Aron Emilsson

Fru talman! Mellanöstern och Främre Orienten - här uppstod de allra tidigaste mänskliga civilisationerna. Området har spelat en central roll i världshistorien, och mycket av mänsklighetens tidigaste kulturarv vilar här. Minst tre världsreligioner har grundats här, och deras viktigaste platser återfinns ännu här. Jerusalem är en av Mellanösterns viktigaste religiösa platser med historiska miljöer som Tempelberget, Västra muren och Heliga gravens kyrka, Klippdomen och al-Aqsamoskén.

Mellanöstern och Nordafrika domineras av auktoritära styren och låg politisk frihet. Enligt The Economists demokratiindex kan man konstatera att Israel är den enda demokratin i området, bättre rankad än flera européiska länder. Det gör också att omvärldens förväntningar på landet är höga när det kommer till att bedriva det nu pågående försvarskriget i Gaza i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten och att få till stånd en humanitär vapenvila och tillträde för humanitärt bistånd, samtidigt som Hamas omedelbart måste släppa gisslan och oskadliggöras som organisation. Kriget står mellan en demokratisk stat och en terrororganisation som måste bekämpas med all kraft.

Utskottet behandlar i detta betänkande Mellanöstern och Nordafrika. Utskottets bedömningar och ställningstaganden i betänkandet baseras på den information som var tillgänglig vid tiden för justering av betänkandet, vilket tål att sägas då utvecklingen är rörlig och kokande i många delar.

I betänkandet finns 13 reservationer och 4 särskilda yttranden. I ett särskilt yttrande förklarar vi sverigedemokrater att vi kommer att rösta för godkännande av utskottets motivering i punkt 7 gällande bistånd till Palestina om kammaren skulle avslå vårt förslag till tillkännagivande i samma punkt. Med det sagt yrkar jag bifall till Sverigedemokraternas reservation 8 och i övrigt bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på övriga reservationer.

Fru talman! Eftersom den allmänna motionstiden för riksmötet avslutades den 6 oktober 2023, det vill säga före Hamas attack den 7 oktober, har utskottet inte haft några motioner att bereda som specifikt rör kriget i Gaza men redogör ändå för väldigt tydliga ställningstaganden i frågan.

Under beredningens gång har vi haft informationstillfällen med utrikesministern och kabinettssekreteraren. Vi har också tagit emot biträdande chef för World Food Programme för att få information om den humanitära situationen i Gaza.

Utrikesministern och försvarsministern har båda informerat om regeringens överväganden om eventuella svenska militära insatser i Röda havet. Det kan även i sammanhanget tilläggas att utskottet under förra våren hade flera föredragningar av sakkunniga om FN:s folkmordskonvention.

Sverigedemokraterna har varit ett av de tydligaste partierna i riksdagen bakom vårt långsiktiga och grundmurade stöd för Israel och dess rätt att försvara sig, inte minst sedan terrorattacken den 7 oktober. Vi fördömer i likhet med regeringen reservationslöst terroristgruppen Hamas och dess attack på Israel som inledde det pågående kriget.

Jag välkomnar, utöver antagandet av den nya sanktionsregim mot Hamas som antogs i januari i år, förslag om ytterligare sanktioner mot Hamas. Sveriges krav på att alla kvarvarande personer i gisslan omedelbart och förbehållslöst ska släppas kan inte nog understrykas.

Vi ser alla ett enormt mänskligt lidande i både Gaza och Israel och att oron växer över de stora förlusterna av människoliv, varav många är barn, och den sanitära situationen liksom hungersnöd. De internationella förhandlingarna behöver uppnå en humanitär vapenvila och ett omedelbart och säkert tillträde till Gaza. Det är av yttersta vikt att vatten, mediciner och andra livsnödvändiga varor skyndsamt och säkert når civila.

För detta behöver man föra en konstruktiv dialog med Israel. Sverigedemokraterna stöder diplomatiska ansträngningar av regionala parter, FN och USA för att inleda en fredsprocess som på sikt kan leda till en tvåstatslösning och som också syftar till att undvika en regional eskalering.

I samma andetag är det viktigt att fastslå att det kräver en trovärdig motpart för Israel, där Hamas inte ingår, och som på allvar erkänner Israels existens och rätt till frihet och territoriell integritet. Antisemitismen och Israelhatet är utbrett i hela regionen, och historiens pogromer upprepas ständigt mot det israeliska folket på den begränsade yta vi kallar Israel. Jag tror inte att vi kan föreställa oss det tillstånd som format det kollektiva medvetandet genom historien och efter Förintelsen.

Tidöpartierna eftersträvar en god bilateral relation med Israel där de båda länderna kan ha en dialog om fördjupat samarbete och framföra kritik i svåra frågor. Sverige har ett långsiktigt intresse av att fördjupa relationen med Israel inom till exempel frågor som forskning, grön omställning, smart industri och inte minst arbetet mot antisemitism. Jag välkomnar också att utrikesministern i regeringens utrikespolitiska deklaration tidigare i år sa att svenskt engagemang i Israel ska öka ytterligare över tid.

Fru talman! Utskottet konstaterar att Sverige i flera år har varit en stor givare till UNRWA och anser att organisationen behöver diversifiera sin finansiering. Flera utredningar om UNRWA:s kopplingar till Hamas och terrorverksamhet pågår, och det är tydligt att en kraftfull reformering behöver ske.

Det viktigaste beskedet för oss som länge varit kritiska till FN-organet är att utskottet i det här betänkandet välkomnar att Sveriges linje är att UNRWA:s uppdrag långsiktigt ska upphöra och införlivas i UNHCR eller annat lämpligt FN-organ. Det svarar mot vårt yrkande om att avveckla UNRWA, som sedan länge brottats med korruption, antisemitism och ineffektivitet och i dag alltmer graverande uppgifter om terrorkopplingar.

Ett av biståndspolitikens viktigaste syften är att lindra nöd och hindra död, och mot bakgrund av det är det angeläget att skapa förutsättningar för att andra biståndsorgan ges förutsättningar för en infrastruktur och distribution som kan möta UNRWA:s för att det humanitära biståndet inte ska vackla även om UNRWA fasas ut.

