Herr talman! Oavsett om man gillar hantverksmässigt producerad öl eller inte tror jag att vi kan vara brett överens om att den stora tillkomst av mindre bryggerier som vi har sett i Sverige under de senaste kanske 20 åren har fört med sig mycket positivt. Vi har sett framväxten av mindre företag, inte minst på landsbygden, och vi som konsumenter har berikats med en större mångfald av produkter.

Det här är produkter som, precis som de lokala ostarna och de lokala bröden, blir ett slags kulturbärare och ett signum för stället man kommer ifrån. Själv kommer jag från Jämtland, och vi har den stora lyckan att ha ett stort och rikt utbud av mikrobryggerier. Det tycker vi är kul och är glada för.

Att det har blivit populärt att dricka och tillverka hantverksöl betyder dock inte att det är en blomstrande bransch. Tvärtom vittnar många mindre producenter om rätt så kärva ekonomiska förutsättningar. Nollresultat ses som en framgång, och minussiffror är tyvärr inte ovanliga. De senaste årens stigande inflation, högre priser och minskade köpkraft har verkligen satt hård press på den här branschen.

Med tanke på de radikalt skilda förutsättningar som råder mellan att vara å ena sidan en lokalt förankrad producent - kanske på landsbygd, med långa avstånd och så vidare - och å andra sidan en multinationell jätte, med den stordrift och de skalfördelar som ligger i det, är det rimligt att vi nu justerar skatten för de mindre producenterna. Det handlar helt enkelt om att jämna ut spelplanen lite grann.

Sverige är på intet sätt det första landet att göra en sådan differentiering av alkoholskatten utan hör tvärtom till undantagen inom EU. Det vanliga är alltså att länder tillämpar olika skattesatser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier

Med de lagförändringar som föreslås i betänkandet kommer alkoholskatten för öl från oberoende mikrobryggerier att sättas ned enligt en trappa. De producenter som omfattas kommer att delas in i fem olika kategorier. De som har den minsta produktionen får en nedsättning på 50 procent, och sedan görs en avtrappning med 10 procentenheter per kategori. Nedsättningen kommer att omfatta öl från producenter vars årsproduktion uppgår till som mest 3 miljoner liter öl.

Men, invänder kanske någon, i Sverige har ju regeringar av olika färg genom åren valt att höja alkoholskatten, ofta med argumenten att för mycket alkohol kan vara skadligt och att vi ser en hel del sociala problem i alkoholens spår. Det är naturligtvis jätteviktiga perspektiv att bära med sig och att vara ödmjuk inför i en sådan här debatt. Det bör dock påpekas att hantverksöl vanligen återfinns i det högre prissegmentet. Har man varit ute i den studentikosa svängen känner man kanske till begreppet alkohol per krona. Det kan ju vara så att plånboken är liten men lusten till fest stor. För den som vill maximera mängden alkohol per krona är den här typen av produkter inte förstahandsvalet, och bedömningen får väl vara att det även med en skattesänkning kommer att finnas betydligt billigare alternativ.

Denna skattesänkning kommer möjligen att märkas lite på priset. Kanske kommer den inte alls att märkas på priset. Snarare handlar det om att skapa lite rimligare förutsättningar i producentledet.

Vi socialdemokrater delar bedömningen att nedsättningen av skatten är rimlig och i sig inte medför ökad risk för folkhälsan eller totalkonsumtionen. Det är dock naturligtvis viktigt att följa utfallet av denna förändring.

Däremot, herr talman, finns det all anledning att höja ett varningens finger för det bredare förändrings- och opinionsarbete som nu pågår inom svensk höger när det gäller att öka tillgängligheten på alkohol. Det är tydligt att den förändring vi gör nu inte är en isolerad fråga för regeringen, utan man ser detta som en del i en större plan där även gårdsförsäljning och kanske andra förändringar ingår.

