Tobias Andersson

Fru talman! Jag tackar Daniel Vencu Velasquez Castro för frågan, för den sätter fingret på exakt vad som skiljer i våra partiers syn på industripolitik och på politikens roll gentemot det privata näringslivet. Jag tycker inte att det är jag som politiker i Sveriges riksdag som ska avgöra vilka industrietableringar som ska ske.

Frågan var ju, fru talman, vad Sverigedemokraterna tror är nästa stora industrietablering i Sverige. Jag tror att det privata kapitalet kan avgöra det bättre, och jag tycker att det är rimligt att politikens roll i det hela är att möjliggöra etableringar, röja undan onödig byråkrati och administration, säkerställa kompetensförsörjning och såväl elproduktion som eldistribution, möjliggöra snabba tillståndsprocesser och annat. Vilken industrietablering som sker i Sverige är sedan upp till marknaden att avgöra.

Fru talman! Problemet är att staten i nuläget tar en stor del av risken i de högriskprojekt som sker i Sverige. De tunga industrietableringar som sker är staten högst delaktig i genom eget ägande i helt eller delvis statligt ägda bolag, genom svenska stödpaket och europeiska pengar som kommer in och genom krediter och garantier med mera.

Fru talman! Det rimliga vore i stället om politiken garanterade grundförutsättningarna. Inte minst energiförsörjningen har varit den trånga sektorn för många industrier i Sverige. Om politiken tar ett större ansvar för att garantera el behöver politiken inte finansiera dem som konsumerar elen i sina industrietableringar. Det tycker jag är att börja i rätt ända, men jag tror som sagt att frågeställningen satte fingret på skillnaderna mellan våra partier.

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation 8 under punkt 3 Övrigt om företagsfrämjande åtgärder.

Näringspolitik är ett oerhört brett politiskt område, som näringsutskottet har förmånen att arbeta med. Det rymmer alltifrån den storskaliga industripolitiken till politiken för den enskilde småföretagaren inom besöksnäringen.

Förutsättningarna för det svenska näringslivet berörs dessutom till stor del av sakfrågor som hör hemma i andra politiska utskott och på departement som vårt utskott inte svarar mot.

Kompetensförsörjningen är en sådan sak. Där har inte minst utbildningsutskottet ett stort ansvar. Om vi ska lyckas ställa om - alla pratar ju om den gröna omställningen - har vi inte minst behov av bra kompetensförsörjning för att möjliggöra det.

Skatter är en annan fråga som berör näringslivets förutsättningar men som vårt utskott inte hanterar. Inte minst regeringsunderlaget har tydligt kommunicerat att det behövs sänkta skatter för att skapa tillväxt.

Infrastruktur är också ett område som inte hör hemma i vårt utskott men som på det stora hela är en grundförutsättning för stora delar av det svenska näringslivet.

Tyvärr har även kriminaliteten kommit att bli en stor fråga för de svenska näringsidkarna, fru talman. Svenskt Näringsliv uppskattar att den totala kostnaden för Sveriges näringsliv för att förebygga och ersätta de kostnader som uppstår mot bakgrund av kriminalitet uppgår till ungefär 100 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Med det sagt har näringsutskottet, trots att alla andra utskott har mycket att säga om det som berör det svenska näringslivets förutsättningar, ett flertal viktiga frågor. Detta betänkande berör många av dem. Jag kommer att försöka arbeta mig igenom några av de politikområden som finns med i betänkandet.

Det kan dock vara klokt att börja med att säga att Sverigedemokraternas grundinställning på det näringspolitiska området bygger på en tro på marknaden. Till exempel industripolitik berörs i detta betänkande. Det är ett område som i alldeles för stor utsträckning inte längre präglas av just marknadens mekanismer för allokering av kapital.

Vi lyssnade tidigare till moderaten Kjell Jansson, som var bekymrad över det risktagande som nu sker från statligt håll i enormt kapitaltunga investeringar i Sverige på outforskade områden. Det är en ny omställning som äger rum. Där är statens roll alldeles för stor, enligt Sverigedemokraterna.

Den här regeringen gör mycket för att underlätta på det industripolitiska området. Sverigedemokraterna belyser därutöver i betänkandet att vi vill se en industrikommission för att ackompanjera den produktivitetskommission som har presenterats av regeringen. Vi gör mycket för att säkerställa den kanske största uspen för den svenska industrin, alltså att vi historiskt sett har haft låga elpriser. Regeringsunderlaget gör oerhört mycket för att garantera en trygg elförsörjning runt om i Sverige.

Vi ser också hur man stärker kompetensförsörjningen, inte minst genom att låta skolan fokusera på STEM-ämnena och den strategi som presenterats på området. Den är ett omtag för att säkerställa att vi faktiskt ser på utbildning som ett medel för att garantera att vi får rätt kompetens in på arbetsmarknaden och låter politiken ha en åsikt på detta område. Regeringsunderlaget har också gått fram med vidareutbildning av yrkesverksamma. Allt detta underlättar för den svenska industrin. Samtidigt har vi presenterat en nationell plan för cementförsörjning. Vi gör även mycket för att underlätta för gruvdrift i Sverige.

Innovationspolitiken är också en del av detta. Den går onekligen hand i hand med delar av industripolitiken. Sverige är ett land i världsklass, enligt de innovationsindex som finns. Från Sverigedemokraternas sida har vi länge varit tydliga med att politikens fokus för att underlätta innovation ska vara på att undanröja hinder snarare än att själva leka riskkapitalister och försöka finansiera innovation. Det finns det andra aktörer som är betydligt bättre lämpade för. Däremot kan staten underlätta för synergieffekter och erbjuda olika typer av testbäddar och annat där företag kan prova sin teknik och sina innovationer. Men i slutändan måste det vara det privata kapitalet som allokeras.

Om man har en bra idé finns det enligt grundläggande ekonomisk teori också kapital som någon vill satsa på den. Har man däremot inte en bra idé kan man i stället vara i behov av pengar från staten, som kanske gör en annan bedömning av de marknadsmässiga riskerna med projektet. På detta politiska område kommer en forsknings- och innovationsproposition längre fram. Där har inte minst näringsutskottet aktivt bevakat sina intressen i detta genom offentliga sammanträden, utfrågningar med mera.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Vi ser också att kapitalförsörjning belyses i detta betänkande. Jag har berört frågans natur, alltså att kapital allokeras till bra idéer på en välfungerande marknad och att kapital allokeras till andra ställen när man inte har en välfungerande marknad. Här har vi belyst behovet av en översyn av de statliga näringslivsstöd som betalas ut från en uppsjö av olika myndigheter, till exempel Vinnova, Tillväxtverket, Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Det handlar även om EU-medel och om allt från direkta bidrag till krediter och andra typer av stöd.

Det finns ingen samlad bild av hur mycket som går från det offentliga till det privata, och då är det naturligtvis väldigt svårt att följa upp. Den typen av översyn har Sverigedemokraterna efterfrågat för att därefter få möjlighet att utvärdera vilken effekt man får av de olika offentliga stödprogram som finns för det privata, eller så kallade privata, näringslivet att ta del av.

