Anders Ådahl

Fru talman! Land ska med lag byggas. Land ska med skatt finansieras. Och med en rättvisande folkbokföring och effektiv tullverksamhet börjar vi se konturerna av ett land. Men hur stor bör skatten vara? Det är på något vis den eviga frågan i den ekonomiska politiken.

Alla förstår att noll procents skatt inte funkar. Då får vi ingen offentlig verksamhet, utan det blir anarki och kaos. Men alla förstår också att inte heller hundra procents skatt funkar. Ingen skulle jobba. Ingen mat på borden! Svält och fattigdom! Hur ska vi alltså tänka? Vad är rätt skatt? Ja, det är som bekant en av de verkligt stora frågorna i svensk politik.

Vi i Centerpartiet lutar åt höger i den ekonomiska politiken och åt vänster i den sociala politiken. Det är en alldeles unik position i svensk politik. Vi bedriver en lågskattepolitik som syftar till tillväxt och därmed ökat välstånd totalt sett i Sverige, men genom vår sociala politik driver vi på för ett ökat välstånd för alla.

Vi bedriver lågskattepolitiken med vetskapen om planetens begränsningar och att tillväxten måste vara grön. Vi bedriver också lågskattepolitiken med vetskapen om att polarisering och utanförskap leder till ett sämre Sverige, ett dyrare Sverige och ett Sverige som på sikt faktiskt faller samman.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande, folkbokföring och tull

Vår linje är jobb och kompetens i stället för bidrag. Bort med skattekrångel! Gör det lätt att driva företag! Utjämna skillnader mellan stad och land! Låt hela landet bidra till den gröna tillväxten! Håll samman och utveckla! Framåt, uppåt!

Fru talman! Skatteintäkterna ökar när fler människor jobbar och betalar skatt, och samtidigt sänks kostnaden för bidragen. Det blir en dubbel effekt. Arbetslösheten i Sverige är nu mycket hög. Det är en värdelös situation både för den enskilde och för landet. Arbetslösheten äter tillväxt till frukost och ett sammanhållet samhälle till lunch. Fler jobb måste skapas, inte minst för att minska utanförskapet och öka resurserna till välfärden.

Sänkta arbetsgivaravgifter är en viktig komponent för att företag ska kunna anställa fler och skapa mer konkurrenskraftiga företag. Åtminstone lika viktigt är att vi täpper till gapet mellan den arbetslösa delen av befolkningen och den kompetens som företagen runt om i landet skriker efter. Utbildning och omskolning behövs både till akademiska jobb och, kanske särskilt nu i dessa tider, direkt kopplat till arbetsmarknadens behov. Där handlar det om yrkesutbildningar. Utbilda – skär inte ned!

Fru talman! Centerpartiet lämnar i detta betänkande ett antal förslag för att stärka Sverige. ”Bort med regelkrångel!” skulle man kunna sammanfatta det som.

Sverige har i dag en modell med preliminärskatt för företag, både för aktiebolag och för enskilda firmor, som bland annat innebär att nystartade företag under det första året måste uppge en förväntad vinst redan innan de har börjat tjäna pengar. Det är självklart svårt att uppskatta vad vinsten kommer att uppgå till när verksamheten inte ens har kommit igång.

Detta ställer till det. Preliminärskatten kan innebära att företagaren tvingas betala skatt med redan beskattade medel, vilket försämrar likviditeten i bolaget och minskar utrymmet för investeringar. Tillväxten bromsas. Det är inte bra, och det är väldigt onödigt. Systemet behöver ses över så att företag inte ska behöva betala skatt i förskott. För mindre organisationer och företag innebär en komplicerad och tidskrävande skatteadministration en tung börda. De små företagen behöver ofta göra lika mycket som de stora.

Fru talman! Ett regelverk som är särskilt problematiskt för många mindre företag inom till exempel besöksnäringen och lantbruket är systemet med personalliggare. Sedan 2018 måste alla personer som bor under samma tak som en näringsverksamhet registrera sig om de på något sätt bidrar till verksamheten.

Systemet har redan utvärderats och kritiserats, och regeringen behöver återkomma med konkreta förslag på hur systemet med personalliggare kan förändras för att både förenkla för företagen och minska antalet företag som omfattas av systemet. I ett första steg behöver utvidgningen från 2018 slopas. Regelkrånglet måste minska, fru talman, och vi i Centerpartiet ser att ny teknik kan bana väg för ett enklare system. Gör det enkelt att driva företag!

Det måste vara lätt att göra rätt även för en kassör i en ideell förening. Föreningar är precis som alla andra utbetalare skyldiga att lämna kontrolluppgifter om ersättningar som betalas ut till personer och som uppgår till 100 kronor eller mer. Många föreningar är små och omsätter inga stora summor, och många kassörer i ideella föreningar har ingen professionell erfarenhet av att arbeta med ekonomi. Det innebär ett stort ansvar och mycket arbete att hantera skatter och avgifter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Skatteförfarande, folkbokföring och tull

Vi i Centerpartiet vill minska den onödiga administrationen och underlätta för dessa ideella kassörer så att mer tid kan ägnas åt föreningarnas kärnverksamhet. Vi behöver bygga en väv som vävs underifrån i vårt samhälle. Gränsen för när föreningar är skyldiga att lämna kontrolluppgifter bör därför höjas.

Fru talman! Stad och land och en balanserad folkbokföring – ja, det är en fråga som har stigit i aktualitet och som visar hur viktigt det är med rättvisande regler för att hela Sverige ska kunna växa. Lands- och glesbygdskommuner med många fritidshus brottas i dag med utmaningen att tillhandahålla samhällsinfrastruktur samtidigt som de boende i dessa fritidshus inte betalar skatt där.

Den 1 november varje år sätts den kommunala skattebasen inför följande år utifrån hur många som är folkbokförda i kommunen vid det datumet. Många kommuner har en relativt sett stor andel deltidsboende under stora delar av året, och dessa folkbokför sig alltså inte i kommunen. Lägg därtill en stor andel säsongsanställda, och belastningen på såväl infrastruktur som välfärdstjänster överstiger vida skatteuttaget, som är baserat på permanentboende.

För kommunen kan det här innebära en annan allokering av skatteresurser till verksamheter och tjänster än vad som skulle ha varit fallet om skatteuttaget hade motsvarat antalet invånare under helåret, till exempel när det gäller investeringar i vägar, vatten och avlopp samt vård. Efter pandemin finns dessutom tecken på vad vissa kallar en ruralisering, det vill säga en flytt från stad till land – men kanske bara under perioder. Övergången till ett mer digitalt samhälle ökar nämligen möjligheterna till längre boendeperioder på olika adresser.

Den utmaning som vissa kommuner möter i form av en stor andel deltidsboende som inte betalar inkomstskatt i kommunen är konkret och måste tas på allvar. En utredning bör därför göras av hur dessa kommuners ekonomi ytterligare skulle kunna stärkas genom att alla som bor där betalar skatt även om de bor där tillfälligt, under en kortare tid, som sommar- eller säsongsboende. Skatteintäkterna skulle komma såväl tillfälligt boende som åretruntboende till del genom en stärkt välfärd och samhällsservice.

Hela landet ska leva. Jag yrkar bifall till reservation 20.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ulrika Heie (C).

Fru talman! Inkomstskatt handlar om förhållandet mellan staten och den enskilde individen. Den här debatten handlar egentligen inte om inkomstskatt. Det handlar om den enskilde individen. Det handlar om människan. Det handlar om hon som bor i Limmared, i Sysslebäck eller i Gäddede i Strömsunds kommun i norra Jämtland. Låt oss flytta oss dit i dag – till Limmared, Sysslebäck eller Gäddede – och till dem som bor där.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Har ni tänkt på att när politiker i väl utvalda slipsar eller i skräddade dräkter talar om landsbygden, då gör de det allt som oftast med ett perspektiv från Stockholm. Landsbygden är något annat som finns någon annanstans. Bara ordet landsbygden skapar ett avstånd, ett vi och dem. Som om landsbygden är någon annanstans, nästan inte Sverige på riktigt.

För mig som centerpartist är det något som ständigt skaver. Vi i Centerpartiet har sedan 1910 kämpat för demokrati och frihet. För oss finns inget vi och dem, för oss är det hela Sverige som gäller. Det handlar om den enskildes och därmed allas villkor. Det står alltid högst upp, oavsett om det handlar om sexuell läggning, jämställdhet eller stad och land. Det handlar om allas lika villkor.

Fru talman! I Sysslebäck i norra Värmland, ja, i själva verket en mil utanför, har boende samlats i en samfällighetsförening. Där kan de inte ta del av kommunal service utan måste gå ihop för att samordna bland annat snöröjning, vägunderhåll och renhållning.

