Gunilla Svantorp

Fru talman! Jag vill påminna ledamoten om det reformpaket för svenska löner och svenska villkor som den tidigare S-regeringen har genomfört. Vi har nya regler som stärker kontrollen, som ledamoten själv sa. Vi har sanktionsavgifter, möjligheter att beslagta fordon om man upptäcker fusk och så vidare. Det finns en hel rad med åtgärder som den tidigare S-regeringen har vidtagit, oavsett vad ledamoten nu säger. Sedan finns det självklart mer att göra, och det är ju tur.

Jag hajade till lite grann när ledamoten pratade om Sverigedemokraternas långsiktiga plan framåt. Det är jättebra att det finns en sådan. Frågan är bara hur den är synkad med Moderaternas långsiktiga plan framöver. Ibland är de här två partierna väldigt olika, och ibland är de väldigt lika.

Frågan är därför vad som kommer att hända med Sverigedemokraternas långsiktiga plan framöver. Det får vi se när Moderaterna sedan ska sänka skatterna så mycket som det bara går för dem som tjänar allra mest. Det kan man vara lite orolig för.

Herr talman! Det var ett allmänpolitiskt inlägg, får man väl ändå säga. Det handlade inte bara om trafikfrågan.

Det är spännande att höra Sverigedemokraternas representant stå och säga att vi socialdemokrater inte förstår hur vanligt folk har det. Jo, det gör vi. Det är därför vi i den budget som jag hänvisar till och som vi läger fram i finansutskottet prioriterar att satsa på välfärden betydligt mer än vad Sverigedemokraterna och deras kamrater gör.

Välfärden kommer nämligen alla till del oavsett var de bor. Det är oerhört viktigt. Satsningarna på välfärden gör att man också kan ge mer pengar till regionerna som sedan i sin tur kan lägga mer pengar på kollektivtrafik så att du, oavsett var du bor, kan flytta dig i ditt län. Det är oerhört viktiga satsningar.

Där har ni sverigedemokrater valt att sätta er i knät på Moderaterna. De kommer alltid att se till att de som har det bäst ställt också är de som får mest pengar. Skattesänkningar när så är möjligt kommer att vara det som är prioriterat.

Hur det, Thomas Morell, kan leda till att människor ute på landsbygden får det bättre begriper inte jag och mitt parti. Därför tycker jag nog kanske att Sverigedemokraterna luras. De säger en sak, och sedan gör de någonting helt annat med sin politik.

Det är viktigt att Thomas Morell kan visa: Vad är det ni har gjort som kommer landsbygden till del i den politik som ni precis har sagt ja till och som ni till stor del är med och styr? Vad är det som kommer landsbygden till del?

Herr talman! Jag kan bara konstatera att våra partier har helt olika syn på just denna fråga.

Det är spännande när ledamoten Stockhaus talar om prioriteringar. När Moderaterna styrde förra gången och jag satt i utbildningsutskottet valde den moderatledda regeringen att lägga 19 gånger mer på skattesänkningar än på skolan.

När det gäller det där med att prioritera är det ingen som riktigt vet vad vi kommer att få se. Kommer det att bli ännu mer skattesänkningar? Vi ser redan i den budget som finns nu att man satsar på dem som tjänar allra mest.

Det där med prioriteringar är viktigt. För mig handlar prioriteringar om att se till att Sverige knyts ihop och att vi får större arbetsmarknadsregioner så att fler människor kan få välja var de vill bo och var de vill jobba någonstans.

Där är nya stambanor oerhört viktiga. Det gäller inte minst för att vi ska kunna öka kapaciteten och få mer gods på våra järnvägar.

Herr talman! Tack för frågan! Det är en jätteviktig fråga. Det gäller inte minst kostnadsökningarna, som har stuckit i väg oerhört. Det är väldigt viktigt. Jag ser verkligen fram mot det uppdrag som Trafikanalys har att titta på just kostnadsökningarna. Vad är det som behöver göras för att stoppa de kostnadsökningarna?

Om jag inte är helt fel underrättad var det ändå så att Öresundsbron inte heller var samhällsekonomiskt lönsam när den planerades. I dag är den en kassako för staten. Danmark har ett annat finansieringssystem än vårt. De återinvesterar allting som de i dag får ut av Öresundsbron i ny infrastruktur.

När vi började att prata om nya stambanor var det ändå under en Mledd regering som vi hade förhandlingarna. Då hade man inte riktigt den syn som ledamoten Stockhaus har i dag.

De inom näringslivet som jag har talat med, och det är nästan allt näringsliv som finns runt om i de områden där det ska byggas ut enligt planerna, säger att det är absolut avgörande för Sveriges tillväxt. Ibland måste man också våga se lite längre. Det gjorde man uppenbarligen när man byggde Öresundsbron.