Betänkandet belyser också konkurrensfrågor. Regeringsunderlaget har påbörjat arbetet med att stärka Konkurrensverkets muskler och förmågor att bland annat titta närmare på den osunda offentliga konkurrens som finns på olika marknader. Det är KOS-regelverket som omgärdar detta. Vi har även gjort ett budgettillskott till Konkurrensverket och ser att det här är ett arbete som behöver fortgå.

Besöksnäringen ingår också i betänkandet. Jag började med att ta upp den stora industripolitiken och tänkte avsluta med besöksnäringen, som inte minst består av många små företag som etablerar sig och möjliggör fantastiska vistelser i Sverige för såväl svenskar som utlänningar över hela landet.

Sverigedemokraterna ser ett behov av att stötta Visit Swedens marknadsföringsarbete med Sverige som destination gentemot personer såväl i andra länder som inom landet. Vi ser att gårdsförsäljningen måste komma på plats omgående och att den typ av förmynderi som präglat området behöver avfärdas när vi går från utredningens förslag till faktisk handling och presenterar en proposition här i Sveriges riksdag.

Sverigedemokraterna vill också stärka fjällturismen. Vi ser att den är under angrepp från olika aktörer. Det är en fråga som belyses i detta betänkande. Därutöver har en mängd åtgärder redan vidtagits, vilket vi belyste i den tidigare debatten om regelförenklingar där regeringsunderlaget gett sig på danstillstånd, hotelltillstånd och annat. Vidgar man det lite är det dags att även kolla på matkrav, kökskrav och annat för att fortsätta underlätta för besöksnäringen.

Fru talman! Jag har nu försökt belysa både det stora och det lilla som ryms inom detta betänkande och Sverigedemokraternas syn på detsamma.

Fru talman! Det är ett ganska falskt förhållningssätt som Miljöpartiet har. Det säger sig självt att om man vill skynda på processer kommer man att behöva vikta målkonflikterna annorlunda än man har gjort i dag. Så är det.

Det gäller inte minst i de fall som har belysts här. Jag tycker att vi i nuläget stirrar oss alldeles för blinda på i vilken utsträckning det finns några ödlor eller salamandrar eller en viss blomma eller fjäril och låter det få väga tyngre än betydelsen av cementförsörjning. Jag kan absolut konstatera att jag tycker att det sistnämnda är viktigare. Jag tycker att det är viktigare att vi kan bygga vägar.

Det kan också handla om att vi riskerar att bli av med kemikalier som möjliggör renande av vatten på grund av något annat. Jag tycker att det är viktigare att vi kan rena vatten i Sverige än att man angriper ett kalkbrott eller något annat.

Det finns mycket som man ska vara ärlig med att vi i nuläget värderar för lågt i dessa målkonflikter, fru talman. Om vi ska få snabbare tillståndsprocesser kommer någonting att få stå tillbaka.

Regeringen har påbörjat ett arbete med detta, och en del har skett. Vi har agerat gentemot elnät och gentemot minerallagen och gruvdrift. Delar av arbetet med att underlätta tillståndsprocesserna har initierats samtidigt som mycket mer är på gång. Det finns en utredning som är tillsatt av denna regering och andra utredningar från tidigare regeringars tid, som Elin Söderberg refererar till. Det kommer att göras ett stort arbete på detta område.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Men, fru talman, om man tror att det går att göra detta snabbare samtidigt som Miljöpartiet ska få bestämma hur vi viktar miljö i dessa processer kommer vi inte att komma någonstans. Det kommer att bli betydligt snabbare tillståndsprocesser framöver, och jag är ganska övertygad om att Elin Söderberg och Miljöpartiet kommer att vara missnöjda med det, trots att man står här och talar sig varm för snabba tillståndsprocesser. Vi kan inte ha både miljöpartistisk politik och snabba tillståndsprocesser. De står i direkt motsättning till varandra.

Fru talman! Jag tryckte på knappen för replik ganska sent, men det har också varit ganska korta anföranden nu. Både det senaste anförandet och ett par tidigare anföranden har gått betydligt snabbare än jag trodde, så det är därför jag brast i detta fall. Jag missade även att ta en replik på Socialdemokraterna tidigare av exakt samma skäl, men jag kunde faktiskt inte låta bli i det här fallet.

Jag tror att de som berörs av befintliga tillståndsprocesser i det svenska näringslivet blir minst sagt provocerade av att höra att man från Miljöpartiets sida vill ge sken av att förespråka snabba tillståndsprocesser, samtidigt som vi vet att det huvudsakligen är den miljöbalk som Miljöpartiet har haft så stort inflytande över som bidrar till de långa och utdragna tillståndsprocesserna.

Om vi ska skynda på dessa kommer vi att behöva vikta miljödelen mindre i relation till annat. I många av de kända fall där tillståndsprocesserna har tagit in absurdum lång tid har just miljöbalken varit skyldig. Vi kan ta Cementas fall, där hela Sverige riskerade att bli utan cement, som är en grundförutsättning för all tillväxt, all byggnation och all infrastruktur. Där menade man bland annat att det inte var säkert vilka effekter det skulle få för en enskild fjäril om 20 år om Cementas brott skulle få utvidgas.

Jag har pratat med många skogsägare som inte får bruka sin skog för att det kan finnas en blomma i ett naturområde, inte i skogsområdet men i närheten av det. De Natura 2000-områden som finns och som Miljöpartiet står bakom försvårar om något industriell utveckling.

Man får inte låta detta stå oemotsagt, fru talman, för det är Miljöpartiets fel att vi ser långa och utdragna tillståndsprocesser. Det vet företagarna, och det vet politiken.

Fru talman! Jag uppfattade ingen fråga från ledamoten Elin Söderberg. Jag ställde däremot en konkret fråga om vilka myndigheter det är som ledamoten hävdar att vi skurit ned resurserna för, vilket har gått ut över deras förmåga att arbeta med regelförenkling. Det var så replikskiftet påbörjades. Jag ville veta vilka myndigheter som berördes. Det fick jag inget svar på, utan ledamoten valde att i stället kasta upp tre andra bollar i luften. Jag ska försöka besvara de frågorna, för jag tycker att det är klokt att göra det i replikskiften.

Rörande arbetskraftsinvandring tror jag att Miljöpartiet bryr sig mer om okontrollerad migration till Sverige än om förutsättningarna för svenska företag att rekrytera. Jag tror att det är i den änden man börjar när man som miljöpartist vill underlätta för all typ av migration, även lågkvalificerad arbetskraftsinvandring trots det faktum att vi har hundratusentals arbetslösa i Sverige. Jag hade gärna börjat i den andra änden: Hur säkerställer vi kompetensen i Sverige samtidigt som vi får svenskar att gå från bidrag till arbete och har en kontrollerad migration till Sverige?

