Erik Slottner

Herr talman! Det var i det första inlägget som Isak From sa att det behövdes ett ökat stöd. Sedan talades det mer om LRF i det andra inlägget. Jag vill bara få det sagt.

Även om det är LRF som begär mer pengar och ökat stöd är det inte så att regeringen per automatik kommer med en pengapåse, bara för att en branschorganisation önskar stöd. Socialdemokraterna säger ju inte alltid ja och amen bara för att Svenskt Näringsliv önskar en skattesänkning, exempelvis.

Självfallet ska vi lyssna på olika inspel som kommer, men man kan inte bara stå och lyssna passivt. Man måste också någon gång våga ställa en motfråga till den som har ställt frågan: Men vad har du gjort, då? Ni har ju vetat detta sedan 2020. Varför har kommunen X inte gjort något sedan 2020 och börjar agera nu? Någon gång måste man ställa frågan tillbaka, för det är ett kommunalt ansvar att byta ut teknik som stöds av 2G och 3G till teknik som nu i stället stöds av 5G på de platser där det ska bytas till 5G.

Jag är fortfarande intresserad av vad Socialdemokraterna vill göra i denna fråga. Det skulle enligt min bedömning försämra företagsklimatet ganska mycket och skapa dåliga förutsättningar och dålig framförhållning för teleoperatörerna om vi först ger dem tilldelningar av frekvensband för att bygga ut 5G och sedan säger att de måste stoppa det i ett antal år framöver för att skapa lugn och ro i Sverige. Det är klart att deras tillit till staten skulle naggas rejält i kanten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag är fortfarande nyfiken på om det här är Isak Froms personliga åsikter eller om Socialdemokraterna står bakom, eftersom det är en omläggning av politiken på ett område vi tidigare varit överens om. Det är inget fel med det. Man kan behöva politikutveckla. Men det här skulle vara intressant att veta, eftersom det påverkar om vi kan förvänta oss motioner framöver från Socialdemokraterna om mer politiskt styre vad gäller frekvenstilldelningar och vad man ska fylla frekvensbanden med.

Isak From indikerar också att det bör ges någon form av ekonomiskt stöd till lantbrukare för att klara av omställningen. Jag har inte läst de raderna i Socialdemokraternas skuggbudget som lades fram för någon vecka sedan, men det blir intressant att se om det finns något sådant stöd där.

Vad gäller konnektivitet och hur vi ska koppla upp hela Sverige har vi fortfarande en resa kvar att göra. Bredbandsutbyggnaden fortgår. Bara under den här mandatperioden delar regeringen ut knappt 4 miljarder kronor i bredbandsstöd. 5G-utrullningen rullar på. Det har varit nya auktioner. Nya frekvensband har auktionerats ut. Men vi kommer att behöva fortsätta jobba med detta och inte minst se till att industrins behov av 5G tillgodoses. Det tycker jag också är en viktig fråga.

Regeringens bedömning i dessa frågor kommer att komma när vi presenterar den nya digitaliseringsstrategin, där konnektivitets- och täckningsfrågorna kommer att vara en viktig del. Jag hoppas kunna komma med ännu tydligare besked då.

Som jag sa i mitt första inlägg ska man inte glömma täckningskravet. Där tar vi ansvar. Även i de delar av Sverige där det inte finns marknadskrafter nog för att bygga ut täckning ställer vi krav på operatörerna att de ska bygga ut konnektivitet för att få tillgång till frekvensbandet. Detta är en viktig fråga som det jobbas med.

Kommunerna har vetat att tekniken kommer att läggas ned sedan 2020, kanske till och med dessförinnan. Jag tycker inte att man kan komma fyra år senare och säga att man inte hinner ställa om.

Jag var kommunpolitiskt aktiv i Stockholm under den förra mandatperioden och ansvarade då för äldreomsorgen. Vi började tidigt att byta ut trygghetslarmen för att dessa skulle svara upp mot den nya tekniken. Vi hade en långsiktig plan där vi avverkade och betade av år för år. Detta gjorde vi i en stor kommun - Sveriges i särklass största - med många omsorgstagare. Vi insåg att det kommer att ta många år, och vi gjorde arbetet mycket strukturerat för att hinna med det före 2025.