Jag tror att det är väldigt många projekt som skulle stanna och aldrig bli av, men som i slutändan skulle ha blivit väldigt viktiga, om man helt och hållet skulle utgå från den princip som Stockhaus tycker att vi ska ha.

Herr talman! Vi socialdemokrater har en partimotion där helheten på politiken syns och som behandlas i finansutskottet. Därför avstår vi från ställningstagande i detta ärende, men vi har ett särskilt yttrande som jag hänvisar till.

Precis som tidigare har sagts diskuterar vi kommunikationer, transporter och politik för informationssamhället, alltså infrastruktur, både fysisk och digital. Men jag tänkte börja med att prata lite grann om frihet.

Frihet kan handla om att få vara den man faktiskt är. Det kan handla om att kunna tillägna sig kunskap. Det kan handla om att få ett jobb och att få en egen lön som man själv bestämmer över. Det kan såklart också handla om att förflytta sig i landet och utanför landet.

För tidigare generationer betydde bilen en väldigt stor frihet. För dem som kanske är ett par år äldre än jag innebar tågluffen en väldigt viktig frihet. För de flesta är körkortet någonting som innebär en stor frihetskänsla. Och för några, kanske framför allt ungdomar på landsbygden, är A-traktorn en väldigt viktig frihetssymbol, speciellt för dem som bor där bussen inte går så ofta eller typ aldrig.

Staten är en möjliggörare för friheten och känslan av frihet. Staten är också en väldigt viktig samhällsbyggare. Vi ska ha ett Sverige som håller ihop. Ett verktyg för det är ett väl fungerande transportsystem med många olika transportslag. Där ingår cykelvägar, bilvägar, järnvägen, som vi har pratat en hel del om hittills i dag, sjöfarten och flyget. Allt hänger ihop.

I den nationella planen, som antas vart fjärde år och som utgör grunden för det vi diskuterar, talar vi om vad vi vill ska ske 4, 10, 20 och 30 år framåt. Infrastrukturpolitiken är något väldigt långsiktigt, på samma sätt som forskningspolitiken, det område jag ägnade mig åt tidigare. Någonting som jag har mött under min tid i trafikutskottet är verkligen önskemål om långsiktighet och att vi håller i det som vi har sagt att vi ska göra. En nationell plan för infrastruktur kommer inte bara plötsligt, utan den bygger på dem som funnits tidigare.

Som jag sagt förut är det väldigt viktigt att vi håller i det som vi har sagt i den nationella planen, inte minst för att kunna utöka våra arbetsmarknadsregioner. Framför allt kanske det är viktigt för godset, så att vi kan flytta över gods från väg till järnväg och sjöfart. Allt det som produceras i vårt land ska ju ut härifrån på ett eller annat sätt. Mycket ska också komma hit. Eftersom vi än så länge inte producerar till exempel vår egen mat behöver vi få in den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Kollektivtrafiken är mycket viktig för väldigt många - för att man ska kunna ta sig till jobbet, för att man ska kunna ta sig till förskolan och hämta barnen efter att man har jobbat och för att man ska kunna besöka vänner och bekanta. Särskilt viktig är den med tanke på klimatutmaningen.

Vi tycker att det är väldigt viktigt att de unga i vårt land tidigt får in en vana att använda sig av kollektivtrafiken där det är möjligt. Alla kan inte det, men för dem som kan det är det väldigt viktigt. Därför avsätter vi i vår budget 500 miljoner i sökbara pengar för att man ska kunna erbjuda avgiftsfria kollektivtrafikresor för unga på sommaren. Att de ska kunna ta sommarjobb en bit bort från hemmet och kunna hänga med vänner och bekanta är jätteviktigt.

En sak som vi i Sverige är väldigt bra på är trafiksäkerheten. Det är viktigt att vi håller i det. Det är viktigt att vi också ser till att vår nollvision är levande. När vi gick hit i dag var det 178 personer som dött i trafiken hittills i år, och varenda en av de människorna är såklart en för mycket. Det är viktigt att vi håller i trafiksäkerhetsfrågorna, på samma sätt som vi måste hålla i det arbete som den tidigare S-regeringen utförde för yrkestrafiken och sjystare villkor. Ingen person ska heller behöva dö för att den jobbar på en väg. Det ser vi också hända. Man blir påkörd för att trafiken susar förbi lite för fort. Det är viktigt att vi ser till att hålla i de frågorna.