Rörande tillståndsprocesserna tycker jag att det är bra att regeringen ser det som ett samlat område. Vissa saker har redan pyst ut från regeringen på det området, samtidigt som det sker ett övergripande arbete för att samlat ta sig an utmaningarna.

Sedan stämmer det i någon bemärkelse absolut att man kommer att behöva vikta olika intressen mot varandra, för ofta står ju det miljöintresse som Miljöpartiet värnar in absurdum mot andra intressen. Hemma i Skaraborg höll vi på att bli av med ungefär 3 000 arbetstillfällen eftersom det eventuellt fanns ett par ödlor. Nu kunde man dock hitta dem och låta dem umgås med ödlekompisar någon annanstans.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Det är klart att många, inte minst inom näringslivet, anser att man ska titta på miljöaspekter, klimataspekter och andra aspekter som är viktiga för det svenska samhället och väga dem mot varandra på ett mer rimligt sätt framöver. Det vågar jag tillstå, och det tror jag är väldigt rimligt.

Vi har en kontrollstation 2030 men inget mål för planeringen. Därmed fick ledamoten svar även på den frågan.

Fru talman! Tack för frågan, Elin Söderberg! Jag försökte i mitt anförande belysa mycket av det som regeringen har gjort för att underlätta för det svenska näringslivet när det kommer till regelförenklingar. Jag nämnde bland annat de tillskott som skett till Verksamt.se och att man fortsätter att arbeta med plattformen för att underlätta i just de frågor som ledamoten belyser.

På tal om vad myndigheter gör eller inte gör har regeringen äntligen varit tydlig gentemot en bred uppsättning myndigheter med att de behöver arbeta betydligt mer näringslivsnära. De har fått återrapporteringskrav rörande hur de arbetar aktivt med detta.

Vi ser att det regelråd som presenteras i dag kommer att genomlysa allt i befintlig lagstiftning som bedöms vara relevant, för att titta på var det finns brister och vad man från politikens sida kan göra för att underlätta för det svenska näringslivet när det rör sig om byråkrati, regelkrångel, administration eller, för den sakens skull, digital närvaro.

Vi har riktat mer medel till Tillväxtverket för just detta. Vi har riktat uppdrag till ett trettiotal myndigheter. Vi har gett uppdrag till länsstyrelser. Jag upplever att vi har gjort allt som efterfrågas av ledamoten Elin Söderberg. Ledamoten får dock gärna utveckla vilka myndigheter som har fått mindre resurser för att arbeta med just detta. Jag kan redogöra för exakt vad vi har gjort för alla myndigheter som ska arbeta mer med frågan.

Fru talman! Jag vill vara tydlig gentemot ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro med att jag svarade på frågan. Jag belyste det faktum att den inte tillhör vårt utskott eller betänkande. Jag gav ett svar på frågan. Jag belyste flera saker som berör betänkandet och som kan underlätta för den bransch som ledamoten refererade till.

Däremot, fru talman, tycker jag kanske inte att det är i en debatt om regelförenkling som man ska prata om vad man gör för långtidsarbetslösa. Jag tror att det finns andra forum i Sveriges riksdag där man kan belysa dessa frågor på ett bättre sätt.

Med detta sagt tycker jag att det är roligt att höra en socialdemokrat som så starkt värnar synpunkter från Svenskt Näringsliv. Det är inte varje dag vi hör det, tvärtom. Vid ganska många möten med företagare saknar vi företrädare från oppositionen därför att man kanske väljer att prioritera annorlunda.

Jag tror att det vore bra ifall Socialdemokraterna i högre utsträckning valde att lyssna på vad branschen säger, inte minst när det kommer från en så bred aktör som Svenskt Näringsliv. Jag uppskattar att Daniel Vencu Velasquez Castro refererar till deras synpunkter i detta fall, men jag beklagar att det sker så pass sällan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Med detta sagt, fru talman, hade jag, återigen, om jag var socialdemokrat varit väldigt försiktig med att kasta sten i glashus och påstå att den sittande regeringen gör för lite på regelförenklingsområdet. Ledamoten nämnde danstillståndet, där det har funnits politiskt stöd hur länge som helst. Ändå har Socialdemokraterna inte lyckats med det.

Jag nämnde gårdsförsäljning, som berör samma gren. Det är väl i över ett decennium som det har funnits stöd i denna kammare för att klubba igenom något sådant, men ändå misslyckades Socialdemokraterna med det.

Att ha ett strukturerat arbete på regelförenklingsområdet har lyfts upp av branschen hur länge som helst, men Socialdemokraterna lyckades inte få vare sig ett förenklingsråd eller ett implementeringsråd på plats.

Jag önskar, fru talman, att regeringen hade kunnat fokusera på annat och att tidigare regeringar hade bedrivit ett aktivt arbete på området, men vi tvingas hantera de misslyckanden som vi har ärvt.

Fru talman! Jag tackar Daniel Vencu Velasquez Castro för frågan.

Jag tror att ledamoten känner väl till att vårt utskott inte hanterar denna fråga och att den heller inte är föremål för denna debatt. Jag kan såklart lyfta en mängd frågor som inte hör till ämnet, men jag ska ändå försöka gå ledamoten till mötes och beröra detta.

Jag tror att det är känt för ledamoten att Sverigedemokraterna tidigare har sett på frågan inte minst utifrån ett småföretagarperspektiv där vi i opposition drivit på för att bland annat se över om den enskilda småföretagaren med få anställda ska ta hela den kostnad som det kan innebära.

Sverige befinner sig i ett ekonomiskt läge där vi naturligtvis måste prioritera i statsfinanserna. Det är svårt att lyfta ut en enskild del ur en statsbudget och säga att "just det här är dåligt därför att", utan man får se på helheten i stället.

Mycket av det jag lyfte i mitt anförande är sådant som per definition hade underlättat för den bransch som ledamoten menade hade kritiserat detta, alltså besöksnäringen. Jag kommer just från en lunch med besöksnäringen, jag hade möte med Visita i går och jag talade på Visitas träff i Västsverige i måndags, så jag vill tro att jag är väl medveten om vilka frågor som lyfts från branschen. Inte minst danstillstånd, hotelltillstånd, fysiska kvitton med mera, där regeringen har agerat, är sådant som direkt underlättar för denna bransch.

En annan fråga som är högaktuell och som jag kommer att debattera med ansvarig minister på fredag är gårdsförsäljning, som också belyser de behov som finns i den specifika branschen.

Med detta sagt, fru talman, har jag försökt besvara den explicita frågan och lyfta fram vad regeringen gör som underlättar för den berörda bransch som ledamoten lyfte upp. Som socialdemokrat bör man kanske vara något självkritisk till vad man gjorde respektive inte lyckades göra under sin tid vid makten. Mycket av det vi gör på regelförenklingsområdet nu borde ha varit på plats för länge sedan men är det inte på grund av Socialdemokraterna.

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 1 om allmänt om regelförenkling för företag.