Jag tycker att det måste kunna ställas krav på en kommun i Sverige att man ska klara av att ha en sådan planeringshorisont. Om man inte klarar av det har man nog många andra stora problem i den kommunen. Detta vågar jag faktiskt säga.

Det sista jag vill kommentera gäller redundansen och sårbarheten i digitala system om infrastruktur slås ut och man då exempelvis inte kan ringa 112. Det är en jätteviktig fråga, och det är därför regeringen nu ökar anslagen så mycket till det civila försvaret, inte minst skyddet av digitala kommunikationer, där ökad redundans är en viktig fråga för att kunna klara av krishanteringen även om ett system slås ut i händelse av krig eller sabotage.

Herr talman! Jag noterade att Isak From använde uttrycken "jag tycker" och "jag anser" och blev nyfiken på om ledamoten står här som just ledamoten From eller talar för Socialdemokraterna. Jag skulle nämligen vilja påstå att det vore ett väldigt stort steg om Socialdemokraterna har bytt position i frågan och att tilldelningen av olika frekvensband inte längre ska vara teknikneutral. Ska politiken in och styra vilken teknik som ska finnas i frekvensbanden? Det har vi inte gjort hittills. Vi har varit politiskt överens om i den här kammaren att det är en fråga för marknaden att avgöra vilken teknik man vill fylla frekvensbanden med.

Vi har gett myndigheten - i det här fallet Post- och telestyrelsen - i uppdrag att auktionera ut frekvensband. Sedan får teleoperatörerna ge anbud på en fri, konkurrensutsatt marknad. PTS har också, för att skapa så bra täckning som möjligt, ställt vissa täckningskrav på operatörerna för att de ska få ta del av frekvensbanden. Vi har varit noga med att tilldelningen ska vara teknikneutral och att operatörerna bestämmer om de vill bygga ut 2G, 3G, 4G eller 5G.

Vi ska vara väldigt tacksamma över att Sverige var först i världen med att rulla ut 4G-tekniken. Det har betytt otroligt mycket för innovativ utveckling, olika digitala tjänster och att Sverige ligger så långt fram som vi gör och har en digitalt mogen befolkning och avancerade digitala tjänster.

Vi ser 5G-utrullningen rassla på allt snabbare, vilket också skapar otroligt bra förutsättningar. Det är viktigt att den fortsätter. Därför är det bra att man på de ställen där det har funnits 2G- och 3G-teknik i stället kan använda 5G. Det ger stora möjligheter för bland annat skogsbruket och jordbruket.

Nedstängningen har inte hemlighållits på något sätt. Vi har varit fullt medvetna om den, och det har kommunicerats mycket tydligt från operatörerna. De har kommunicerat om detta ända sedan 2020. Vi har gett i uppdrag till PTS och Konsumentverket att stödja informationskampanjer och tillsyn av olika leverantörer av produkter för att se till att de inte säljer exempelvis varor som bygger på gammal teknik och snart inte fungerar längre.

Det var Socialdemokraterna och Miljöpartiet som satt i regering 2020. Socialdemokraterna satt ända fram till oktober 2022. Jag hörde aldrig Socialdemokraterna kritisera operatörerna för att de lade ned 2G- och 3G-tekniken för snabbt. Jag tycker att det är lite yrvaket att komma nu och kritisera regeringen för att inte politisera en fråga som vi inte vill politisera.

Att skjuta fram nedstängningen av Telias nät till 2027 är inget politiskt beslut; det vill jag vara väldigt noga med att betona. Det är Telia som har fattat detta beslut. Om de andra operatörerna finner det önskvärt kan de såklart göra samma sak. Det är inte politiken som bestämmer detta. Våra tilldelningar är teknikneutrala, och så vill vi att det ska förbli.

Herr talman! Isak From har frågat mig om regeringen och jag avser att agera för att säkerställa att yttäckningen i glesbygd blir minst lika bra som i dag med den nya 5G-tekniken när utfasningen av 2G- och 3G-näten är genomförd och om jag avser att agera så att glesbygdskommunerna ges tid att ställa om.

har också frågat landsbygdsminister Peter Kullgren om han avser att ta några initiativ för att jord- och skogsbruket ska ges förutsättningar och rimlig tid att ställa om till 5G.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på båda interpellationerna, och jag svarar på dem samtidigt.