Transportsystemet är, precis som vi har pratat om tidigare i dag, helt avgörande för att vi ska kunna minska utsläppen. Vi har målet att minska med 70 procent till 2030 i förhållande till 2010. Det är oroande, tycker jag, att inte regeringsföreträdarna pratar mer om detta. De svarar på våra frågor, men de pratar inte själva om det. Jag ser fram emot och hoppas att återstående talare kommer att prata om vikten av att vi inte lämnar över det ansvaret till våra barn och barnbarn utan själva tar tag i frågan just nu och fortsätter det arbete som vi har gjort.

Vi måste våga investera i det som bygger Sverige starkare. Vi vet att infrastruktur hör till de sakerna. Vi behöver mer järnväg, bättre vägar och mer sjöfart.

Herr talman! Slutligen vill jag säga några ord om digitaliseringen. Det mål vi har för digitaliseringen är att vi ska vara bäst i världen på att använda dess möjligheter. Det är ett mål som förpliktar. Något som för mig är väldigt viktigt är att vi också ser till att alla är delaktiga. Vi vet att det är alldeles för många som i dag står utanför samhället och utanför digitaliseringen. Att de inte tar sig in kan bero på att de inte ser behov av det eller att de inte kan på grund av en funktionsnedsättning. Det där behöver vi verkligen bli mycket bättre på. Vi behöver också bli bättre på att få folk att se fördelen med att vara digital. Vi behöver satsa väldigt mycket mer på det.

Jag har tidigare suttit i utbildningsutskottet, där vi i alla år har pratat jättemycket om data och hur vi använder dem. Nu har jag kommit hit till trafikutskottet, där vi är ansvariga för denna fråga. Hur använder vi data? Hur ser vi till att många kan använda de data som vi tar fram genom att vi har digitaliserat? Hur ser vi till att vi kan stötta de innovationer som kommer? Det finns mycket vi har att göra. Vi ser fram emot de utredningar om detta som kommer, inte minst om hur ett nationellt id-system ska kunna se ut. Att vi på statlig och nationell nivå ser till att det är vi som har ansvaret för en nationell id-handling tycker jag är jätteviktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Herr talman! Jag hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Herr talman! "Vi måste bygga på det system vi har", säger Moderaterna. Är detta visionen för framtiden? Vad är egentligen Moderaternas vision för framtiden? Det måste väl ändå vara att se bortom det vi har här och nu. Man måste kunna göra två saker samtidigt.

År 2029 kommer Fehmarn Bält-förbindelsen att vara klar. Vad ska hända med de tåg som kommer där? Ska det bli stopp? Har Moderaterna någon som helst syn på det? Vad kommer att hända? Hur ska vi koppla ihop övriga världen med Sverige om det blir stopp när man kommer hit?

Jag tycker att det är lite spännande att man bara pratar om att vi ska bygga på det vi redan har. Vi behöver ju ny kapacitet. Vi behöver nya spår, så att det går att flytta gods och så att vi kan utöka den möjlighet som finns för människor att förflytta sig mellan olika städer. Det finns fler städer i Sverige än Stockholm; jag vill bara påminna om det. När ledamoten Stockhaus i sitt anförande pratade om flyg sa hon att det är viktigt att vi har god tillgång till att ta oss till Stockholm. Det är dock också viktigt att vi har god tillgång till att ta oss till hela övriga landet.

Jag är lite bekymrad. När Moderaterna styrde senast var en av de första saker man gjorde att stoppa Norrbotniabanan, som är så långt bort från Stockholm som det går att komma. Vi ser i dag att det har tagit väldigt lång tid att komma igång igen. Nu finns det en stor oro för att det kommer att ta stopp för något som är viktigt för väldigt många människor i vårt land.

Maria Stockhaus svarade inte på frågan. Vad är hennes alternativ till nya stambanor?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

(Applåder)

Herr talman! Jag vill fråga ledamoten Stockhaus lite grann om detta med att stoppa nya stambanor, något som är fullständigt obegripligt med tanke på den kapacitetsbrist som råder.

Sedan jag kom in i trafikutskottet tror jag att de flesta besök jag har gjort och besökare jag har haft har berört oron kring vad som ska hända när det gäller detta. Hur länge ska vi behöva vänta på förstorade arbetsmarknader? Det handlar alltså om förstorade regioner - att man som människa kan välja var man vill jobba och var man vill bo tack vare att vi utökar arbetsmarknadsregionerna. År 1970 hade vi 187 arbetsmarknadsregioner; 2020 hade vi 60 stycken.

En central del för att lyckas med att utöka arbetsmarknadsregionerna är infrastrukturen. Sverigeförhandlingen lade faktiskt grunden till det vi ser i dag med nya stambanor, och det var ju en moderat statsminister som låg bakom den.