Precis som Anna af Sillén belyste i sitt anförande är regelförenkling av yttersta vikt för att skapa goda förutsättningar för att bedriva näringsverksamhet i någon form i Sverige. Det är därför otroligt olyckligt att det politiska engagemanget på detta område under alldeles för lång tid och under flera regeringar i så stor utsträckning har uteblivit. Pratar man med näringslivet menar det ofta att första regeringen Reinfeldt är den enda regering i modern tid som aktivt engagerat sig i att skapa en minskad regelbörda för företag i Sverige. Sedan dess har de flesta regeringar snarare misslyckats och regelbördan ökat liksom kostnaderna för densamma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Nu har vi dock en regering med ett regeringsunderlag i vilket Sverigedemokraterna ingår. Sverigedemokraterna var det första parti i Sveriges riksdag som hade en ren regelförenklingsmotion, och vi har länge drivit på för mycket av det som nu antingen har påbörjats, har kommunicerats ska träda i kraft under mandatperioden eller redan har skett.

Fru talman! I det betänkande som vi debatterar i dag ryms mycket av gammal klassisk sverigedemokratisk politik, även om vi har ett par reservationer där vi tycker att regeringen kan gå ännu längre eller i vissa frågor ännu inte verkställt det man kommunicerat, varför Sverigedemokraterna vill vara tydliga med var vår ambition på dessa områden ligger.

Allt som allt talar man om att regelbördan och den administrativa bördan ligger på 400 miljarder för det samlade svenska näringslivet - det finns olika uppskattningar, men detta är väl den högsta siffra jag sett att någon bedömt. Allt man då från politiskt håll kan göra för att minska denna innebär ju mer resurser som kan återinvesteras i bolagen eller som kan gå till nyanställningar eller investeringar i nya produktionsanläggningar eller ges i utdelning till ägare och som sedan kan investeras i andra företag eller konsumeras och på olika sätt därmed bidra till tillväxten, som vi alla, förhoppningsvis, värnar om i Sveriges riksdag.

Där har det skett mycket. Om vi tar ett tydligt, enkelt och konkret förslag har vi annonserat att kravet på fysiska kvitton i redovisningen ska tas bort. Näringslivet uppskattar att det är en kostnad om 6 miljarder per år för det samlade svenska näringslivet som stryks omgående. Om man då adderar dessa många bäckar små som vi ser, exempelvis kravet på fysiska kvitton som ska tas bort eller danstillståndet och hotelltillståndet med mera, är det klart att det i slutändan utgör en stor förändring för det svenska näringslivet och betydligt mer resurser som kan återinvesteras i verksamheten eller på andra sätt bidra till svensk tillväxt.

Det kanske mest aktuella som regeringen har gjort är att vi i dag har kommunicerat kring det förenklingsråd som har varit allmänt känt sedan tidigare, inte minst från höstbudgeten, där vi tilldelade 10 miljoner till Tillväxtverket för att kunna verkställa detta. Det har annonserats i dag hur det kommer att vara utformat och vad ambitionen med rådet är. Sverigedemokraterna har länge drivit på för att vi ska få en instans i den svenska statsförvaltningen med uppdrag att arbeta systematiskt och konstruktivt med den befintliga regelbördan.

Från Sverigedemokraternas sida hade vi kanske helst velat se att det förenklingsråd som kommuniceras i dag och det implementeringsråd som fortfarande bereds från regeringens sida skulle vara sammanslagna och därmed få det breda uppdraget att titta på såväl befintlig lagstiftning från vår riksdag men även från EU som den tillkommande lagstiftningen från Bryssels håll. Nu kommer detta att utgöras av två separata organ. Det är bättre än att inte ha något, så som det ser ut i nuläget. Detta har varit Sverigedemokraternas ingång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Därutöver finns det redan ett råd, och snart har vi tre. Det befintliga Regelrådet har, precis som Elisabeth Thand Ringqvist belyste här tidigare, länge efterfrågat ett bredare och betydligt kraftigare mandat och inte minst någon form av stoppfunktion. Detta har Sverigedemokraterna inkluderat i sina motionsyrkanden, och det ryms även i en av våra reservationer i detta betänkande - ett regelråd som får mer muskler att bromsa, varna för och förhindra bristfällig lagstiftning, inte minst sett till konsekvensberedningen.

Detta är en fråga där Sverigedemokraterna fortsätter att ligga på. Jag hoppas att vi kan stärka Regelrådet under denna mandatperiod. Jag tror också att vi kommer att se synergieffekter mellan de tre råden när samtliga har initierat sitt arbete. Det är väl inte omöjligt, åtminstone från vår horisont, att man framöver ser att det kanske är klokt att ha någon form av strukturerat samarbete råden emellan och kanske även en strukturerad placering av dem. De kommer ju att befinna sig inom lite olika delar.

Från Sverigedemokraternas sida hade vi helst sett att de placerades så högt upp som möjligt i den politiska näringskedjan, vilket i så fall rimligtvis hade varit Statsrådsberedningen. Så blir det inte, men vi står bakom dem och tror att de kommer att kunna bidra kraftigt för att minska regelbördan, sett till befintlig lagstiftning, och säkerställa att implementering av ny lagstiftning sker på ett så klokt sätt som möjligt och med så få negativa effekter för det svenska näringslivet som möjligt.

Fru talman! Utöver dessa råd har det även skett mycket annat från regeringens sida. Vi har sett att det har kommit förenklingsuppdrag till ett trettiotal myndigheter med krav på återrapportering om hur man aktivt arbetar med företagsfrämjande på myndigheterna. Vi har fått på plats en grupp med statssekreterare som regelbundet träffas och utifrån olika departements ingångar arbetar systematiskt med regelförenkling.

Vi har också sett att det pågår ett arbete med såväl enstaka exempel på bristfällig lagstiftning - jag har nämnt danstillstånd, hotelltillstånd och fysiska kvitton hittills - som tillståndsprocesserna, vilket nämndes i en replik strax innan jag klev upp här. Där sker det ett brett arbete från regeringens sida för att både ta till vara det som tidigare regeringar har utrett och komma med nya förslag för att underlätta detta i så hög utsträckning som möjligt. Den politiska ambitionen är att kraftigt förenkla tillståndsprocesserna som inte sällan lyfts upp av näringslivet som en av de stora utmaningar de ser för att få ihop sina investeringskalkyler, inte minst.

Därutöver har vi riktat mer resurser till Verksamt.se för att fortsätta att stödja deras viktiga arbete med att underlätta för företag. Det har gått ut uppdrag till länsstyrelser att arbeta mer näringslivsfrämjande. Vi har förenklat så att det i dag är färre företag som behöver redovisa moms, och vi har gett myndigheterna i uppdrag att se över sina handläggningstider. Allt detta sker både vad gäller den strukturerade regelförenklingsdelen och de enskilda utmaningar som politiken kan undanröja för näringslivet. Vi har kommit en bra bit på detta område.

