Erik Slottner

Fru talman! Samuel Gonzalez Westling har frågat mig om jag anser att kommunallagen behöver utvecklas eller förtydligas för att bättre säkerställa att kommunfullmäktige och nämnder kan fungera på ett demokratiskt sätt. Han undrar också vilka åtgärder som jag menar är nödvändiga för att stärka demokratin på lokal nivå och vad som kan göras för att förhindra att tolkningar av formalia används som ett verktyg för att begränsa debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Först vill jag säga att det givetvis är viktigt att de demokratiska principerna respekteras på lokal nivå i kommunerna. Demokrati betyder folkstyre, och med det menas att makten utgår från folket. De folkvalda ska därför kunna säga sin mening, och både den politiska majoriteten och minoriteten bör få möjlighet att lyfta frågor och debattera angelägna ämnen.

Eftersom vi har kommunalt självstyre i Sverige är det kommunerna själva som bestämmer rutiner och arbetssätt, inklusive hur man debatterar i nämnder och fullmäktige. Enligt kommunallagen (2017:725) ska fullmäktige anta en arbetsordning av vilken det framgår vad som ska gälla för fullmäktiges sammanträden och handläggningen av ärenden. Kommunerna kan i arbetsordningen bestämma talartiden och antal inlägg i debatten i syfte att fördela ordet rättvist och för att mötena inte ska bli för långa.

Beredningskravet innebär att en fråga alltid ska vara beredd innan beslut kan fattas. Det finns alltså en viss begränsning också i kommunallagen vad gäller att ta upp "nya" eller spontana frågor på sammanträdena. Med det sagt menar regeringen sammanfattningsvis att det i nuläget inte finns skäl att utveckla eller förtydliga kommunallagen ytterligare i det här avseendet.

Fru talman! Kristdemokraterna ingår som bekant i regeringen och står såklart bakom regeringens politik på alla områden. Sedan vet Linus Sköld, inte minst från Socialdemokraternas tid i en samlingsregering med Miljöpartiet - annars är ju Socialdemokraterna vana att regera själva, men en gång har de också regerat tillsammans med Miljöpartiet - att man också ingår kompromisser. Alla förslag som kommer från Regeringskansliet är såklart inte rena KD-förslag; det vore väldigt märkligt.

Men jag står för och måste säga - och det är inte bara jag som säger detta här, utan det är en allmän uppfattning - att Tidösamarbetet och regeringssamarbetet har flutit på smidigare än många politiska kommentatorer och representanter för oppositionen trodde efter att Tidöavtalet slöts. Jag konstaterar att detta samarbete fungerar väl.

Detta innebär inte att det är helt fritt från konflikter eller meningsskiljaktigheter. Självklart uppstår sådana när fyra partier samarbetar. Men det har gått smidigare och bättre än väldigt många trodde direkt efter att Tidöavtalet slöts.

Sedan var frågan vad jag i mitt svar menade med att detta visar på att regeringen skjuter till pengar när det behövs. Det gjorde vi därför att 2023 och 2024 var väldigt tuffa år för kommunernas ekonomi. Det var detta jag menade - då skjuter vi till pengar. I den första budgeten gick en tredjedel av reformutrymmet till ökade anslag till kommuner och regioner. I den andra budgeten, den för i år, gick 40 procent av reformutrymmet till kommuner och regioner. Det är vad jag menar med detta.

Dessutom vet vi att kommunsektorn innan dess kom från år med mycket stora överskott, som den stora merparten av kommunerna har lagt över i resultatutjämningsreserver som man nu har kunnat använda som ett slags airbag. Nu går man in i ljusare tider. Även om vi får vänta lite på midsommarafton går vi mot ljusare tider också vad gäller ekonomin i kommunerna, vilket kommer att vara väldigt bra för välfärden framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Eva Lindh fortsätter att tala om den "SD-ledda regeringen". Det är interpellanterna som vill upprätthålla den debatten. Jag tänker inte ge mig. När det fars med den typen av osanningar i denna kammare och det sitter en skolklass här, som nu har lämnat läktaren, tycker jag att det är rimligt att ge faktaupplysningar om hur det ligger till.