Persontrafiken har ökat väldigt mycket, liksom godstrafiken. Godstrafiken kan dock inte öka mer på grund av kapacitetsbristen. Ett exempel togs upp tidigare från talarstolen. I dag är det 1 400 bussar som passerar varje dag vid Kallebäcksmotet i Göteborg. Staden har fått bygga om sin infrastruktur på grund av att man inte kan ta tåget från Borås till Göteborg.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Vad är Moderaternas vision för framtiden? Hur menar Moderaterna att lösningen på kapacitetsbristen ser ut? I näringslivet är man väldigt orolig.

Herr talman! Tack, Thomas Morell, för svaret!

Tycka kan man såklart göra, men jag tycker att det är bra om man håller sig till fakta.

Mellan 2010 och 2020 har utsläppen minskat med 25 procent. Det räcker inte, men det är ändå en minskning. Ledamoten stod alldeles nyss och sa att vi snackar men inte gör något. Uppenbarligen har den tidigare S-ledda regeringen ändå gjort någonting, eftersom utsläppen har minskat med 25 procent.

Ledamoten brukar i vanliga fall prata sig varm för åkeriföretag, och ledande lastbilsaktörer och uppstartsaktörer inom fossilfria drivmedel efterfrågar en politik som ligger i linje med klimatmålen. Men det är inte det vi ser just nu. Vi har också under den förra mandatperioden tillsatt 2030-sekretariatet, som just är, som jag inledde med, fakta kring hur det ligger till. Jag tycker nog att ledamoten och hans parti ska titta lite grann på vad 2030-sekretariatet egentligen säger. Vad är det vi har lovat att vi ska uppnå?

Elektrifiering är såklart jätteviktigt, men vi måste göra fler saker än det. Och det var ändå den tidigare, S-ledda regeringen som inledde det kraftfulla arbetet till exempel med laddstolpar. Sedan finns det mer att göra, och det är ju bra att man fortsätter det arbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunikationer

Min fråga kvarstår därför: Vad vill Sverigedemokraterna, som står utanför men ändå innanför, göra?

Herr talman! Något som Thomas Morell inte alls nämnde i sitt anförande är den stora klimatutmaning som vi har, Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Sju av åtta partier i riksdagen stod bakom det klimatpolitiska ramverket - dock inte det parti som Morell tillhör. Vi säger att vi ska minska utsläppen med 70 procent till 2030, jämfört med 2010, när det handlar om transporter.

Nu är ni, Thomas Morell, en del av regeringsunderlaget och har lite mer ansvar än när ni är i en oppositionsroll när det handlar om vad vi faktiskt ska göra. Ni har i den budget som riksdagen antog häromdagen tagit bort reduktionsplikten. Ni tänker inte ändra reseavdraget utan fortsätta gynna bilister. Ni har dragit in klimatbonusen för elbilar. Ni har sänkt skatten för fossila drivmedel. Ni minskar järnvägsunderhållet. Ni halverar stadsmiljöavtalen. Men vad jag vet har ni fortfarande inte ändrat klimatmålen, så min fråga till Thomas är: Hur ska vi med er politik uppnå klimatmålen och en reducering med 70 procent?

Fru talman! Tack ändå till statsrådet för tydligheten i det som sägs! Ingen kan tveka om att det inte kommer att byggas några nya stambanor.

Jag vill återkomma till just behovet av nya stambanor och vad det skulle innebära med de planer som finns. Adrian Magnusson tog exemplet nere i Skåne, och jag skulle vilja ta exemplet Borås-Jönköping.

Borås och Jönköping har tillsammans fler invånare än Uppsala, men de har ingen modern järnväg vare sig mellan sig eller till Göteborg. Göteborg är 15 mil från Jönköping. De har enkelspår halva vägen, och sedan tar helt plötsligt rälsen slut. Det finns inget vidare. Man kan inte med bästa vilja i världen tycka att det är okej att det ser ut på det viset.

Nya stambanor enligt det förslag som finns, och som det har jobbats med i flera år, skulle binda ihop Götaland på precis samma sätt som Mälardalen har byggts ihop. Det skulle innebära bättre pendling i Östergötland, Västergötland, Småland och Skåne. Fler människor skulle få fler arbetsplatser att välja på, och fler bostäder skulle kunna byggas på fler ställen. Företagare skulle slippa få ont i magen av att fundera på om deras gods kommer fram eller inte. Det finns många fördelar. Men det bästa av allt är att klimatet skulle må väldigt mycket bättre om mer gods kan flyttas över till järnväg.

De åtgärder som statsrådet nu påstår att han snart ska göra innebär ju inte mer spår, så problemet är ändå att vi har alldeles för mycket tåg på för få spår. Statsrådet har inte svarat på hur han tänker lösa detta. Tack, statsrådet, för debatten!