Jag vill i sammanhanget också beröra Sverigedemokraternas reservation om bistånd till den palestinska myndigheten. För oss är det vitalt att avveckla biståndet, om inte annat till dess att man har åtgärdat återkommande problem med korruption och bristande rättssäkerhet. Sverige måste ställa krav på att den palestinska myndigheten bättre uppfyller demokratiska principer och respekterar mänskliga rättigheter för att få bilateralt svenskt bistånd.

Fru talman! Vi rör oss till Iran. Sverigedemokraternas stöd till frihetsrörelsen i landet är långvarigt och tydligt här i kammaren. Utskottet var enigt i det tillkännagivande som kammaren förra riksmötet ställde sig bakom om att Sverige ska verka för en terrorlistning av det iranska revolutionsgardet, inte minst mot bakgrund av Sverigedemokraternas yrkande i frågan.

Den senaste tidens händelser i Iran och förtrycket och hotet mot exiliranier visar återigen hur viktigt det är med rörelse framåt. Regeringen måste vidta åtgärder för att sätta press på Iran. Förtrycket mot den egna befolkningen är cementerat och hårdnar. Iran utgör tillsammans med Ryssland och Kina det största hotet mot Sverige, och man bedriver allvarlig underrättelseverksamhet och säkerhetshotande verksamhet i vårt eget land.

Vi inväntar regeringens besked om vilka åtgärder man har vidtagit med anledning av riksdagens tillkännagivande och kommer noga att bevaka att Sverige är pådrivande i det internationella samfundet för åtgärder mot Irans regim för att våldet, mördandet och hoten mot iranier i och utanför landet ska upphöra.

Fru talman! Situationen i Mellanöstern och Nordafrika är mångfasetterad och komplex, och en överflygning av alla aktuella frågor på närmare åtta minuter är inte möjlig. Men vi ser fram emot en fortsatt dynamisk debatt.

Avslutningsvis ska jag säga något om Röda havet. Det är en pulsåder för den civila sjöfarten i världshandeln som behöver fredas, och jag är glad över att Sverige bidrar i det arbetet. Vid eventuella ytterligare styrkebidrag kommer Sverigedemokraterna att vara en konstruktiv part i diskussionerna om behov som får ställas mot kapacitet och svenska intressen. Det kan då bli en fråga som får ställas under riksdagens avgörande och som vi då får ta ställning till. Klart är att terrorn och sjöröveriet aldrig får segra.

Herr talman! Jag blir ändå inte riktigt klok på Vänsterpartiets resonemang. Apropå tydlighet: Är det något som har varit tydligt är det ju att Vladimir Putin och andra auktoritära ledare inte respekterar lagar och regler. Vi kan stifta vilka lagar och regler vi vill här inne, och det gör vi dagligen, av mer eller mindre stor vikt. I det här fallet är det dock uppenbart att diplomati och avspänning gentemot Ryssland på det sätt som Håkan Svenneling beskriver inte skulle fungera i dag. Det är uppenbart att de enda länder som i dessa tider tjänar på avspänning, nedrustning och fredlig diplomati är angriparna, inte minst Ryssland som för ett storskaligt, imperialistiskt krig i vårt närområde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Ryssland utställde ett kravbrev om säkerhetsgarantier till flera europeiska länder i slutet av december 2021. Man ställde krav på oss att inte göra våra egna vägval. Jag är orolig för att denna typ av argumentation från Vänsterpartiet enbart är i auktoritära staters intresse.

Herr talman! Sverigedemokraterna anser att det gällande säkerhetsläget påkallar ett Natointräde utan förbehåll. Som jag nämnde i förra årets debatt verkar avsaknaden av en no first use-policy, som också Svenneling adresserade i sitt anförande, tvärtom mot vad Svenneling anser avskräckande mot ett fientligt angrepp.

Västvärldens nedrustning har av flera tolkats som ett svaghetstecken, bland annat av Ryssland och Kina som nu utmanar USA och Europa. Vi behöver därför ha en klarsynt och faktabaserad inställning till kärnvapen som avskräckande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Det finns ingenting i dag som tyder på att USA, Frankrike eller Storbritannien skulle se ett behov av att placera kärnvapen i Sverige. Kärnvapen är fortsatt en nationell resurs, som utrikesministern påpekade tidigare. Jag blir konfunderad när Vänsterpartiet går vilse i pannkakan gällande kärnvapenavskräckningen.

Vad är egentligen Svennelings och Vänsterpartiets alternativ? Risken med det narrativ som man torgför här i kammaren är att man riskerar att gå i det ledband som de auktoritära staterna vill när det kommer till att den fria västvärlden inte ska ha en avskräckning mot det mest livsfarliga vapen som annars är i händerna på enbart de auktoritära staterna. Vad är Vänsterpartiets realpolitiska alternativ till den ordning som nu råder?

Herr talman! Jag tackar Emma Berginger för följdfrågan. Vi i Sverigedemokraterna har från början varit noga med att uttrycka att vi går in i Natosamarbetet med ett 360-gradersperspektiv. Vi är med i alliansen för att bidra men också få det stöd och bidrag vi behöver som medlemmar. Det innebär naturligtvis också att vi fullt ut ska delta i Natos politiska arbete, där vi har många arbetsområden: klimatpolitik, som nämndes, ekonomi, politisk utveckling, andra områden som berör fackutskott samt generell förstärkning av vårt gemensamma försvar och vår gemensamma säkerhet. Det är klart att vi ska vara fullvärdigt involverade i det arbetet.

Men det allra bästa vi kan göra är att se till att vi inte är beroende av till exempel rysk energi, återupprätta den energipolitik som monterades ned av tidigare rödgröna regeringar och stärka kärnkraftens möjligheter att exportera ren energi. Här har vi väldigt tydliga samverkansavtal med regeringen, och Tidöpartierna är överens.

