Erik Slottner

Herr talman! Jag tror att flera av mina ministerkollegor skulle kunna berätta hur man på olika sätt arbetar inom sina respektive områden. Inte minst ministern för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin skulle kunna ge ett mer uttömmande svar.

Jag kan dock säga att en fråga som jag som civilminister har på mitt bord är AI-förordningen, där det nu verkligen regleras att om man interagerar med exempelvis ett AI-system måste användarna av systemet få information om detta, just för att undvika social manipulering och otillbörlig påverkan. Detta är ett konkret exempel som jag hann nämna under de sekunder jag hade på mig.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Thand Ringqvist för denna fråga. Det förs nu en dialog mellan partierna om hur vi ska hantera den uppkomna situationen. Som jag hittills under de tio minuter som frågestunden pågått har sagt två gånger och nu upprepar igen: Det som har kommit fram visar när politiken är som värst. Det som har kommit fram är upprörande, och vi vill naturligtvis inte att desinformation ska spridas vare sig i sociala medier eller i traditionella medier. Avsändare ska naturligtvis inte vara anonyma i den politiska debatten.

Men detta är ett större problem. Precis som frågeställaren säger är påverkan från främmande makt och annat över huvud taget ett större problem, och detta är en mycket viktig del i vårt arbete med cybersäkerhet och försvarspolitik. Det är något som också lyfts fram i Försvarsberedningens arbete. Detta är ett större arbete som vi kommer att behöva jobba mer med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag spelar absolut inte ned detta. Jag sa precis att avslöjandet visar när politiken är som värst; det är väl inte att spela ned det som har hänt. Men man gör sig också en otjänst om man isolerar detta och tror att det är något som bara är isolerat till Sverigedemokraterna. Vi vet att fejkkonton och annat förekommer brett och att avsändaren inte alltid är tydlig och synlig. Problemet är alltså större än Kalla faktas granskningar visar, men det handlar inte om att spela ned detta.

Nu samtalar partierna sinsemellan för att se hur vi kan komma till rätta med detta, för det här måste naturligtvis styras upp.

Herr talman! Jag har inte mycket mer att tillägga i denna fråga, som avhandlades här tidigare med ledamoten Shekarabi, än att regeringspartierna tar uppgifterna som kommit på mycket stort allvar.

Jag tycker att det är viktigt att avsändaren i en politisk debatt är synlig och väl känd och att man inte döljer sig bakom anonyma konton.

Detta är ingen ny företeelse. Det har, tror jag, skett under lång tid. Jag vet att det redan under min ungdomsförbundstid förekom fejkade avsändare och olika politiska påtryckningar. Men att det förekommer i den omfattning vi nu ser är mycket allvarligt. Jag kan rent av säga att detta avslöjande visar när politiken är som värst. Samtliga regeringspartiers partiledare har mycket tydligt markerat mot denna förekomst.

Vi förväntar oss att Sverigedemokraterna själva städar upp detta. Sverigedemokraterna har naturligtvis ansvar för att se till att det vi har avtalat i Tidöavtalet respekteras, vilket inte har skett i det här fallet.

Herr talman! Med anledning av de uppgifter som har kommit fram under veckan förs det nu en dialog mellan samtliga partier men också mellan Tidöpartierna och mellan regeringspartierna.

Jag vet att Moderaternas partisekreterare Karin Enström har bjudit in övriga partisekreterare till ett samtal om detta för att se om vi behöver vidta åtgärder för att undvika det här framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tror dock inte att det här är den första valrörelse där vi får uppleva fejkkonton. Det har funnits i många valrörelser tidigare. Men, med det sagt, de uppgifter som kommit fram är mycket allvarliga.

Herr talman! Jag tackar för frågan från Ardalan Shekarabi.

Vi är ju många som har tagit del av de senaste dagarnas uppgifter om fejkkonton och fördömt detta å det kraftigaste. Samtliga partiledare i den regering som nu sitter har å det kraftigaste fördömt de uppgifter som kommit fram.

Jag är precis som Ardalan Shekarabi uppvuxen i en ungdomsförbundsgeneration där vi har lärt oss att respektera varandras åsikter, att kunna hantera argument i en debatt och därefter kunna ta varandra i hand och vara vänner och att man ska veta källan till olika påståenden.

Den här typen av argumentation, där vi inte uppger vilka vi är, är förvisso inte något helt nytt fenomen. Men det har verkligen spridits i takt med att sociala medier har spridits.

Vi ser naturligtvis mycket allvarligt på detta och får återkomma med åtgärder vid eventuellt behov.

Herr talman! Jag håller med om att detta är en stor fråga. Det är också därför det har gjorts ett aktivt arbete av bland annat PTS och Konsumentverket, och det är därför PTS har fått tydliga uppdrag att följa denna fråga. De har fått det eftersom frågan är så stor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

I denna dialog framkommer naturligtvis ett och annat bekymmer och utmaningar som kan tänkas uppstå längs vägen. I takt med det arbete som PTS utför skapas det en mer och mer heltäckande bild på en aggregerad nivå som PTS naturligtvis har med sig, och man ska sedan återkomma till regeringen.