Elektroniska kommunikationer ska i första hand tillhandahållas genom en väl fungerande marknad, men staten ska ha ett ansvar på områden där allmänna intressen inte enbart kan tillgodoses av marknaden. Post- och telestyrelsen utfärdar tillstånd för användning av radiofrekvenser, och tillståndsvillkoren är teknikneutrala. Utgångspunkten är en marknadsdriven utbyggnad av näten, men i vissa frekvensband har myndigheten beslutat om täckningskrav i syfte att förbättra mobiltäckningen i hela Sverige.

Det är mobiloperatörerna som avgör vilka tjänster som ska tillhandahållas i näten och vilken teknik som ska användas. Därmed har de också ansvaret gentemot användarna för att genomföra förändringar på ett ansvarfullt sätt, att informera om kommande förändringar i utbudet av tjänster och att erbjuda användarna ett gott stöd för att hantera de konsekvenser som förändringarna kan medföra.

Utrullning av den moderna 5G-tekniken öppnar möjligheter för helt nya användningsområden, såsom industriella tillämpningar, smarta städer och samhällen samt omfattande automatisering inom både offentliga och privata sektorer. Det gäller inte minst inom jord- och skogsbruket, där 5G och annan digital teknik kan användas för att förbättra beslutsunderlag, optimera verksamheter och öka produktiviteten. Den nya tekniken ger högre kapacitet, är energieffektivare och kan stödja ett växande antal enheter och datatrafik.

5G-tekniken kan använda både höga och låga frekvensband. Högre frekvenser möjliggör högre hastigheter men har kortare räckvidd och sämre förmåga att penetrera hinder som byggnader och träd. De lägre frekvenserna ger inte samma höga hastigheter men kan täcka stora geografiska områden. Den långsiktiga täckningen i glesbygd kommer att bero på operatörernas investeringar i infrastruktur och på vilka frekvensband som används.

När äldre teknik avvecklas till förmån för modernare kan utrustning och tjänster behöva bytas ut eller uppgraderas. För att användarna i god tid ska kunna förbereda sig har mobiloperatörerna sedan 2020 kommunicerat att teknikskiftet kommer att genomföras. Kommuner och regioner väljer själva vilka tekniska tjänster de bedömer är lämpliga. Kommuner som regioner har genom det kommunala självstyret ett stort ansvar för att på olika sätt se till att de klarar av sina uppgifter. Den kommunala beskattningsrätten innebär att kommuner och regioner har ett långtgående ansvar för finansieringen av sin verksamhet. Regeringen följer kommunsektorns situation noga.

Post- och telestyrelsen bevakar på regeringens uppdrag det pågående teknikskiftet från 2G- och 3G-nät till modern 5G-teknik. Myndigheten bevakar också på regeringens uppdrag vilka informationsinsatser som genomförs med anledning av avvecklingen och vilka ersättningslösningar som erbjuds i de fall elektroniska kommunikationstjänster har varit beroende av 2G- eller 3G-nätet. Vid behov ska myndigheteten rapportera och föreslå åtgärder till regeringen.

I juni i år redogjorde Post- och telestyrelsen och Konsumentverket i en gemensam skrivelse för sin samlade bild av teknikskiftet. Myndigheterna har identifierat de åtgärder som behövs för att säkerställa att teknikskiftet sker på ett ansvarsfullt sätt. Förutom att mobiloperatörerna måste ge användarna tydlig och tillräcklig information om avvecklingen i god tid lyfts bland annat att avvecklingen ska ske kontrollerat utan att försämra täckningen. Vidare måste leverantörer av utrustning vara tydliga med vilka nät som stöds och om konsekvenserna för användarna.

Hela Sverige ska fungera, och alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av digitala tjänster och samhällsservice. Det är viktigt att Sverige ska fortsätta vara en nation i teknisk framkant. Teknikskiftet är betydelsefullt för samhället som helhet, och därför följer regeringen utvecklingen noggrant.

Fru talman! Det sistnämnda hoppas jag verkligen att det inte finns någon konflikt om. Våra intressen förenas fullkomligt i detta.

