Acko Ankarberg Johansson

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Jag vill börja med att uppmärksamma att det i dag är alldeles för många tillfällen då patienter inte får den tolk de behöver. Det är situationen i dag. Det är barn som får tolka åt sina föräldrar. Det är syskon som får hjälpa till. Det är den vanligaste situationen i dag. Vi har brist på auktoriserade tolkar, som ju är nödvändiga för patienten - av integritetsskäl och med tanke på patientsäkerheten - och förstås för professionen. Vi har alltså i dag en situation som inte är bra.

När det gäller förslagen som nu ska utredas handlar det om huruvida man ska avgiftsbelägga detta men också om hur man ska förstärka tillgången till auktoriserad tolk. Frågan är i en utredning. Vi får återkomma till frågan när vi har ett förslag från utredningen och när det har varit på remiss. Därefter kommer regeringen att göra sin bedömning.

Herr talman! Skälet till att vi tillför resurser är att vi måste stärka hälso och sjukvården - detta trots att man har direktvalda politiker med beskattningsrätt och som enligt vår svenska ordning har ansvaret för sjukvården. Regeringen anser att det är nödvändigt att ge ett särskilt stöd till följd av inflationen men också att ge tidiga besked om vilka pengar de har att använda. Inte minst Region Sörmland behövde det beskedet före jul för att de skulle veta vilka pengar de kunde räkna med under hela 2024.

Men det är väl inte oväsentligt vilken personal man sparar på? Det är vårdpersonal som ska finnas kvar i hälso- och sjukvården.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är nödvändigt att vi ökar vårdkapaciteten både med tanke på vardagen och jul, nyårs- och trettondagshelger, då vi har influensa, RS- och covidvirus som påverkar situationen, och med tanke på risken för ett väpnat angrepp.

Alla dessa situationer kräver ökad vårdkapacitet. Det är därför vi har ett särskilt stöd för att öka vårdkapaciteten. Det är också skälet till att vi har en annorlunda situation i år. Redan i december fick regionerna besked om hur stor andel av de stora statsbidragen som de skulle få till sin egen region.

Men det behöver påminnas om detta: Under ganska många år har regionerna ökat antalet anställda som inte arbetar vårdnära. Vårdförbundets egen tidning Vårdfokus har följt detta noggrant. Man kan se att det är fler som anställs som inte jobbar vårdnära. Och ska vi prioritera kärnverksamheten är det klart att det är vårdpersonalen, som jobbar vårdnära, som vi ska prioritera.

Herr talman! Den budget som riksdagen har beslutat om innebär ju att man ger tillskott till regionerna som är kopplade till just inflationen. Sektorsbidraget är inte på något vis kopplat till någon prestation utan kan användas för att betala kostnaderna för inflationen, som framför allt handlar om det pensionsavtal som regionerna har slutit. Det är ett bra pensionsavtal - det är viktigt att säga - men konsekvensen av inflationen är att kostnaderna har ökat under 2023 och 2024, och därför får man ett särskilt stöd. Regionerna är huvudansvariga, men regeringen behöver stötta dem.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Det är nödvändigt att vi ökar beredskapen.

Vi vet att det numera alltid finns en risk för att Sverige också påverkas av krig i vårt närområde eller för att vi själva angrips. Just sjukvården är en central del i att klara totalförsvaret. Därför behöver vårdkapaciteten öka, och därför anslår regeringen särskilda pengar till detta.

Men ledamoten tar upp förstås den särskilda situation som regionerna har just nu till följd av inflationen. Då är det nödvändigt att regionerna själva vidtar kloka åtgärder, men de måste vara sådana att man kan behålla vårdkapaciteten, det vill säga den personal som är vårdnära.

Jag oroas över att vårdpersonal varslas. Det finns många saker som inte är vårdnära som jag tycker att man kan överväga och diskutera i regioner. Men de som är nära vården kommer vi att behöva både i dag och framöver.

Fru talman! Jag instämmer i att omregleringen var god. Den var nödvändig och har gett oss många fördelar. Men precis som alla andra reformer måste den vårdas. Därför är jag glad över att apoteken står med på regeringens dagordning och i Tidöavtalet. Det här kan inte tas för givet utan måste vårdas och reformeras så att vi säkerställer att apoteken fungerar på bästa sätt i hela landet.