Men detta kommer att släckas 2025. Det har teleoperatörerna beslutat, enligt auktionsförfarandena och de villkor som finns i auktionsförfarandena. Just nu pågår en stor informationskampanj - det fick jag information om på ett av de senaste bredbandsforumen jag hade - som de privata aktörerna ansvarar för, detta just för att människor i både verksamheter och hushåll ska vara så informerade och förberedda som det bara är möjligt.

Vi kan se fram emot ännu mer utrullning av 5G framöver. Det kommer att behövas för att Sverige ska kunna fortsätta att vara ett konkurrenskraftigt land och en stark välfärdsnation. Vi kommer att se allt det 5G möjliggör, alltmer avancerad digital teknik, bland annat till gagn för sjuka, äldre och sköra människor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Nu kan jag inte verifiera siffran 200 000 när det gäller hur många trygghetslarm som är uppkopplade mot 2G- och 3G-näten i Skåne. Den får jag nog dubbelchecka. Men frågan vad som ska hända med trygghetslarmen måste ställas till dem som driver dem, alltså troligtvis kommunerna i Skåne. Man måste fråga kommunpolitikerna varför de inte har förberett inför nedsläckningen och bytet av trygghetslarm.

När jag var äldreborgarråd i Stockholm gjorde vi detta, för vi visste att år 2025 kommer 2G- och 3G-näten att släckas ned. Vi visste redan då att vi måste budgetera och rusta för att byta ut larmen mot modernare trygghetslarm. Jag förutsätter att kommunpolitikerna i Skåne också har gjort detta, så att inga äldre står utan trygghetslarm i slutet av 2025. Jag förutsätter att Skånes kommunpolitiker är så pass ansvarsfulla. Men jag ska gärna kolla upp detta och följa frågan och ha en dialog med SKR om detta.

Om vi skulle gå in med ett politikerstyre i de här frågorna, vilket vi inte har haft tidigare, och förlänga nedsläckningen till 2027 är jag inte säker på att det skulle hjälpa så mycket. Det bara fördröjer beslut som redan borde ha fattats. Det är att skjuta upp deadlinen hela tiden. Min erfarenhet i livet är att det sällan hjälper att skjuta upp saker, vare sig i privatlivet eller i politiken, utan det är lika bra att få dem gjorda och riva av plåstret.

Vi har som sagt vetat om detta. Redan 2020 fick vi reda på det. Man har haft fem år på sig att förbereda sig för teknikskiftet. Konsumentverket och PTS har haft informationskampanjer och fört en aktiv dialog i denna fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig upprepa ett stycke ur mitt interpellationssvar: "Regeringen har gett PTS i uppdrag att följa avvecklingen av 2G- och 3G-näten samt vilka informationsinsatser som genomförs med anledning av avvecklingen. Sedan 2021 har PTS vid flera tillfällen anordnat särskilda informationsmöten om detta och fört dialog med andra berörda myndigheter och organisationer. Mötena är öppna för allmänheten med möjlighet att ställa frågor via chatt."

Ingen kan säga att det inte har funnits någon information eller att detta är ett yrvaket beslut. Sedan 2020 har vi vetat om detta. Det är inget beslut för regeringen, utan det är ett beslut som teleoperatörerna själva har tagit eftersom vi har teknikneutralitet i våra nät och i våra auktionsvillkor.

Man ska alltså ersätta 2G och 3G med 5G; det är detta som är tanken. Det handlar inte om att avveckla 2G och 3G utan om att ersätta dem med 5G, vilket kommer att vara till mycket stort gagn för hela samhället.

Herr talman! Det ska läggas till att också Frankrike och Nederländerna är medlemmar i Europeiska unionen. Där har också nedsläckningen av 2G- och 3G-näten påbörjats. Sedan har jag inte exakt slutdatum i de fallen. Men Sverige är inte så unikt i det här fallet. Schweiz är förvisso inte medlem i EU, men där har 2G-nätet redan utfasats. Samma utveckling sker men med lite olika slutdatum. Det är en naturlig övergång när nya mer robusta tekniker kommer ut på marknaden.

Vårt näringsliv är väldigt angeläget om att rulla ut den nya tekniken för att vi ska kunna anpassa oss till ett mer digitalt avancerat och modernare samhälle som kommer att kunna förbättra vår ekonomi och inte minst livet och vardagen för människor i detta land. Det är ändå det som är ett av målen och möjligheterna med den snabba 5G-utrullningen. Det är en mycket stor prioritet för regeringen att snabba på 5G-utrullningen.