I denna fråga hoppas jag att vi ska ha så lite politisk polarisering som möjligt och att vi tillsammans kan stå upp för demokratin och det fria ordet men också värdighet i debatten så att människor kan lita på att det vi säger är sant och att det vi säger också kommer från den avsändare som de förväntar sig att de lyssnar på.

Jag är också väldigt orolig och har varit det under lång tid över den polariserande ton som finns inte minst på en del sociala medieplattformar. Det är ingenting som tilltalar mig över huvud taget. Men vi kommer aldrig att kunna lagstifta bort allt detta, utan här krävs det också mycket av en värderingsdebatt och en etisk debatt om hur vi talar om varandra och hur vi talar med varandra.

Som jag också hänvisade till tidigare har vi nu en parlamentarisk kommitté som sitter och tittar på partifinansieringen. Vi ska låta den göra sitt jobb, för det är mycket möjligt att den kommer att upptäcka saker i regelverket som behöver ändras eller delar där regelverket behöver ändras för att det ska vara transparent och för att vi verkligen ska kunna lita på att det partistöd vi ger också går till det som det är ämnat för. Låt kommittén slutföra sitt arbete! Jag tänker inte avbryta det arbetet utan låta den göra sitt arbete. Det är justitieminister Gunnar Strömmer som är ansvarig för tillsättandet av denna kommitté, och det ska bli spännande att se vad den kommer fram till.

Vi får se om kommittén föreslår ändringar som också påverkar det lokala partistödet. Det återstår att se. Det är ju alltid en avvägning - att detaljreglera för mycket kan i sin tur dra i demokratin, men att vara för tillåtande kan också vara ett hot mot demokratin. Hur man än vänder sig har man rumpan bak; det är problemet här i livet ibland.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag välkomnar alltid granskningar, exempelvis granskningar av huruvida kommuner följer de regelverk och lagar som finns. Det är alltid väldigt bra att detta görs.

Jag kan inte just fallet i Borlänge i detalj, men det är självklart så att kommunerna måste ta den här uppgiften på stort allvar. Vi kan ju se att implementeringen av exempelvis olika lagstiftningar och annat skiljer sig lite åt mellan kommunerna. Det är inte bra när det är så, tycker jag. Vi måste kunna förvänta oss att kommunerna har kapacitet och kraft att följa gällande lagstiftning. Om det inte sker exempelvis vad gäller reglerna kring partistöd är det väldigt allvarligt, och om det visar sig att detta är ett stort problem måste jag på något sätt agera och exempelvis föra samtal med Sveriges Kommuner och Regioner, som jag tycker är en bra samtalspart i den här typen av frågor. Jag kollar gärna upp den frågan mer.

Både Eva Lindh och jag har ju en bakgrund som kommunpolitiker, så vi förstår båda två betydelsen av starka, robusta kommuner där förtroendevalda kan verka i trygghet och säkerhet. Vi vet att det finns problem med detta på sina håll. Det var också därför jag nämnde i mitt första inlägg att regeringen nu går vidare med att stärka åtgärderna för att skydda lokala förtroendevalda. Jag tycker att det är väldigt viktigt.

Jag vill också säga något som jag inte hann med i mitt första inlägg: Det pågår också en hel del EU-initiativ kring detta, för detta är ju en större fråga än enskilda fejkkonton från enskilda partier. Desinformation är ju en säkerhetsfråga. Det är en säkerhetsrisk. Det är en del av vår samlade försvarspolitik. Eva Lindh ska ha en interpellationsdebatt här med min statsrådskollega Carl-Oskar Bohlin där det också blir en bredare ansats i detta utifrån ett säkerhetspolitiskt perspektiv. Det här är alltså en fråga som regeringen jobbar med utifrån många olika initiativ, där bland andra Carl-Oskar Bohlin som minister för civilt försvar ansvarar för cybersäkerhetsfrågorna. Där pågår en hel del arbete för att säkra skyddet mot den typen av attacker mot Sverige.

Också inom EU pågår exempelvis införandet av Digital Services Act, där de digitala plattformarna och sociala medieplattformarna får mycket större ansvar för vad det är för information som läggs ut på deras olika nätverk. Jag välkomnar verkligen den lagstiftningen. Det pågår också andra EU-initiativ för att stärka skyddet, för att stärka demokratin och för att stärka tilliten till den information som vi alla kan ta del av på olika digitala plattformar.