Regeringen tar frågan på allvar, och handelsmarginalen är inte oviktig i detta sammanhang. Att TLV höjer takpriset på vissa enklare läkemedel är nödvändigt, för annars får vi läkemedelsbrist. Samtidigt kämpar vi med att kunna betala för de allra dyraste innovativa terapierna. Jag tror inte att vi kommer att kunna sänka läkemedelskostnaderna i närtid, för vi måste göra vad vi kan för att förhindra läkemedelsbrist. Det måste vara lönsamt att producera de enklaste läkemedlen och driva apotek, och vi måste också hitta en modell för att klara av de allra mest innovativa och fantastiska terapierna. Denna balans kommer att vara svår att nå, och då är det bra att riksdag och regering hjälps åt i detta arbete. Men att stärka apoteken kommer att vara nödvändigt för att få en god patientsäkerhet och ett fungerande sjukvårdssystem.

Tack för debatten!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det är verkligen viktigt att höja handelsmarginalen, och 650 miljoner är ett väsentligt stöd som ger bättre villkor att kunna verka. Det ledamoten tar upp om att kunna använda apoteken på ett annat sätt i sjukvårdssystemet har regeringen i sitt program. Det framgår av Tidöavtalets sjukvårdsavsnitt att vi vill nyttja apoteken bättre och använda välutbildad och kompetent personal till fler tjänster. Då ökar också möjligheten att verka som apotek, inte minst på landsbygd och glesbygd, där apoteken ofta har en större roll än i tätorter. Ledamoten tar även upp receptarier på distans, vilket också skulle kunna vara en möjlighet. Vi tittar på dessa frågor, har uppdrag givna och återkommer när vi har goda underlag och vet vad som kan göras på ett patientsäkert sätt.

Arbetet med distanshandel har utvecklats, och Läkemedelsverket kommer nu med nya regler. Det ger också stöd för att titta på denna typ av frågor på ett annat sätt. Hur säkerställer vi att det är patientsäkert? Det kommer vi nämligen aldrig att göra avkall på. Det gäller att hitta en metod och funktion som gör att detta kan fungera också med distanshandel. Då skulle också digital kompetens kunna vara aktuell för fysiska apotek.

Det är mycket som går åt rätt håll, och jag tycker inte att ledamoten ska vifta undan beredskapsapotek eftersom de är en del av att säkra hela nätet av apotek i hela landet, inte bara utmed Sveriges kustremsa. Det krävs många olika delar för att säkra apoteken som en del i sjukvårdssystemet. Vi har nyligen förändrat reglerna för glesbygdsstödet, och det kommer vi att fortsätta att titta på, inte minst vilka som söker men inte får för att se om det vore rimligt att justera reglerna. Såvitt jag vet sökte 42 apotek det senaste året, och 40 fick. Av vad vi har sett hittills verkar det vara en rimlig avvägning, men vi kommer förstås att fortsätta att följa denna fråga eftersom apotek är en nödvändig del i sjukvårdssystemet.

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Precis som ledamoten säger är det riktigt allvarligt om vi tappar apotek. De är en del av sjukvårdssystemet och står för en kontinuitet och en kompetens som kommer patienter till godo, så de är en viktig del i hela sjukvårdssystemet.

Jag delar ledamotens bedömning att det kommer att vara svårt att behålla apotek om vårdcentraler och annat läggs ned. Så är det ju, men precis som ledamoten lyfter fram är det andra saker vi behöver titta på här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Två saker vill jag lyfta fram ytterligare för ledamoten.

Den ena är handelsmarginalen. TLV har ett kontinuerligt uppdrag att titta på den, och nu i höst har man föreslagit att höja den väsentligt. Inte så lite som man brukar göra, alltså - man brukar vara lite mer modest. Den handelsmarginal man nu föreslår att höja till motsvarar faktiskt 650 miljoner kronor. Det är alltså ganska betydande belopp som skulle komma apoteken till godo.

Detta är ute på remiss, och det är TLV som fattar beslut. Men TLV gör helt rätt som hela tiden följer utvecklingen och bedömer vad man ska vidta för åtgärder, och den här åtgärden ligger i linje med vad man behöver göra. Nu får vi se vad remissinstanserna säger, men det är en viktig åtgärd att höja handelsmarginalen så att fler kan få lönsamhet och kan fortsätta sin apoteksverksamhet.

En annan sak som jag vill lyfta fram för ledamoten är det arbete vi bedriver för att säkra beredskapsapotek. Vi behöver också i perspektivet av civil beredskap ha tillgång till apotek i hela landet.

Ingen av våra kedjor har apotek i alla kommuner, utan man ser vita fläckar oavsett vilken kedja man tittar på - inte om man tittar på distanshandel, förstås, men om man tittar på fysiska apotek.