Sverigedemokraterna fortsätter att pusha regeringen för att vidta ytterligare åtgärder för att fortsätta främja det svenska näringslivet genom en aktiv regelförenklingspolitik.

Herr talman! För att hantera väderberoende energislag krävs att det finns kraftproduktion som är planerbar, och äntligen finns det en politisk majoritet som förstår detta. Den förstår behovet av baskraft, effekt och leveranssäkerhet, vilket inte minst syns i det gedigna arbete som sker på kärnkraftsområdet.

Men samtidigt vet vi att omställningen går fort och att effekt behövs redan innan den första reaktorn kopplas till nätet. Om vi vill bidra med de förmågor som efterfrågas i och med de mål om leveranssäkerhet som snart når riksdagen är gaskraft det vi kan bygga ut i närtid. Gasturbiner produceras redan i Sverige och kan i dag drivas av annat än naturgas.

Jag vill därför fråga energi- och näringsministern vilken roll hon tror att gaskraften kommer att spela i Sverige i en nära framtid.

Fru talman! Jag tycker att det är viktigt att detta poängteras, för det jag försöker belysa är de förutsättningar som finns inom inte minst svensk handelspolitik att stärka relationerna med den israeliska staten och marknaden. På frågan vad jag anser att Sverige ska göra på området svarar jag att jag tycker att Sverige kan göra mer för att fördjupa sina relationer med Israel. Från sverigedemokratiskt håll har vi inte minst velat se en flytt av den svenska ambassaden för att betona var i Mellanöstern vi tycker att den borde vara lokaliserad.

Men om det är som så att Lorena Delgado Varas å ena sidan tycker att innovation är viktigt men å andra sidan inte tycker att man bör samverka med Israel i termer av innovation skulle jag gärna vilja se Lorena Delgado Varas belysa andra framgångsrika länder i den berörda region där Israel befinner sig som är duktiga på innovation. Kan vi få några bra exempel på stater i regionen som rankas högt i termer av innovationskraft? Kan vi få några exempel på framgångsrika patent eller annat från övriga delar av regionen? Kan Lorena Delgado Varas rada upp ett par duktiga företag som är verksamma i regionen och som också har bäring på den svenska marknaden?

För min del, fru talman, är det en kunskapslucka vilka innovationer, patent och framgångsrika företag med bäring på den svenska marknaden som finns någon annanstans i den berörda regionen än i just Israel.

Fru talman! Jag tänkte att när allt annat än det vi ska debattera ändå debatteras kanske man ändå borde ge sig in i debatten för debattens skull - inte minst eftersom Lorena Delgado Varas beklagade att jag och övriga ledamöter från utskottet som deltagit i debatten hittills inte under någon del av vår talartid valt att lyfta fram att den israeliska staten mördar tusentals palestinier, som Lorena Delgado Varas sa. Om man i varje anförande förväntas belysa alla konflikter som pågår runt om i världen kanske det blir ohållbart att debattera i denna kammare.

Lorena Delgado Varas fokuserade mycket på innovationer, vikten av svensk innovationskraft och så vidare. Är det något land i världen som är duktigt på innovationer, utöver Sverige vill säga, är det Israel. Israel har vi mycket att lära av i termer av innovation. Vi har många svenska högteknologiska företag verksamma på den israeliska marknaden och israeliska företag verksamma på den svenska marknaden. Vi ser en stor potential för ett fördjupat samarbete dels mellan den svenska staten och den israeliska staten, dels mellan svenska bolag och israeliska bolag, inte minst rörande teknikutbyte inför de för oss stora utmaningar som finns framöver.

Jag tycker att det är viktigt att betona vilka förutsättningar som finns för svenskt vidkommande att stärka vår innovationskraft genom att slå våra kloka hjärnor ihop med likasinnade runt om i världen, till exempel Israel, som också är väldigt duktiga på detta område. Jag skulle vilja höra om även Lorena Delgado Varas tycker att det är viktigt med svensk innovationskraft och hur vi kan samverka med Israel på det området.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Det är faktiskt inte så enkelt som att billig el är det enda som spelar roll, att all elproduktion är lika viktig för elsystemet eller, som ledamoten sa, att billig el är det viktigaste för elsystemet. Så behöver det inte vara. Rent hypotetiskt - i vissa scenarier - kan det som är dyrare faktiskt vara det som garanterar att systemet håller ihop.

Det elsystem som vi har i dag, som inte minst Socialdemokraterna har skapat, är ett system där man premierar de kraftslag som tär på vårt elsystem. Dessa kraftslag tar heller inte den kostnad de genererar för andra. Vattenkraften behöver hela tiden reglera de väderberoende kraftslag som Socialdemokraterna har subventionerat in i vår energimix men får ingen kompensation för det. Samtidigt som vindkraften har förtur ut på nät, reducerad fastighetsskatt, elcertifikat och så vidare har man från Socialdemokraternas sida valt att straffbeskatta de kraftslag - den elproduktion - som faktiskt garanterar att systemet fungerar.

Fru talman! Det är därför jag tycker att man ska vända sig bort från tesen att all billig el är bra. Den är bara bra när den kan levereras, och den kan bara levereras när den kan regleras och när det finns en baskraft som möjliggör för anslutningen av densamma. Det är dit Sverigedemokraterna vill komma. Vi vill komma bort från tanken att det enda som spelar roll är det exakta öret per kilowatten, om det är utformat som i nuläget. Vi har nämligen ett riggat system. Socialdemokraterna har valt att behandla olika kraftslag på helt olika sätt och med olika förutsättningar utan att ta hänsyn till elsystemet.

Fru talman! Det var mot den bakgrunden jag hängde upp mig på att Socialdemokraterna skriver att de tror på ett robust elförsörjningssystem. Samtidigt har de vid regeringsmakten vidtagit åtgärd efter åtgärd för att förstöra det elsystem som en gång i tiden var robust och som denna regering avser att göra robust på nytt.

Fru talman! Jag tackar Daniel Vencu Velasquez Castro för anförandet.

Jag tänkte på en sak som står under punkt 3 i det särskilda yttrandet från Socialdemokraterna. Där skriver man att man vill understryka vikten av att Sverige har ett robust elförsörjningssystem som skapar konkurrensfördelar för företag.

Det var just det robusta elförsörjningssystemet som jag valde att hänga upp mig på, fru talman. Jag får lite svårt att se när jag blickar bakåt och funderar på vad Socialdemokraterna har gjort de senaste åren för att stärka robustheten i vårt elsystem. I Riksrevisionens granskningsrapport om tidigare förd energipolitik är man ganska tydlig med att regeringarna inte har förstått vilka politiska beslut de har fattat eller vilka följder dessa skulle få. De har heller inte genomfört ordentliga konsekvensanalyser. Inte minst pekar man ut den effektskatt som säkerställde att fyra av de kärnkraftsreaktorer vi hade lades ned. Man poängterar också de straffskatter som funnits på kraftvärme och fjärrvärme, avfallsförbränningsskatten och så vidare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Detta är ju faktorer som har bidragit till att vi har mindre robusthet i vårt elsystem, så vad menar man från Socialdemokraternas håll att man har gjort på detta område? Eller har man i sitt särskilda yttrande fört in en ny ambition, fru talman, om att man framöver - trots de beslut Socialdemokraterna fattat tidigare - skulle vilja se ett mer robust elsystem? Vilka åtgärder vill man då vidta?