Det är viktigt att poängtera att det inte är regeringen som har beslutat om en nedsläckning av 2G- och 3G-näten. Det är operatörerna som har beslutat om detta enligt de avtal som har slutits efter auktioner som slutförts där olika teleoperatörer vunnit olika frekvensband. Det är de som har beslutat att släcka ned 2G- och 3G-näten i enlighet med de avtalen. Regeringen har inte fattat de besluten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så som villkoren är satta innebär det också att det skulle vara omöjligt, eller åtminstone mycket svårt eller olämpligt, för regeringen att nu bromsa nedsläckningen. Avtalen är teknikneutrala. Det var de också under den socialdemokratiska regeringen när avtalen slöts. De var teknikneutrala. Det har rått en konsensus i Sverige om att teknikneutralitet ska råda. Vi tycker att det är upp till marknaden att avgöra vilken teknik som den vill fylla frekvensbanden med.

Det är mycket möjligt att Socialdemokraterna nu har bytt uppfattning och tycker att avtalen, auktionerna och villkoren inte ska vara teknikneutrala. Det tycker jag skulle vara synd. Låt oss ta den debatten i så fall! Men så länge man förespråkar teknikneutralitet, som Socialdemokraterna åtminstone hittills har gjort, är detta dock en fråga för teleoperatörerna och inte för regeringen.

Som sagt: Vi har vetat om detta i många år nu. Både Konsumentverket och PTS har haft information om detta. PTS följer upp konsekvenserna av detta. Man följer frågan. Man håller sig informerad och informerar andra om konsekvenserna av detta.

Förra mandatperioden var jag kommunpolitiker i Stockholm, och jag vet själv att vi kände till nedsläckningen och kunde upprusta med nya trygghetslarm till stadens äldre för att det skulle funka med den nya tekniken.

Jag menar att vi är rätt väl medvetna om konsekvenserna. Vi följer frågan genom PTS. Man håller informationskampanjer från PTS och Konsumentverket och för en aktiv dialog. Men nedsläckningen kommer att ske i slutet av 2025, för så har teleoperatörerna beslutat.

Herr talman! Adrian Magnusson har frågat mig om jag kan garantera att det finns en konsekvensanalys som innebär att det aktuella teknikskiftet inte medför att enskilda personer, offentlig verksamhet eller företag utsätts för onödiga risker när Sverige först av alla EU-länder avvecklar 2G- och 3G-näten redan nästa år.

Post- och telestyrelsen (PTS) utfärdar tillstånd för användning av radiofrekvenser, och tillståndsvillkoren är teknikneutrala. Det är mobiloperatörerna som avgör vilka tjänster som ska tillhandahållas i näten och vilken teknik som ska användas. Därmed har de också ansvaret gentemot användarna för att genomföra förändringar på ett ansvarfullt sätt, att informera om kommande förändringar i utbudet av tjänster och att erbjuda användarna ett gott stöd för att hantera de konsekvenser som förändringarna kan få.

Adrian Magnusson menar att operatörernas utfasning av 2G- och 3G-tekniken genomförs mycket snabbt. Operatörerna kommunicerade dock planerna på utfasning redan i oktober 2020. Regeringen har gett PTS i uppdrag att följa avvecklingen av 2G- och 3G-näten samt vilka informationsinsatser som genomförs med anledning av avvecklingen. Sedan 2021 har PTS vid flera tillfällen anordnat särskilda informationsmöten om detta och fört dialog med andra berörda myndigheter och organisationer. Mötena är öppna för allmänheten, och möjlighet att ställa frågor har funnits via chatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det europeiska samarbetsorganet för regleringsmyndigheter publicerade 2023 en rapport om avvecklingen av 2G och 3G med en konsekvensanalys av teknikövergången. I rapporten påpekas att denna förändringsprocess är nödvändig för att möjliggöra utvecklingen av framtida kommunikationsnät och tjänster.

När äldre teknik avvecklas till förmån för modernare kan utrustning och tjänster behöva bytas ut eller uppgraderas. Vi har varit med om det förr, och det kommer att ske igen i framtiden. Det är samtidigt viktigt att dessa förändringar sker på ett ansvarsfullt sätt, inte minst när det gäller sådan samhällsviktig teknik som vi nu talar om.

Under 2023 genomförde Konsumentverket en informationsinsats gentemot näringsidkare och konsumenter för att beskriva de konsekvenser som uppstår i samband med teknikskiftet. Vid försäljning av varor vars funktion kommer att påverkas av att 2G- och 3G-tekniken fasas ut har försäljaren en skyldighet att informera konsumenterna om detta.

PTS bevakar på regeringens uppdrag vilka ersättningslösningar som erbjuds i de fall elektroniska kommunikationstjänster har varit beroende av 2G- eller 3G-näten. Vid behov ska myndigheteten rapportera och föreslå åtgärder till regeringen.