Man finner alltså brister vem man än vänder sig till, oavsett om det är det samhällsägda Apoteket eller någon av de privata kedjorna. Det är ingen som har verksamhet i alla landets kommuner. Men vi har ett ansvar, ett samhällsansvar, att säkerställa att vi har beredskapsapotek som täcker Sverige på något vis. Det perspektivet tittar vi nu på tillsammans med de berörda myndigheterna för att se vad vi skulle kunna vidta för åtgärder så att vi har beredskapsapotek redo att kliva in den dagen det är inte bara en mindre kris utan en större kris och ytterst höjd beredskap och krig.

Den frågan kan också innebära att vi säkrar tillvaron för många av de mindre apoteken som finns på landsbygd eller i glesbygd, men vi är inte framme där än. Det gäller att hitta en klok metod som förstås inte ger fel effekter på marknaden utan åstadkommer just det vi vill: en god civil beredskap i hela landet.

Både handelsmarginalen och arbetet med beredskapsapotek bedömer jag kommer att vara viktiga delar framöver för alla apotek.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Anders W Jonsson har frågat mig vilka åtgärder jag tänker vidta för att förhindra en nedläggning av ytterligare apotek på den svenska landsbygden.

Gällande rätt innebär en etableringsfrihet för aktörer på apoteksmarknaden att etablera apotek var som helst i landet. Före omregleringen fanns det i Sverige drygt 900 apotek över hela landet. För närvarande finns det fler än 1 400 apotek. Även öppethållandet på apoteken har under denna tid ökat väsentligt.

För att stimulera en god tillgång till apotek även i områden där lönsamheten kan vara begränsad finns det statliga så kallade glesbygdsbidraget, som apotek kan få ta del av. Regleringen om vilka som kan få bidraget ändrades 2020, så att fler apotek har möjlighet att få del av det. År 2022 ansökte 45 apotek om glesbygdsbidrag för verksamhetsåret 2021, och 44 apotek fick sådant bidrag. Totalt betalade Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket 2022 ut 12 miljoner kronor i glesbygdsbidrag.

Apotek är ofta beroende av närhet till exempelvis vårdcentraler och får ofta svårt att upprätthålla sin lönsamhet om sådan verksamhet upphör. Regionernas ansvar för att säkerställa god tillgång till vård för medborgarna är därför också av betydelse i sammanhanget.

Utöver fysiska apotek finns det även andra möjligheter att köpa läkemedel. Exempelvis bedriver vissa apotek verksamhet i form av apoteksombud, där man kan beställa och hämta ut receptbelagda läkemedel och även köpa vissa receptfria läkemedel. År 2022 fanns det knappt 600 apoteksombud runt om i landet. Apoteksombud får bara finnas på ställen där det inte finns några fysiska apotek. I landsbygdsområden är det exempelvis vanligt att apoteksombud är tillgängliga i dagligvarubutiker.

Det finns också ett antal apotek som har inriktat sin verksamhet på distanshandel med läkemedel, bland annat genom webbhandel. Det är en företeelse som ökar och som omsätter en allt större del av den totala marknaden. Det är även ett värdefullt komplement till fysiska apotek.

Läkemedelsverket har meddelat föreskrifter om distanshandel med läkemedel som reglerar bland annat krav på överlämnandet till patienten. Läkemedelsverket remissbehandlade under hösten 2022 ett förslag till reviderade föreskrifter med krav på id-kontroll vid utlämnandet i distanshandel. Förslaget mötte kritik från remissinstanserna.

Läkemedelsverket har den 4 december i år remissbehandlat ett nytt förslag till föreskrifter om distanshandel. I det nya förslaget har kraven på apoteksaktören om bland annat egenkontroll, kartläggning av distribution, riskbedömning och uppföljning av avvikelser och krav på anlitande av underleverantörer förtydligats, och kravet på id-kontroll vid utlämnandet har utgått.

Frågan om tillgång till läkemedel i alla delar av Sverige är angelägen, och jag fortsätter att följa den noga.

Fru talman! Det kommer inte att bli någon stopplag. Varje region har redan i dag möjlighet att stoppa dem som är kriminella. De har alla de verktygen i dag. Men vi tror att de behöver fler verktyg för att kunna upptäcka dem och kunna utbyta information så att de hittar dem.

Det är precis som ledamoten lyfter fram. De kriminella är riktigt duktiga, och de är systemhotande. Vi måste bli bättre än dem på att upptäcka. Det finns infiltratörer på olika håll, och det har också uppmärksammat i medierna.

Det gäller att titta på ett annorlunda sätt. Vi är vana vid tillitsstyrning. Jag vill att vi ska fortsätta att ha det. Men vi måste hitta sätt att upptäcka dem som hotar vår välfärd och göra det på bästa sätt.