Linus Sköld pratar om något koppel som hålls. Det är i alla fall inget strypkoppel, för jag känner mig faktiskt inte särskilt strypt eller kopplad av något SD-parti. Jag känner att vi samarbetar bra med varandra och att det funkar väldigt bra. Jag tror snarare att det är så att Socialdemokraterna är lite överrumplade och besvärade över hur bra samarbetet i Tidökonstellationen faktiskt fungerar.

Jag tror möjligtvis att Socialdemokraterna till och med är lite avundsjuka med tanke på den dag då man eventuellt ska samarbeta med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet i någon regeringskonstellation. Bevare mig för att tillhöra något av de tre partierna när man relaterar och refererar till koppel! Det kanske säger något om hur Socialdemokraterna ser på samarbetspartier - som några man går omkring och håller i koppel. Det är inte så jag ser på samarbete med mina borgerliga kollegor.

På grund av denna fråga hann jag inte, fru talman, i mitt förra inlägg svara på Eva Lindhs fråga i hennes första inlägg, nämligen vad som är kommunernas åsikt och om de önskar ett ökat statligt inflytande när det gäller detta. Jag har pratat en del va-frågor med bland annat SKR. Den dialogen har jag framför allt samlat med kommunsektorn. Jag gör många enskilda kommunbesök runt om i landet, men den samlade dialogen för jag med SKR.

Denna fråga kommer upp. Många är bekymrade över hur man ska finansiera en stor utbyggnad av va-nätet framöver. I utredningen framkom också att det är väldigt ojämnt fördelat när det gäller var behoven är större respektive mindre. Detta är alltså ett bekymmer.

Det är inte helt oväntat att SKR många gånger uttrycker ett önskemål om ökat stöd i denna fråga. Vad jag har hört är det inte jättemycket mer konkret formulerat än så när det gäller exakt hur detta stöd skulle se ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utredningen kom för bara ett par veckor sedan, och ledamöterna vet att frågan nu behöver beredas och bereds i Regeringskansliet och att jag som minister inte kan tycka till om enskilda förslag innan den beredningen är slut. Vi får väl återkomma i kammaren när beredningstiden är slut, förslaget har varit ute på remiss och regeringen har tagit ställning i frågan. Där är vi inte nu, så det är för tidigt att kräva mig som enskild minister på svar.

När jag säger att det ljusnar för kommunerna är detta inte något som bara jag och regeringen eller Finansdepartementet säger, utan det säger också SKR. SKR:s prognoser är väldigt tydliga med att det ljusnar. Att det ljusnar innebär inte att det är midsommarafton riktigt än och att det är väldigt ljust. Men att vi nu går in i en ljusare period och att ekonomin ser bättre ut de kommande åren är väldigt tätt kopplat till att vi har vunnit kampen mot inflationen, vad vi nu kan se, och att konjunkturen vänder så att skatteintäkterna förväntas öka framöver.

Jag tycker också att Linus Sköld är lite slarvig när han säger att ersättningen till statsråden ökar med 4 000. Ersättningen sker i form av arvoden, och vi har en särskild arvodesnämnd som fastställer dem. Någon ersättning har regeringen alltså inte beslutat om när det gäller ministrarna. Detta tycker jag också kan vara viktigt att föra fram om någon som lyssnar på denna debatt tror att regeringen skulle ha tagit några sådana beslut.

Inte ens hälften av reformutrymmet gick till skattesänkning, och av den skattesänkning vi gjorde gick den stora bulken till låg- och medelinkomsttagare och pensionärer. Detta är också viktigt att påpeka.

Fru talman! Eva Lindh talar om den SD-styrda regeringen. När jag ser att det på läktaren sitter en del skolelever - tolkar jag det som i alla fall - tycker jag att det känns extra viktigt att säga att detta inte är en regering som är SD-styrd. Vi har en regering som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, och sedan samarbetar den regeringen i riksdagen med Sverigedemokraterna. Vi hade ett val där de fyra partierna fick väljarnas uppdrag att forma en majoritet för att kunna driva igenom den politik de gick till val på. Nu har vi denna majoritet i riksdagen.