Fru talman! Jag instämmer i Eva Lindhs påpekande att detta är viktiga frågor, och frågorna kanske inte alltid får den debatt och det utrymme som den lokala demokratin förtjänar. Jag tackar ledamoten för att hon har lyft upp frågorna i riksdagen.

Regeringspartierna och regeringsföreträdarna har varit tydliga med att ta avstånd från den typen av fejkade konton som uppmärksammades i maj, om jag inte minns helt fel. Jag tycker att regeringen var mycket tydlig i sin kommunikation.

Sedan är frågan hur lagstiftningen ska utformas så att den därmed är förenlig med yttrandefrihet och så vidare. Fejkade konton kan inte isoleras till ett politiskt parti och en företeelse. Vi vet att fejkade konton förekommer mycket i sociala medier, och jag är rädd att det skadar demokratin och flödet. Jag tycker att man ska kunna lita på att det flöde man tar del av också är korrekt. Det skadar naturligtvis förtroendet för inte minst det offentliga samtalet. Där har regeringen varit tydlig.

Nu är frågan ställd till mig för att diskutera hur demokratin på den lokala nivån kan skyddas. Vi har aviserat en förändring i kommunallagen vad gäller skyddet för lokala politiker. Kommuner ska ha större ansvar för att stärka skyddet för vissa förtroendevalda. Det är viktigt. Många lokala politiker känner sig utsatta och otrygga, och många slutar tyvärr i förtid just för att de utsätts för mycket hot och yttre påtryckning. Det är allvarligt.

Jag är glad att vi kan gå fram med hemställan som vi har fått från Sveriges Kommuner och Regioner och göra om den till lagstiftning. Vi har båda hänvisat till den ändring som innebär att partierna måste redovisa till kommunfullmäktige vad deras partipengar går till för att de sedan ska kunna betala ut pengarna. Det är inte helt ovanligt att en del av partistödet går till den nationella nivån för att bland annat finansiera den service som många lokala och regionala distrikt och avdelningar får från nationell nivå. Det är i sig inget udda inslag utan det förekommer brett.

På de många kommunresor jag gör runt om i Sverige träffar jag många kommunalråd. Men frågan om fejkade konton eller sociala mediers påverkan på demokratin har aldrig kommit upp. Det verkar inte vara något överhängande problem om vi frågar de kommunpolitiska företrädarna runt om i Sverige. Det är viktigt att få med här.

Det har nu tillsatts en parlamentarisk kommitté, som justitieminister Gunnar Strömmer ansvarar för, som ska se över partifinansieringen, och den är parlamentariskt tillsatt. Sedan får vi se om kommittén kommer att lägga fram förslag för att ytterligare öka transparensen eller för att ställa ännu större krav på dem som tar emot partibidrag. Jag är lite osäker på exakt när betänkandet ska komma, men kommittén har verkat i drygt ett år, sedan sommaren 2023.

Vi får se vad kommittén kommer fram till. Det är mycket möjligt att den ser ett behov av att förändra kommunallagen. Då får vi ta den bollen där och då. När den kommittén ändå sitter tänker jag låta den få jobba i lugn och ro ett tag till.

Fru talman! Det är trevligt att vara tillbaka här i kammaren igen efter några månaders uppehåll från debattsidan.

Först vill jag säga att en av regeringens viktigaste uppgifter är att försvara den svenska demokratin och vårt öppna samhälle. Vi politiker som deltar i den offentliga debatten har ett särskilt stort ansvar att föregå med gott exempel och vara sakliga och tydliga både med våra budskap och med vilka vi är som avsändare. Detta gäller oavsett i vilka forum debatten förs, inklusive sociala medier.

Spridandet av falska uppgifter, rykten, desinformation och hat och hot bidrar till att öka motsättningarna i samhället, urholka förtroendet för våra institutioner och inte minst försvåra för våra lokalpolitiker att utföra sina uppdrag.