Herr talman! Jag tackar Emma Berginger för frågan. Det är mycket riktigt så att vi av flera olika orsaker har en orolig omvärld, inte minst naturligtvis på grund av att det råder fullskaligt krig i Europa. Givetvis driver även vissa former av klimatförändringar människor på flykt. Vi ser också att auktoritära stater som Kina, Ryssland och Iran utnyttjar detta i sin axelmakt, inte minst när man sätter många afrikanska länder i beroendeställning. Geopolitik förenas då med klimatpolitik och säkerhetspolitiska intressen. Man använder vapenskrammel och vapenmakt, men man låser också in enskilda suveräna nationalstater i avtal som missgynnar många av dem, inte minst på den afrikanska kontinenten. Man vill använda dem som utrikespolitisk hävstång mot väst, inte minst mot vårt sätt att handla och samarbeta med andra stater på andra kontinenter.

Självklart behöver de här frågorna adresseras gemensamt. Det innebär inte att vi gör samma analys eller drar samma slutsatser som Miljöpartiet avseende klimatpolitiken. Det är mycket riktigt att vi har uttryckt att vi tycker att mycket av EU:s klimatpolitiska mål och arbete behöver utvärderas och omförhandlas, även för att inte sätta käppar i hjulet för en del av de säkerhets- och försvarsmässiga arrangemang som vi behöver vidta. När miljö- eller klimatpolitik används på ett naivt sätt som inte är effektivt och ändamålsenligt kan det naturligtvis också störa försvars- och säkerhetsarbetet. Vi har sett detta med miljötillstånd på nationell nivå som hindrat Försvarsmakten i en del av dess utveckling. Vi kan inte låta Miljöpartiets syn på klimatpolitik globalt ligga som en våt filt över de försvars- och säkerhetsmässiga samarbeten och verktyg som vi behöver använda för att stärka säkerheten och försvaret i vårt land och i vår omgivning.

I detta anförande instämde Ulf Rexefjord (SD).

Herr talman! Det är i princip på dagen ett år sedan den utrikespolitiska debatten som behandlade vår Natoansökan och vägen som ledde fram till det historiska beslutet att ansöka om medlemskap. Nu har vi sedan en tid klivit in som den 32:a medlemmen av försvarsalliansen. Det innebär en rad förändringar för hela Sverige - inte bara för Försvarsmakten, även om det av naturliga skäl får mycket utrymme i debatten. Det nya säkerhetspolitiska läget sedan den 24 februari 2022 är inte i någon slutfas utan det nya normala som vi måste anpassa oss till.

Sveriges säkerhets- och utrikespolitiska identitet kommer att behöva utvecklas och sättas i ett större sammanhang. Det är ett sammanhang där medlemsstaterna och andra vänligt sinnade stater tydligt markerar mot auktoritära regimers ambitioner att hävda den starkes rätt. Med det sagt vill jag göra en reflektion över den starkes rätt och Sveriges tidigare hållning kring alliansfrihet i fredstid syftandes till neutralitet i krig. Den amerikanske presidenten Theodore Roosevelt sa för över hundra år sedan: Speak softly and carry a big stick, and you will go far. Det innebär att vi måste vara på det klara med att avskräckning bygger på militär förmåga.

Det är sant att diplomati, förhandling, handelsavtal och utrikespolitisk balansgång kan bidra till avspänning och balans, men inte minst i den värld vi lever i behövs också förmågan att tillfoga en möjlig angripare så stora förluster att denne avstår från att lämna förhandlingsbordet och övergå till ett militärt angrepp. Därför vill jag understryka skillnaden mellan dagens ännu så länge underfinansierade, nedbantade och begränsade försvar och det försvar som kunde mobilisera cirka 800 000 soldater och hade närmare 1 000 stridsflygplan och 1 500 stridsfordon. Utifrån det blir Natomedlemskapet och förmågan hos våra allierade att bidra med både konventionell och icke-konventionell avskräckning avgörande i dagens säkerhetspolitiska läge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Inget hade så snabbt kunnat öka den krigsavhållande förmågan som ett Natomedlemskap faktiskt har gjort. Rysslands krig mot Ukraina visar på två viktiga lärdomar: för det första att en stormakt i vårt direkta närområde utan tvekan är beredd att nyttja skoningslös militärmakt mot sina grannländer för att uppnå politiska mål, och för det andra att ensam inte är stark. Dessa insikter är helt avgörande för den fortsatta debatten och förståelsen kring varför vi befinner oss i det läge vi gör. Hur gärna vi än vill projicera vår önskan om en bättre värld utan krig och förödelse finns det en omvärld som tar föga hänsyn till den sortens önsketänkande. Det är insikter vi ska ha skaffat oss av historien.

Herr talman! Historien har också lärt oss att det är när goda krafter går samman som man kan besegra auktoritära regimer. Ett tydligt exempel på det är andra världskriget. Det var ett krig som tog sin början när en diktatur, precis som i dag, testade sig fram för att se hur långt den kunde gå innan omvärlden reagerade. Det är en viktig lärdom men också ett argument som ofta glöms bort i debatten.

Stort fokus hamnar ofta på detaljerade, visserligen viktiga och heta frågor som exempelvis kärnvapen, amerikanska baser, Försvarsmaktens insatser i andra länder och hur enskilda medlemsstater bedriver sin inrikespolitik. Men det är få som diskuterar vikten av att lejonparten av de länder som är med i försvarsalliansen Nato är demokratier med hög levnadsstandard, yttrandefrihet och en helt annan demokratisk plattform än de stormakter hyser som i dag utmanar vårt sätt att leva.

Vi sverigedemokrater vet bättre än någon annan att allt inte är perfekt och att mycket återstår att göra i Sverige och många andra europeiska länder, men det är inte i närheten av det förtryck som exempelvis Kina och Ryssland utsätter sina medborgare för. Det handlar om hemlig polis, fängelsekolonier, begränsat internet och enpartistater. Det ena landet bombar sedan två år ett grannland och påstått broderfolk. Det är viktiga distinktioner i en diskussion som ofta handlar om enskilda avvikelser, ideologi eller ren desinformation i stället för den existentiella frågan om vår framtid.