I förlängningen av debatten om gårdsförsäljning ser Socialdemokraterna uppenbara risker för detaljhandelsmonopolets ställning. Själva idén med monopolet, att sälja alkohol utan vinstintresse, har ju visat sig vara ett av de mest effektiva sätten att värna folkhälsan. Samtidigt möjliggör Systembolagets infrastruktur - apropå det betänkande vi har framför oss här i dag - för duktiga och drivna entreprenörer att nå ut med sina produkter.

Jag gissar att fler ledamöter härifrån talarstolen kommer att prisa hantverkskunnandet och alla trevliga produkter som tillverkas på landets mikrobryggerier. Problemet är att den politik som regeringen driver nu riskerar att äventyra Systembolagets ställning och därmed också mikrobryggeriernas förutsättningar. Alla vi som värdesätter mikrobryggerierna och vill slå vakt om hantverkskunnandet borde, utöver sänkt skatt, söka vägar för att underlätta för mikrobryggerierna att nå ut till fler genom Systembolagets kanaler och inte försvaga Systembolaget.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande om sänkt skatt på öl från oberoende småbryggerier. Det kommer att skapa bättre förutsättningar för en blomstrande och innovativ del av Sveriges näringsliv: våra små och oberoende bryggerier.

Sverigedemokraterna har sedan 2020 drivit frågan om en differentierad alkoholskatt för småbryggerier, och nu står vi, inte en dag för tidigt, tillsammans med regeringen här i kammaren med en proposition om just detta.

Att vara ett litet bryggeri i Sverige i dag innebär att man verkar på en marknad som domineras av större aktörer med betydligt större resurser. Dryckesbranschen kan, lite generaliserande, anses vara en processindustri där skalfördelarna med stora produktionsvolymer är enorma.

Samtidigt vet vi att småbryggerier spelar en roll för både lokal ekonomi och lokal kultur. Min partigrupp har de senaste åren besökt flera svenska småbryggerier, och det har varit fantastiskt att själv få se med vilken entusiasm och yrkesstolthet man driver sitt bryggeri. De bidrar också med innovation, kreativitet och unika produkter som konsumenterna verkligen uppskattar.

Dessa bryggerier är också ofta starkt förankrade i sina lokalsamhällen, där de skapar arbetstillfällen och bygger en känsla av stolthet över den lokala produktionen. Men det är ingen hemlighet att konkurrensen är tuff och att ekonomin för många småbryggerier är ansträngd. År 2024 var ett dystert år, då flera småbryggerier gick i konkurs, tvingades lägga ned eller helt enkelt lades i malpåse i väntan på bättre tider.

Inflation, räntehöjningar, prishöjningar på råvaror och lägre ekonomiska marginaler för konsumenter är några av de bördor som drabbat näringen. Den tidigare regeringens beslut om förtida nedmontering av planerbar kraftproduktion, som stundom har gett skyhöga elpriser, särskilt i elhandelsområde 4, har också inneburit enorma påfrestningar inte bara för bryggerinäringen utan för hela det svenska näringslivet.

Samtidigt har svenska producenter av alkoholhaltiga drycker tvingats jobba i motvind när det gäller politiken. Sverige har ett flertal regler och en politik som kanske inte alltid gynnar svensk produktion och konsumtion av dessa varor, många gånger av goda anledningar. Men nu tycker vi att det är dags att förbättra förutsättningarna för de producenter och varor som i mycket liten utsträckning har en negativ inverkan på folkhälsan eller annan social problematik som överkonsumtion av alkohol kan föra med sig.

Med detta förslag tar Sverigedemokraterna tillsammans med regeringen fasta på en möjlighet som finns inom EU:s alkoholskattedirektiv, nämligen att ge mindre och oberoende ölproducenter sänkt alkoholskatt. Det är en möjlighet som nästan alla andra EU-länder redan har valt att utnyttja, och nu är det dags för Sverige att följa efter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier

Som en tidigare talare sa är det bara Sverige och Spanien som inte har använt undantaget. Anledningen till att Spanien inte gjort det är att deras alkoholskatt är ungefär en tiondel av den svenska, vilket hade gett administrativt merarbete snarare än stöd till bryggerierna.