Partistöd är en del av den lokala demokratin i Sverige. Enligt kommunallagen (2017:725) får kommuner och regioner ge stöd till politiska partier för att stärka deras ställning i den kommunala demokratin. Det är kommunfullmäktige som beslutar om bidragets omfattning och formerna för det. Inför mandatperioden 2014-2018 ändrades kommunallagens regler om partistöd i syfte att bland annat förtydliga ändamålet med stödet och förbättra redovisningen av hur det används.

Varje år ska mottagare av partistöd lämna en skriftlig redovisning över hur stödet har använts. En särskild granskare bedömer om redovisningen ger en rättvisande bild av hur mottagaren har använt stödet. Om ett parti inte lämnar någon redovisning eller granskningsrapport kan fullmäktige besluta att pengar inte ska betalas ut till den mottagaren. Syftet är att skapa en öppenhet i fråga om varje partis användning av stöd, vilket ger allmänheten och medierna underlag för debatt i frågan. Sådana debatter pågår just nu i olika delar av landet, så bestämmelserna verkar ha uppnått sitt syfte.

Jag ser därför inte i dagsläget att det finns ett behov av att ändra kommunallagens bestämmelser om partistöd, men jag och regeringen kommer naturligtvis att fortsätta följa frågan.

Fru talman! Jag tackar Martin Westmont för frågan.

Jag tror att vi kan göra en del när det gäller denna problematik. När inflationen blev ett reellt problem i Sverige och alla kunde notera de snabbt stigande matpriserna gav vi bland annat Konkurrensverket i uppdrag att göra konsumenter mer prismedvetna. Detta var ett konkret uppdrag vi gav till våra myndigheter.

Nu har vi infört prisinformationslagen, som i grund och botten är ett EU-direktiv. Det ska bli svårare för försäljarna att manipulera köpare med olika typer av information som inte riktigt går att jämföra. Denna lag håller nu på att implementeras.

Konsumentverket har gjort en hel del inspektioner som visar på flera brister. Vi kommer nu att behöva fortsätta åtgärda dessa brister.

Det är viktigt att konsumenter generellt är väl medvetna, så att de själva kan göra jämförelser och därmed bli bättre konsumenter. Vi kan säkert göra flera insatser för att stärka detta.

(Applåder)

Fru talman! Jag är medveten om denna rapport. Den ska i vanlig ordning beredas, så det är lite för tidigt att uttala sig om exakta vägar framåt. Jag kan dock säga att AI-frågan generellt diskuteras väldigt mycket inom EU och här i Sverige.

Vi har precis antagit AI-förordningen, som nu skapar den första regleringen av AI i hela världen. Det blir en reglering som gäller på hela den inre marknaden, vilket jag tror är bra. Rätt reglerat kan detta bidra till förstärkt innovation och till att stärka Europas konkurrenskraft, även om det såklart också finns en risk att vi reglerar sönder marknaden.

Därutöver har Sverige tillsatt en AI-kommission som nu har rapporterat att man själv önskar bara halva utredningstiden, så man kommer redan i oktober att presentera sitt förslag på hur Sverige ska spetsa sig och bli ännu vassare för att ta emot eller använda sig av alla AI:s möjligheter framöver. Här kommer arbetet tillsammans med övriga EU att vara väldigt viktigt.

Fru talman! Jag tackar Maria Stockhaus för frågan.

AI-frågan är otroligt spännande, och vi kan bara ana vad som väntar i framtiden vad gäller ny innovation och nya användningsområden. Därför är det jätteviktigt att tänka även på uppkoppling. Sverige behöver bli uppkopplat för att vi ska kunna ta del av, implementera och få full användning för den nya tekniken.

Under den här mandatperioden kommer regeringen att satsa ungefär 5 miljarder på att uppfylla målen i bredbandsstrategin, det vill säga koppla upp delar av Sverige där marknaden inte klarar det på egen hand. Vi ser nu en snabb 5G-utrullning runt om i Sverige, och den har accelererat inte minst under det här året. Vi har flera projekt när det gäller så kallade undervattenskablar, det vill säga fiberkablar under vattnet, för att koppla ihop vår del av världen med i första hand den arktiska regionen och den indopacifiska regionen. Vi har också mer och mer fokus på satelliter - kan vi med satellitteknik koppla upp delar som är svåra att nå med fiber, exempelvis?