Det är viktigt att ha i åtanke att den här förändringen genomförs som ett led i den utrullning av den moderna 5G-tekniken, som öppnar möjligheter för helt nya användningsområden såsom industriella tillämpningar, smarta städer och samhällen samt omfattande automatisering inom både offentliga och privata sektorer. Den nya tekniken är mer bredbandseffektiv och kan stödja ett växande antal enheter och datatrafik. Det är angeläget för att Sverige ska fortsätta vara en nation i framkant.

Regeringen följer utvecklingen noggrant.

Herr talman! Då kan Peder Björk sluta vara så besviken, för regeringen håller sig inte passiv i den här frågan. Det är inte alls så att jag bara håller mig informerad och sitter som någon gökunge och tar emot information. Visst håller jag mig informerad, men vi för också från regeringens sida en aktiv dialog med berörd myndighetschef. Olika representanter för den politiska ledningen och departementet har deltagit vid mötena, och jag har själv deltagit vid ett av dem. Det är en aktiv dialog där regeringens synpunkter och medskick är mycket tydliga i samtalen. Det är inte något passivt agerande utan en aktiv myndighetsdialog.

Myndighetschefen har själv sagt att myndigheten är inne i en förtroendekris. Hon har själv sagt att inte allt gått rätt till i de här processerna och att hon nu har ett oerhört viktigt ansvar att jobba för att återställa förtroendet. Jag delar den bedömningen. Hon har ett stort ansvar för att återuppbygga förtroendet. Vi är nu inne i en förtroendesvacka, och förtroendet behöver återuppbyggas. Det råder inget tvivel om att vi i regeringen varit mycket tydliga i vår dialog med länsstyrelsen om hur vi ser på dessa frågor.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Först och främst vill jag upplysa alla som tittar på debatten om att vi inte har en SD-regering i Sverige. Sverigedemokraterna sitter över huvud taget inte i Sveriges regering, utan den består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sedan har den regeringen genom Tidöavtalet ett parlamentariskt samarbete och ett budgetsamarbete med Sverigedemokraterna. Sverigedemokraterna sitter alltså inte i Sveriges regering. Därför är beteckningen "SD-regeringen" naturligtvis falsk och helt uppåt väggarna. Jag tycker att det är allvarligt att den förekommer här i kammaren och att de som lyssnar på debatten får ta del av sådana villfarelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tycker inte att vi i dag har några uppgifter som indikerar att rutinerna för samtliga länsstyrelser i Sverige vad gäller anställning av personal behöver ses över. Som jag sa i mitt förra inlägg har vi ett arbetsgivarpolitiskt ansvar som är långtgående delegerat till våra myndigheter. Det är en delegering och en ordning som vi haft under mycket lång tid i Sverige och som jag tycker att vi ska värna. Men det är mycket möjligt att Peder Björk eller andra har en massa indikationer som tyder på att vi från regeringens sida verkligen skulle behöva se över just länsstyrelserna. Jag har inte sett de tydliga indikatorerna på att vi behöver göra denna breda översyn av rutinerna. Av den anledningen finns det nu inga sådana initiativ från regeringens sida. Det kan naturligtvis komma att ändras om det är så att vi får indikationer på detta. Men vi värnar det delegerade arbetsgivarpolitiska ansvaret.

Länsöverdirektörerna - eller länsråden, som det heter i 18 av de 21 länsstyrelserna - är det mycket riktigt regeringen som utser. Men landshövdingen har fullt ut möjlighet att avsluta kontraktet i förtid. Det händer emellanåt att så sker, så det i sig är inte uppseendeväckande. Det är alltså inte regeringen som har beslutat detta, utan det är ett landshövdingsbeslut. När regeringen fick information om att kontraktet skulle avbrytas utsåg vi mycket snabbt en tillförordnad länsöverdirektör, Claes Lindgren, som redan påbörjat sin tjänst vid länsstyrelsen. Regeringen agerade mycket snabbt och utsåg en ny länsöverdirektör när den förra slutade just för att det inte skulle bli något vakuum eller någon lång icke-lösning. Regeringens hantering av den processen tycker jag har varit helt i sin ordning.

Herr talman! Först och främst instämmer jag såklart i det Peder Björk säger om länsstyrelsernas betydelse och vikt, inte minst för regional utveckling och tillväxt. Den här regeringen har också särskilt strukit under i regleringsbrev hur viktiga de frågorna är.

I detta arbete och för att möjliggöra denna förvandling spelar naturligtvis myndighetscheferna, det vill säga landshövdingarna, en helt avgörande roll.

I det berörda fallet i Stockholms län säger landshövdingen själv att det är en förtroendekris som har uppstått. Det är bara myndighetsledningen själv som kan reparera denna förtroendekris.

Jag tänker inte kommentera varje enskild anställning, för då går jag utöver det mandat jag har som minister. Jag skulle ägna mig åt ministerstyre och förmodligen bli anmäld av någon till konstitutionsutskottet om jag skulle göra det.