Som tidigare sagts får skattenedsättningen enligt EU:s regelverk inte understiga 50 procent av standardskattesatsen, och den får inte tillämpas på företag med en årsvolym som överstiger 20 miljoner liter öl. Företaget måste också vara oberoende från andra större aktörer.

Sverigedemokraternas och regeringens förslag sätter en övre gräns för när man kan omfattas av skattenedsättningen, och den går vid en årsproduktion på 3 miljoner liter öl. Det är en nivå som tydligt utesluter storskalig industriell produktion men som samtidigt ger de mindre bryggerierna möjlighet att växa utan att omedelbart förlora den fördel de fått genom nedsättningen.

Med tanke på att EU:s gräns är 20 miljoner liter kan man tycka att vårt förslag om 3 miljoner är snålt, men då 97 procent av Sveriges ölproducenter har en produktionsvolym som understiger en halv miljon liter öl och de därmed kvalificerar sig för den maximala skattereduktionen på 50 procent skapar vi ändå bättre ekonomiska förutsättningar för nästan samtliga småbryggerier att skala upp sin produktion, utveckla nya produkter och nå fler kunder.

Som kuriosa kan man också ha i åtanke att endast 1 procent av de svenska ölbryggerierna har en årsvolym som överstiger 3 miljoner liter öl per år, men samtidigt står denna enda procent av bryggerierna för hela 95 procent av den totala volymen av svensk ölproduktion.

Herr talman! Tvärtemot vad man kan lockas att tro är denna reform också väl genomtänkt när det gäller folkhälsan. Som jag påpekade tidigare har Sverigedemokraterna och regeringen precis konstaterat att småbryggerier står för en mycket liten del av den totala alkoholförsäljningen i Sverige och att deras öl dessutom finns i de övre prissegmenten.

Det är därför osannolikt att en skattenedsättning för dessa aktörer skulle leda till någon märkbar ökning av totalkonsumtionen av öl eller få några märkbara negativa effekter på folkhälsan. Det är en balanserad och ansvarsfull åtgärd som både främjar näringslivet och låter oss hålla fast vid vår svenska alkoholpolitik.

Herr talman! Visst kommer förslaget att innebära en mindre administrativ börda för såväl bryggerierna som Skatteverket, men då bryggerierna redan i dag rapporterar sina volymer till just Skatteverket, för att tillbörlig alkoholskatt ska betalas in, har Skatteverket redan de uppgifter som behövs för att avgöra vilken nivå av skattereduktion som småbryggerierna kvalificerar sig för.

Dessutom har Skatteverket redan i dag rutiner och uppgifter för att utfärda intyg om småskalig produktion av alkoholhaltiga drycker. Om en svensk småskalig dryckesproducent vill exportera sina produkter till ett annat EU-land som redan tillämpar EU:s möjlighet till skattereduktion för småproducenter måste producenten ansöka om ett intyg från Skatteverket om hur många liter öl man producerat föregående år eller planerar att producera innevarande år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sänkt alkoholskatt för öl från oberoende småbryggerier

Herr talman! Detta förslag är inte bara en reform för småbryggeriernas bästa. Det är också en reform för hela Sveriges näringsliv. Genom att stötta dessa små företag skickar vi en tydlig signal om att innovation, kvalitet och lokalt entreprenörskap är värden som vi värnar.

Vi stärker svensk bryggeritradition och skapar förutsättningar för att fler svenska produkter ska kunna nå marknaden, både här hemma och internationellt.

Den föreslagna reformen, vilken kommer att träda i kraft den 1 juli i år, är ett välkommet steg mot att göra Sverige till en ännu bättre plats för företagande och innovation.

Jag är övertygad om att förslaget, tillsammans med Sverigedemokraternas och regeringens kommande förslag om möjligheten till gårdsförsäljning, kommer att ge våra småbryggerier en välbehövlig skjuts framåt och samtidigt berika Sveriges dryckeskultur, besöksnäring och lokalsamhällen.

Med detta, herr talman, vill jag med emfas yrka bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet.