Riksflödet
Logga in
Talade i kammaren ·

Tobias Andersson (SD) om Näringsliv

Tobias Andersson (SD) höll ett anförande om Näringsliv i debatten ”Protokoll 2023/24:52 Tisdagen den 19 december” den 19 dec 2023.

Fru talman! Vi ska nu debattera utgiftsområde 24 Näringsliv. Det blir en av riksdagens sista debatter detta kalenderår.

Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Sverigedemokraterna är som bekant ett näringslivsvänligt parti som tror på och värnar om marknadsekonomi, sund konkurrens och en öppen och fri internationell handel. Jag är därför glad över att vara en del av ett regeringsunderlag som värnar om näringslivets förutsättningar och vidtar politiska åtgärder för att underlätta för detsamma. En sådan åtgärd är inte sällan att från politikens sida ta ett steg tillbaka och låta marknaden sköta sitt.

I stället för att tynga ned näringslivet med regelbörda och administration fokuserar Tidöpartierna därför på det motsatta. Det är därför som Tidöavtalet bland annat stipulerar följande ambitioner: Det ska vara lägre administrativa kostnader för företagen. Det är ett arbete som inte minst påbörjats i och med denna budget och det förenklingsråd som nu ska installeras, men även det implementeringsråd som kommer att komma på plats för att säkerställa att Sverige inte överimplementerar den EUlagstiftning som faller på oss att implementera och därmed orsakar en onödig börda för det svenska näringslivet.

Det sägs också i Tidöavtalet att bolagsskatter och kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga och främja fler nya företag som bidrar till jobb, tillväxt och välstånd. Därutöver konstateras det att företagen bör ha goda incitament att investera i forskning samt ges bättre möjligheter att attrahera och behålla nyckelkompetens, exempelvis genom ändrade villkor för personaloptioner. Det är ett arbete som påverkats genom en tillsatt utredning, men som också kommer att tangeras av den forsknings- och innovationsproposition som kommer att läggas fram under nästa år.

Vidare står det i Tidöavtalet att villkoren för små och medelstora företag att växa, anställa och attrahera kapital ska förbättras, exempelvis genom förändringar i 3:12-regelverket där tilläggsdirektiv till befintlig utredning redan har annonserats.

Det sista från Tidöavtalet som jag tänkte lyfta fram, fru talman, är att man konstaterar att det behöver bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete, att utbilda sig och att ta ett utökat ansvar på jobbet. Det är något som bland annat har manifesterats genom jobbskatteavdraget men också det kommande men redan annonserade bidragstaket.

Allt det som ska ske kopplat till dessa och övriga reformer för företagande och produktivitet hanteras inte i detta betänkande och kommer inte att hanteras av näringsutskottet.

En del som förvisso hanteras i näringsutskottet men inte i detta betänkande, men som är oerhört viktigt för näringslivets förutsättningar, är energipolitiken. Där har regeringen som bekant tillsammans med Sverigedemokraterna lagt om den energipolitik som rått och som föranlett nedläggningen av hälften av Sveriges kärnkraftsreaktorer och bidragit till ett mindre robust elsystem med volatila priser och volatil tillgång. Där sker ett omfattande arbete som på sikt kommer att stärka näringslivets förutsättningar för inte minst den omställning som pågår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

En annan del som varken hanteras i detta betänkande eller i näringsutskottet men som ändå är ytterst viktig för näringslivets förutsättningar är kriminalpolitiken. Där ser vi i dag uppskattningar om att det för näringslivet innebär en kostnad om 100 miljarder kronor för att investera i brottsförebyggande insatser men också för att ta den kostnad som vältras över på företagen som en följd av den kriminalitet som fått fäste i Sverige under socialdemokratiska regeringar.

Fru talman! Låt mig med detta sagt lyfta fram några delar från detta betänkande genom att rada upp några av Tidöpartiernas satsningar på utgiftsområdet för näringsliv.

Vi riktar 10 miljoner till Tillväxtverket för det förenklingsråd som jag redan har nämnt.

När det gäller näringslivsutveckling ges riktade medel på 7 miljoner för bland annat förenklingsuppdrag till myndigheter, 5 miljoner för förbättrade myndighetskontakter med företag, 15 miljoner för en systematisk översyn av företagsfrämjande insatser och 20 miljoner för att attrahera och behålla internationell spetskompetens.

Vi riktar även 6 miljoner till Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser för att utöka myndighetens effektutvärderingar. Det är ett oerhört viktigt arbete för att säkerställa att de medel som går från det offentliga till det privata får den effekt som politiken efterfrågar och att det inte snedvrider konkurrensen eller dylikt.

Det är också så att den mest gruvpositiva regeringen och regeringsunderlaget i mannaminne även visar detta i regeringens budget genom att rikta 27 miljoner till Sveriges geologiska undersökning för en kompletterande maringeologisk kartläggning och genom att rikta 70 miljoner ytterligare för en systematisk kartläggning av malmpotentiella områden samt övriga insatser kopplade till främjandet av mineralutvinningen i Sverige.