Det är naturligtvis både kostsamt och tidskrävande. De är långt ifrån ensamma om denna lösning. Många boende runt om i Sverige har gått samman i samfällighetsföreningar för att förvalta gemensamma anläggningar som vägar, gatlysen, energianläggningar, lekplatser, avloppsledningar, badplatser och båtbryggor.

Det som bekostas via skattsedeln i centralorten måste de i samfälligheten betala själva ur egen ficka. Det är inte rimligt. Därför anser vi i Centerpartiet att det bör införas ett landsbygdsavdrag, som vi kan kalla det, som skulle kunna innebära upp till 3 000 kronor mer i plånboken för boende som är med i samfällighetsföreningar. Det ska vara ett avdrag som kan göras i deklarationen.

Fru talman! I Gäddede i norra Jämtland är ett hus till salu just nu, med en betagande utsikt över sjön Hetögeln. Det är visning på fredag, såg jag. Utropspris är 850 000 kronor. Gäddede ligger inbäddat i fjällmiljö på gränsen till Norge. Hur är det att bo där? Kanske vill någon som är ansluten till fjällräddningen i Härjedalen och Jämtland flytta dit?

En förutsättning för att vi alla ska kunna vistas på fjället är att det finns fjällräddare. Ibland är det en felnavigering som gör att vandringen blir längre än man tänkt sig när vädret slår om. Ibland är det en fjällvan skidåkare från grannbyn som skadar sig och inte klarar att ta sig till närmsta fjällstation.

I Jämtland och Härjedalen finns i dag 175 fjällräddare. Det är ett frivilligt uppdrag, där fjällräddare måste ha skoter som passar för tuffa uppdrag samt kälke och bil med släp. I dag är dessvärre rättsläget oklart för fjällräddarna.

Frånsett det oklara rättsläget föreslår vi i Centerpartiet två omedelbara åtgärder för att stärka fjällräddningen. Det är dels att ett skoterbidrag införs på 50 000 kronor för frivilliga fjällräddare, dels att det inrättas ett stöd för rekognosceringsturer på 5 000 kronor per år. Rädda fjällräddningen, säger vi. Det kan tyckas som en detalj, men det handlar om hela Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Inkomstskatt

Fru talman! Limmared ligger utmed järnvägen mellan Göteborg och Kalmar – Kust-till-kust-banan. Det är en järnväg som ärligt talat har museikvalitet. I Limmared ligger ett värdshus som serverar utsökta schnitzlar. Jag ska dit inom kort för att återvända till en del av min släkts rötter i Sjuhäradsbygden.

Att bo i Limmared är att bo i världen. När vi med nödvändighet ska ställa om vårt samhälle bort från det fossila ska vi se till att göra det med stor inkludering och med kloka ekonomiska mått och steg. Det ska vara lätt att vara Berndt och Märta i Limmared och byta från fossilbil till elbil, få upp solceller och energilager och dessutom tjäna på det.

Det fina med att använda skatteinstrumentet för att styra bort från det fossila är att det är lönsamt för både Sverige och den enskilde. Det är vinn-vinn. Sverige införde koldioxidskatt i början av 1990-talet. Vi ser nu många år senare hur vi har lyckats med det som kallas decoupling, det vill säga att frikoppla tillväxt i ekonomin från ökande koldioxidutsläpp.

Det är vetenskapligt bevisat flera gånger om, senast i en svensk forskningsstudie publicerad i The Review of Financial Studies. Det är då märkligt att regeringen driver en politik som leder till ökade utsläpp. Det är dumt både för klimatet och svensk och individuell ekonomi.

Använder man fikonspråk så handlar det om att internalisera negativa externaliteter. Det är konsten att inkludera saker som ger kostnader i samhället som i dag inte ingår i det ekonomiska systemet. Koldioxidskatten, eller för all del EU:s handelssystem med utsläppsrätter, lyckas med just detta.

Det handlar om att inkludera kostnader i ekonomin och styra vårt beteende till minskade utsläpp och stärkt ekonomi i förlängningen. Dessutom sätter ett generellt styrmedel som koldioxidskatt marknaden och därmed individen, i rörelse, och de billigaste lösningarna kommer till stånd. Man kan säga att det är i rak motsats till regeringens kärnkraftspolitik som i stället är av planekonomiskt snitt, dyrt och oflexibelt.

Vi i Centerpartiet har en uppsjö av förslag på inkomstskatteområdet, där både Märta och Berndt i Limmared, svenskt företagande och klimatet blir vinnare.

Det handlar om grön skatteväxling, det vill säga sänkt skatt på jobb och företagande samtidigt som det är höjd skatt på fossila utsläpp. Det är särskilt fokus på våra transporter och på en god fördelningspolitik så att enskilda inte drabbas kortsiktigt. Det handlar om ett förstärkt rotavdrag för energieffektivisering. Det handlar om att ta bort skatten på egenanvänd solel. Det handlar om sänkt skatt på andelsägande av solenergi. Det handlar om förbättrade villkor för kraftvärme, vattenkraft och energilager.

Ja, listan kan göras mycket lång.

För att hela Sverige yrkar jag bifall till reservation 17.

Fru talman! Att leva i Sverige är att leva i Limmared, Sysslebäck och Gäddede. Vi i Centerpartiet vill – jämte det uppenbara som handlar om intäkter till det allmänna – använda skatteinstrumentet för allas vår utveckling, till att utjämna villkoren människor emellan och till att förenkla tillvaron för alla.

(Applåder)

Fru talman! Jag undrar hur det är att vara 16–17 år i dag och gå i gymnasieskolan. Vi har ett arbetsliv som förändras i grunden. Det går allt snabbare. Digitalisering pågår, och yrken förändras. Kanske bär man en oro inför framtiden. Lägg därtill den geopolitiska situationen, där vi har tre maktsfärer som bara bryr sig om sig själva: Kina, Ryssland och nu också USA.

Hur ska man som gymnasist ta sig an framtiden? Vilken oro bär man? Jag tycker att vi ledamöter i riksdagen bär ett stort ansvar för situationen. Vi ska visa ledarskap och skänka trygghet till våra gymnasister. Jag ville börja med att säga detta, fru talman.

Gymnasieskolan står i dag inför flera utmaningar, inte minst i ljuset av att vara en brygga mellan den obligatoriska grundskolan och ett dynamiskt arbetsliv eller fortsatta studier. Vi i Centerpartiet ser att en nära samverkan mellan skola, näringsliv och samhälle är avgörande för att möta gymnasieskolans utmaningar.

Sverige har ett djupt sår på arbetsmarknaden, och det såret heter kompetensbrist. Det handlar om yrken som kräver både kort och lång utbildning, såväl yrkesutbildning som akademisk utbildning. Låt oss inte bygga in konflikter mellan dessa varianter utan erkänna att båda är nödvändiga för både individuella vägval och Sveriges ekonomi!

Det som förenar yrken som kräver både kort och lång utbildning är att kraven på kompetens ökar. Industrijobb i dag är till exempel helt annorlunda mot hur industrijobb såg ut i går. Gymnasieskolan behöver förstå och adressera denna bild av svensk arbetsmarknad som den ser ut nu och kommer att se ut framåt.

Fru talman! Centerpartiet har naturligtvis en heltäckande politik för gymnasieområdet. Men låt mig här i dag uppehålla mig vid yrkesdelen av gymnasieskolan.

Ett bekymmer vi har är att yrkesprogrammen inte har samma status som de teoretiska programmen. Detta leder till att många elever i onödan väljer bort dessa utbildningar trots att det finns ett stort behov av yrkesutbildad arbetskraft på arbetsmarknaden.

Centerpartiet vill höja statusen på yrkesprogrammen genom att säkerställa att utbildningarna är relevanta och av hög kvalitet och att de leder till jobb. Till exempel bör företag involveras och vara en drivande kraft i utformningen av många utbildningar. Se på yrkeshögskolans modell! Varför inte utveckla en snarlik modell för yrkesprogram på gymnasienivå? Vi har förslag på just detta, vilket jag kommer att återkomma till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Fru talman! Fler ungdomar behöver få möjlighet att gå en yrkesutbildning i gymnasieskolan. Det måste gå att få en yrkesutbildning som leder till jobb oavsett var man bor. Efterfrågan på yrkesutbildad arbetskraft ökar i hela landet. Samtidigt gapar många klassrum där yrkesutbildning bedrivs tomma.

Yrkesutbildningen leder ofta till stabila jobb med goda karriärmöjligheter och därtill bra ingångslöner, och de är även viktiga för tillväxten. Det gäller inte minst för de små och medelstora företagen, som i dag ofta saknar kompetent arbetskraft.

Vi ser i dag branscher som skriker efter kompetent arbetskraft. Vi har till exempel energibranschen, bara för att nämna en i mängden. Bara inom de närmaste åren förväntar sig energibranschen att så många som 8 000 tekniker och ingenjörer behöver rekryteras – ett enormt behov bara i en enda bransch.