Det är ingen etableringsfrihet i den meningen att jag kan öppna en verksamhet och direkt få pengar från det offentliga. Jag måste bli godkänd av regionen och uppfylla både det som står i lagen och de särskilda kontraktsvillkor som regionen ställer.

Regioner har i dag verktyg att använda. Men vi måste ge dem bättre verktyg. Regeringen kommer att återkomma när det gäller Ivos möjligheter med både verktyg och resurser. Men det är nödvändigt att alla lyfter blicken och ser att det finns problem.

Det är ändå narkotika inblandat. Vi ser att man förskriver Tramadol, opioider och annat för att man smidigt ska kunna hämta ut det på ett apotek. Det är ett jätteenkelt sätt för gängen att få del av narkotika att hämta det på ett apotek.

Det är många delar i kedjan som vi behöver titta på för att se: Var hittar vi det som är problemet, och hur ska vi åtgärda det? Det är till och med så med transporter som sker till apoteken att det funnits en infiltratör som kan berätta precis när en sådan transport kommer. Då står man där och tar Tramadolen eller vad det är.

Vi har många olika fält som vi tittar på för att hitta rätt åtgärder. Det berör både privata och offentliga verksamheter som måste höja garden och se till att man förstår att alla inte är här för att bedriva sjukvård. En del är här enbart för att tvätta svarta pengar vita och för att finansiera kriminalitet. Det är dem som vi gemensamt ska stoppa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Varmt tack, ledamoten, för ditt engagemang! Jag återkommer till utskottet nästa vecka i samma ämne.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Återigen tackar jag ledamoten för att hon lyfter frågan. Regeringen har arbetat på många olika sätt med att stärka Ivos roll. Det finns budgetförstärkningar i höstens budget, som behandlas av utskottet i morgon här i kammaren. Men vi kommer förstås att återkomma.

Jag tror att det var redan 2019 som Ivo lämnade 40 åtgärdsförslag till dåvarande regering gällande saker där de tyckte att de behövde få chans att skruva på sina verktyg för att bättre kunna uppfylla sitt uppdrag. Ett och ett halvt av dessa åtgärdsförslag genomfördes, men vi har nu tagit itu med många av de andra förslagen på listan. Jag bedömer att det är nödvändigt att vi får många av dessa åtgärder på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En av de saker som utreds just nu är utökad uppgiftsskyldighet, som gör att man kan dela information inte bara mellan brottsbekämpande myndigheter utan även mellan andra myndigheter, som kommuner och regioner. Den frågan tror jag är väsentlig för att man ska kunna få del av information som man behöver. Vi kommer inte ifrån att kommuner och regioner - i det här fallet gäller det regioner - redan i dag har en lagstadgad skyldighet att ta reda på allt de behöver om den som ansöker om att få driva till exempel en vårdcentral. Men de behöver också ha möjlighet att utbyta information. Har de inte den möjligheten är det inte så enkelt för dem att upptäcka dem som går in med kriminella avsikter eller har med sig sådant i bakgrunden. Jag bedömer att det är nödvändigt att vi kommer fram i de frågorna, och där pågår utredningar just nu.

Vilka åtgärder som ska vidtas är en grannlaga fråga. Vi försöker alla komma ifrån detaljstyrning och kontroller som inte är ändamålsenliga för att i stället ha en tillitsstyrning där man vet vilket uppdrag man har, så att vi inte får för mycket av det som ledamoten själv beskriver som new public management, något som är fyllt av kontroller och tillsyn på detaljnivå. Risken med hotet från kriminella är att vi hamnar i det andra diket. Därför är det angeläget för mig att hitta en bra balans och vidta åtgärder som gör att vi hittar de kriminella, som inte har i välfärden att göra, men inte får för mycket kontroller på detaljnivå som förstör för alla andra som verkar inom hälso- och sjukvården; det gäller både egen regi och dem som är privata eller idéburna. Att hitta den här balansen kommer att vara en grannlaga uppgift när vi nu tittar på åtgärder.

Men att det behövs åtgärder är självklart. Inte en enda välfärdskrona ska gå till kriminella. Det stora hotet är, precis som ledamoten själv lyfter, att regionerna just nu har det riktigt tufft på grund av inflationen. Inflationens konsekvenser ligger kvar för deras del hela nästa år till följd av pensionsavtalet, och då behöver de varenda krona de har. Inga pengar ska betalas ut till de kriminella. Det är nödvändigt ur sjukvårdens perspektiv att alla pengar som finns där går till just sjukvård för människor som har behov av den.