Herr talman! Som jag nämnde i förra årets anförande hade Sverigedemokraterna gärna sett en mer omfattande utredning och debatt kring Nato om omvärldsförhållandena så hade tillåtit. Vi ställde oss redan i december 2020 bakom att Sverige skulle införa en så kallad Natooption enligt finsk modell. Hade den införts av den dåvarande regeringen enligt riksdagens tillkännagivande hade Sverige varit bättre förberett, precis som Finland i många avseenden var.

Det snabbt förvärrade säkerhetsläget har inneburit att vi behövt anpassa oss till omvärldens minst sagt brutala realitet. I och med stödet för svenskt Natomedlemskap lämnade Sverigedemokraterna våren 2022 partiets tidigare ambition och långsiktiga mål i form av ett försvarsförbund med Finland. Vi kan samtidigt notera att både Finlands och Sveriges Natomedlemskap möjliggör fördjupat försvars- och säkerhetssamarbete på fler nivåer än vad som tidigare varit möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

I och med Natomedlemskapet har vi möjlighet att fördjupa försvarssamarbetet inom hela Norden och på sikt och redan nu med de baltiska staterna i ett helt annat läge än tidigare. Det skapar en grundläggande trygghet och långsiktig förmåga att i ett eventuellt försämrat säkerhetsläge skydda och hjälpa varandra i en utdragen konflikt. Det skapar också goda möjligheter att koppla samman våra olika totalförsvarskoncept, och på sikt skapar det naturligtvis i sin tur en regional trygghet för oss som enskilda medlemsstater och en samlad förmåga på Natos norra flank.

Det är utifrån detta som vi sedan tidigare bygger vidare på våra bilaterala samarbeten med Storbritannien, Tyskland och Polen som är viktiga för både det militära och det civila försvaret, specifikt kring försörjningsberedskap och handelsflöden. Natomedlemskapet kommer också att ge oss möjligheter att fördjupa samarbetet med USA, som utöver det militära försvaret är viktigt för vår försvarsindustri, som är en integrerad del i vårt totalförsvar. Sverige kliver in som en teknologisk och stark nation med mycket att erbjuda inom forskning, utveckling och försvarsindustri.

Herr talman! För att understryka vikten av allvaret i situationen vill jag göra en kort sammanfattning. Sverige tog inte steget in i försvarsalliansen Nato för att det i sig eftersträvades av några blint ideologiska skäl utan för att kammarens två största partier, däribland mitt eget, gjorde bedömningen att medlemskapet med tanke på det allvarliga omvärldsläget är en säkerhets- och försvarspolitisk nödvändighet och styrka. Därmed skiftade majoritetsförhållandet i riksdagen till stöd för ett svenskt Natomedlemskap.

Finlands vägval var starkt bidragande, liksom möjligheten till fördjupat nordiskt försvarssamarbete. Genom medlemskapet kommer Sverige för första gången i historien att stå sida vid sida med våra syskon Finland, Norge och Danmark på det här sättet.

Vi bidrar till hela alliansen med unik erfarenhet och teknisk förmåga som stärker försvarsalliansen som helhet. Vi visar också för Ryssland och andra stormakter att det är upp till Sverige att utforma sitt säkerhets- och utrikespolitiska vägval, där utpressningsbrev och olika typer av påverkansförsök inte har effekt. Inom försvarsalliansen kommer Sverige att vara en trovärdig aktör som kliver in med stora resurser och en försvarsindustri som gynnar hela alliansen.

Vi har också varit tydliga med vårt ställningstagande om kärnvapen. USA har inom ramen för olika samarbeten tagit hänsyn till de svenska kraven på samtycke och tillit mellan länderna. Samma ställningstagande gäller för andra länder och deras gästande stridskrafter. De är förpliktade att följa de villkor som Sverige som land ställer för aktiviteter och verksamheter på vårt territorium, och detta är folkrättsligt bindande.

Vi är väl medvetna om att den rätta vägen oftast inte är den enkla vägen, men vi kommer alltid att sätta Sveriges säkerhet främst. När den säkerhetspolitiska terrängen förändras måste kartan uppdateras, och det är vad vi nu har gjort.

(Applåder)

Herr talman! Det korta svaret är naturligtvis: Ja! Jag vet att inte minst en av våra män i Försvarsberedningen, Lars Wistedt, som är ledande där och har lång erfarenhet från just Försvarsmakten, under många år har varit pådrivande för att vi ska stärka Försvarsmakten och se till att man har alla resurser som krävs och som man har behov av. Han har varit pådrivande tillsammans med den nu tyvärr bortgångne partikollegan Sven-Olof Sällström, som satt i försvarsutskottet och tidigare var vice ordförande där.

Om vi drar oss till minnes hur de senaste årens förslag och debatter i den här kammaren och riksdagen har sett ut är det tydligt att Sverigedemokraterna sedan sitt riksdagsinträde har varit de starkaste förespråkarna för ökade försvarsanslag. Om vi låter faktum påvisa omständigheterna har Socialdemokraternas och även andra partiers budgetförslag vid ett antal tillfällen legat på betydligt sämre siffror när vi har velat stärka försvaret. Det behöver man ändå förhålla sig till. Jag tycker att det är värt att lära sig av historien och att se hur det förhåller sig i verkligheten.

Herr talman! Sverigedemokraterna har sedan sitt riksdagsinträde drivit en stark och försvarsvänlig politik med syfte att Sverige ska ha ett starkt nationellt försvar. Utan ett starkt försvar spelar diplomati och avspänning i slutändan föga roll, vilket vi också har sett den senaste tiden.

Omvärlden har tolkat västvärldens nedrustning och handelsdiplomati som en svaghet och en möjlighet att ladda upp och utmana över tid. Detta har varit en ofantlig missbedömning, precis som försvarsbesluten 1925 och 1935.