Fru talman! För att stärka yrkesutbildningarna och kopplingen mellan dessa och arbetsmarknaden bör de så kallade branschskolorna, som utformas i nära samarbete med branschen och där olika yrkesutbildningar samlas under samma tak, återinföras. På så sätt kan elever erbjudas specialistutbildningar som det inte finns möjlighet att organisera lokalt. Fack och arbetsgivare är tydliga med att branschskolorna efterfrågas. De bör därför återinföras, särskilt inom sektorer där kompetensbristen är som allra störst.

Fru talman! Med viss inspiration från hur yrkeshögskolan fungerar anser Centerpartiet att vi bör utreda att införa nationella och regionala branschråd som har avgörande inflytande över den gymnasiala yrkesutbildningens utbud och utformning.

De nationella programråden bör göras om till nationella branschråd, som fungerar som särskilda beslutsorgan inom Skolverket. Rådens ledamöter ska vara arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter från relevanta organisationer. Branschråden bör ha avgörande inflytande över yrkesutbildningarna och fatta beslut i frågor som rör yrkesprogrammens innehåll, programstruktur, examensmål och yrkesutgångar. De bör också kunna besluta om yrkespaket, dimensionering och urvalskriterier för regionalt yrkesvux samt involveras i de nationella och regionala planeringsunderlagen för gymnasial utbildning.

Därmed, fru talman, yrkar jag bifall till reservation 3.

Fru talman! För att fler elever ska göra informerade val och för att möta arbetsmarknadens behov är det viktigt att stärka studie- och yrkesvägledningen. Det har flera här varit inne på. Centerpartiet anser att studie- och yrkesvägledarna i högre grad bör vara integrerade i hela skolans verksamhet och fungera som en länk mellan skola och arbetsliv. Detta kan uppnås genom att man erbjuder mer praktik och tätare samverkan med arbetsmarknaden än vad som är fallet i dag.

Vidare ser vi i Centerpartiet att lärlingsutbildningar är en av nycklarna för att möta arbetsmarknadens behov av kompetent arbetskraft. Centerpartiet vill öka antalet lärlingsutbildningar och skapa bättre kontakt mellan elever och företag.

Genom att börja med praktik tidigare och komprimera studie- och lärlingstiden kan elever snabbare erhålla sitt yrkescertifikat och börja arbeta.

Fru talman! Min fråga på slutet var om ledamoten delar den verklighetsbeskrivning jag gav – att å ena sidan de ökande kompetensbehoven på arbetsmarknaden och å andra sidan den väldigt höga utslagningen i grundskola och gymnasieskola riskerar att öka klyftorna i samhället. Delar ledamoten den verklighetsbeskrivningen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Sedan har vi en annan utmaning i Sverige. Vi har en demografi, alltså en fördelning över olika åldrar i befolkningen, som gör att även om alla gymnasister skulle klara utbildningen och gå vidare kommer vi ändå inte att klara att möta den kompetensbrist vi har på arbetsmarknaden. Alla branscher skriker efter folk. Vi kommer inte att kunna täcka det med våra egna gymnasister.

Jag vill fråga ledamoten hur hon ser på balansen mellan å ena sidan våra ungdomar på gymnasiet och å andra sidan arbetskraftsinvandring för att kunna möta behoven i framtiden.

Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!

Jag tänkte uppehålla mig en aning vid kompetensbristen på svensk arbetsmarknad. Vi diskuterar här i dag gymnasieskolan. På arbetsmarknaden ser vi inom i stort sett alla yrkeskategorier, oavsett om det är yrken med yrkesutbildning på gymnasiet eller yrken som kräver högre utbildning, ett oerhört glapp mellan det företagen efterfrågar och den kompetens som finns att välja på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Gymnasieskolan

Samtidigt har vi en annan bild. År 2023 var det var femte elev som slogs ut i gymnasieskolan och inte tog gymnasieexamen.

Om man tittar på de här två delarna ser man att vi å ena sidan behöver öka kompetensen och utbildningskvaliteten och å andra sidan har väldigt många som slås ut. Lägger vi ihop de två delarna ser vi att glappet och klyftorna i samhället ökar och att vi riskerar att få skuggsamhällen där de som inte kan utbilda sig och få de här kompetenserna inte blir anställbara.

Min fråga till ledamoten utgår från Moderaternas syn på samhällsutvecklingen och gymnasieskolan. Hur ska vi hantera utslagningen i svensk gymnasieskola, och skriver ledamoten under på verklighetsbeskrivningen jag just gav?

Herr talman! Att diskutera hur det småskaliga företagandet i en god kultur kan komma att utvecklas är naturligtvis något som går rakt in i hjärtat på en centerpartist.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier

Jag har på senare tid besökt sju eller åtta mindre bryggerier. Själv är jag från västra Sverige, och alla besök utom ett har varit i krokarna av där jag håller till. Alla berättar ungefär samma historia. De verkar under ganska knappa ekonomiska omständigheter. Förändringarna de vill se handlar dels om skattefrågan, som vi debatterar här i dag, dels om ökade möjligheter till gårdsförsäljning och dels om ett slopat matkrav. Många ser det som ett problem att man i Sverige är tvungen att erbjuda en meny med mat när man utskänker alkohol.

Låt mig säga, herr talman, att Centerpartiet välkomnar regeringens proposition, som alltså handlar om att alkoholskatten för öl från oberoende småbryggerier ska sättas ned. Vi välkomnar också den trappa man föreslår, med en differentierad skattesats med fem nivåer.

Bakgrunden är att det finns ett EU-direktiv enligt vilket det är möjligt för medlemsländerna att tillämpa nedsatta skattesatser. De nedsatta skattesatserna får inte understiga 50 procent av standardskatten och får inte tillämpas på företag vars årsproduktion överstiger vissa nivåer, som det står, till exempel 20 miljoner liter öl. Om jag är rätt underrättad, och apropå vad föregående talare från Socialdemokraterna sa, är det bara Spanien och Sverige som hitintills inte har utnyttjat denna möjlighet. Nu är det dock dags för Sverige att göra det.

Centerpartiet har ju drivit frågan om gårdsförsäljning i ett tjugotal år. Frågan om sänkt skattesats har vi inte drivit fullt lika länge, men ändå i ganska många år. Handlar det om att vi är särskilt intresserade av att öka alkoholkonsumtionen hos Sveriges befolkning, herr talman? Nej, det handlar inte om det. Det finns starka skäl att fundera på folkhälsan och den breda alkoholkonsumtionen. Ett hantverksbryggt öl med en viss alkoholhalt kanske kostar 25-30 kronor på Systembolaget, medan en massproducerad pilsner kanske bara kostar 11-12 kronor. Om man har en särskild fäbless för alkohol skulle man kanske välja 11-kronorsburken snarare än 30-kronorsburken. Vi är alltså inte särskilt oroade för en ökad alkoholkonsumtion, vilket också poängteras i propositionen.

Det ena skälet till att vi stöder detta är att vi ser saken ur ett företagarperspektiv och särskilt ur ett småföretagarperspektiv. Det andra skälet har såklart att göra med landsbygdsutveckling. Produktion av ett livsmedel - spannmål - kan användas till en närproducerad produkt som kan vara intressant när den håller extra god kvalitet.

Ur företagarperspektivet är det ju så att utvecklingen oftast sker i någon form av Skurva när verksamheter ska växa från en liten nivå till en stor nivå. Ekonomisk teori ger vid handen att det är en god idé att stötta små företag i tidiga faser för att de ska kunna växa. Om vi vill se större möjligheter för små bryggerier att öka sina volymer är det klokt att ha särskilda ekonomiska incitament.

Det är här vi i Centerpartiet skiljer oss lite från regeringen. Vi har i en följdmotion föreslagit att volymgränsen för vad som är ett litet bryggeri ändras från 3 miljoner liter öl per år till 5 miljoner liter öl. Det kan ju låta som att det bara är två olika siffror, men som vi ser det skulle detta öka små bryggeriers möjligheter att växa och, om de så vill, ta steget upp till en högre volymklass. Vi vill behålla den branta skalan för infasningen av alkoholskatten men anpassa den till gränsen på 5 miljoner liter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier

Centerpartiet finner att regeringen i sammanhanget har en inkonsekvent definition av mindre bryggerier. I det parallella projektet att gå vidare med gårdsförsäljning pratar man om att småskalig och hantverksmässig produktion ska ha en volymgräns på 400 000 liter öl, men enligt det skatteförslag vi debatterar här ska gränsen alltså vara 3 miljoner liter. Centerpartiet önskar att regeringen tar med sig detta tillbaka, så att vi får en harmoniserad bild och beskrivning av vad ett litet bryggeri faktiskt är.