Jag avstår från att kommentera vad jag tycker om varje enskild anställning av den anledningen att arbetsgivarpolitiken är delegerad till myndigheterna själva. Regeringen utser myndighetschefer, alltså landshövdingar och överdirektörer på myndigheterna. Övriga anställningar ansvarar varje myndighetsledning för själv. Det är delegerat dit, så jag som minister kan inte och ska inte kommentera enskilda fall.

Jag konstaterar dock att det nu pågår flera granskningar och utredningar, exempelvis hos Justitieombudsmannen. Jag välkomnar dessa granskningar för att se om det har gått rätt till eller om det har gått fel någonstans på vägen. Jag välkomnar de granskningarna, och jag vet att myndighetschefen själv har sagt att hon välkomnar de granskningar och utredningar som nu pågår. Resultatet av ett par av dem ska faktiskt inkomma inom ganska kort, om några veckor, vilket jag tycker är bra.

Som regering kan man agera på många olika sätt. Allt agerande från ministrarnas sida sker inte offentligt, utan vi har en aktiv dialog med våra myndigheter. Hela den dialogen är naturligtvis inte alltid offentlig, utan vi har en pågående dialog med våra myndigheter under löpande verksamhetsår. Det gäller självklart även i det här fallet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Att jag inte deltar i alla möten som hålls innebär inte att jag inte håller mig informerad eller att mina och regeringens synpunkter inte framhålls. Regeringens synpunkter på olika ageranden kan naturligtvis framföras utan att jag är fysiskt med i rummet. Peder Björk, som har jobbat åt två tidigare civilministrar, vet mycket väl hur detta går till.

Om regeringen gör bedömningen att det behövs fler åtgärder från regeringens håll kommer vi att återkomma och berätta när det är aktuellt med sådana beslut eller åtgärder. För närvarande är det inte det, och därför har jag i dag ingenting att informera om avseende det.

Herr talman! Peder Björk har ställt tre frågor till mig med anledning av en rekryteringsprocess vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Han har frågat mig vilka åtgärder jag har vidtagit med anledning av det som framkommit kring den aktuella anställningen, om jag avser att ta initiativ till att särskilt följa upp hur landshövdingar anställer personal och om jag ser behov av att se över anställningsrutinerna på länsstyrelserna med anledning av det som framkommit om inrättandet och anställningen av en planeringschef på Länsstyrelsen i Stockholms län.

Regeringen och Regeringskansliet har hållit sig informerade om utvecklingen på Länsstyrelsen i Stockholms län. Jag har själv haft ett samtal med den berörda landshövdingen den 8 april. I detta samtal underströks vikten av att följa gällande rätt. Landshövdingen har också informerat mig om att myndigheten vidtagit ett antal åtgärder för att hantera de uppgifter som framkommit i samband med mediernas granskning av Länsstyrelsen i Stockholms län.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den statliga arbetsgivarpolitiken är långtgående delegerad till myndigheterna. Personalfrågor är därför frågor för respektive myndighets verksamhet. Myndighetens ledning ansvarar inför regeringen för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt. Detta följer av 3 § myndighetsförordningen (2007:515). Regeringen följer upp myndigheternas verksamhet, och företrädare för regeringen eller Regeringskansliet har vid behov dialog med myndighetens ledning. Detta gäller generellt avseende relationen mellan regeringen och dess myndigheter, inklusive länsstyrelserna.

Arbetsgivarverket har i uppgift att ge stöd och rådgivning till arbetsgivare på det statliga området. För det fall Länsstyrelsen i Stockholms län, eller någon annan myndighet för den delen, behöver stöd avseende sina anställningsrutiner kan myndigheten vända sig till Arbetsgivarverket.

Regeringen kommer att fortsätta hålla sig informerad om utvecklingen vid Länsstyrelsen i Stockholms län och har beredskap att vid behov vidta åtgärder för att säkerställa förtroendet för myndigheten.

Fru talman! Det är fortfarande lite oklart vad man menar. Ordet stöd kan betyda otroligt mycket. Stöd kan vara moraliskt - jag förstår att det inte är det som avses i den här debatten. Stöd kan också vara att underlätta genom att hjälpa till i tillståndsprocesser, röja undan legala hinder och ta bort riksintressen eller annat som förhindrar bostadsbyggande. Sedan kan det vara direkta ekonomiska subventioner. Det är också en form av stöd. Det är lite otydligt, tycker jag, vad Socialdemokraterna är ute efter när de säger stöd i det här sammanhanget.

Regeringen stöder den gröna omställningen på olika sätt, bland annat genom en ny energipolitik som ska skapa bättre långsiktiga förutsättningar för fossilfri eltillförsel till industrin. Det är en form av stöd. Vi gör särskilda satsningar på länsstyrelsernas tillståndsprocesser för att snabba på tillståndsgivningarna till de olika industrietableringarna. Vi har gett ett särskilt stöd till fordonsindustrin som går via Business Sweden och är direkt applicerbart på Mariestad. Det är en del av det stöd vi ger.