Socialdemokraterna har innehaft regeringsmakten under lejonparten av de senaste 100 åren, också de senaste decennierna. I början av 2000-talet kunde vi se att inte bara stora delar av det militära försvaret avvecklades utan också civilförsvaret, vilket har resulterat i en brist på i princip allt - beredskapslager, rutiner och processer för hur samhället ska klara sig vid krig. För krig existerar och har aldrig slutat att existera, även om vi inte har varit delaktiga i det på 200 år, som Morgan Johansson nämnde i sitt anförande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt med anledning av Sveriges medlemskap i Nato

Min fråga till ledamoten Johansson och Socialdemokraterna är därför: Vad drar Socialdemokraterna för lärdomar av omvärldens realitet? Och ställt i relation till den avrustnings- och nedrustningspolitik som ni de facto i huvudsak har varit högst ansvariga för under de senaste decennierna undrar jag: Vad tar ni med er inför framtiden?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Nej, är det korta svaret på Matilda Ernkrans konkreta fråga. Det är tvärtom; precis som jag tog upp i ett tidigare replikskifte var Sverigedemokraterna pådrivande för stöd till Ukraina redan före den fullskaliga invasionen.

Då tvekade däremot Socialdemokraterna, med hänvisning till att det enligt regelverket inte var möjligt. Vi har senare kunnat se att det inte var bara möjligt utan även fullt rimligt att stötta med alla till buds stående medel. Sverigedemokraterna har alltså under lång tid varit framåtriktade när det gäller Ukraina och i att visa solidaritet ekonomiskt, humanitärt, finansiellt och politiskt.

Det vi vill göra är att säkra att svenska intressen omhändertas i Europeiska unionen. Vi behöver vara en trovärdig samtalspart både inom EU och gentemot Storbritannien, som har lämnat EU-samarbetet. Vi behöver se över förutsättningarna för att införa ett folkomröstningslås i de stora frågorna - de som handlar om att överföra ännu fler enorma områden av beslutskompetens från de nationella parlamenten. Vi har väldigt mycket lagstiftning även på regional och lokal nivå som är en följd av EU-beslut. Detta ska ställas under det svenska folkets övervägande.

Herr talman! Det är ibland fascinerande att lyssna på Socialdemokraternas företrädare i denna kammare. Jag vet inte om Matilda Ernkrans under alldeles för lång tid har legat under en sten eller hur man ser på EU:s utveckling de senaste åren.

För Sverigedemokraternas del är vårt grundperspektiv väldigt tydligt: Vi sätter svenska intressen främst. Det kan och ska vi göra inom EU-samarbetet, och det kan och ska vi göra inom Natosamarbetet. Det kan och ska vi göra även på många andra plan.

Det vi är väldigt tydliga med - och jag vill fråga Socialdemokraterna hur de egentligen ser på den utvecklingen inom EU - är att det planeras, och under de senaste åren har genomförts, ytterligare maktöverföring av ännu fler kompetensområden från de nationella parlamenten till Europaparlamentet. Vi har sett en ökning av EU-avgiften och en fortsatt skuldfinansiering, och det planeras nu för ett införande av EU-skatter under nästa mandatperiod. Vad är Socialdemokraternas besked till svenska folket? Är man för eller emot detta?

Herr talman! Ja, är det korta svaret.

För att utveckla tror jag, som jag också nämnde, att det är oerhört viktigt att adressera att vi tillsammans med likasinnade partner behöver utveckla en regelbaserad ordning och stärka äganderätten, som Forssell nämner. Vi behöver också genom våra egna unika verktyg som rymdbasen Esrange och tillsammans med våra allierade utveckla rymdprogram, innovation och verktyg för att stärka framför allt resiliensen och motståndskraften mot inte minst Kinas rymdprogram. Kina kommer ju tillsammans med de andra auktoritära staterna vi nämnde att verka utmanande och i konflikt med den regelbaserade ordningen på jorden. Det hänger ihop, och vi behöver vakna och adressera det tydligare än tidigare.

Herr talman! Jag delar helt analysen av Ryssland, Kina och Iran. Det går också att lägga till Nordkorea och ett antal andra stater. Just nu är det de som hotar hela den regelbaserade världsordningen och vårt sätt att leva och tänka och verka demokratiskt.

Jag tror att vi definitivt behöver inse att Rysslands fullskaliga krig mot Ukraina, kriget i Mellanöstern, proxykrigare till Iran i form av huthirebeller och andra som hotar den civila sjöfarten i Röda havet och så vidare och spänningsfältet Sydostasien är tätt sammanlänkade på många sätt. Det ena försörjer det andra genom olika transaktionella flöden, inte minst ekonomiskt och militärt och genom utbyte av underrättelser.

Det är ingen slump att jag pekade ut Taiwan i mitt anförande, för det är ett land som Sverigedemokraterna länge har stöttat på olika sätt. Jag tror att Joar Forssell själv nämnde i något tidigare replikskifte att det är viktigt att utveckla de handelsmässiga relationerna och även de inom forskning, innovation, utveckling och tekniksamarbeten. Det handlar om att underlätta de diplomatiska förbindelserna när det kommer till att till exempel utfärda visum och underlätta för studenter, diplomatiska företrädare och andra från Taiwan att verka i bland annat Sverige. Man ska inte behöva gå alla de omvägar som man i dag måste gå, exempelvis genom Thailand.

Det handlar om att dra upp de långsiktiga linjerna, så att säga. Hur utvecklar vi det ekonomiska och handelsfrämjande samarbetet, och hur kan vi här och nu vara operativa för att underlätta diplomatiskt utbyte och investeringar?

Vi har också länge förordat utvecklandet av House of Sweden, som jag tror att Kerstin Lundgren nämnde i ett tidigare replikskifte. Det är oerhört viktigt att det rustas med bättre förutsättningar att förstärka och fördjupa samarbetet mellan staterna.

Herr talman! Det är populärt att säga i dessa dagar, men jag tror att det är väldigt viktigt just i den tid vi lever i att försöka hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste våga kritisera Fidesz och inte minst Orbán och hans nära relation till Putin och på vilket sätt den utgör en hämsko för stödet till Ukraina när vi varje gång behöver trycka igenom det med hjälp av kreativa åtgärder på grund av att Ungern försöker bromsa det.

Orbán och Fidesz har en oerhört problematisk relation till Putins Ryssland på många sätt. Samtidigt behöver det diplomatiska utbytet mellan Sverige och Ungern öka. Vi har redan i dag ett starkt samarbete genom Jas Gripen-systemet, och jag har sagt vid flera tillfällen att det naturligtvis inte skulle skada om det diplomatiska engagemanget och närvaron stärks mellan regeringarna. Jag tror att det kan gynna dialogen, särskilt om vi nu ska bli allierade inom Nato. Det gäller alltså återigen att hålla två tankar i huvudet samtidigt.