Jag vill yrka bifall till Centerpartiets reservation.

Herr talman! Sverige är i många stycken ett alldeles fantastiskt avlångt land med stora ytor, sjöar och landskap. Vi har en jämställdhetspolitik som genom åren har drivits fram av tidigare politiker, så vi har ett i stora stycken jämställt land. Vi har en utbildningssituation som gör att vi i riksdagens kammare är eniga om att vi ska ha ett generöst och tillgängligt studiemedelssystem.

I många avseenden har Sverige tagit sig fram väldigt bra genom århundradena och årtiondena. Nu står vi här 2025 och blickar ut och diskuterar studiemedelssystemet.

Vi kan dock se två oroande utvecklingar som har direkt bäring på dagens debattämne. Vi ser hur svensk forskning stadigt tappar i kvalitet. Så har det varit i 20-30 år. Regeringen lägger fram en forskningsproposition som inte ser problemen utan fortsätter i invanda hjulspår. Om svensk forskning fortsätter att dala kommer också innovationerna att dala. Då kommer kvaliteten på företagen också att dala.

Sveriges enda chans att utvecklas är att vi klarar av att ha ett högt kunskapsinnehåll i de produkter och tjänster som våra företag tar fram. Det handlar om produkter och tjänster som går på export. Det är Sveriges sätt att konkurrera. Vi kan inte konkurrera med låga löner i Sverige. Det var länge sedan vi var ett sådant land. Vi behöver en politik för att stärka svensk forskning.

Det andra djupt oroande området är den svenska arbetslösheten. Vi är ett av Europas sämsta länder när det gäller att sätta folk i arbete. Det finns ett enormt glapp på svensk arbetsmarknad. Det finns väldigt många arbetslösa och samtidigt många företag och offentliga verksamheter som skriker efter kompetent arbetskraft.

Det finns ett glapp mellan personers utbildning och de jobb som finns och kommer att finnas framöver. Tidigare var industrijobb och kanske vissa hantverksjobb tämligen enkla, men så är det inte i dag. Vi behöver skärpa vår utbildningsnivå. Vi behöver matcha bättre i vårt land.

Centerpartiet driver en politik när det gäller högre utbildning och forskning som bygger på tre hörnpelare. Först och främst vill vi se en stärkt akademisk frihet, för på det sättet bygger vi också kvalitet i vår forskning och så småningom innovation i vårt företagande. Vi vill se en stärkt utveckling av våra lärosäten, och vi vill inte minst ha en tillgänglighet för högre utbildning i hela landet och under hela livet.

Jag vill här peka på två aspekter rörande studiestöd. Det ena är att vi vill utveckla - jag ska inte säga "reformera" - studiestödet, så att det blir mer flexibelt för att bättre möta den arbetsmarknad vi har i dag. Men vi vill också göra det mer möjligt än det är i dag för studenter att ta ett arbete vid sidan av. Låt mig säga någonting om dessa båda förslag.

Arbetsmarknaden är sannerligen annorlunda 2025 än den var för bara 10-20 år sedan. Det är inte särskilt troligt att de som i dag går ut på arbetsmarknaden kommer att få en guldklocka efter att ha varit på samma arbetsplats i 25 år. Så ser arbetsmarknaden inte ut längre. Vi måste ställa om under livet. Vi måste finna nya möjligheter. Den teknologiska utvecklingen rusar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Då kan vi inte ha ett studiemedelssystem som bara riktar sig till människor som så att säga lever under normala omständigheter, alltså personer som är 20 år, har gått en gymnasielinje och söker sig vidare. Det är ett studiemedelssystem som är rigitt och fyrkantigt.

Vi behöver ett flexibelt studiemedelssystem som riktar sig också till dem som kanske är ensamstående föräldrar på landsbygden och inte har möjlighet att fara in till universitetsstäder och studera. Vi behöver ett studiemedelssystem som gör det möjligt för fler att tillgodogöra sig studier på högre nivå.

Vi vill se en morot i systemet, och det är en examenspremie. Det är ett system som finns i Norge och som har god funktion. Detta är av två skäl. Det första är att det i dag är många som går långa utbildningar men kanske får jobb innan studierna är klara. Det kan handla om dataingenjörer, som är väldigt eftertraktade. Men om några år kanske den personen blir arbetslös och står där utan examen. Vi vill ha en morot, så att man faktiskt avslutar sina studier i tid. Det andra gäller personer som kämpar med sin utbildning och som skulle kunna avsluta studierna om de kämpar lite till. Då kan de få en ekonomisk gratifikation. Därför yrkar jag bifall till reservation 6 om just examenspremier och att avsluta studier i tid.

Den andra aspekten handlar om arbete vid sidan om studierna. Vi har motionerat om detta tidigare. Vi vill helt enkelt ta bort fribeloppsgränsen för studielån. Studiemedlet är utformat med en del som är bidrag och en del som är lån. Bidraget vill vi låta vara som det är, men när det gäller den del som är studielån vill vi att våra ungdomar, oavsett ålder, ska kunna ta ett arbete vid sidan och inte straffas för sitt nit och slit. Det är ganska rimligt.

Vi vill ta bort fribeloppsgränsen. Den tjänar ingenting till, helt enkelt. Nu befinner vi oss i en situation där man kanske tvingas välja bort ett extrajobb i livsmedelsbutiken eller vad det nu kan vara för att man straffas ekonomiskt. Ett sådant system vill vi inte se.

Herr talman! Den enda reservation jag kan yrka bifall till är alltså reservation 6, så det gör jag.

(Applåder)

Fru talman! Nu blir det väldigt speciellt för mig. Å ena sidan är jag disputerad forskare i energi och energisystem och kan därför bedöma Buschs uttalande ganska precist, å andra sidan har jag varit ansvarig för en av de strategiska forskningsmiljöerna i Sverige. Vi har just nu 43 sådana, och jag var ansvarig för energi på Chalmers i tre år. Jag vet därför precis hur de funkar, vad som funkar bra och vad som funkar dåligt.

Utbildning och universitetsforskning

Jag börjar med energifrågan. Det är absolut så att det redan nu finns alternativ som gör att vi kan klara ett system som funkar med vattenkraft och förnybara teknologier, levererar ett stabilt elnät och har leveranssäkerhet, låga kostnader och rätt miljöprestanda. Det klarar vi, så här tycker jag att Busch ska lyssna på experterna i stället för att gissa själv.

När det gäller strategiska forskningsområden har jag erfarenhet från Chalmers, som ju är en stiftelsehögskola. När regeringen och utbildningsminister Leijonborg år 2008 presenterade denna idé var det lättare för Chalmers att ta den idén från politiken och strukturera om sin verksamhet, för man var inte en tung förvaltningshögskola. För universiteten i Lund, Uppsala och Stockholm var det betydligt svårare, för de hade inte samma möjligheter internt att styra om sin verksamhet.

När de strategiska forskningsområdena utvärderades år 2014 fick energi på Chalmers, Linköping och diabetesforskning på Karolinska de allra högsta betygen. Bakläxa gick till Stockholms och, om jag minns rätt, Lunds universitet. Därifrån förde man faktiskt bort pengar, för de hade inte lyckats ta de politiska idéerna och omforma dem till universitetens verklighet.

Det är precis detta jag är orolig för även nu med regeringens idéer. Det är inte lätt att strukturera och leda när man är en förvaltningsmyndighet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 17 december.)

Fru talman! Tack, ledamoten Stenkvist, för en väldigt motiverad fråga!

Det är alldeles sant att vi inte ska kopiera USA. Det är inte poängen när jag lyfter upp USA, utan det är för att visa att det på andra ställen går att tänka annorlunda. Vissa delar kan vi nog ta med till Sverige, men många delar ska vi nog låta stanna på andra sidan Atlanten.

Det jag menar handlar om en friare organisering av sektorn. Vi har ju Chalmers, högskolan i Jönköping och, som ledamoten säger, Handelshögskolan i Stockholm som har andra former. De kan via sina former arbeta på ett annorlunda sätt. Om vi får fler universitet och högskolor som kan arbeta på ett annorlunda sätt får vi en naturlig konkurrens i den mening att olika former kan ställas mot varandra, olika styrkor kan växa på olika ställen och vi slipper den konformitet vi har i Sverige.

Det är, om ledamoten tillåter att jag säger det, en ganska socialistisk konstruktion med bara statliga förvaltningsmyndigheter. Jag som liberal, som tror på marknadslösningar, tror kanske inte att detta ger bäst effekt i långa loppet. Däremot tror jag att man måste vara ärlig och säga att det i dag är väldigt svårt för universitetsledningarna att ta det akademiska ansvaret.