Från Sverigedemokraternas sida ser vi det som uppenbart att baskraft från kärnkraft kommer att vara det som genererar robusthet till elsystemet, men även gasturbiner och annat skulle kunna bidra.

Vad har Socialdemokraterna gjort för robustheten i elsystemet, och vad vill man göra framöver om man får chansen på nytt?

Fru talman! Jag är lite oförmögen att förstå vad det är för halmgubbe som ledamoten väljer att debattera mot. Det är nämligen varken mig eller Sverigedemokraternas politik som ledamoten väljer att angripa.

Det jag försökte göra tydligt i min första replik är det faktum att Sverigedemokraterna framför allt vill fokusera på att skapa goda förutsättningar för alla som önskar driva företag att få förverkliga sina drömmar och prova på att vara entreprenörer. De ska få de förutsättningar som krävs, inte minst genom att vi underlättar.

Det handlar om en så enkel sak som Förenklingsrådet, vilket Socialdemokraterna motsätter sig i sin budgetmotion. Man drar ned på anslaget till Tillväxtverket, som vi väljer att fokusera på. Man vill alltså inte arbeta aktivt med regelförenklingsarbete - något som är viktigt alldeles oavsett könet på den som driver det företag som lider under den regelbörda som kommit på plats under socialdemokratiska regeringars tid vid makten.

Det är onekligen så att den form av diskriminering genom kvotering som Socialdemokraterna tror på inte är någonting som Sverigedemokraterna tror på. Vi tror inte på kvotering till bolagsstyrelser, och vi tror inte på kvotering av riskkapital. Vi tror däremot på den fria marknaden, och vi tror att såväl män som kvinnor står fria att välja om de vill vara anställda eller om de vill anställa andra genom sitt företag.

Det är kanske någonstans det som är problemet: Från Socialdemokraternas sida vill man alltid att politiken ska in och peta i näringslivet - styra och ställa och diktera villkoren. Det är klart att man från ledamotens och Socialdemokraternas sida då tycker att det är problematiskt att män väljer att driva företag. Ändå finns det branscher där en majoritet av dem som driver företag är kvinnor, inte minst inom städbranschen och i andra typer av serviceyrken.

För min och Sverigedemokraternas del är det inget fel eller konstigt med att det är fler män som driver företag inom vvs-branschen och fler kvinnor som driver företag inom exempelvis städbranschen. Det behöver inte vara ett problem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det stämmer att det uppdrag som har getts till Tillväxtverket att analysera anledningen till att kvinnor i mindre utsträckning än män väljer att starta och driva eget företag inte var något som samordnades med Sverigedemokraterna.

Det har alltså inte formellt varit så att Sverigedemokraterna haft en avvikande mening, men däremot har vi efter att vi informerades om uppdraget kanske varit kritiska till ansatsen. Vi anser nämligen att det politiken borde fokusera på är att säkerställa goda förutsättningar för alla som väljer att - eller alla som önskar - starta och driva eget företag. De ska få de möjligheter det kan innebära, alldeles oavsett vilket kön eller vilken bakgrund de har.

Vi tror kanske mer på generella insatser från politikens sida än på att från politiskt håll konstatera att kvinnor driver eget företag i mindre utsträckning än män och sedan välja att problematisera det. Det kan ju vara så enkelt, fru talman, som att män och kvinnor har något olika grad av riskaversion. Det är något vi ser världen över - att män är benägna att ta högre risker i olika beslut, när det kommer till såväl karriärval och valet att starta eget företag som helt andra frågor - och det måste inte nödvändigtvis vara ett bekymmer.

Detta har väl alltså varit den generella ingången från Sverigedemokraternas sida, men med det sagt ser vi fram emot den rapport som kommer att komma från Tillväxtverket. Vi kan då se om det finns några strukturella hinder för kvinnor att välja att driva företag i Sverige. Så ska det naturligtvis inte vara; det vill jag vara tydlig med gentemot ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro. Men vi tycker kanske inte att politiken ska problematisera vilka val enskilda individer gör - oavsett deras kön.

Fru talman! Vi ska nu debattera utgiftsområde 24 Näringsliv. Det blir en av riksdagens sista debatter detta kalenderår.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Sverigedemokraterna är som bekant ett näringslivsvänligt parti som tror på och värnar om marknadsekonomi, sund konkurrens och en öppen och fri internationell handel. Jag är därför glad över att vara en del av ett regeringsunderlag som värnar om näringslivets förutsättningar och vidtar politiska åtgärder för att underlätta för detsamma. En sådan åtgärd är inte sällan att från politikens sida ta ett steg tillbaka och låta marknaden sköta sitt.

I stället för att tynga ned näringslivet med regelbörda och administration fokuserar Tidöpartierna därför på det motsatta. Det är därför som Tidöavtalet bland annat stipulerar följande ambitioner: Det ska vara lägre administrativa kostnader för företagen. Det är ett arbete som inte minst påbörjats i och med denna budget och det förenklingsråd som nu ska installeras, men även det implementeringsråd som kommer att komma på plats för att säkerställa att Sverige inte överimplementerar den EUlagstiftning som faller på oss att implementera och därmed orsakar en onödig börda för det svenska näringslivet.

Det sägs också i Tidöavtalet att bolagsskatter och kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga och främja fler nya företag som bidrar till jobb, tillväxt och välstånd. Därutöver konstateras det att företagen bör ha goda incitament att investera i forskning samt ges bättre möjligheter att attrahera och behålla nyckelkompetens, exempelvis genom ändrade villkor för personaloptioner. Det är ett arbete som påverkats genom en tillsatt utredning, men som också kommer att tangeras av den forsknings- och innovationsproposition som kommer att läggas fram under nästa år.

Vidare står det i Tidöavtalet att villkoren för små och medelstora företag att växa, anställa och attrahera kapital ska förbättras, exempelvis genom förändringar i 3:12-regelverket där tilläggsdirektiv till befintlig utredning redan har annonserats.

Det sista från Tidöavtalet som jag tänkte lyfta fram, fru talman, är att man konstaterar att det behöver bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, att utbilda sig och att ta ett utökat ansvar på jobbet. Det är något som bland annat har manifesterats genom jobbskatteavdraget men också det kommande men redan annonserade bidragstaket.

Allt det som ska ske kopplat till dessa och övriga reformer för företagande och produktivitet hanteras inte i detta betänkande och kommer inte att hanteras av näringsutskottet.

En del som förvisso hanteras i näringsutskottet men inte i detta betänkande, men som är oerhört viktigt för näringslivets förutsättningar, är energipolitiken. Där har regeringen som bekant tillsammans med Sverigedemokraterna lagt om den energipolitik som rått och som föranlett nedläggningen av hälften av Sveriges kärnkraftsreaktorer och bidragit till ett mindre robust elsystem med volatila priser och volatil tillgång. Där sker ett omfattande arbete som på sikt kommer att stärka näringslivets förutsättningar för inte minst den omställning som pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

En annan del som varken hanteras i detta betänkande eller i näringsutskottet men som ändå är ytterst viktig för näringslivets förutsättningar är kriminalpolitiken. Där ser vi i dag uppskattningar om att det för näringslivet innebär en kostnad om 100 miljarder kronor för att investera i brottsförebyggande insatser men också för att ta den kostnad som vältras över på företagen som en följd av den kriminalitet som fått fäste i Sverige under socialdemokratiska regeringar.

Fru talman! Låt mig med detta sagt lyfta fram några delar från detta betänkande genom att rada upp några av Tidöpartiernas satsningar på utgiftsområdet för näringsliv.

Vi riktar 10 miljoner till Tillväxtverket för det förenklingsråd som jag redan har nämnt.

När det gäller näringslivsutveckling ges riktade medel på 7 miljoner för bland annat förenklingsuppdrag till myndigheter, 5 miljoner för förbättrade myndighetskontakter med företag, 15 miljoner för en systematisk översyn av företagsfrämjande insatser och 20 miljoner för att attrahera och behålla internationell spetskompetens.

Vi riktar även 6 miljoner till Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser för att utöka myndighetens effektutvärderingar. Det är ett oerhört viktigt arbete för att säkerställa att de medel som går från det offentliga till det privata får den effekt som politiken efterfrågar och att det inte snedvrider konkurrensen eller dylikt.

Det är också så att den mest gruvpositiva regeringen och regeringsunderlaget i mannaminne även visar detta i regeringens budget genom att rikta 27 miljoner till Sveriges geologiska undersökning för en kompletterande maringeologisk kartläggning och genom att rikta 70 miljoner ytterligare för en systematisk kartläggning av malmpotentiella områden samt övriga insatser kopplade till främjandet av mineralutvinningen i Sverige.

Vi riktar 14,5 miljoner till ett utökat stöd till Verksamt.se hos Bolagsverket och 30 miljoner till Konkurrensverket för att stärka en effektiv och tillförlitlig konkurrenstillsyn, vilket inte minst är viktigt när man ser risker med att det offentliga i allt högre grad konkurrerar ut privata.

Vi riktar också 100 miljoner i tillskott till Business Sweden för deras arbete med att förstärka exportfrämjandet.

Fru talman! Detta är några exempel på vad som ryms i betänkandet och i budgeten för utgiftsområde 24 som vi debatterar här i dag.

Det sista som jag lyfte fram berör handelspolitiken, vilket som bekant är en del av utgiftsområdet näringsliv. Och jag tänkte uppehålla mig lite grann kring det.

Det är inte minst mot bakgrund av det stundande valet till Europaparlamentet som jag tycker att det är viktigt, men också mot bakgrund av att vi ser hur frihandelslinjen är på tillbakagång runt om i världen. Jag tycker mig se en tendens att allt färre efterlever och efterfrågar frihandel och marknadsekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Klassisk ekonomisk liberalism blir alltmer främmande i en tid då krig, ökade spänningar mellan stormakter och tilltagande statsstöd utgör den nya verkligheten. Ideologiskt utpekade näringar attraherar statsstöd i miljardklassen i allt från Sverige till USA, och olika handelshinder blir alltmer vanliga.

Idén om att ekonomisk integrering och frihandel, även mellan oliktänkande stater, skulle sprida den liberala demokratin över världen och bidra till en positiv utveckling även i auktoritära länder torde i dag vara ett minne blott.

I stället har västvärlden försatt sig i en rävsax med låg självförsörjningsgrad när det gäller några av de viktigaste materialen, komponenterna, processerna och kompetenserna för framtidens industri. Detta kombinerat med en snudd på obefintlig tillväxt i Europa bör göra alla vänner av väst oroliga för vår plats på den ekonomiska världskartan framöver.

Inklämda mellan USA och Kina och eventuellt utan vår traditionella konkurrensfördel med låga elpriser, och i en tid då statsstöd avgör var investeringar placeras i stället för hur konkurrenskraftig marknaden är, bådar illa för Sverige. Det är därför bra att regeringen nu presenterat en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft med tydligare målsättningar på området än tidigare.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag bara betona vikten av att detta regeringsunderlag fortsätter arbetet med att skapa bättre förutsättningar för det svenska näringslivet genom att stärka myndigheternas närvaro på området, minska regelkrånglet, främja handel och utbyte med andra - och samtidigt bara ta ett steg tillbaka och låta marknaden och näringslivet stå i fokus.

(Applåder)

I detta anförande instämde Josef Fransson (SD).

Fru talman! Jag tackar för nytt svar från ministern, och jag tackar även Mattias Vepsä för hans deltagande i debatten.

Låt mig försöka sammanfatta. Har Socialdemokraterna ett utbrett problem med medlemmar och förtroendevalda som hyser terrorsympatier? Nej, det tror jag inte, fru talman. Jag tror att det finns enstaka sådana fall. Men jag tror framför allt att det hos Socialdemokraterna finns en strategisk ambition om att inte bryta med grupperingar där det är okej att hysa sådana åsikter.

Precis som Jimmie Åkesson sa i sitt tal på vårt partis landsdagar är jag övertygad om att Socialdemokraterna är direkt beroende av mer eller mindre islamistiska väljare. Det skulle se dåligt ut om man exempelvis uteslöt den riksdagsledamot som i omgångar har synts tillsammans med Hamasföreträdare eftersom det skulle riskera att sända en signal ut till de förorter där väljarna bor att Socialdemokraterna inte längre är det givna svaret för dem.

Vem vet? Om någon väljer att rösta på något annat skulle vi kanske få se något annat parti nå 4-procentsspärren och ta plats i Sveriges riksdag. Jag tror att det är så det ligger till, det vill säga man inte har något stort problem med terrorsympatier inom Socialdemokraterna men definitivt i grupperingar som röstar på Socialdemokraterna och som Socialdemokraterna är måna om att bibehålla som röstboskap.

Den stora skillnaden är att Sverigedemokraterna utesluter extremister. Varför, fru talman? Jo, för att vi inte har något intresse av att ha företrädare med extremistiska kopplingar eller ha väljare som är extremister. Där går en uppenbar skiljelinje mellan Sverigedemokraterna och Socialdemokraterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Socialdemokraterna hade kunnat välja att agera på samma sätt. Problemet är att den väljarkår med extremister som Socialdemokraterna appellerar till är många gånger större, och det blir ett problem för Socialdemokraterna. Det är kanske därför våra partier agerar annorlunda.

Fru talman! Jag tackar på nytt för svaret från justitieministern.