Sedan har vi, apropå den förra debatten om statsbidragen, ökat statsbidragen till kommunerna och regionerna - inklusive de tillskott som aviserades i vårändringsbudgeten - med 34 miljarder kronor för att kunna upprätthålla välfärdssektorn i kommuner och regioner så gott det går i den lågkonjunktur vi befinner oss i.

Regeringen stöder alltså denna omställning på olika sätt. Jag stänger inte dörren för att det kan komma ytterligare stöd för att klara av den gröna omställningen och den nyindustrialisering som sker på olika håll i vårt land. Men kom inte och säg att regeringen inte stöder någonting, för det gör vi faktiskt!

Därmed tackar jag för debatten och för den här kvällen.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Nu ställs det en hel del frågor som ligger utanför mitt ansvarsområde som civilminister, så jag kan inte riktigt gå in i detalj på varenda fråga som ställs här. Jag vill bara få det sagt för den som lyssnar.

Vad industrin efterfrågar, inklusive nyetableringen av industri som ska bidra till den gröna omställningen, är långsiktiga spelregler. Det är det som framför allt efterfrågas. Sedan behöver man el. Väldigt mycket av den nya industrialisering som sker och som kommer att fortsätta att ske är väldigt elintensiv. Där behövs leveranssäker el och fossilfri el, för industrin vill ju inte att produktionen ska bidra till klimatförändringarna. Det är vad som efterfrågas, och det är utifrån det som regeringen nu arbetar för att få ett elsystem som kan leverera fossilfri el i tid, där det behövs och i den mängd som behövs. Då kommer kärnkraften att spela en väldigt viktig roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Även om ny kärnkraft kan vara etablerad först om tio år är det oerhört viktigt för industrin och dessa nya företag att kunna få besked om detta. I den världen är tio år inte särskilt lång tid. Väldigt många av dem som nu planerar etablering i Sverige kommer att vara up and running inom mellan fem och tio år, och då spelar dessa besked en jätteviktig roll.

Det handlar dock inte bara om att bygga ny kärnkraft. Det handlar om att producera elen på platser i Sverige där det i dag är elbrist och även om att bygga ut elsystemet så att vi kan leverera elen dit där den behövs och när den behövs.

Vad svarar jag de kommunföreträdare som kommer med konstruktiva förslag? Jo, att det är mycket välkommet. Tack så mycket för konstruktiva idéer och förslag! Vi tar dem vidare och kollar om de kan vara något för regeringen att gå vidare med. Alla förslag som är konstruktiva i det här avseendet och inom alla andra områden tar vi självklart väl emot. Jag får också många konstruktiva och bra inspel när jag gör mina olika kommunbesök.

En åtgärd vi nu vidtar för att underlätta etablering av nya företag är en särskild öronmärkning av 10 miljoner kronor till Länsstyrelsen Västerbotten, som ska samla tillståndsprövningar för delar av Sverige där vi ser industrietablering, för att snabba på prövningen. Det är en konkret åtgärd vi vidtagit på mitt ansvarsområde.

Här nämns de stora statliga subventionerna i bland annat USA och hur bra de har varit. Jag undrar om det är så Socialdemokraterna nu vill stärka svensk konkurrenskraft - genom enorma statliga subventioner. I så fall är det ett nytt besked som ges här i kväll. Några sådana besked har inte funnits tidigare - att vi nu ska införa enorma subventioner till industrier som vill etablera sig här. Det skulle vara intressant att veta om det är en ny politik från Socialdemokraterna.

Det låter faktiskt även lite som att man vill återinföra den reduktionsplikt som fanns under förra mandatperioden och som skulle ge dieselpriser på 30-35 kronor litern inom ganska kort tid. Är det den politiken Socialdemokraterna vill återgå till? Det låter nästan så i talarstolen här i kväll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag var i Mariestad för inte alltför länge sedan - för några veckor sedan. Jag fick då redogjort för mig den fantastiskt spännande etablering av en batterifabrik som planeras i Mariestad. Men jag fick också berättat för mig om de utmaningar detta innebär, inte minst i behovet av fler bostäder. Mariestad är inte ensamt om detta, utan det är fler kommuner som vittnar om samma sak.

Jag lyssnar gärna på kommunerna när de berättar vad som behövs. Det finns inga förslag - inte nu i alla fall - om några direkta ekonomiska stöd eller subventioner på det sättet. Däremot bidrar staten gärna med en mer samordnande roll för att underlätta etableringen. Det kan handla om att snabba på tillståndsprocesser och att använda länsstyrelserna på ett mer effektivt sätt så att de inte blir bromsklossar i utvecklingen.

I mitt interpellationssvar redogjorde jag för en del av de åtgärder regeringen har vidtagit för att facilitera den industrialisering som många kommuner nu står inför, inte bara i norra Sverige. Det är mycket fokus på norra Sverige, men detta pågår också i bland annat Västra Götaland.