Jag tror faktiskt att det är svårt att i dag komma med fria pengar i stora doser och önska att man har strategiska agendor och kan prioritera de pengarna på universiteten. Det är därför jag menar att vi först måste se över organiseringen och i ett andra steg se över om vi kan ha ökade basresurser till lärosätena. Jag tror att man får göra det i två steg och dessutom under lång tid. Det här är djupa reformer som måste utredas jättenoga.

Fru talman! Det är där vi skiljer oss åt. Om man återigen jämför Sverige med USA, där det finns väldigt många framstående universitet, är ju universiteten där otroligt mycket mer fria från staten. Det är inte den federala staten USA som bestämmer att du ska forska på de här molekylerna eller de här fysiska fenomenen, utan det är forskarna själva som i samklang med strategiska beslut på lärosätena formar den politiken.

Jag menar att huvudfrågan är vem det är som prioriterar forskning. Jag får intrycket av ledamoten Hänel Sandström att idén är att det är staten och politikerna i Stockholm som ska berätta vad som är viktig forskning. Jag menar att forskning inte funkar så. De bästa idéerna kommer inifrån lärosätena och från forskarna. Det blir bakvänt att tänka sig att man ska kraftsamla politiskt runt forskningsområden.

Fru talman! Det är däremot viktigt med innovationssatsningar när forskningen väl har lagts på bordet och det är dags att ta den vidare och skala upp den till startup- och scaleup-företag. Då kan staten spela en otroligt viktig roll i en dödens dal av finansiering. Då kan vi kraftsamla mycket tydligare från staten. Jag menar att det är feltänkt att det är vi politiker som bäst kan se vilka områden som är viktiga när det kommer till just forskning.

Jag vill också göra en liten passage om bildning. Det är ett otroligt fokus på teknikforskning i den här propositionen. Jag saknar något om hur Sverige som land skulle kunna implementera teknikforskning i samhället. Jag saknar forskning om humaniora, samhällsvetenskap och ekonomi. Det hade behövts i väldigt mycket högre grad för att vi skulle kunna tillgodogöra oss forskningens resultat brett i samhället, både i näringslivet och i det offentliga.

Fru talman! Jag tackar för möjligheten att berätta lite mer om det.

Det är alldeles uppenbart att vi uppfattar propositionen helt olika. Jag uppfattar det som att regeringen just jobbar med mer av samma, vilket är motsatsen till vad ledamoten Hänel Sandström tänker.

Jag menar att vi i dag har en balans där basmedlen är relativt få och medlen som går till forskningsråden är relativt stora. Vi har ett system där forskarna söker i konkurrens. Man söker på en massa olika ställen, och till slut får man pengar. Detta driver till viss del en konkurrens. Samtidigt menar jag att vi låser in oss i ett system där forskningen blir mer ofri.

I regeringens förslag till forsknings- och innovationsproposition förstärker man ju den obalans som finns mellan basfinansiering och medel som ska delas ut av någon annan än forskarna själva, som kan frågorna bäst.

Jag pratar mycket om organisering av sektorn och att det ska komma före reformering och finansiering av sektorn. En sak som kommer i kölvattnet av dagens system med myndighetshögskolor är att våra rektorer tvingas vara myndighetschefer i första hand. Jag menar att det är först om man har en friare form som det är möjligt att driva en strategisk agenda.

Det är precis så man gör på de privata universiteten i USA, till exempel på Harvard och Stanford. De står helt fria från staten. Det är universiteten som själva driver en strategisk agenda, inte USA som federal stat. Sverige som stat bör inte heller säga till högskolorna vad de ska prioritera. Därför menar jag att den proposition som ligger på bordet är mer av samma, alltså mer av det som inte har levererat.

Fru talman! Så kom till slut forsknings- och innovationspropositionen, drygt halvvägs in i mandatperioden, som brukligt är. Med lång tid att tänka till följer stor förväntan, och torsdagen den 12 december 2024 var det dags. Pressinbjudan kom blott två timmar före själva presskonferensen. På podiet stod utbildningsministern, energiministern och EU-ministern.

Forskningspropositionen hamnade dock i skymundan, för samma dag var det mycket höga elpriser i södra Sverige. Det var det även i Norge - ännu högre faktiskt - och i Norge var det ännu mer elöverskott än i Sverige. Det finns de som säger att Sveriges höga elpriser enskilda dagar beror på nedlagd kärnkraft. Upplysningsvis: Norge har ingen nedlagd kärnkraft.

Energiminister Ebba Busch, som tillsammans med statsminister Kristersson allt oftare avfärdar forskningsresultat och utlåtanden från experter med att det bara är åsikter bland andra, skulle alltså prata om forskning. Men journalisterna på plats var mer intresserade av just denna dags höga elpriser än vad som stod i forsknings- och innovationspropositionen. Presskonferensen blev tyvärr lite av ett haveri.

Fru talman! Vi har byggt in mekanismer som gör forskningen ofri. Ja, så är det faktiskt, och det är illavarslande. Sverige har länge ansetts vara en akademisk toppnation, innovativ och med framstående forskning. Det har lockat hit högkompetent arbetskraft, stärkt företagandet och skapat tillväxt. Nu tappar vi alltmer mark.

Regeringens respons i forsknings- och innovationspropositionen har varit mer pengar till samma system - det system som inte levererar det som behövs. Det är tyvärr total frånvaro av reformer. Jag undrar: Vad hjälper pengar när själva strukturen är defekt?

Fru talman! Även om satsningarna på forskning fortfarande utgör en relativt stor andel av vår bruttonationalprodukt har Sverige inte hängt med i den internationella utvecklingen när det kommer till forskningsresultat. Centerpartiets utgångspunkt är att det i huvudsak inte är för lite pengar som är problemet utan hur man har riggat hela sektorn - hur finansieringssystemet ser ut, hur sektorn är organiserad och hur politiserad man har tillåtit den att bli. Centerpartiet vill se två djupa reformer: dels en ny organisering av sektorn, dels en ny och långsiktigt stabil finansiering av sektorn.

Fru talman! I Sverige är i stort sett alla lärosäten förvaltningsmyndigheter. Det leder till både en konformitet och en alltför nära relation till statsmakten, vilket håller tillbaka kreativiteten och idérikedomen. Universitetsledningarna måste ägna mer tid åt myndighetsuppgifter än åt att vara akademiska ledare. Centerpartiet vill i stället se friare lärosäten och en pluralism av associationsformer.

I forskningspropositionen ser vi att den institutionella autonomin ytterligare försvagas genom sättet som finansieringssystemet göds med pengar på. I princip alla nya tillskott av medel ska fördelas av forskningsråden. Universiteten och högskolorna reduceras till administrativa enheter i statens vård. Det blir de facto ett alltmer inlåst system för forskning. Det är inte ett system som levererar när ofrihet blir dogm. Utbildningsminister Johan Pehrson cementerar landet Lagom - och gör kanske till och med saken värre.

Satsningarna är tillfälliga och tyngda av administration. Centerpartiet vill i stället reformera forskningssystemet i grunden. Vi vill se mer samarbete med den privata sektorn runt finansiering. Man behöver dessutom lyfta hela Universitets- och högskolesverige; det kommer inte att funka med en spets om inte hela systemet lyfts.

För att Sverige ska kunna säkra sin konkurrenskraft behövs både internationell spets och regional relevans på landets lärosäten. Sverige behöver som konkurrenskraftigt land tillgängliggöra högre utbildning av hög kvalitet över hela landet och under ett långt yrkesverksamt liv. Våra högskolor behövs, och de behöver utveckla sin spets samtidigt som de lyfter kvaliteten i sin bredd.

För våra två djupa reformer behövs en tågordning. Det börjar med en friare organisering och fortsätter med en friare finansiering.

Fru talman! Vad som också är anmärkningsvärt i propositionen är hur lite plats som ägnas åt bildning. Två gånger på 170 sidor nämns ordet "bildning". Det är nog ett tidens tecken, och det är djupt oroande. All energi i propositionen ägnas åt det fluffiga begreppet "excellens".

Samtidigt vet vi att bildning har ett mycket högt värde för ett land eftersom det bidrar till både individens och samhällets utveckling. När samhället nu slits isär i en alltmer polariserad värld där folk riktar sin uppmärksamhet närmast uteslutande mot likatänkande i sina så kallade ekokammare behövs det ett vaccin - en motkraft - och ingenting är så effektivt mot samhällets förfall som bildning.

Bildning främjar vår förmåga att tänka kritiskt, analysera information och delta aktivt i demokratiska processer. En informerad och utbildad befolkning är bättre rustad att försvara demokratiska värden och hålla makthavare ansvariga. Ett bildat samhälle tenderar dessutom att ha mer innovation och större ekonomisk tillväxt.