Herr talman! När det gäller Ukraina är vi rörande överens. I det här fallet är det också en styrka att utskottet i dess helhet och över partigränserna är överens om det långsiktiga och uthålliga stödet till Ukraina.

Jag tycker att det är ett intressant förslag som Centerpartiet lägger fram men har inte haft möjlighet att studera det i detalj. Jag svarar alltså varken ja eller nej på stående fot, men jag kommer att titta noga på det. Dessutom tror jag, med tanke på att vi även innan den fullskaliga invasionen argumenterade för både militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina, att det ligger nära till hands för Sverigedemokraterna att vara lyhörda och proaktiva i det här avseendet.

Vi har också varit just proaktiva vid alla tillfällen som vi tillsammans med regeringen har förhandlat fram extra ändringsbudgetar, och av stödet till Ukraina har 80 procent kommit sedan den här regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna tillträdde. Det är alltså ett intressant grepp att studera närmare.

Vi kommer att behöva ha någon form av plan - låt oss kalla det en Marshallplan - ungefär som att Norge har varit tydliga med att det inte går att bara göra punktinsatser under en längre tid. Vi kommer att behöva titta på långsiktigheten i vilket stöd vi ger. Både militärt och ekonomiskt måste det finnas en förutsägbarhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

För vår del ser vi gärna närmare på att också öka till exempel exportkrediterna till svenska företag som vågar investera i Ukraina. Ekonomiska investeringar, handel och utbyte av det slaget är en viktig generator när det gäller att stärka Ukraina och vårt gemensamma utbyte.

När det kommer till Ungern har Sverigedemokraterna inget samarbete med Fidesz. Det är inget systerparti, och vi har inget organiserat samarbete. Tvärtom deklarerade vi häromdagen att vi definitivt motsätter oss ett Fideszinträde i ECR-gruppen där Sverigedemokraterna sitter i dag i Europaparlamentet. Vi framför naturligtvis på de arenor där man kan råka stöta på varandra att vi förutsätter att man ändrar sin politik gentemot Ryssland.

Herr talman! Jag fick en konkret fråga från Håkan Svenneling. Det kan jag inte svara på. Jag deltog inte i programläggningen utan var en del av en delegation på resan och tänker inte spekulera om det. Jag vet däremot att det var oerhört viktigt att vi tog del av alla de möten vi hade och besök vi gjorde för att skaffa oss en bild - det tror jag att fler borde göra - av vilket nationellt trauma den 7 oktober har inneburit. Det gäller inte bara för Israels armé och stat utan också för det judiska folket, både i Israel och internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Om de i dag skulle lägga ned sina vapen i försvarskriget mot Hamas skulle de inte existera i morgon. Om Hamas skulle lägga ned sina vapen skulle man vinna freden och friheten, och det humanitära stödet till Gaza skulle kunna släppas på igen. Det är den stora skillnaden. Jag tror att fler behöver adressera den grundläggande bilden av kriget.

Herr talman! Vi adresserade naturligtvis frågan om bosättningar. Men det stod inte på agendan att vi skulle få ta del av enskilda uttalanden som gjorts av ministrar i Netanyahus regering på olika konferenser. Det är två olika saker. Men läget är allvarligt.

Att vi i alla lägen står upp för internationell rätt och folkrätten råder det ingen tvekan om. Jag har också tagit avstånd från de illegala bosättningarna och bosättarvåldet. Det har jag inga problem med att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Återigen: Det är viktigt att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det här är en minister för diasporaaffärer och mot den internationella antisemitismen. Man har stort intresse av att se hur vi i Sverige verkar mot antisemitismen, som är utbredd i vårt eget land. Det såg vi efter Hamas terrorattack den 7 oktober då det skanderades på gator och torg. Den judiska minoriteten i Sverige är hotad. Därför har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna fått öka stödet till inte minst Judiska centralrådet för att stärka skydd och säkerhet för minoriteten.

Det är ingen slump. Antisemitismen är internationellt sett ett extremt stort hot mot vår demokrati och mot den judiska minoriteten i många länder. Naturligtvis behöver man diskutera det med den nuvarande ministern mot antisemitism. Det är inte märkligt.

Återigen: Vi har inte gett något slags stöd för den bosättningsrörelse som pågår eller för det militanta bosättarvåldet, tvärtom. Jag refererade i förra replikskiftet, med Morgan Johansson, till att USA, som är en av Israels närmaste allierade, precis som vi är bekymrade över att bosättarvåldet har eskalerat. Det är i många fall ett allvarligt bekymmer parallellt med de extrema dagliga attackerna från den islamistiska terrorn mot Israel.

Vi måste kunna adressera flera frågor samtidigt och dessutom ha konstruktiva möten med motparter.

Herr talman! Återigen: Det är oerhört viktigt att i det här läget visa vårt stöd för staten Israel som nu bedriver ett försvarskrig mot Hamas, som är en terrororganisation och som hotar deras existens.

Jag tror att också Morgan Johansson under alla sina år som minister i olika interparlamentariska sammanhang säkerligen har träffat enskilda ministrar och företrädare vars alla uttalanden eller stadfästelser han inte håller med om. Det var inte ens på agendan för vårt besök och vår resa i Israel att diskutera bosättarfrågan på det sättet, utifrån deras ställningstagande, markeringar eller relation till bosättarrörelsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi är bekymrade över och ser med oro på expansionen av bosättningar, inte minst den militanta bosättarrörelsen. Den måste man adressera, precis som Israels närmaste allierade har gjort genom sanktionsinstrumentet, restriktioner när det gäller inreseregler och så vidare.