I detta anförande instämde Lawen Redar (S).

Fru talman! Det måste vara svårt att vara statsråd och helt och hållet behöva byta åsikt från den man tidigare har framfört i den här kammaren.

Jag skulle vilja citera ur en motion: "Satsningen på exempelvis mer regional järnväg blir effektiv om nya stambanor också byggs. Transportsystem hänger ihop och kräver långsiktighet samtidigt som det måste finnas en jordmån för innovationer som förändras över tid. Det enda som inte behövs är 'vänta och se'. Det har vi prövat länge nog. Bygg nya stambanor med Jönköping som naturligt nav." Det här var alltså en motion av det nuvarande statsrådet. Det måste vara svårt att byta åsikt.

Jag tänker så här: Att gömma sig bakom att saker ska utredas är okej om saker inte är utredda. Men den här saken är utredd på längden och tvären. Vad skulle nya kunskaper innebära i en ny utredning? Det har inte ministern svarat på.

Jag hörde häromdagen i ett forskningssammanhang någon säga: Det finns inget kvar som inte redan är beforskat, utan det handlar mer om att sammanställa det som redan finns. Ett tips till ministern skulle kunna vara att faktiskt titta på det som redan finns och att utifrån det gå vidare med det som vi ändå länge har sagt behövs.

När ministern ser alla de utredningar som redan finns - hur kan han då landa i att det behövs ytterligare utredningar? Ser ministern inte faran i att det blir fördyringar och förseningar? Jag tycker att det är allvarligt.

Vi ser att vi har starkt växande regioner som kräver kompetens, erfarenhet och kunskaper för att företag och offentlig sektor ska kunna växa. Det kräver väl fungerande transporter och god tillgänglighet. Det är en förutsättning för svensk ekonomi och för svensk konkurrenskraft.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi i Socialdemokraterna är ganska tydliga med att vi vill utveckla transportinfrastrukturen ännu mer. Vi har gjort det under många, många år. Sedan vet vi att vi har underhållsskulder och så vidare; det är inte bara S-regeringen utan också tidigare regeringar som har det. Men vi måste göra någonting åt de flaskhalsar som finns. Vi måste ju ändå vilja framåt i det här.

Vi vet att det är spårbrist. Då tänker ni på att göra underhåll, och det måste vi självklart göra på de spår vi redan. Men vi måste också ha nya spår - det måste väl ändå ministern förstå!

Ministern stod alldeles nyss här i talarstolen och sa: Vi prioriterar upprustning av befintlig järnväg. Samtidigt tar man i budgeten bort 750 miljoner kronor och flyttar över pengarna till vägunderhåll. Det är en väldigt konstig prioritering.

Jag tycker också att det är konstigt att stå och säga att vi behöver titta på det här seriöst - precis som att man inte har tittat på det seriöst under ett tjugotal år! Det är ju det man har gjort hela tiden. Det är därför vi har hur många utredningar som helst.

Ministern sa i en tidigare interpellationsdebatt att man inte kan bo i utredningar. Nej, och man kan inte heller åka tåg genom att fortsätta att utreda. Det är faktiskt handling som krävs, ungefär som ministern efterfrågade i sin motion när han var riksdagsledamot. Det är handling som krävs, inte att vänta och se.

Vad vill statsrådet mer än att stoppa redan pågående projekt? Hur tänker statsrådet bidra till att vi faktiskt får fler spår, vilket är den stora utmaningen i vårt land?

Fru talman! Jag tackar så mycket för interpellationssvaret. Jag tycker dock verkligen inte att det var något svar över huvud taget. Jag skrev interpellationen för att jag tillsammans med väldigt många andra är bekymrad över regeringens besked om att stoppa utbyggnaden av nya stambanor. Man säger sig vilja utreda mer saker. Men frågan om nya stambanor är ju utredd på längden och tvären hur mycket som helst. Det finns tusentals sidor om behovet av nya stambanor.

Jag skulle vilja backa tillbaka till tiden när Fredrik Reinfeldt var statsminister och vi hade den så kallade Sverigeförhandlingen. Man kan tycka mycket om den. I vilket fall som helst tecknades då avtal mellan staten, regioner och kommuner om till exempel medfinansiering och byggande av nya stambanor där ny infrastruktur skulle gå fram.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det sker och pågår just i detta nu att man bygger ut och har varit med och medfinansierat. I och med detta besked bryter man avtalet. Varför gör man det? Vad tror man att man gör med tilliten mellan de olika politiska nivåerna i vårt samhälle och hos människor som har förväntat sig att kunna flytta in i nya bostäder och kunna ta tåget till sitt jobb?