Fru talman! Eftersom bildning är avgörande för att bygga ett starkt, rättvist och framgångsrikt samhälle är det djupt oroande hur regeringen har satt bildningen på undantag i sin politik. Centerpartiet förespråkar därvidlag en helt annan väg.

Fru talman! Jag tackar för ett intressant och ärligt svar. Jag uppskattar verkligen det.

Mot slutet av Stenkvists anförande kom Stenkvist in på forskningsbegreppet. Det är klart att detta blir lite extra intressant för mig, som har befunnit mig i den världen, att diskutera. Jag har själv varit forskare, och jag har väldigt hög tilltro till vetenskapssamhället och forskarsamhället. Man använder vetenskapliga metoder. Man söker noggrant efter sanningen. Det är faktiskt också så att forskning går ut på att ifrågasätta dagens sanningar. Något som var sant på 50-talet behöver inte vara sant 2024. Det är forskningsdynamik, så detta tror jag att vi får vänja oss vid.

Sedan kan jag inte låta bli att häpna lite grann över exemplet kring klimatforskning 1990. Sveriges förste Nobelpristagare, Svante Arrhenius, fick Nobelpris 1903. År 1896 skrev han en artikel - ursäkta, fru talman, nu blir det tyska - med titeln: Ueber den Einfluss des atmosphärischen Kohlensäuregehalts auf die Temperatur der Erdoberfläche. Han var den förste forskaren som visade på att det fanns ett samband mellan koldioxidutsläpp och jordens uppvärmning. Det är klart att jag då undrar, ledamoten Stenkvist: Var detta en åsikt, eller var det vetenskapliga fakta 1896?

Det oroar mig lite när statsminister Kristersson och även näringsminister Busch blandar ihop begreppen och säger att forskarsamhället och experter ägnar sig åt åsikter när det i själva verket är vetenskapliga slutsatser de förmedlar. Vad säger Stenkvist själv om forskningsbegreppet och skillnaden mellan forskningsresultat och åsikt?

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Robert Stenkvist för anförandet.

Jag vill föra ett kort resonemang om forskningspropositionen, om hur man väljer att göra prioriteringar och lite grann om hur Sverigedemokraterna resonerar runt prioriteringarna.

Vi har sett och läst att väldigt mycket av forskningsfinansieringen framöver - de 6,5 miljarderna när det är fullt utbyggt 2028 - kommer att gå till forskningsråden och inte direkt till högskolorna. Det man då högst troligt kan anta är att de som lyckas söka dessa pengar kommer att finnas vid de etablerade större universiteten, som Uppsala och Lund, de tekniska högskolorna och så vidare. Det behöver inte vara fel, men det är inte alldeles säkert att det blir rätt.

Förutom de stora universiteten har vi ganska många högskolor runt om i Sverige. Det är troligt att de kommer illa ut av denna prioritering. Min fråga till ledamoten Stenkvist är därför: Hur ser Sverigedemokraterna på högskolornas roll i Sverige framöver?

Fru talman! Jag tackar ledamoten Malm för svaret.

Det är där det kan bli lite knepigt. Ju mer man skjuter över forskningsmedlen till forskningsråden, desto större blir den administrativa bördan för forskarna och lärosätena och desto större blir transaktionskostnaderna. Regeringen har valt en politik där man lägger väldigt mycket pengar på forskningsråden och väldigt lite pengar på basfinansieringen, vilket gör att forskarna blir mer och mer ofria. De som egentligen bestämmer vad som är viktigt, vad som är centralt för Sverige och vilka forskningsfrågor man ska ägna sig åt är politiken och forskningsråden.

Jag tror inte att det är det system som ger bäst forskningsresultat. Vi driver en annan politik och vill göra två djupa reformer i stället. Dels vill vi organisera om hela sektorn och ha flera olika associationsformer, inte bara myndighetshögskolor, dels vill vi reformera finansieringssystemet.

Man kan fundera lite över de 6,5 miljarder som öses in på ett system som inte levererar. Det vore bättre om regeringen åtgärdade systemfelet i stället för att skicka in mer pengar till samma sak.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag ställa en fråga till ledamoten Malm från Liberalerna. Ledamoten Malm sa att man kan se när det är Liberalerna som styr i Utbildningsdepartementet. Men låt mig uttrycka min förvåning då ordet bildning endast nämns två gånger i forsknings- och innovationspropositionen. Är det inte ett väldigt centralt ord för Liberalerna? Knappt en enda liten brödsmula går till bildning i årets forsknings- och innovationsproposition. Hur blev det så?

Fru talman! Låt mig först få uttrycka en vag besvikelse över att Fredrik Malms partiledare tillika utbildningsministern, Johan Pehrson, väljer att inte närvara när vi debatterar detta utgiftsområde. Det är tråkigt, särskilt mot bakgrund av att forsknings- och innovationspropositionen presenterades förra torsdagen. Ministerns närvaro i lokalen i dag hade varit välkommen.

Jag tänker ställa ett par frågor om forsknings- och innovationspropositionen. Jag har läst den två gånger, först snabbt och sedan lite mer noggrant. En sammanfattning av mitt intryck är att det är ett potpurri av positivt värdeladdade ord som excellens och banbrytande, men det är ganska svårt att se det stora sammanhanget.

Det är svårt att göra en bedömning av om regeringens politik kommer att leda till goda resultat eftersom det inte finns någon konsekvensanalys. Utgiftspost på utgiftspost ställs jämte varandra. Vi kan ta utgiftsposterna Banbrytande forskning, Excellenskluster banbrytande teknik, Excellenscentrum och Strategiska forskningsområden som exempel.

Jag vill fråga ledamoten Malm: Hur är tanken att alla dessa enskilda initiativ som läggs på forskningsråden ska fungera i det stora hela? Är det samma forskare som ska befinna sig överallt? Vad är egentligen tanken med regeringens excellenssatsningar, rent konkret?

Herr talman! Högre utbildning tillgänglig i hela landet, i hela livet. Ja, det är en av Centerpartiets tre hörnstenar i den högre utbildningspolitiken.

Tillgänglig - alla ska kunna förkovra sig, utbilda sig vidare.

Hela landet - var du bor ska inte hindra dig från att kunna läsa vidare.

Hela livet - ålder eller sociala omständigheter ska inte heller hindra dig från att läsa vidare.

För att göra utbildningen tillgänglig i hela landet i hela livet behövs ett generöst, dynamiskt och rättvist studiemedelssystem där individer kan växa, där Sverige kan växa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

Herr talman! Alliansen hade det gemensamma projektet om att bygga Sverige med arbetslinjen. Men arbetslinjen är inte nog i vår tid. Det behövs en ny linje för Sverige, en kompetenslinje.

Sverige rör sig åt fel håll. Arbetslösheten stiger till rekordnivåer när regeringen sitter på händerna, skolresultaten sjunker, forskningens kvalitet dalar, vi faller i innovation och folkbildningen är satt på undantag. Och inte minst, oavsett bransch är det ett entydigt budskap som trummas ut: kompetensbrist - alltid återkommande oavsett bransch - kompetensbrist.

Arbetslinjen handlar om att flytta människor från en bidragssituation till arbetsmarknaden och ett arbete. Det är god politik, men det är inte tillräckligt. Kompetenslinjen är en utveckling där kompetens är nödvändigt för att kunna överbrygga gapet på arbetsmarknaden.

Utmaningarna är stora för Sverige. Vi är i inledningen av en alldeles nödvändig grön omställning. Många länder konkurrerar med oss på en helt ny nivå, inte minst i Asien. Utvecklingen av AI kommer att få en enorm betydelse. Tempot är högt och omfattningen genomgripande. Kort sagt: Arbetsmarknaden är i omvandling.

Den svenska responsen måste vara tillväxt genom förmåga att ligga i framkant och tillväxt genom förmåga att vara förändringsbenägen. Det är med kompetens som motor i vårt företagande och i det allmänna som vi i förlängningen kan finansiera vård, skola och omsorg.

Herr talman! När Centerpartiet hösten 2023 beslutade om ett nytt skolpolitiskt program var det en signal från oss om utbildningens värde för Sverige. Nu med kompetenslinjen gifter vi samman utbildningspolitik med arbetsmarknadspolitik, integrationspolitik och näringspolitik för att lyfta Sverige in i framtiden.

Kompetenslinjen gäller för hela arbetsmarknaden och för alla yrken. Det gäller för deeptech-forskning, för lantbruket, för besöksnäringen, för arbetskraftsinvandringen och integrationen. Det gäller för svetsare, sjuksköterskor, montörer, restaurangpersonal, entreprenörer, lärare och företagsledare. Det gäller alla. Det är med kompetens vi kan konkurrera på den globala scenen.

Herr talman! För studiemedelsområdet vill vi se åtminstone fem åtgärder som stöder kompetenslinjen inom budgethorisonten. De fem åtgärderna är satta i relation till regeringens budget.

För det första: Ett mer flexibelt studiemedelssystem som premierar studenter som avslutar sina studier före utsatt tid men också är anpassat för dem i behov av lägre studietakt, exempelvis människor som har gått anpassad gymnasieskola eller är deltidssjukskrivna.

För det andra: Att det så kallade fribeloppet avskaffas för lånedelen av studiemedel. Vi vill inte se hinder för att arbeta vid sidan om studierna. Arbete ger både inkomst och erfarenheter.

För det tredje: Vi vill se att studenter som är deltidssjukskrivna ska ha rätt till studiebidrag och studielån på deltid.

För det fjärde: En utökad utbyggnad av yrkeshögskolan där vi tillför hundratals miljoner kronor över tre år, och som en följd därav ökade anslag till studiemedel för yrkeshögskolestudier på 63 miljoner kronor 2025 och sedan 95 miljoner kronor för 2026 och 2027.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Studiestöd

För det femte ser vi i relation till regeringen att vi ytterligare behöver bygga ut omställningsstudiestödet och handläggningen på CSN. Vi vill därför tillföra CSN ytterligare 50 miljoner kronor årligen under åren 2025-2027.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till den gemensamma reservation som finns.

(Applåder)

Fru talman! Centerpartiets budgetalternativ för det utgiftsområde som berör Skatteverket, Tullverket och Kronofogden innehåller en skillnad jämfört med regeringens budget. Jag tänkte uppehålla mig vid den skillnaden.

Det handlar om att vi avvisar en satsning på 170 miljoner kronor på folkräkning för 2025. I själva verket handlar det om 500 miljoner kronor över tre år, där vi nu diskuterar mellanåret. Den bärande idén för folkräkningen som den presenterades var att man skulle knacka dörr. Det är en metod som är ineffektiv och dyr och mer historiskt kuriös än samtida elegant.

Ljuset är svagt. Vintern är här. Vi rör oss bakåt i tiden. Jag läser inledningen på julevangeliet, Lukasevangeliets kapitel 2:

"Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn."

Jag läser inte dessa rader enkom för att vi närmar oss jul utan för att sätta saker i perspektiv. Låt oss först bena ut texten i Lukasevangeliet en aning, så att vi förstår hur denna skattskrivning, eller folkbokföring i syfte att kunna inbringa skatt, de facto gick till.

Skattskrivningen beordrades helt riktigt av romarna och kejsar Augustus och genomfördes av Publius Sulpicius Quirinius, guvernör i Syrien. Tidpunkten var år 6 och 7 efter Kristus. Att tidpunkten inte alldeles sammanfaller med Jesu födelse ska vi inte bry oss om utan mer se själva skattskrivningen i texten som en viktig tidsmarkör.

Romarna hade erövrat landområden och skapat en ny provins, och en folkräkning skulle genomföras. Det handlade alltså inte om, som det står i evangeliet, "hela världen", utan Quirinius uppdrag gällde just denna nya romerska provins - en regional skattskrivning. Mer anmärkningsvärt är att skattskrivningen rent praktiskt inte gick till så som anges i evangeliet. Man for inte till sin hemstad. Josef och Maria for inte till Betlehem för att skattskrivas. I stället var det romerska ämbetsmän som for runt, knackade dörr och nogsamt noterade hushållets egendom, medlemmar, anställda, inneboende och slavar.

Likheterna med Tidöregeringens idéer drygt 2 000 år senare om att knacka dörr för folkräkning är slående. Det var svårt då, och det är svårt nu. Nu har vi dessutom dataregister, statistiska metoder och datorer till vår hjälp. Samkörning av data är betydligt billigare och mer träffsäkert än dörrknackning.

Vi i Centerpartiet anser att den ordning vi har haft sedan 1991 är helt till fyllest för att ha koll på vår befolkning. Skatteverket har redan den uppgiften klar för sig. Och det är en mycket viktig uppgift - det är inte tu tal om den saken.

Självklart ska bidragsfusk bekämpas, och fler åtgärder behöver vidtas för att personer som inte har rätt att vistas här ska återvända till sina hemländer. Men en folkräkning à la romarna är inte rätt lösning.

Vi i Centerpartiet stannar dock vid ett särskilt yttrande, då vår budget ska ses i sin helhet. Och den har ju fallit till förmån för regeringens budget. Sådan är gången i riksdagen, och det är klokt. Därför har vi ingen reservation.

Övergripande när det gäller utgiftsområdet menar vi att ett fungerande skattesystem och ett fungerande betalningssystem är centralt för att ekonomin ska fungera i Sverige. Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket spelar centrala roller i arbetet för att säkerställa detta. De skatter vi beslutar om måste uppfattas som rimliga, och syftet med att de tas in till statskassan ska inte kunna missförstås.

Legitimitet, rättssäkerhet och transparens måste genomsyra alla aspekter av lagstiftningen, vars effekter de aktuella myndigheterna i stor utsträckning ska hantera.

Servicen hos de tre aktuella myndigheterna har kontinuerligt förbättrats och ska fortsätta att förbättras. Detta för med sig ett alltmer utbrett användande av e-tjänster. Samtidigt är statens närvaro i hela landet central för samhället i stort.

Det är viktigt att skatter utformas så att svenska företags konkurrenskraft stärks och att Skatteverket tar in de skatter som beslutats av Sveriges folkvalda. Skatterna måste utformas så att människor vågar ta risker och starta företag. Skatterna och regelverken ska också vara så enkla och begripliga att driften av företag underlättas så långt som möjligt. Skatter ska medverka till tillväxt och utveckling i hela landet, underlätta jobbskapande och företagande och på ett effektivt sätt finansiera offentliga utgifter.

Arbetsgivaravgiften är en betydande utgift för arbetsgivare och påverkar anställda, varför Skatteverket bör se till att den alltid redovisas på slutskattebeskedet. Den kan även redovisas på lönespecifikationer, och här bör Skatteverket tillsammans med alla statliga myndigheter se till att detta alltid görs för statligt anställda.

Att Tullverkets verksamhet fungerar bra är utomordentligt viktigt för att handeln, med varuflöden in i och ut ur vårt land, ska fungera väl för våra företag och över hela vårt land. Det är avgörande ur ett globalt konkurrensperspektiv. Samtidigt behöver tullen i sin verksamhet bidra till att vårda den allmänna rättssäkerheten och den allmänna säkerheten samt se till att utifrån sina uppgifter och befogenheter upprätthålla ordningen i landet.

Tullverket har två huvudsakliga uppgifter som måste utföras. Den ena är uppbörd, det vill säga att ta ut tullar, skatter och andra avgifter. Den andra är brottsbekämpning, där bland annat olaglig införsel av alkohol, drogsmuggling och vapensmuggling ska beivras.

I en alltmer globaliserad värld sätts tullens verksamhet på prov, och det är viktigt att med riktade åtgärder se till att bekämpa organiserad brottslighet. Samtidigt ska vi som land fortfarande kämpa för att vara öppna mot omvärlden. Riksdagen behöver säkerställa att Tullverket har en lagstiftning som är ändamålsenlig för verksamheten. Tullverkets befogenheter har under en lång rad år utökats. Detta behöver fortsätta.

Det finns en tydlig koppling mellan narkotikahandel, ekonomisk brottslighet, den organiserade brottsligheten och det ökade antalet skjutningar i landet.

Fru talman! I korthet: De tre myndigheterna Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten är centrala för ett fungerande Sverige.

Fru talman! Jag vill först yrka bifall till vår reservation, så att det blir gjort.

Centerpartiet är inte som andra partier. Några skulle säkert med viss sälta i munnen säga att vårt parti utgör den smala mitten. Och ja, varför inte? I det polariserade politiska landskapet balanserar vi på eggen mellan två ytterligheter. Det är ett sätt att se på saken.

Ett annat sätt är att inse att den traditionella vänster-högerskalan inte alldeles enkelt fångar essensen av Centerpartiets politiska identitet. Centerpartiets väljare finns över stora delar av vänster-högerskalan, men de förenas av en stark tro på människan, dels som motor i en växande grön ekonomi, dels som medmänniskor som hjälper varandra i utsatta lägen.

Den korta versionen är att vi lutar till höger i den ekonomiska politiken och till vänster i den sociala politiken.

Fru talman! Jag tänkte utifrån ett skattepolitiskt perspektiv och vårt alternativ till statsbudget försöka beskriva Centerpartiets identitet och samhälleliga ambitioner. Vi kommer att komma in på arbetsmarknad, integration och energi.