Det finns också mycket mer; det här var ett axplock.

(Applåder)

Fru talman! En regering som inte existerar kan naturligtvis aldrig agera. Vi har alltså ingen SD-regering i det här landet.

(Applåder)

Regeringen består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med ett parlamentariskt samarbete i den demokrati vi lever i, som säkrar en parlamentarisk majoritet för regeringens politik. Vi har ett budgetsamarbete och ett samarbetsavtal med Sverigedemokraterna, men de ingår inte i regeringen.

Jag tänker inte stå här under en frågestund och diskutera enskilda myndighetschefer. Peder Björk vet att denna fråga har diskuterats i en interpellationsdebatt tidigare. Då redogjorde jag för det arbete som jag som minister och mitt departement har gjort med anledning av de uppgifter som har framkommit. Vi har fört och för en löpande dialog med Länsstyrelsen Stockholm.

Jag vet att det pågår ett antal utredningar. Vi vet också att Justitieombudsmannen ska komma med sitt utlåtande senare i höst. Vi får se vad dessa säger och återkomma med eventuella åtgärder.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Rashid Farivar för denna väldigt viktiga fråga. Digitaliseringen är ett väldigt brett område, där jag nog många gånger bekymrar mig mer för takten i den offentliga förvaltningen, där jag tycker att det går för långsamt, medan vi ser otroligt mycket hända i den privata industrin. Här behöver näringslivet och staten gå i armkrok med varandra.

Ett tidigt beslut som vi tog från den här regeringens sida var att öka anslagen till det vi kallar avancerad digitalisering. Det handlar just om samarbetsprojekt mellan staten och det privata näringslivet och akademin, där staten nu går in med en halv miljard kronor.

Vi kopplar upp Sverige i allt snabbare takt. Vi ser nu att 5G-utrullningen går i väldigt hög takt, vilket är en förutsättning för att kunna digitalisera Sverige och införa ny, modern teknik.

Vi jobbar nu också med en digitaliseringsstrategi, där vi verkligen involverar det privata näringslivet väldigt tätt i arbetet just för att deras perspektiv också ska finnas med, plus väldigt mycket annat.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag har i detta läge, ett par dagar efter att reportaget sändes, inga klara besked att ge om vi behöver agera gentemot kommuner och regioner och i så fall på vilket sätt.

Jag kom i går eftermiddag hem från Värmland efter att i tre dagar besökt flera kommuner där. Vi pratade mycket om digitalisering, och emellanåt kom cybersäkerhet och rädslan för desinformation och cyberattacker upp. Kommunernas och regionernas offentliga service blir mer sårbar ju mer digitaliserad den blir, men samtidigt ser de enorma möjligheter med digitalisering för att skapa mer lättillgänglig och öppen service till medborgarna dygnet runt. Digitalisering skapar möjligheter men också risker, och vi måste kunna hantera båda dessa.

Huruvida vi med anledning av det som har kommit fram behöver vidta särskilda åtgärder för kommuner och regioner måste jag få återkomma till.

Herr talman! Jag vill rikta ett stort tack till ledamoten för frågan. Detta är något av en hjärtefråga för mig. Hur länsstyrelserna ska kunna vara ett smörjmedel eller en facilitator för regional tillväxt, tillståndsprocesser, bostadsbyggande och industrietablering är verkligen en viktig fråga. Den senaste landshövding jag hade ett möte med - så sent som för någon vecka sedan - var Västmanlands landshövding Johan Sterte, så det var ju passande att frågan kom från just Västmanland.

I budgeten gav regeringen ytterligare 100 miljoner kronor till att skynda på tillståndsprocesserna, vilket jag naturligtvis tycker var väldigt bra. Om länsstyrelserna ska lyckas med detta uppdrag är det avgörande att vi ser över miljöbalken i syfte att skynda på tillståndsprocesserna. Detta ligger under Klimat- och näringslivsdepartementet. Jag ser verkligen fram emot slutbetänkandet, som kommer i december.

Regeringen har också gett länsstyrelserna olika inriktningsmål för att tidssätta hur snabbt vi tycker att man ska ge lov och andra tillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det pågår alltså en hel del arbete. Detta är en jätteviktig fråga.