Tågresandet har de senaste 20 åren fördubblats. Tågbolag, kollektivtrafikmyndigheter, industrin och andra aktörer som önskar tåglägen, det vill säga plats och tid i vårt järnvägsnät, har ökat med mer än 50 procent åren 2017-2020, för att bara ta några år som exempel.

Godstrafiken ökar varje år. Det är trångt på våra spår. Fler tåg samsas om samma spår, och nya spår tar väldigt lång tid att bygga. Det vet vi allihop. Nya stambanor har väldigt många fördelar. Det ökar storleken på våra regioner. Det gör det smidigare att arbetspendla. Det förbättrar kapaciteten så att vi lättare kan flytta gods från vägar till järnvägen. Det är någonting som vi har förbundit oss att göra för att vi ska minska klimatpåverkan.

Jag vill fråga statsrådet: Hur avser regeringen att ta sig an den stora bristen på kapacitet på järnvägen med de besked man har gett att man tänker stoppa byggnationen av nya stambanor?

Fru talman! Jag tänkte också uppehålla mig vid pengarna, på samma sätt som Linus Sköld. Det är ändå minus 572 miljoner kronor, och det som försvinner är satsningen på de 3 000 extraplatserna på folkhögskolor, som inte förlängs. Det är yrkesinriktade platser som inte förlängs. Det är svenska för föräldralediga som inte förlängs. Det är studieförbundens insatser för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden som inte förlängs. Och det är Svenska från dag ett som minskas nästa år för att under 2024 försvinna helt.

Jag skulle vilja fråga ministern: Tror han att dessa insatser inte har varit till någon nytta eftersom han nu inte tycker att det är viktigt att fortsätta med satsningarna utan i stället gör andra prioriteringar? Vad kan vara viktigare än att se till att de som står längst ifrån arbetsmarknaden kommer in i samhällslivet? Det är ju folkbildningens hela idé.

Vi har haft något på folkhögskolorna som heter studiemotiverande folkhögskolekurs, där man kan gå i tre månader. Det startade 2010. Sedan dess har 43 000 personer deltagit i SMF, som vi kallar det. Av de som är yngre än 25 år har hela 36 procent gått vidare till studier eller arbete. Det är fantastiska siffror, och jag tycker verkligen att den nya regeringen och ministern borde hålla fast vid sådana satsningar i stället för att satsa på andra saker.

Jag vill fråga: Varför skär man ned på det som verkligen gör skillnad för den enskilda personen?

Fru talman! Jag är en sådan där människa som har levt i folkbildningen nästan hela mitt liv. Jag har fått förmånen att vara ordförande för ett av de stora studieförbunden hemma i Värmland under två omgångar. Det var en fantastisk resa, och jag vinnlade mig verkligen om att vara ute mycket i verksamheten och träffa alla de människor som Lawen Redar nyss pratade om - de som brinner för att lära sig nya saker och som träffar människor som de annars inte skulle träffa.

Det är ju det som är den finfina grejen med folkbildningen: När man deltar i en studiecirkel eller går på en kulturverksamhet eller annan folkbildningsverksamhet träffar man människor som man annars i vardagen inte skulle träffa. Då får man nya kunskaper, insikter och förståelser.

Jag har också haft förmånen att få vara ordförande för Konstfrämjandet i Värmland, som också är en del av folkbildningen. Där lärde jag mig oerhört mycket genom att faktiskt inte själv vara konstnär. Jag kunde ställa de där frågorna som är så viktiga att kunna ställa. Jag har varit både deltagare och cirkelledare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av de människor som har betytt allra mest för mig är Gösta Karlsson som var rektor på Kyrkerud hemma i Årjäng. Det är en av landets fina folkhögskolor. Han var också partikamrat och ledde oändligt många studiecirklar som vi hade i partiet hemma. Han fick oss att fundera ett varv till.

Det finns så många Gösta Karlsson i vårt land som just nu kanske känner sig nedtryckta i skorna - kanske framför allt av högerpartierna som går på om att hela folkbildningen bara är strunt och fusk. Fusk har uppenbarligen uppdagats, men man försöker också göra någonting åt det, för folkbildningen är så mycket mer. En miljon människor deltar varje år i den. Man ska inte racka ned på folkbildningen utan måste i stället hålla i det som fungerar jättebra. Det finns kulturprogram som över fyra miljoner människor deltar i varje år. Jag tycker att det är fantastiskt.

Jag vill också passa på att nämna den kanske allra störste: Om någon ska kallas språkrör för folkbildningen är det Gösta Vestlund som ju dog häromåret. Alla vi som läser tidningen Folkhögskolan kunde glädjas ända tills han var långt över 100 år över att han skrev krönikor.