Regionerna är på väg att vidta åtgärder, och SKR samlar nu ihop sig och avser att återkomma till riksdagen med en lista. Det arbete som vi gör i regeringen kommer att medverka till att det händer saker. Men det är tacknämligt att man redan har höjt garden i flera regioner för att kontrollera detta, för det är många kronor som försvinner till kriminella. Skattepengar ska inte gå till att finansiera kriminalitet. De ska gå till vård, skola och omsorg. Vi kommer att göra vårt bästa för att se till att det också blir så.

Herr talman! Jag tackar återigen ledamoten för att hon lyfter frågan. Detta är en fråga som är på min agenda nästan varje dag - att åtgärder behövs och vilka åtgärder vi vidtar. Jag har haft många möten, inte bara det ledamoten refererar till. Det har varit nödvändigt att många aktörer får se denna bild.

Vi har sedan fortsatt i samtal om åtgärder. Jag tror att vi ganska länge har tänkt att det vi ska hantera är fusk och slarv, det vill säga att någon debiterar något för mycket eller tycker att man får för lite betalt och gör lite till. Det är en sak - och allt det är fel - men det vi har att göra med nu är kriminalitet där man inte ens har tänkt gå in i sjukvården utan bara nyttjar den för att tvätta svarta pengar vita eller för att finansiera sin kriminella verksamhet. Det är alltså två helt olika saker.

Kommuner och regioner har redan ansvar enligt kommunallagen. I kommunallagens 10 kap. 7-9 § står det tydligt att man ska ha kontroll över och följa upp allt man överlåter till någon annan. Om ledamoten refererar till just vårdcentraler är en av lagarna som gäller, vid sidan om hälso- och sjukvårdslagen och många andra, den om valfrihetssystem. Där framgår att man måste uppfylla kraven. Man måste upprätta särskilda kontraktsvillkor, och man ska följa upp dem.

Varje region har alltså detta som en lagstadgad skyldighet, men jag tror att de har fokuserat på fusk och slarv och missat att det i stället kan vara kriminella verksamheter det handlar om. Jag hade förstås önskat att regionerna hade tagit höjd för det, men jag har också förståelse för att de inte har varit där.

Ett område där vi har sett detta tidigare har varit assistansen, där det tidigt kom in kriminalitet. Under 2015 och 2016, när vi behövde många HVB-hem för vård av och boende för inte minst ensamkommande flyktingbarn, behövde vi platser. Vi vet att det då öppnades verksamheter som inte var till för det de skulle utan var en del av kriminell verksamhet.

Vi har också sett många exempel i tandvården, där Ivo redan har varit inne och bedrivit tillsyn gällande dessa problem. Vi såg det även under pandemin, då testverksamheten blev ett område där kriminella helt enkelt klev in för att tjäna pengar för att finansiera sin verksamhet eller för att tvätta pengar vita. Vi har även sett det inom estetisk verksamhet - och nu ser vi att det också finns inom sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ledamoten har alltså helt rätt i att detta är en lång utveckling och att det verkligen inte har gjorts tillräckligt vare sig från regioner och kommuner eller från statens sida - i så fall skulle vi inte ha befunnit oss där vi är. Det är nödvändigt att vi tar krafttag nu.

Det finns flera regioner som verkligen tar tag i detta. Region Stockholm och Västra Götalandsregionen har under en period haft en god verksamhet, och nu har även Skåne startat. Halland ansluter sig till detta, och Östergötland och Uppsala är på gång. Visst tar man alltså till sig detta, även om det är klart att det borde ha skett för länge sedan är man på gång. Jag är väldigt glad över det.

När det gäller vad regeringen gör jobbar vi gemensamt på väldigt många olika departement. Detta berör inte bara Socialdepartementet utan även många andra, och jag är glad över all den samverkan vi har. Vi behöver exempelvis tydliggöra uteslutningsgrunder; det finns redan med i lagen om valfrihetssystem, men det behöver tydliggöras. Där fick vi för ett litet tag sedan ett bra underlag från Leverantörskontrollutredningen som nu remissbehandlas. Vi har alltså någonting att jobba med.

På mitt departement satte vi igång redan i somras med att få till ett register över vård- och omsorgsgivare, vilket helt har saknats. Vi har inte ens haft kontroll över vilka som finns. Vi har nyligen också, som sagt, gett Socialstyrelsen i uppdrag att kartlägga verksamhet och se vad vi behöver göra. Jag inväntar även ett viktigt svar från Sveriges Kommuner och Regioner, som har lovat att återkomma med en hemställan och en lista över åtgärder nästa vecka, eller om det är denna vecka - det är lite oklart. Det är viktigt för oss att ta del av en formell begäran gällande hur regionerna ser på detta. Vi kommer med andra ord att återkomma.