Vi riktar 14,5 miljoner till ett utökat stöd till Verksamt.se hos Bolagsverket och 30 miljoner till Konkurrensverket för att stärka en effektiv och tillförlitlig konkurrenstillsyn, vilket inte minst är viktigt när man ser risker med att det offentliga i allt högre grad konkurrerar ut privata.

Vi riktar också 100 miljoner i tillskott till Business Sweden för deras arbete med att förstärka exportfrämjandet.

Fru talman! Detta är några exempel på vad som ryms i betänkandet och i budgeten för utgiftsområde 24 som vi debatterar här i dag.

Det sista som jag lyfte fram berör handelspolitiken, vilket som bekant är en del av utgiftsområdet näringsliv. Och jag tänkte uppehålla mig lite grann kring det.

Det är inte minst mot bakgrund av det stundande valet till Europaparlamentet som jag tycker att det är viktigt, men också mot bakgrund av att vi ser hur frihandelslinjen är på tillbakagång runt om i världen. Jag tycker mig se en tendens att allt färre efterlever och efterfrågar frihandel och marknadsekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Klassisk ekonomisk liberalism blir alltmer främmande i en tid då krig, ökade spänningar mellan stormakter och tilltagande statsstöd utgör den nya verkligheten. Ideologiskt utpekade näringar attraherar statsstöd i miljardklassen i allt från Sverige till USA, och olika handelshinder blir alltmer vanliga.

Idén om att ekonomisk integrering och frihandel, även mellan oliktänkande stater, skulle sprida den liberala demokratin över världen och bidra till en positiv utveckling även i auktoritära länder torde i dag vara ett minne blott.

I stället har västvärlden försatt sig i en rävsax med låg självförsörjningsgrad när det gäller några av de viktigaste materialen, komponenterna, processerna och kompetenserna för framtidens industri. Detta kombinerat med en snudd på obefintlig tillväxt i Europa bör göra alla vänner av väst oroliga för vår plats på den ekonomiska världskartan framöver.

Inklämda mellan USA och Kina och eventuellt utan vår traditionella konkurrensfördel med låga elpriser, och i en tid då statsstöd avgör var investeringar placeras i stället för hur konkurrenskraftig marknaden är, bådar illa för Sverige. Det är därför bra att regeringen nu presenterat en strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft med tydligare målsättningar på området än tidigare.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag bara betona vikten av att detta regeringsunderlag fortsätter arbetet med att skapa bättre förutsättningar för det svenska näringslivet genom att stärka myndigheternas närvaro på området, minska regelkrånglet, främja handel och utbyte med andra - och samtidigt bara ta ett steg tillbaka och låta marknaden och näringslivet stå i fokus.

(Applåder)

I detta anförande instämde Josef Fransson (SD).

DebattenHos riksdagen
Replikskiftet · 4 repliker

Fru talman! Tack för ditt anförande, Tobias Andersson!

När jag läste avsnittet om utgiftsområde 24 i regeringens budgetproposition lade jag märke till en skrivning om kvinnors företagande. Det är en fråga som jag tycker är angelägen och som jag tycker att det är bra att regeringen satsar på. Det är nämligen en rätt allvarlig situation att kvinnor i mindre utsträckning än män driver företag - men vad jag tror är mer alarmerande är att kvinnor inte får samma förutsättningar att skapa företag och se sina idéer bli förverkligade.

Sverigedemokraterna har tidigare kritiserat att resurser ska tilldelas för att öka kvinnors företagande i branscher där de är underrepresenterade. Jag tror att vi hade en liknande debatt om detta i våras, eller om det var förra året. Tobias Andersson har själv varit kritisk till stöd som ämnat minska könsgapet inom det svenska företagandet, men nu ser vi att regeringen uttryckligen skriver - detta är ett citat från budgetpropositionen - att "förbättrade förutsättningar för kvinnors företagande är en prioriterad fråga för regeringen".

Eftersom Sverigedemokraterna har ett budgetsamarbete med regeringen vill jag passa på att fråga Tobias Andersson om Sverigedemokraterna har ändrat sin uppfattning vad gäller kvinnors företagande och det stöd som regeringen och politiken kan ge för att se till att fler kvinnor får se sina idéer förverkligade i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Fru talman! Jag tackar för frågan. Det stämmer att det uppdrag som har getts till Tillväxtverket att analysera anledningen till att kvinnor i mindre utsträckning än män väljer att starta och driva eget företag inte var något som samordnades med Sverigedemokraterna.

Det har alltså inte formellt varit så att Sverigedemokraterna haft en avvikande mening, men däremot har vi efter att vi informerades om uppdraget kanske varit kritiska till ansatsen. Vi anser nämligen att det politiken borde fokusera på är att säkerställa goda förutsättningar för alla som väljer att - eller alla som önskar - starta och driva eget företag. De ska få de möjligheter det kan innebära, alldeles oavsett vilket kön eller vilken bakgrund de har.

Vi tror kanske mer på generella insatser från politikens sida än på att från politiskt håll konstatera att kvinnor driver eget företag i mindre utsträckning än män och sedan välja att problematisera det. Det kan ju vara så enkelt, fru talman, som att män och kvinnor har något olika grad av riskaversion. Det är något vi ser världen över - att män är benägna att ta högre risker i olika beslut, när det kommer till såväl karriärval och valet att starta eget företag som helt andra frågor - och det måste inte nödvändigtvis vara ett bekymmer.

Detta har väl alltså varit den generella ingången från Sverigedemokraternas sida, men med det sagt ser vi fram emot den rapport som kommer att komma från Tillväxtverket. Vi kan då se om det finns några strukturella hinder för kvinnor att välja att driva företag i Sverige. Så ska det naturligtvis inte vara; det vill jag vara tydlig med gentemot ledamoten Daniel Vencu Velasquez Castro. Men vi tycker kanske inte att politiken ska problematisera vilka val enskilda individer gör - oavsett deras kön.

Fru talman! Jag skulle då vilja få lite konkretion gällande vilka generella satsningar som Sverigedemokraterna ser behöver göras för att kvinnors företagande ska öka i Sverige. Jag tror också att Tobias Andersson behöver fundera över vad som händer med en bransch där hälften av befolkningen inte är med och bidrar.

Jag tycker mig ändå höra kritik av typen att det skulle handla om någon form av identitetspolitik att se till att förändra läget för kvinnor som driver företag i Sverige och se till att fler får se sina idéer förverkligade. Ledamoten Tobias Andersson verkar inte heller bry sig om att kvinnor i mindre utsträckning får ta del av riskkapital i vårt land och att kvinnors företagande uppgår till knappt 30 procent av det totala företagandet i Sverige. Det verkar inte heller vara ett problem att kvinnors idéer inte förverkligas eller att andelen kvinnor som får njuta av friheten som företagare är låg.

Fru talman! Det låter nästan som att man inte ska investera i halva befolkningen. Det låter som att männen ska få allt och att allt som handlar om att investera i kvinnors företagande - eller i människor med utrikesbakgrund - är identitetspolitik och att man inte ska satsa på det. Det är inte så man bedriver politik, fru talman, men i Sverigedemokraternas näringspolitik ska vissa människor lämnas utanför.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Detta problem är dock på riktigt, och det påverkar de kvinnor som faktiskt vill att även deras idéer ska förverkligas i samma utsträckning som männens. Därför är jag glad att regeringen ser detta som en prioriterad fråga. Men min fråga till Tobias Andersson och Sverigedemokraterna, fru talman, är om Tobias Andersson kommer att motverka det arbete med att prioritera kvinnors företagande som bedrivs inom regeringssamarbetet?

Fru talman! Jag är lite oförmögen att förstå vad det är för halmgubbe som ledamoten väljer att debattera mot. Det är nämligen varken mig eller Sverigedemokraternas politik som ledamoten väljer att angripa.

Det jag försökte göra tydligt i min första replik är det faktum att Sverigedemokraterna framför allt vill fokusera på att skapa goda förutsättningar för alla som önskar driva företag att få förverkliga sina drömmar och prova på att vara entreprenörer. De ska få de förutsättningar som krävs, inte minst genom att vi underlättar.

Det handlar om en så enkel sak som Förenklingsrådet, vilket Socialdemokraterna motsätter sig i sin budgetmotion. Man drar ned på anslaget till Tillväxtverket, som vi väljer att fokusera på. Man vill alltså inte arbeta aktivt med regelförenklingsarbete - något som är viktigt alldeles oavsett könet på den som driver det företag som lider under den regelbörda som kommit på plats under socialdemokratiska regeringars tid vid makten.

Det är onekligen så att den form av diskriminering genom kvotering som Socialdemokraterna tror på inte är någonting som Sverigedemokraterna tror på. Vi tror inte på kvotering till bolagsstyrelser, och vi tror inte på kvotering av riskkapital. Vi tror däremot på den fria marknaden, och vi tror att såväl män som kvinnor står fria att välja om de vill vara anställda eller om de vill anställa andra genom sitt företag.

Det är kanske någonstans det som är problemet: Från Socialdemokraternas sida vill man alltid att politiken ska in och peta i näringslivet - styra och ställa och diktera villkoren. Det är klart att man från ledamotens och Socialdemokraternas sida då tycker att det är problematiskt att män väljer att driva företag. Ändå finns det branscher där en majoritet av dem som driver företag är kvinnor, inte minst inom städbranschen och i andra typer av serviceyrken.

För min och Sverigedemokraternas del är det inget fel eller konstigt med att det är fler män som driver företag inom vvs-branschen och fler kvinnor som driver företag inom exempelvis städbranschen. Det behöver inte vara ett problem.

0 kommentarer
Kommentarer skrivs under eget namn och stannar på Riksflödet — de skickas aldrig till källan.
Ingen har kommenterat än.
    Här kommenterar ledamöter, statsråd och partier. Är du en av dem, ta över din profil.