Ett av de största problem som många av kommunerna och regionerna upplever är eltillförseln. Det arvet lämnade inte den förra regeringen över särskilt väl, får jag säga. Vi har i dag ett bristande elsystem, så även om vi producerar mycket mer el är det väldigt svårt att uppnå den effekt som behövs: att få elen att transporteras dit den behövs när det behövs. Det här är någonting som verkligen behöver åtgärdas och rustas både för att öka produktionen och för att öka effekten så att vi får el där och när det behövs. Det ska inte heller vara vilken el som helst utan leveranssäker, fossilfri el.

Det är också därför regeringen nu satsar så mycket på att få ny kärnkraft till Sverige. Det skulle vara av oerhört stor betydelse för de nya företag som vill etablera sig.

Jag inser och erkänner att det innebär problem att som kommun växa snabbt. Det kan inte minst få stora initiala kostnader i form av investeringar. Men jag skulle ändå säga att det är ett betydligt större problem att år efter år minska i befolkning, tappa företag och tappa arbetsplatser. Det är en mycket jobbigare situation, och dessa kommuner ropar också efter ökat stöd och ökad hjälp.

Staten bidrar i dag, och det är mycket möjligt att vi behöver återkomma med fler förslag för att underlätta industrialiseringar och stöd till de kommuner som detta berör.

Fru talman! har frågat mig om jag och regeringen kommer att ge det stöd som Mariestad och andra kommuner med stora industrietableringar behöver för att klara de nödvändiga investeringar som följer av den gröna omställningen.

Industrin genomför omfattande strategiska investeringar i den gröna omställningen, vilket är avgörande för att skapa långsiktig konkurrenskraft. Politikens uppgift är att bidra med ramar, förutsättningar och incitament för denna omställning. I dag ser vi investeringar i framtidens industrier i olika delar av Sverige, och många samhällen står inför omfattande expansion.

Det är positivt samtidigt som det skapar utmaningar eftersom bland annat ny elproduktion, infrastruktur, bostäder, utbildningsmöjligheter och kompetensinflyttning snabbt måste komma på plats. Detta innebär nya utmaningar för kommuner kopplat till bland annat att snabbt planera, bygga och förvalta nya bostäder och goda livsmiljöer samt erbjuda tillgång till förskola, skola och annan samhällsservice.

Det nya läget medför att kommuner, regioner och statliga myndigheter behöver utveckla sina sätt att arbeta.

Det har vidtagits ett antal statliga åtgärder som bidrar till att underlätta för kommuner med stora företagsetableringar och företagsexpansioner att hantera de utmaningar som situationen medför för dem.

Regeringen har gett ett samordningsuppdrag till Sveriges export- och investeringsråd (Business Sweden) för att förstärka koordineringen av insatser för stora etableringar i fordonsindustrins gröna omställning.

Tillväxtverket har i uppdrag att samordna arbetet på nationell nivå för att stödja industrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. I uppdraget ska kunskaper, erfarenheter och arbetssätt spridas för att stödja större företagsetableringar och företagsexpansioner i hela landet. Myndigheten har även i uppdrag att bistå regioner och kommuner vid större företagsetableringar och företagsexpansioner.

En bokstavsutredare har getts i uppdrag att främja koordinering av statliga insatser som verkar möjliggörande för hållbart samhällsbyggande och snabb befolkningsutveckling i Norrbottens och Västerbottens län.

Omställningen förväntas leda till en kraftig befolkningstillväxt i berörda kommuner. Befolkningstillväxt i sig kan ge positiva effekter för en kommun, men under en övergångsperiod kan det innebära utmaningar att växa mycket på kort tid. Regeringen avser att främja likvärdiga ekonomiska förutsättningar för kommuner och regioner. Den pågående Utjämningskommittén ska genomgående i sitt arbete analysera utjämningssystemets påverkan på tillväxt och etablering.

Länsstyrelserna ska även, inom ramen för sina uppgifter i fråga om samhällsplanering och boende, redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samarbete med kommunerna för att bidra till ett ökat bostadsbyggande där det finns underskott på bostäder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen kommer att följa utvecklingen och därmed bevaka behovet av ytterligare insatser.

Fru talman! Också jag vill tacka för debatten, som vi haft flera gånger i kammaren. Jag vill också tacka för inbjudan till Gävleborg. Jag var där för inte alltför länge sedan, men jag kommer gärna tillbaka.

Detta är naturligtvis viktiga frågor. Kommunerna och regionerna är hjärtat i den välfärd som vi erbjuder medborgarna. Det är också därför som regeringen ändå använder en sådan stor del av det reformutrymme som finns till just välfärdssektorn och till kommuner och regioner. En tredjedel av reformutrymmet gick till detta i vår första budget. I årets budget gick 40 procent av vårt reformutrymme till detta.