Herr talman! Karin Rågsjö har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att stävja kriminella välfärdsverksamheter inom hälso- och sjukvården utifrån de förslag som inkommit från bland andra Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR. Karin Rågsjö har också frågat mig om jag avser att begränsa nyetablering av privata företag inom hälso- och sjukvård för att förhindra kriminella att bedriva verksamheter. Slutligen har Karin Rågsjö frågat mig om jag avser att stärka Ivos tillsynsarbete för att myndigheten ska kunna utöka granskningen av oseriösa aktörer inom hälso- och sjukvården.

Regeringen arbetar brett för att bekämpa fusket och välfärdsbrottsligheten och ser mycket allvarligt på uppgifterna om att oseriösa aktörer etablerar sig inom hälso- och sjukvården. Vi ser en växande problematik med oseriösa och kriminella aktörer inom exempelvis tandvård, vårdcentraler och estetiska verksamheter. Mycket tyder på att dessa brott mot välfärden har blivit mer systematiska och avancerade, i vissa fall även systemöverskridande.

Regeringen och berörda myndigheter och aktörer arbetar gemensamt för att stoppa välfärdsbrottsligheten. För att identifiera effektiva och konkreta åtgärder görs det inom Regeringskansliet en gedigen analys av situationen. Och förslagen bereds för närvarande inom Regeringskansliet.

Vårdgivare är skyldiga att följa gällande rätt och ska kunna garantera patientsäkerheten, oavsett om hälso- och sjukvården bedrivs i offentlig eller privat regi. Regeringen överväger olika åtgärder som kan begränsa kriminella aktörers möjligheter att etablera sig inom välfärden. Det är viktigt att uppnå en balans mellan intresset av att skydda välfärden från kriminella aktörer å ena sidan och att undvika att onödigt försvåra för seriösa aktörer att etablera sig och driva hälso- och sjukvårdsverksamhet å andra sidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ivo utövar tillsyn, prövar frågor om klagomål och bedriver tillståndsprövning. Syftet med tillsynen är att granska att befolkningen får vård och omsorg som är säker, har god kvalitet och bedrivs i enlighet med lagar och andra föreskrifter. Genom detta uppdrag har Ivo en viktig roll i att förhindra och motverka välfärdsbrottsligheten inom hälso- och sjukvården och tandvården. Inom ramen för sitt tillsynsuppdrag har Ivo befogenheter att förbjuda verksamheter inom vård och omsorg och återkalla tillstånd, så att oseriösa eller kriminella aktörer inte tillåts fortsätta vara verksamma. Även när det gäller verksamheter som inte omfattas av krav på tillstånd kan Ivo hindra oseriösa aktörer genom sin tillsyn över efterlevnaden av bestämmelser om bland annat kvalitet, patientsäkerhet och kompetens.

Regeringen är mån om att Ivo ges nödvändiga befogenheter och har därför bland annat beslutat om tilläggsdirektiv, dir. 2023:32, till Treklöverutredningen, S 2021:09. Utredningen ska även analysera och föreslå hur Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket och Inspektionen för vård och omsorg kan få utökade möjligheter att utbyta uppgifter vid tillsyn över apoteksmarknaden. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 december 2023.

Regeringen har vidtagit en rad åtgärder i arbetet mot välfärdsbrottslighet. Flera myndigheter har fått uppdrag inom ramen för det arbetet.

Exempelvis har Socialstyrelsen fått ett uppdrag att kartlägga vilka områden och typer av verksamheter som är särskilt utsatta, samt stödja kommuner och regioner i arbetet med välfärdsbrottslighet i hälso- och sjukvården och föreslå åtgärder, S2023/03096.

Gällande arbetet inom tandvården har Socialstyrelsen ett uppdrag att bedöma förutsättningarna för ett införande av en nationell modell för riskbedömning inom tandvården, S2023/01524. Därutöver har Socialstyrelsen tillsammans med Försäkringskassan haft ett uppdrag om att stärka kontrollen över det statliga tandvårdsstödet, S2022/03250. Dessutom har Försäkringskassan och Ivo haft ett uppdrag om förstärkt samarbete kring kontroll, uppföljning och tillsyn av tandvårdens aktörer, S2022/03249. Slutligen har Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ett uppdrag att genomföra en informationsinsats för att stärka tandvårdens patienter, S2023/02104.