Men vi måste kunna hålla två tankar i huvudet samtidigt. Vi måste dels adressera det, dels visa vår närvaro i förhållande till en regering som utkämpar ett försvarskrig mot en terrororganisation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Jag tror att Socialdemokraterna och Morgan Johansson ska vara oerhört försiktiga, särskilt i dagens läge, med att tala om kampen mot antisemitism och i stället blicka inåt i sin egen rörelse och sitt eget parti. Vi har under de senaste åren sett hur både SSU och Socialdemokraterna, inte minst genom den numera politiske vilden Jamal El-Haj, haft tydliga kopplingar till antisemitismen och också uttalat sig oerhört problematiskt. Det ser jag väldigt allvarligt på.

Sverigedemokraterna är det mest proisraeliska partiet i denna kammare och också i Europaparlamentet. Det finns tydliga belägg för det, vilket vi kan se bara genom att gå tillbaka och titta på de ärenden som har avgjorts här och hur vi har röstat och argumenterat.

Syftet med Sverigedemokraternas resa till Israel för en kort tid sedan var bland annat att visa solidaritet med Mellanösterns enda fungerande demokrati, Israel, i det försvarskrig man nu bedriver mot en terrororganisation vars attack den 7 oktober mot judars och den israeliska statens rätt till existens är hela anledningen till det krig som pågår.

Vi hade mycket goda möten med både ledamöter ur knesset och flera ministrar ur Netanyahus regering och även med anhöriga till gisslantagna. Det var en viktig resa. Det är viktigt att visa närvaro.

Jag själv har haft flera konstruktiva träffar med Israels ambassadör i olika sammanhang. Det är inga problem i dag att föra en dialog om vikten av att adressera de oerhörda utmaningar som Mellanöstern och inte minst Israel står inför. Jag tror att man behöver allt stöd man kan få.

Jag kan inte stå och recensera enskilda uttalanden som en minister har gjort och som jag inte själv har sett. Däremot är det uppenbart att Sverigedemokraterna inte stöder och inte verkar för bosättningar i Gaza eller det militanta bosättarvåld som pågår. Det bör snarare fördömas.

Herr talman! Den ryska björnen frustar, ryter och slåss. Världen skakar. Vad svarar vi? Det är frågan vi behöver ställa oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget.

Ryssland visar med sitt agerande i Ukraina att landet är berett att långsiktigt bedriva ett fullskaligt brutalt krig utan hänsyn till folkrätten. Det ryska samhället har ställt om till krigsekonomi och samarbetar med stater som Nordkorea och Iran i en de totalitära staternas samverkan mot vår västerländska civilisation och demokratiska kultur.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Utvecklingen i Ryssland framöver bedöms vara negativ eller mycket negativ, och Sverige får inte underskatta risken att hotet kan öka. Den regelbaserade världsordningen fortsätter att undergrävas. Sverigedemokraterna driver på för fler och skarpare sanktioner mot Ryssland. Vi ser bland annat behov av att stärka myndigheterna som kontrollerar detta, exempelvis Inspektionen för strategiska produkter.

Stödet till Ukraina är avgörande. Jag reste tillsammans med mina nordiska och baltiska ordförandekollegor till New York och Washington i förra veckan för möten med FN-företrädare, däribland António Guterres, tankesmedjor och inte minst medlemmar av kongressen för att öka kunskapsutbytet och argumentera för betydelsen av USA:s stöd.

Att Europa och USA till stöd för Ukraina lyckas stoppa Ryssland i Ukraina är avgörande inte bara för att vinna freden och friheten för Ukraina utan också för att inte riskera att nästa krig bryter ut i ett Natoland eller står på vår egen tröskel. Det skulle vara betydligt mer kostsamt och svårt för såväl USA som Natokollektivet att hantera och möta.

Tonläget och den inrikespolitiska utvecklingen i USA oroar således, men det finns i grunden också ett stöd för Ukraina och den transatlantiska länken.

Sverigedemokraterna var först med att förespråka militärt stöd till Ukraina, redan före den fullskaliga invasionen, och vi har varit pådrivande för att skicka avancerade vapensystem, såsom stridsvagnar, till landet.

Sedan den förra utrikespolitiska debatten har jag själv tillsammans med en delegation ur utrikesutskottet besökt Ukraina för att visa vår närvaro, informera om det svenska stödet, lyssna på vittnesmål och själva se krigets förödelse på nära håll. Fältbesöken i Butja, Irpin och Borodjanka kommer att vara fastetsade i minnet under lång tid.

Sverige och Europa behöver vara beredda att under lång tid stötta Ukraina både militärt, humanitärt och politiskt. Av den anledningen är det också viktigt att vi har en omfattande försvarsindustri så att vi både kan stödja Ukraina och stärka vårt eget försvar. Sverigedemokraterna har ända sedan vi kom in i riksdagen verkat för en stärkt försvarsindustri och sedan länge förordat en nationell försvarsindustristrategi. Det är dessutom viktigt att den gamla försvarsexportpolitiken har omprövats. Annars hade vi haft stora svårigheter att stödja Ukraina över huvud taget.

Det finns anledning att överväga hur vi mer proaktivt kan motverka dagens ryska hot och inte bara retroaktivt anpassa oss efter detta. Den ryska imperialismen är välkänd genom århundradena, och ännu i dagens ryska federation undertrycks folk och förtrycket ökar. Det är på tiden att inleda en diskussion om hur vi kan stödja extern och intern opposition gentemot den alltmer förtryckande centralmakten i Moskva. Socialdemokraterna talade på 1980-talet om att de inte sysslade med antisovjetism. Jag är som sverigedemokrat stolt över att i denna kammare deklarera att sverigedemokratisk politik är antiputinism.

Herr talman! Medan Ryssland utgör ett militärt hot i vårt närområde utgör Kina ett dimensionerande hot mot den regelbaserade världsordningen. Landet har hittills inte valt att gå i full konfrontation med väst. Situationen kring Taiwan är emellertid allvarlig, och Kina genomför regelbundet övningar runt ön och har omfattande trupp stationerad i dess närhet. Risken för väpnad konflikt kan inte uteslutas, och spänningarna kommer troligtvis att öka. Kina rustar också sin flotta och är i dag det land som har flest ytstridsfartyg. Nya hangarfartyg har också sjösatts, och förmågan att projicera makt världen över ökar. Detta gäller även för Sveriges närområde, där vi i framtiden kan komma att se kinesiska sjöstridskrafter verka - vilket vi dessutom redan har sett, inte minst i Arktis.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Sverige går från partner till allierad inom försvarsalliansen Nato. I det skärpta säkerhetspolitiska läget är det nu glädjande att endast ett land återstår att ratificera Sveriges ansökan. Sverigedemokraterna öppnade som bekant för möjligheten att gå med i Nato redan i slutet av 2020, då vi i denna kammare stödde en Natooption. Vi har också varit konstruktiva och menar att Sverige bör gå med utan några särskilda förbehåll, liksom Finland. Det är positivt att det finns en tydlig majoritet i denna kammare för att vi ska gå med i Nato och därmed också stärka och fördjupa det nordiska försvars- och säkerhetssamarbetet inom försvarsalliansen.

Angreppet på Israel från Hamas den 7 oktober och de pågående attackerna från andra islamistiska terrorister visar på den latenta risk som finns med denna terror. Angreppet behöver oreserverat fördömas. Att gisslan tas och döda skändas är bestialiskt på ett sätt som är svårt att föreställa sig. Den israeliska gisslan måste omedelbart friges.

Vi sverigedemokrater har länge varnat för risken med islamismen, och vi ser nu hur Israel har drabbats och varje dag utkämpar ett krig för sin säkerhet och existens. Det är viktigt att Israel har vårt tydliga och långsiktiga stöd, då deras försvar mot antisemitismen och terrorn också är existentiellt och internationellt.

Den humanitära och inte minst sanitära situationen i Gaza är fruktansvärd och det civila lidandet väldigt stort mot bakgrund av kriget men också mot bakgrund av Hamas cyniska syn på civila liv. Sverigedemokraterna beklagar alla civila offer och vill samtidigt betona hur Israels armé många gånger vidtar försiktighetsåtgärder och varnar civila på ett sätt man inte ser i alla konflikter. Respekten för internationell rätt och folkrätten är viktig och svår i en konflikt med en terrororganisation som inte spelar efter samma regler.

(TALMANNEN: Det är inte tillåtet att störa kammarens sammanträde genom opinionsyttringar från läktaren. Jag ber vakterna avlägsna den som stör.)

Israel har vårt grundmurade stöd. Sverigedemokraterna verkar sedan länge för att den svenska ambassaden ska flyttas till Jerusalem och erkännandet av Palestina omprövas. Det var fel drag när det gjordes, och det har visat sig vara fel i dag.

Bakom terrorattackerna mot Israel och det nuvarande kriget står Iran, landet som också förser Ryssland med krigsmateriel för att kunna attackera Ukraina och dessutom har byggt upp en omfattande arsenal av långräckviddiga robotar som kan leverera olika former av massförstörelsevapen. Det iranska hotet mot den civiliserade världen har ökat under det senaste året, och det finns en risk för ett storkrig i regionen - ett storkrig som även kan drabba Sverige hårt. Därför måste vi stödja de krafter som motsätter sig den iranska regimen, såväl oppositionen inom landet som stater som Israel vilka militärt avskräcker Irans regim. Oppositionen i Iran har visat på ett otroligt mod och förtjänar vårt politiska stöd.

Slutligen vill jag blicka framåt och uppåt mot rymden, i dessa dagar när vi alla behöver en springkälla eller vårflod av optimism. Den andra svenska astronauten som i förra veckan återvände till jorden visar på hur viktigt internationellt samarbete är för forskning och nya upptäckter. I rymden liksom på jorden råder konkurrens mellan stormakterna, och inte minst Kina har ett omfattande rymdprogram. Det är viktigt att Sverige med sina resurser kan vara med och delta i utforskningen av yttre rymden som fört med sig så stor nytta, bland annat genom innovationer kring kommunikationssystem, övervakning och kartering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Sverigedemokraterna har en framåtriktad politik på området. Vi vill satsa på rymdbasen Esrange i Kiruna och på internationellt samarbete inom rymdforskningen. Vi vill också att en regelbaserad rymdordning etableras då vi ser att konfliktnivån i rymddomänen trappats upp på senare år.

Slutligen, herr talman: Det går inte att undvika att ge en dyster bild av omvärldsläget i våra dagar. Men det gäller att handla och samtidigt ha is i magen och stabilitet i stegen. Det gäller att visa att Sverige är en pålitlig samarbetspartner och att vi är beredda att inte bara ta emot stöd utan också ge stöd till vänner. Det gäller att skapa medvetenhet och beredskap i det svenska samhället för en svår tid, att bygga motståndskraft och att sätta svenska intressen i främsta rummet. Samtidigt ska vi klara av att ha ett vidvinkelperspektiv och verka i enlighet med den regelbaserade världsordningen och tillsammans med våra vänner för att mota den kamp som pågår mot vårt sätt att leva och vår demokratiska kultur.

(Applåder)

Herr talman! Om Morgan Johansson försöker koppla den rättfärdiga kritik som finns och länge har funnits mot UNRWA som organisation till enskilda individer eller hävda att det skulle handla om någon form av desinformation säger han emot inte bara Sverigedemokraterna i den här kammaren utan också FN:s generalsekreterare António Guterres, som tar detta på mycket stort allvar. Jag träffade honom själv förra veckan och diskuterade situationen inom UNRWA och de anklagelser och uppgifter från belagda källor som framkommit gällande anställda med direkt koppling till Hamas. Det finns underrättelseuppgifter som talar om att det snarare är 10 procent av de anställda och medarbetare UNRWA har i Gaza som har koppling till Hamas. Då talar vi om tusentals medarbetare och inte enskilda individer.

Det här bör utredas, precis som Morgan Johansson säger. Men jag tycker att man själv bör granska sin källkritik om man anser att det här är desinformation när även FN självt uttalar det.

Nathan Shachar frågade sig i Dagens Nyheter 2022: "Varför pratar ingen om Socialdemokraternas antisemitiska rötter?" De senaste åren har visat att antisemitismen frodas i partiet ända in i riksdagsgruppen och ned till SSU. Hur mycket antisemitism tål Morgan Johansson och Socialdemokraterna?

(Applåder)