Sedan har kommunerna naturligtvis en egen hemläxa att göra. Det gäller att anpassa kostymen efter en ny verklighet, att vara fokuserad på kärnverksamheter och att använda digitalisering och den nya teknikens möjligheter för att kunna kapa kostnader och effektivisera verksamheten.

Vi behöver hjälpas åt. Men jag menar att staten gör sitt genom de mycket stora statsbidragsökningar som har gjorts. Jag vet att läget är tufft. Tuffast är läget förmodligen år 2024. År 2025 och 2026 ser det betydligt bättre ut.

Det är också av den anledningen vi nu gör det särskilda tillskottet i vårändringsbudgeten till regionerna. Vi ser att det ekonomiska trycket i regionerna är som allra störst. Kommunernas ekonomi ser bättre ut än regionernas. Det är också därför som regeringen har valt att sätta särskilt fokus på regionerna och sjukvården.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Först ska man säga att ekonomin ser väldigt olika ut runt om i Kommunsverige. För vissa kommuner ser ekonomin faktiskt hyfsat bra ut trots lågkonjunkturen, medan andra kommuner dras med betydligt större ekonomiska problem. Vissa kommuner har dessutom gjort det under lång tid. Man dras med stora strukturella problem med en kostnadskostym som inte är anpassad efter exempelvis en stegvis årlig befolkningsminskning. Det ser alltså väldigt olika ut runt om i Sverige.

Jag har själv under många år varit kommunpolitiker och suttit med de där små detaljerna i olika verksamheter, även när ekonomin har varit mycket bättre, för ekonomin är alltid hårt pressad. Man vill ju helst av allt ge mer pengar till det som verkligen är den kommunala kärnan. Även när ekonomin är god vill man så mycket mer än ekonomin tillåter, och man försöker hitta kostnadsbesparingar runt om i olika verksamheter för att verkligen kunna satsa på det hjärtat brinner för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För att förtydliga lämnas besked om statsbidrag framför allt i höstbudgeten. Det är oftast där vi gör förändringar i statsbidragen. De förhandlingarna är inte påbörjade än, och jag kan alltså inte ge några som helst sådana signaler eller besked här och nu. Det kommer i september.

Sedan har vi en vårändringsbudget där man ofta gör mindre justeringar. Nu har finansministern presenterat större åtgärder och en mer expansiv vårändringsbudget än vad som är vanligt, och 6 miljarder av de ökningarna kommer att gå till regionsektorn för att stärka sjukvården. Det har regeringen presenterat. Helheten kommer att presenteras den 15 april, men det kommer säkert att komma ett eller annat delbesked innan dess, skulle jag tro.

Jag tycker ändå att det är lite intressant att de här 6 miljarderna till regionerna enligt förra veckans debatt skulle betyda lite grann på marginalen för regionerna, medan man nu pratar om dessa 6 miljarder i ökade statsbidrag som något som verkligen skulle rädda alla dessa välfärdssatsningar i Nordanstig och andra kommuner. Den retoriken håller inte riktigt ihop, tycker jag. Är 6 miljarder mycket pengar eller är det inte mycket pengar? Det måste Socialdemokraterna bestämma sig för. Det utgör någon promille av kommunernas totala ekonomi, så någon revolution skulle det knappast innebära i kommunerna med 6 miljarder mer eller mindre. Det tror jag att vi alla kan vara överens om.

Sedan sägs det att vi inte hjälper kommunerna. Får jag påminna om att den här regeringen har höjt statsbidragen till kommunerna med 34 miljarder kronor, inklusive det som kommer i vårbudgeten. Det är inte småpotatis. 40 procent av reformutrymmet visar väl ändå på att regeringen har prioriterat välfärden och kommunerna och regionerna? Man kan förstås tycka att det är för lite pengar i alla fall, men att säga att regeringen sviker kommuner och regioner och att vi inte visar något intresse tycker jag är en orättvis kritik mot den här regeringen.

Sedan sägs det att man prioriterar skattesänkningar för höginkomsttagare. Jag undrar vilka skattehöjningar som Socialdemokraterna vill göra för höginkomsttagare. Tittar vi på brytpunkten för den statliga beskattningen ser vi att den är exakt lika hög i Socialdemokraternas skuggbudget som den är i regeringens budget för 2024. Jag vet inte vilka skattehöjningar som Socialdemokraterna vill göra för höginkomsttagare.

Det sista jag vill säga är att det sägs att det nu pågår en massa uppsägningar runt om. Vi har borrat lite djupare i det. Det pågår inte en massa uppsägningar i Välfärdssverige. Det är klart att det går att hitta en och annan kommun som säger upp personal. Det kan man självklart alltid göra. Men några massuppsägningar pågår faktiskt inte i svensk välfärd. Det tycker jag är viktigt att säga så att det inte spär på något falskt som människor går på och som inte existerar.