Gösta Vestlund var en människa som brann för samtalet man får när man träffar människor som man annars inte skulle träffa. Jag vill dela med mig av ett citat. Vestlund sa: "En bildad människa är en människa som aldrig medvetet kränker en annan människa." Han menade att man som levande människa har rätt att ha ett värde. Han trodde på människan. För oss som har levt i folkbildningen i många år är han en förebild.

Liksom många andra här är även jag jätteorolig över regeringens samarbete med Sverigedemokraterna som uppenbarligen vill skära bort miljoner kronor ur statens budget för folkbildning. Vi ser på de ställen där de är med och styr att de faktiskt redan har skurit ned. De har tydligt visat vad de vill. I vilken mån är ministern beredd att stå emot Sverigedemokraterna?

Fru talman! Statsrådet är ju inte bara arbetsmarknadsminister utan också integrationsminister. Vi vet att bland de över 300 000 arbetslösa finns väldigt många av våra nya svenskar som inte har bott i landet så länge.

I dagens DN läste jag alldeles innan jag gick hit en intervju med bland andra statsrådet, som säger att den borgerliga regeringen kommer att driva en arbetslinje som gör fler självförsörjande. Det är ju jättebra. Jag hoppas verkligen att det innebär att många av våra nya svenskar kommer att ges chansen att utbilda sig. Då är både vuxenutbildning, som visserligen inte är statsrådets område, och arbetsmarknadsutbildning viktigt för dem som kommer hit till landet och har med sig en utbildning och kanske bara behöver ställa om och lära sig lite svenska.

När man är ute och besöker arbetsplatser, oavsett var det är, får man ett återkommande svar när man ställer frågan vad som är den största utmaningen, och det är kompetensförsörjningen. Oavsett vilken bransch det gäller är svaret kompetensförsörjningen. Där tror jag att arbetsmarknadsutbildningarna är de utbildningar som med snabba medel verkligen skulle kunna ställa om och vara en viktig faktor.

Jag hoppas verkligen att vi slipper se mer nedskärningar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, för de behövs verkligen hela tiden. I stället skulle vi behöva satsningar så att vi kan få se fler exempel som det från Filipstad, där man har haft en intensivbussutbildning kombinerad med svenska. Det är väldigt roligt och finns att se på SVT Play vad som hände med de framför allt kvinnor som deltog i utbildningen. De talar om hur svårt det var att lära sig att backa med en buss - det kan jag mycket väl tänka mig att det är - men hur viktigt det var, för de fick en egen lön och en egen försörjning.

Jag önskar ministern lycka till och ser fram emot mer pengar till arbetsmarknadsutbildningar i kommande budget.

Fru talman! Jag tycker att det låter väldigt konstigt att det inte skulle finnas ett intresse på så stora orter som statsrådet räknade upp, som Umeå, Sundsvall, Falun, Örebro, Västerås och Växjö. Det är jättekonstigt - jag tycker verkligen att statsrådet borde grotta lite grann i det. Det finns ju arbetslösa människor. Hur jobbar man egentligen med att matcha de arbetslösa till rätt utbildning? Det kan vara något systemfel.

Infrastrukturen är ju oerhört viktig för hela landet - och när jag pratar om infrastruktur menar jag precis som statsrådet sa transportpolitiken - både för regional utveckling och såklart också för jobben och för att vi alla ska kunna ta oss till jobben. Vi har ett transportpolitiskt mål, som inte bara vi i trafikutskottet utan hela riksdagen står bakom, nämligen att vi ska säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning i hela landet. Där är inte minst de som ska köra våra olika transportmedel väldigt viktiga.

Vi vet ju att om infrastrukturen inte fungerar får vi vara hemma. Vi såg vad som hände under pandemin. Då fungerade infrastrukturen och transporterna, men på grund av smittorisken fick vi inte ta oss någonstans. Men de som jobbade under den tiden var många gånger de som körde buss, tunnelbana eller tåg.

På Transportföretagens hemsida finns en rapport från IRU, som är en global organisation inom transportområdet. De har mer än 3 ½ miljon medlemsaktörer i 100 olika länder. De visar i rapporten att det redan nu råder en enorm brist på yrkesförare inom olika transportslag. De visar också att 30 procent av Europas förare kommer att pensioneras inom fyra år, fram till 2026.

Under 2021 var det 437 000 vakanta förarjobb som inte tillsattes, förmodligen för att det fanns andra jobb eller för att man inte fick tag i folk, vilket leder till högre kostnader, försämrade transporter och sämre konkurrenskraft för hela den del av världen som vi lever i.