Utredningen om stärkt stöd till tandvård för våldsutsatta och ökad kontroll över tandvårdssektorn, S2022:12, har överlämnat delbetänkandet Ökad kontroll över tandvårdssektorn, SOU 2023:82. I betänkandet föreslås bland annat att det ska införas tillståndsplikt och ägar- och ledningsprövning för privata vårdgivare, vilket på sikt kan försvåra för kriminella att verka inom välfärden. Betänkandet kommer nu att remissbehandlas. Men eftersom arbetet med att stoppa välfärdsfusket prioriteras kommer förslagen i betänkandet parallellt att analyseras och beredas inom Regeringskansliet.

I 2021 års bidragsbrottsutredning, S 2021:03, delbetänkande Stärkt arbete med att bekämpa bidragsbrott - administrativt sanktionssystem och effektivare hantering av misstänkta brott, SOU 2022:37, föreslås bland annat ett administrativt sanktionssystem för mindre allvarliga bidragsbrott och för felaktiga utbetalningar som den enskilde orsakar. Beredning pågår inom Regeringskansliet. I utredningens slutbetänkande Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystemen, SOU 2023:52, föreslås bland annat ett system med bidragsspärr för den som döms eller meddelas ett strafföreläggande för så kallade bidragsbrott av normalgraden eller grovt bidragsbrott. Slutbetänkandet remissbehandlas, och ett remissmöte om förslaget om en bidragsspärr har genomförts med ett urval av berörda myndigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen har regeringen även beslutat om propositionen En ny dataskyddsreglering på socialförsäkringsområdet, prop. 2023/24:29. I propositionen föreslås att ändamålen, för vilka Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får behandla personuppgifter, utvidgas så att myndigheterna får behandla personuppgifter om det är nödvändigt för kontrollåtgärder. Förslagen möjliggör också ett utökat informationsutbyte, bland annat till stöd för myndigheternas kontrollarbete.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

WHO har ingen bestämmanderätt över Sverige. Det är svensk grundlag, det vill säga regeringsformen, som gäller. Det är också skälet till att vi till exempel erbjuder vaccin till befolkningen. Vi tvingar ingen utan erbjuder något vi vet är gott för folkhälsan, dessutom kostnadsfritt när det gäller covid.

WHO:s roll är att samla in kunskap om folkhälsa och bidra till medlemsländernas kunskap om vad man kan göra och göra bättre, och medlemsländerna arbetar med det på det sätt de själva tycker är lämpligt. Så gör också Sverige.

Jag är glad att jag vid det möte i våras som ledamoten refererar till fick företräda inte bara regeringen utan samtliga EU-länder och flera andra länder. Jag lyfte för oss alla fram att vi vill samverka för att hitta ett gemensamt arbete som leder till bättre folkhälsa. Man har dock inte kommit så långt än när det gäller innehåll och beslut, så vi i regeringen återkommer gärna i samtal när vi vet mer om innehållet och vad regeringen kommer att ställa sig positiv till.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Den sista delen är ju det som ligger på regeringens bord och som jag ska återkomma till. De andra delarna som ledamoten tog upp ligger inte på regeringens bord. Det är inte vi som ska besluta om löner, och det är inte vi som beslutar om hur kollektivavtal ska fungera. Det ska arbetsmarknadens parter göra.

Inte minst den ökande administrativa bördan är ju riktigt illa. Ganska mycket är politikdriven administration, som vi alla hjälps åt med - från alla nivåer, också från klinikerna och verksamheterna själva. Detta är ett arbete som jag just nu bedriver tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner för att gemensamt - myndigheterna för det som staten gör och regionerna för det som de själva gör - på alla sätt hitta sätt att minska den administrativa bördan. Detta är någonting som vi gemensamt tittar mycket på. Det gäller att våga bryta mönster.

Det handlar också om att det ska bli intressant att arbeta. Där är regeringens nya utredning om fortbildningsinsatser väldigt väsentlig. Jag vet att den är efterfrågad av många av vårdens professioner. Vi måste ha en reglering för fortbildning också för vårdpersonalen.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Det är ju avgörande att vi kan erbjuda vaccin åt befolkningen och att många också tar emot det. Genom att använda vaccin kan vi få ned talen och minska risken för svår sjukdom och död. På det sättet kan vi även hjälpa dem som inte kan ta vaccin och därmed göra det enklare för människor att leva.

Precis som ledamoten säger handlar det om vaccinationserbjudande till allmänheten och om konsekvenserna för sjukvården. Förra julen hade vi tre virus samtidigt: den vanliga influensan, RS-virus och covid. Detta påverkade sjukvården jättemycket. Skälet var att vi hade för låg vårdkapacitet från början. Det är därför det är väsentligt att nu fortsätta med att behålla en hygglig vårdkapacitet även när vi har svåra tider. Detta är en del av arbetet.