Vår utgångspunkt är människan - varje människa som en unik person, varje människa som en möjlighet och varje människa som en vital del av något större, något stort. Varje människa formar samhället, inte tvärtom. Det är vår identitet. Det handlar om decentralisering, beslutsförmåga, ansvarsförmåga och entreprenörskap. Det är skogsägaren som bäst tar beslut om skogsbruket. På samma sätt är det forskaren som bäst styr sin forskning. Äganderätt och akademisk frihet är en del av vår identitet.

Fru talman! Man kan föreställa sig ett lokalsamhälle. Det kan vara en by på landsbygden, ett fotbollslag, en bokcirkel, ett arbetslag på ett regionsjukhus, ett advokatkontor eller kanske en bostadsrättsförening. I lokalsamhället ser vi varandra. Vi ser styrkor och svagheter hos varandra. Alla är bra på något, men ingen är bra på allt. Alla kan utvecklas, och lokalsamhället kan växa i kvalitet.

Vi ser att friheten hos alla ger styrka, men vi ser också att friheten måste mötas av en lika stor dos ansvar. Frihet kommer alltid med ansvar. Vi ser att alla måste göra sitt, men vi ser också att om någon far illa i byn, skadar sig i fotbollslaget eller tappar gnistan i arbetslaget finns vi andra där för vår medmänniska - individen i kollektivet, kollektivet för individen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

Fru talman! Bland det sämsta vi kan göra i ett lokalsamhälle, både för den enskilde och för lokalsamhället i stort, är att ställa någon utanför. Hur ska vi kunna växa ekonomiskt och socialt om vi ställer människor utanför?

Fru talman! Arbetslösheten stiger i Sverige. Allt fler ställs utanför arbetsmarknaden. År 2025 spås Sverige få EU:s tredje högsta arbetslöshet. Medan arbetslösheten har fallit i EU i genomsnitt de senaste två åren har den vänt uppåt i Sverige, och den väntas inte falla tillbaka nämnvärt 2026. Arbetslösheten i många europeiska länder är nu avsevärt lägre än i Sverige, i flera fall hälften så hög.

I Sverige i dag ställer vi människor utanför, bygger trösklar och hinder. Det är fel på väldigt många sätt. Vi behöver en skattepolitik som hyvlar ned trösklar både från individens håll och från företagens håll.

Fru talman! Svensk integrationspolitik är ett historiskt misslyckande. I korthet sätter vi människor som lämnat sitt hemland i hyresbostäder, med bidrag och höga trösklar till jobb.

När man tänker efter är det inte konstigt att parallellsamhällen blir ett mer attraktivt val än ett samhälle som stänger människor ute. Vi ser det i skolan, med ett betygssystem där 20 000 elever får underkänt och stängs ute från samhället. Vi ser det på arbetsmarknaden. Vi ser det på det begränsade utbudet av utbildning som leder till jobb.

Den bärande idén i svensk integrationspolitik tycks vara att försätta människor i passivitet. Det är fjärran från den människosyn som utgör Centerpartiets identitet. Det är, om vi jämför med idealbilden av ett fungerande lokalsamhälle, den totala motsatsen till hur det borde gå till. Människor som möjligheter och potential innebär frihet, ansvar, ett arbete och att kunna bli en del av arbetslaget eller advokatkontoret, inte att sitta med bidrag i en hyresrätt.

Fru talman! För att minska arbetslösheten, förbättra integrationen och ge människor en chans att ta ansvar föreslår vi ett paket av åtgärder i vår budgetmotion.

För det första menar Centerpartiet att det är nödvändigt att sänka kostnaderna för att anställa om vi ska kunna vända arbetslöshetskrisen. Därför föreslår vi i vår budgetmotion en mycket kraftfull sänkning av arbetsgivaravgifterna på ingångslöner, det vill säga upp till 27 000 kronor. Sänkningen ska vara permanent, och på så sätt når vi dels unga som har svårt att komma in på arbetsmarknaden, dels personer som kommer in från arbetslöshet och utanförskap.

För det andra, eftersom fyra av fem nya jobb skapas inom småföretagandet, behöver vi sikta in oss just där och vässa den svenska tillväxtmotorn. Många små företags jobbskapande tyngs av de höga fasta kostnaderna för de första anställda. Detta är olyckligt då dessa små växande företag rymmer många av de entreprenörer som i liten och stor skala förnyar svenskt näringsliv. Därför vill vi kraftfullt sänka skatten för de minsta företagen som ett effektivt sätt att öka tillväxten, förbättra integrationen och bryta den höga arbetslösheten. Vi föreslår tio skattefria anställda, alltså att företag slipper arbetsgivaravgiften för de tio första anställda, under två år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Statens budget 2025 - Rambeslutet

För det tredje har Centerpartiet länge förordat inkomstskattesänkningar för att stimulera fler att gå från bidrag till jobb och för att fler ska ha incitament att jobba fler timmar och fylla den akuta kompetensbrist som finns inom stora delar av svensk ekonomi.

Vi måste hyvla tröskeln från den enskildes håll. För de allra lägsta lönerna, som kan tjäna som ett insteg till arbetsmarknaden på hel- eller deltid, är Centerpartiets skattesänkning mer än tio gånger så stor som regeringens. Det kommer att ge stora effekter på sysselsättningen, inte minst för den enskilde.

Fru talman! Låt oss komma in på energipolitiken. Rakt framför våra ögon utspelas samtidens kanske största fiasko. Vi ska gå från en tro på marknaden, på människans förmågor och på entreprenörskap till en planekonomisk modell där staten ska tvinga in en gammal teknologi till vilken kostnad som helst.

Tidögänget håller just nu på och konstruerar en gigantisk omvänd sedelpress. Utan att skapa något extra värde jämfört med marknadens alternativ ska skattekollektivet ösa in pengar. Det är tanken. Jag pratar självfallet om kärnkraftspolitiken och finansieringen av densamma.

När finansutskottet häromveckan hade en öppen hearing med några externa experter från finansmarknaden, energimarknaden och akademin blev det närmast övertydligt hur otroligt fel ute regeringen är. Skattefinansierad elproduktion skulle lägga en våt filt över alla de initiativ som nu finns på elmarknaden.

Med regeringens modell blir det inga investeringar i landbaserad vindkraft, havsbaserad vindkraft, energilager, kraftvärme, gasturbiner eller flexibilitetsteknologier. Listan kan göras lång. En våt filt - det blir ingen grön omställning i industrin, eftersom investeringar i elsystemet förlamas. Det blir inga minskade koldioxidutsläpp i Sverige.

En gigantisk omvänd sedelpress, utan att skapa något extra värde jämfört med marknadens alternativ, sa jag. Men i själva verket är det faktiskt värre. Det är till och med en gigantisk omvänd sedelpress med negativa värden jämfört med marknadens alternativ. Så kan vi inte ha det.

Med Centerpartiets identitet - tron på människan - hade energipolitiken haft som uppgift att sätta upp samhälleliga spelregler, till exempel klimatmål, leveranstrygghetsmål och konsumentprismål. Och det skulle vara marknadens uppgift att möta dessa spelregler, det vill säga människorna i alla företag på energimarknaden, de som kan något om saken.

Fru talman! Centerpartiet tror på människan, på marknader, på entreprenörskap, på förmågor och på omsorg om varandra. Vår skattepolitiska inriktning tar sin utgångspunkt i denna identitet. Vi vill med skatteinstrumentet hyvla ned trösklar på arbetsmarknaden och forma ett samhälle där alla kan delta och bidra. Vi vill med skatteinstrumentet frigöra kraften i småföretagandet, till gagn för alla oss som bor och verkar i Sverige.

(Applåder)

Fru talman! Det råder många gånger en missuppfattning om att ställa krav i skolan där man tror att detta måste vara en del av betygssystemet: Man måste ha ett betygssystem med utslagningsfunktion, för då har man ställt krav. Lärarnas verklighet är att de möter eleverna varje dag. De kan ställa stora krav i klassrummet och ha uppföljningssamtal. De känner sina elever alldeles utmärkt. Låt oss alltså inte blanda ihop diskussionen om krav med diskussionen om betyg, för det är helt olika saker.

Det Centerpartiet efterlyser i den här debatten är ett svar på vad regeringen gör åt den utslagning som sker i skolan. Vi har sett att bortåt 20 000 elever inte har möjlighet att läsa vidare på gymnasiet. Den verklighet de hänvisas till är många gånger parallellsamhällets verklighet, där gäng tidigt kan fånga upp individer som har det svårt i skolan, som får sina F och som inte kan gå vidare i samhällets ordinarie strukturer.

Det är det som gör att vi i Centerpartiet är så förfärligt oroliga. Vi göder en ungdomskriminalitet som blir en vuxenkriminalitet som blir skjutningar och elände. Om vi ska jobba förebyggande borde vi rikta enorm uppmärksamhet åt den utslagning som sker i skolan.

Min fråga är alltså: Vad gör regeringen åt utslagningen i svensk skola?

(Applåder)