Vi har i dag i trafikutskottet hört från en organisation att fyra av tio bussförare i Sverige är över 60 år, så vi vet att det är många som kommer att gå i pension. Det är väldigt få i dag som blir bussförare efter reguljär gymnasieutbildning. Det är därför som arbetsmarknadsutbildningarna är så oerhört viktiga.

Jag har förstått att de två senaste upphandlingarna har havererat, bland annat för att man gjorde en upphandling för hela landet, vilket är helt obegripligt. Det ser ju väldigt olika ut i landet, och hela landet kan ju inte omfattas av liknande villkor.

En fråga som jag vill avsluta detta inlägg med - jag vet att jag har ett inlägg till - är hur ministern tänker säkerställa att upphandlingarna sker på ett riktigt sätt. Vilka direktiv kommer att ges utifrån att det inte ser likadant ut i hela landet? En anledning till att man inte får folk som söker kan också vara att upphandlingarna inte görs på rätt sätt.

Fru talman! Jag vill tacka så mycket för svaret, även om jag faktiskt saknar en hel del i det. Först ska jag säga välkommen till uppdraget som arbetsmarknads- och integrationsminister.

Jag skrev denna interpellation därför att Arbetsförmedlingen har valt att inte fortsätta med utbildningar till buss- och lastbilschaufför på vissa ställen i vårt land. Jag tycker att detta är allvarligt med tanke på att bussförare är ett bristyrke; vi ser att behovet kommer att vara väldigt stort. Det är ett av de nyckelyrken som behövs för att alla vi andra ska ta oss till jobb, till vänner och släktingar och så vidare.

På Arbetsförmedlingens hemsida finns en flik som heter "Här är jobben att satsa på nu och om fem år". Där nämns både buss- och spårvagnsförare, liksom lastbilsförare, som yrken som är viktiga att satsa på, både nu och om fem år.

En annan sak som står på Arbetsförmedlingens hemsida är: "Allt tyder . på att utbildning blir en allt viktigare faktor för att få ett jobb." Och vi vet ju att det är så. Utbildning är en faktor som gör att man faktiskt får jobb.

Bussbranschen räknar med att man nästa år kommer att sakna minst 4 000 bussförare i vårt land.

Vi är på väg in i en lågkonjunktur, om vi inte redan är där. Vi har ett krig i vår närhet. Många känner en oro. Kommer jag att drabbas? Kommer mina nära att drabbas? Kommer jag att kunna betala hyra, mat och så vidare?

Vi har, som ministern sa i en interpellationsdebatt tidigare, väldigt många som är arbetslösa, över 300 000. Men vi har också kompetensbrist inom många branscher, bland annat den bransch jag pratar om. Utbildning innebär att man får en egen inkomst och en frihet i sitt liv.

Transportnäringen står för 4 procent av Sveriges bnp. Det är alltså en stor bransch; den sysselsätter totalt 300 000 människor. Vanligt B-körkort är ofta en inkörsport till jobb. Problemet är att det är så få som tar körkort i dag. Och problemet är ännu större när det handlar om C- och D-kort, alltså för tung trafik. Där har det minskat med 50 procent de senaste 20 åren.

Ministern sa nyss i sitt svar att gymnasie- och vuxenutbildningen utgör stommen när det gäller utbildning av arbetskraft, och det håller jag verkligen med om. Men arbetsmarknadsutbildningarna är ett jätteviktigt komplement. Om man nu tycker att det är viktigt med utbildning, speciellt bristyrkesutbildningar, varför tar man då bort utbildningsplatser, som ni gör i er budget? Man tar bort platser inom både arbetsmarknadsutbildningen och vuxenutbildningen. Och varför ifrågasätter inte ministern att bristyrkesutbildningar ställs in?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Även min fråga går till infrastrukturministern, och jag vill också passa på att hälsa honom välkommen till sin post.

Jag vet inte hur det ser ut i ministerns mejlkorg, men i min är det i dag fullt med mejl från arga människor som försökte planera sina liv och boka tågbiljetter till nära och kära under julhelgerna men misslyckades. Dels var de tvungna att sitta uppe mitt i natten för att vara beredda när biljetterna släpptes, precis som när man ska köpa konsertbiljett. Dels klappade systemet ihop, och de slängdes ut eller såg i realtid hur biljettpriserna steg från det första pris de fått.

Det är helt orimligt att man inte kan boka sina tågbiljetter på ett enkelt sätt i förväg så att man kan säga till sina barn att familjen ska åka och hälsa på släkten under julen.

Det finns också politiska målsättningar om att fler människor ska lämna bilen hemma och åka kollektivt för att vi ska få ned våra utsläpp.

Hur ser ministern på det kaos som uppstod häromdagen?