Herr talman! Det är helt riktigt så att regeringen jobbar med att stärka Sverigebilden. Vi ser ju att den av olika anledningar har fått sig en törn, inte minst på grund av ökad kriminalitet, gängvåld, koranbränningar och annat.

Detta har gjort oss oroliga för att Sverigebilden har försämrats, och därför har vi gett uppdraget till Svenska institutet, vilket jag tycker är mycket bra. Samtidigt ska dock sägas att den allmänna Sverigebilden fortsatt är god internationellt och att Sverige är ett attraktivt land.

En del av de händelser som vi befarar har lett till en sämre Sverigebild rör just desinformation på nätet. Det är viktigt att jobba med detta, och det är mycket möjligt att det här är en av de saker som man kommer att identifiera.

Apropå det som har kommit fram i Kalla fakta kan vi inte säga att all desinformation har kommit från dessa konton; det vore kanske att dra lite för långtgående slutsatser. Det är dock bekymmersamt, och regeringen kommer säkert att behöva återkomma med åtgärder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för frågan, Tomas Eneroth!

Den här typen av frågor om att utesluta saker och ting är väldigt kategoriska, och Eneroth vet förstås att det är väldigt svårt att utesluta i princip någonting.

Jag har kommenterat frågan tidigare under denna frågestund. Regeringspartierna ser väldigt allvarligt på det som har hänt. Vi har tagit kraftigt avstånd och till och med sagt att detta visar på när politiken är som värst. Moderaternas partisekreterare har sammankallat övriga partisekreterare för ett möte för att diskutera vilka åtgärder som vi behöver vidta och hur vi går framåt med anledning av de uppgifter som har framkommit.

Det finns alltså ingen tvekan om vad regeringspartierna tycker och anser om detta och att det utgör ett problem. Det här är fortfarande ganska nya uppgifter. Reportaget är nytt. Nu samlas partierna; låt oss i ordnad form se vilka åtgärder som behöver vidtas. Men det är allvarligt.

Herr talman! Tack så mycket för frågan, Camilla Rinaldo Miller!

Det här är en viktig fråga och ett problem som tas upp på flera ställen. När jag är ute och reser runt om i landet finns det en misstänksamhet och många frågor angående att Sverige många gånger kanske implementerar EU-lagstiftning lite väl rigitt och i överkant. Därför är det viktigt att vi ser över detta så att vi inte implementerar på ett sätt som försämrar svensk konkurrenskraft eller svensk tillväxt.

Regeringen jobbar just nu med att tillsätta ett implementeringsråd där uppdraget ska vara att ny EU-lagstiftning inte ska överimplementeras. Det här hoppas vi ska komma på plats så snart som möjligt, och det borde det göra inom kort. Därutöver har regeringen under Tillväxtverket tillsatt ett regelförenklingsråd som ska se över hur vi kan förenkla reglerna i svensk lagstiftning, vilket också omfattar väldigt mycket EU-lagstiftning.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Nu skulle jag säga att vi är inne på mycket känsliga frågor. Jag tycker att det är på gränsen. Är de verkligen allmänpolitiska?

Det är ingen information som jag fått som är offentlig som tyder på detta. Det är alltså ingen information som jag är medveten om som har kommit från myndigheter - det hör förmodligen i så fall till Försvarsdepartementets ansvar - som jag här kan berätta om.

Men det är också mycket möjligt att det har kommit information till myndigheter som inte sprids vidare av just skäl som rör rikets säkerhet. Mitt svar ska inte tolkas som att det inte har kommit sådan information, men det är ingen information som kommit mig till del eller information som kan berättas om offentligt.

Herr talman! Det kan vara så att frågeställaren tror eller anar att Statens fastighetsverk ligger inom civilministerns ansvarsområde - jag får nästan den känslan av frågeställningen. Så är det inte, utan det är finansmarknadsminister Niklas Wykman som ansvarar för Statens fastighetsverk och som därmed kan svara på denna fråga.

Jag gör inte bedömningen att frågan är av allmänpolitisk karaktär, och jag kan tyvärr inte svara på den fråga som ställs om dessa enskilda fastigheter. Jag får be frågeställaren att eventuellt återkomma med en fråga till den minister som ansvarar för myndigheten.