Tack också till Mattias Vepsä från Socialdemokraterna, som gett sig in i den här debatten och under sitt anförande utifrån sin syn på saken konstaterade att det inom Socialdemokraterna inte finns någon som hyser Hamassympatier.

Det skulle kunna vara så. Det skulle kunna vara så att ett flertal socialdemokrater återkommande bara haft otur när det gäller vilka de umgåtts med, vilka flaggor de stått intill, vilka talare de har delat scen med och vilka Hamasföreträdare de har kramat.

De exempel jag har lyft nu, fru talman, är en olycklig situation för socialdemokrater som har fångats på foto som spridits i sociala medier. Då kan man tänka sig vilken otur en del socialdemokrater har haft i mer dolda sammanhang som inte har nått offentlighetens ljus.

Det skulle kunna vara ren otur för de socialdemokrater det berör att man återkommande råkar ha befunnit sig i situationer där det kan uppfattas som att man har terrorsympatier genom att stödja Hamas. Det kan också vara så att man verkligen har de sympatierna. Ett tredje alternativ är att man anspelar på att sympatisera med Hamas eller Hamas sak för att vinna röster bland grupper som delar Hamas syn på saken.

Förenklat ser jag det alltså som mycket otur inom Socialdemokraterna alternativt ett aktivt stödjande av Hamas sak alternativt att man anspelar på det för att vinna röster i detta grumliga vatten. Vi får själva bilda oss en uppfattning om vilket av dessa alternativ som är med sanningen överensstämmande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mattias Vepsä lyfter att det inom Sverigedemokraterna har funnits problematiska individer med i vissa fall extremistiska kopplingar. Det är sant. Vi har också agerat resolut och uteslutit dessa individer.

Här skiljer sig partierna väldigt mycket åt. I Moderaterna kan man få lämna en framträdande position om man har fiskat ål. I Socialdemokraterna kan man kramas med Hamasföreträdare som senare döms för att finansiera terror men ändå ha en partiledare som gråtande i talarstolen menar att det inte finns några problem med individen i fråga. Där skiljer vi oss mycket åt.

I Sverigedemokraterna utesluter vi personer med extremistiska kopplingar. I Socialdemokraterna har man en partiledare som även i den här situationen väljer att stödja personer med extremistiska kopplingar. Det är stor skillnad partierna emellan.

Det är också skillnad på hur det här bemöts i medierna. Om Jimmie Åkesson hade twittrat att Ukraina hade bombat ett sjukhus i Ryssland med hundratals döda som resultat och Jimmie Åkesson då hade nyttjat Russia Today eller någon annan del av det ryska propagandamaskineriet som källa för tweeten är jag ganska övertygad om, fru talman, att hela Sveriges medieetablissemang såväl som de politiska partierna varit rosenrasande över Jimmie Åkessons twittrande givet både ställningstagandet och källhänvisningen.

När Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson twittrar att Israel har sprängt ett sjukhus i Gaza och då använder sig av olika Hamaskanaler som källa för ett sådant påstående möts dock inte detta med samma resoluta avståndstagande vare sig från medierna eller från övriga delar av det politiska etablissemanget.

Detta tycker jag är bekymmersamt. Det finns skillnader partierna emellan, men det finns också skillnader när det gäller hur partierna hanteras i olika sammanhang.

Med detta sagt, fru talman, uppskattar jag som sagt svaren jag har fått från ministern så långt. Jag tycker att det är viktigt att vi betonar vikten av att partierna håller rent från personer med extremistiska sympatier och i vissa fall till och med sympati för terrororganisationer bland sina medlemmar.

Fru talman! Jag tackar för svaret från justitieministern.

Jag vill börja med att upprepa att jag är glad över det stöd för Israel som regeringen har uttryckt. Det är viktigt att vi står upp för den enda demokratin i regionen och alltid står upp mot terrorism.

Just denna interpellation handlar dock om något så olustigt som det stöd som uttryckts för terrorattentatet runt om i Sverige. Förhoppningsvis har de flesta svenskar sett de skrämmande videoklipp som dokumenterade hur personer med invandrarbakgrund runt om i Sverige firade slakten av oskyldiga judar. Detta är något som för mig borde vara förknippat med en enkelbiljett tillbaka till det land som personerna har sitt ursprung i.

Utöver detta rena firande av terrorattacken har tusentals personer samlats runt om i Sverige för Palestinademonstrationer i vilka antisemitismen och hatet har förklätts i varierande grad.

Nu har, som sagt, regeringen varit tydlig med fördömandet. Men tyvärr har vi inte sett samma tydliga fördömande och ställningstagande - som från Sverigedemokraterna och regeringspartierna - från alla partier i Sveriges riksdag.

Socialdemokraternas Hamaskopplingar blir allt tydligare. Och än värre ställt är det sannolikt i Vänsterpartiet, som erkänt att de slussat svenska biståndsmedel till grupperingar som i efterhand skrutit om sin medverkan i terrorattackerna.

Detta ingrodda stöd för Hamas i och i gränslandet till etablerade svenska politiska partier i riksdagen riskerar att allvarligt skada Sveriges anseende och säkerhetspolitiska läge, inte minst givet att politiker på vänsterkanten genom sin propagandaspridning uppviglar islamistiska grupperingar i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi har sett vad det leder till runt om i västvärlden när terrorsympatisörer sammandrabbar med polis och ger sig på judiska intressen och judiska personer.

Det var mot denna bakgrund jag ställde interpellationen för att höra hur justitieministern ser på eventuella terrorsympatier i politiska partier.

Med detta sagt delar jag naturligtvis ministerns bild: att vi inte ska åsiktsregistrera svenska medborgare gällande deras politiska åskådning i strid mot regeringsformen. Däremot vet både jag och ministern att det är skillnad på politisk åsiktsregistrering och behovet av att ha koll på extremister som hyser terrorsympatier och som utgör ett potentiellt säkerhetshot. Att sympatisera med eller vara en del av en terrorgrupp är i min bok inte detsamma som att sympatisera med eller vara en del av ett politiskt parti.

Ministern nämner själv att vi den 1 juni i år införde ett särskilt straffansvar för deltagande i en terrororganisation, vilket naturligtvis inte strider mot regeringsformen. Vi har dessutom ett flertal myndigheter som arbetar mot radikalisering, våldsbejakande extremism och terrorism. Det arbetet vore svårt om man inte fick kartlägga terrorsympatier i Sverige - även om de finns hos individer i eller i anslutning till politiska partier.

Fru talman! Jag behöver inte fastna i att redogöra för varför det hade varit möjligt att agera på det tema som mina frågor tangerar. Jag kan i stället fråga justitieministern i en något bredare bemärkelse hur regeringen ser på vissa partiers kopplingar till den extremism som synliggjorts runt om i Sverige efter terrorattentatet i Israel den 7 oktober.

Ser man med oro på att vissa partier inte håller rent, och tycker man att det från regeringens sida är värt att lyfta detta för en bredare allmän debatt för att synliggöra ett sådant problem?