Den andra delen är att säkerställa att smittan inte kommer ut. Många sjukhus har redan nu börjat använda skyddskläder, munskydd och liknande eftersom de själva bedömer att det är ett sätt att minska risken för smitta. Det är kloka åtgärder som sjukvården vidtar just nu.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för en angelägen fråga.

Det är viktigt att ha tillgång till apotek. Och tack vare omregleringen har vi fått väldigt många fler apotek. Det är en stor skillnad i dag.

Men det måste också finnas förutsättningar för att bedriva apotek. Och i samband med omregleringen gick staten in med ett stöd till glesbygd. Det har vi kvar. År 2021 var det omkring 44 apotek som ansökte om och fick ta del av detta stöd. Hur många som ansöker om och som får ta del av stödet varierar.

De mer långsiktiga förändringar som behöver ske handlar om att förstärka förutsättningarna för apoteken att verka. Det är därför som TLV just nu arbetar med att se över handelsmarginalen. Beslutet om omreglering innebär också att TLV har uppdraget att se till att reglera hur handelsmarginalen ser ut. De har just nu kommit med ett förslag om att höja den. Detta förslag är ute på remiss. Och i vanlig ordning får en minister inte uttala sig förrän man är färdig med beslutet.

Jag hoppas att det blir en god respons och att vi hittar en god ordning och kan förstärka och möjliggöra bibehållandet av apotek i hela landet.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan. Det är min kollega socialminister Jakob Forssmed som ansvarar för frågan, men jag svarar väldigt gärna på den.

Precis som ledamoten säger är antibiotika ett fantastiskt läkemedel att använda, och väldigt många behöver det. Då handlar det kanske inte om det som du och jag tänker på normalt sett, att vi får det när vi blir förkylda och får något virus. Det är framför allt cancerpatienter och många andra svårt sjuka som behöver det för att klara den andra behandlingen. Det är alltså ett livsnödvändigt läkemedel som man behöver. Samtidigt måste det användas varsamt på grund av resistens. I Sverige är vi framgångsrika när det gäller att arbeta mot resistens. Men vi börjar få för få antibiotikaläkemedel att använda.

Därför har vi nu ett förslag om att hitta ett ersättningssystem som stöder att vi kan behålla de antibiotika som vi har och ett ersättningssystem som gör att vi kan få fram smartare och bättre antibiotika. Detta uppdrag har socialministern gett, och jag hoppas väldigt mycket på det. Men vi behöver från statens sida stödja denna utveckling, och det gör regeringen.

Herr talman! Tack, ledamoten, för kompletterande fråga! Det som ledamoten säger är helt rätt. Det är gott och väl när vi kan fortsätta ge den allra bästa vården, även om det sker i hemmet. Vi har en uppdelning som ibland blir motsägelsefull - man vet inte vart vi vill.

Men låt mig tala om två saker. Det ena är att vi behöver öka antalet vårdplatser i Sverige, för detta är ett problem varje dag i sjukvården. Det andra är att vi behöver öka vårdkapaciteten totalt sett, och det ledamoten lyfter är ett exempel på hur det kan gå till. Vi tittar nu på hur vi kan stödja en sådan utveckling i landets alla regioner.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan och för att ledamoten lyfter ett väl fungerande utvecklingsarbete som sker runt om i landet när det gäller god och nära vård! Jag har själv sett på nära håll hur den akuta sjukhusvården i Malmö kan ske i hemmet. Akut sjukhusvård i hemmet - det borde inte ens gå att göra. Men det kan man, och det är detta som leder till problem i dag.

Alla goda exempel på hur vården nu förbättras har sin grund i att medarbetarna själva ser brister i hur man arbetar och ser behov av samordning och mer personcentrering - och så hittar man goda lösningar. Och då kan detta krocka med lagstiftning. Vi har delat upp lagstiftningen när det gäller finansiering av läkemedel genom att reglera dels det som sker på sjukhus, dels det som sker på annat sätt, och den uppdelningen hänger inte med i det sätt vi jobbar på i dag.

Just nu tittar vi därför noga på de olika exemplen. Jag har också tidigare ställt frågan till Sveriges Kommuner och Regioner om de anser att detta behöver förändras. Och jag såg att frågan tack vare Kristdemokraterna var uppe på SKR:s kongress häromveckan. Jag uppfattar att läget nu är sådant att vi nog kan se över lagstiftningen framöver.