. En oerhört viktig del i detta är att helt enkelt byta ut ledningen för Transportstyrelsen så att man tydligt markerar att detta inte duger och att det nu måste till en ny ordning.

Frågan om att bredda nollvisionen är sannolikt den sista jag hinner svara på. Svårt skadade är i regel människor som får men för resten av livet. Detta beror ofta på att man inte använt säkerhetsbälte, och konsekvensen av det är dessa skador. Om man använder bältet på rätt sätt och kör med förstånd, vilket en del kanske inte gör, blir skadeverkningarna i händelse av en olycka väldigt små. Man brukar säga att de flesta av oss överlever en kollisionshastighet på 70 kilometer i timmen om man har bälte på sig. Hastigheter däröver i själva kollisionsögonblicket får i regel konsekvensen att människor dör.

Vi har mycket att göra när det gäller att få ett annorlunda beteende i trafiken så att man respekterar de regelverk som finns. Bilarna har skapat en situation där dödstalen minskar, men det är fortfarande många som skadas.

Fru talman! Ja, hur ska vi nå målen? Nu låter jag som en gammal grammofonskiva som har hakat upp sig, men vi behöver få ut fler poliser på vägarna.

Jag pratar mycket om beteendet ute på vägarna med gamla kollegor inom polisen och med chaufförer som sitter och kör tunga fordon. De berättar att det hela tiden är vansinniga omkörningar, höga hastigheter och ett som annat. Detta gör att risken för både dödsfall och skador i trafiken ökar.

Det är ingen konst att köra fort. Det kan vi göra allihop. Problemet är att någon som kommer fort in i en miljö där det i övrigt går lagligt till kan bli överraskad, och då har man olyckan runt hörnet.

Man har haft en övertro på att kameror ska lösa den här situationen, men det gör de inte. Vi måste ha uniformerad personal ute som aktivt arbetar med hastighet, nykterhet, bältesanvändning och beteende i trafiken – som att man inte kör om vid möte.

Jag får dagligen vittnesmål från chaufförer som sitter i 60-tonsekipage och som har upplevt att personbilsförare kör om och kommer rakt emot dem. Var och en förstår vad som kommer att hända om det tar emot där.

Här har vi mycket att göra, men det är ändå så att vi för att nå målen måste ha fler kontroller på vägarna och fler aktiva poliser ute som arbetar.

Jag har i över 20 år arbetat i frivilligorganisationer för att utbilda speciellt förare av tunga fordon. Om jag själv hade fått bestämma hade det blivit mer pengar. I budgetförhandlingar får man dock ge och ta, och då får man också acceptera att det blir så här. Men jag ser också att man måste öka insatserna när det gäller exempelvis övervakning på vägarna för att komma åt det här.

Fru talman! Antalet poliser på vägarna har blivit fler, och det är viktigt för den allmänna brottsbekämpningen att vi får ut uniformerad personal på vägarna. Det jag skulle vilja göra är att få fler av dessa att utbilda sig till trafikpoliser. Det har man inte haft möjlighet till, för vi har haft en situation i det här landet med enorm kriminalitet. Då har Polismyndigheten i stället fokuserat på att komma åt de problemen.

Jag reagerade själv på nyheten som kom i veckan om att januari var den första månaden på åtta år som vi inte hade en dödsskjutning. Det är skrämmande att vi har en nyhetsrapportering där man tycker att detta är en nyhet. Jag tycker att det skulle ha varit så alla månader.

Det här har gjort att Polismyndigheten har fokuserat på att komma åt den allvarliga kriminella verksamheten i samhället. Jag har påtalat för vår justitieminister att han också måste se till att få ut mer uniformerad personal som gör kontroller på väg. Skälet är att all logistik och all förflyttning som sker av vapen och narkotika sker på vägen.

Många inom Trafikverket lever i tron att vi behöver fler kameror, och det är vad de predikar. Men fler kameror kommer aldrig att göra att vi kommer åt de figurer som förser de kriminella nätverken med narkotika och vapen. Dem kommer man bara åt genom att på vägarna ställa ut uniformerad personal som aktivt arbetar med att söka igenom fordon. Det är så man kommer åt dem. Vi kommer inte att lösa detta förrän den dagen vi höjer garden i vägtrafiken.

Det kommer också att leda till att vi får färre döda och skadade i trafiken, för de flesta är faktiskt ögontjänare och lättar på gasen när de ser en polisbil. Så fungerar vi människor för det mesta.