Regeringen består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna och styrs inte av ett enskilt parti. Vi styr tillsammans, och så får vi stöd av Sverigedemokraterna. Vi lever i en demokrati, och för att få igenom förslag behöver man majoritet i riksdagen. Därför samarbetar dessa fyra partier i riksdagen. Men det är inte så att vi på något är styrda av Sverigedemokraterna. I regeringen sitter Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

År 2024 har varit det tuffaste året för kommunsektorn. Nu vänder det 2025 och blir bättre.

För väldigt många kommuner har det varit till stor hjälp att resultatutjämningsreserverna, som de heter, finns. De är på drygt 50 miljarder kronor, och ungefär 80 procent av kommunerna i Sverige, inte minst många mindre kommuner, har en resultatutjämningsreserv. Det har varit till stor hjälp och gjort att många kommuner kunnat parera underskott och slippa dra ned i välfärden.

Nu ser vi att ekonomin förbättras rejält 2025 och kommer att fortsätta stärkas ytterligare de kommande åren. Som jag sa i interpellationssvaret: Bara det faktum att vi nu tryckt ned inflationen gör att kommunsektorns ekonomi förbättras med 50 miljarder kronor nästa år.

Vi hade en stor debatt tidigare i år om huruvida statsbidragen skulle höjas med 12 miljarder eller 18 miljarder kronor. Det var en skillnad på 6 miljarder kronor mellan opposition och majoritet. Nu är det 50 miljarder kronor vi pratar om, genom att vi har bedrivit en politik som varit framgångsrik i att bekämpa inflationen.

Linus Sköld sa att vi inte ger några generella statsbidrag till kommunerna 2025. Det gör vi visst! Vi ger 168 miljarder kronor i generella statsbidrag. Det är ingen ökning jämfört med i år, men vi ger 168 miljarder kronor. Det är 16 miljarder mer än för två år sedan. Därutöver har vi specialdestinerade statsbidrag till hälso- och sjukvården, äldreomsorgen och skolan som också ökar, vilket innebar att 40 procent av reformutrymmet i detta års budget gick till kommuner och regioner för att upprätthålla en stark välfärd.

Sedan vad gäller skattepolitiken: En gång i tiden, men då var Ingvar Carlsson statsminister i Sverige, stod även Socialdemokraterna upp för principen hälften kvar. Man tyckte att det var rimligt: Får jag en inkomstökning ska jag som löntagare åtminstone kunna få behålla 50 procent av denna innan det offentliga är där och norpar resten. Den principen verkar Socialdemokraterna helt ha övergett. Jag beklagar det.

Den här regeringen har nu påbörjat arbetet - vi är inte framme fullt ut - med att komma tillbaka till principen hälften kvar. Jag tycker att det är fullt rimligt.

För att sedan komma tillbaka till va-frågan har vi haft en utredning som hette Va-beredskapsutredningen - den ligger på Peter Kullgrens bord, ska sägas - och som lämnade sitt betänkande den 2 december. Där finns en del förslag om hur vi ska stärka kapaciteten i va-infrastrukturen i Sverige framöver. Dessa förslag bereds nu på Regeringskansliet. Jag kan inte i dag säga exakt hur vi kommer att gå vidare med de olika förslagen.

Fru talman! har frågat finansministern hur ministern avser att agera för att stärka kommunernas ekonomi så att välfärd och samhällsservice kan fungera även framöver, om ministern avser att agera inom sitt ansvarsområde för att förbättra kommunernas förutsättningar att möta de stora investeringsbehoven för långsiktig hållbar leverans av va-tjänster till medborgarna och om ministern överväger att framöver omprioritera så att större tillskott går till kommunerna och mindre till landets höginkomsttagare.

Interpellationen har överlämnats till mig.

I budgetpropositionen för 2025 kunde regeringen skifta fokus från inflationsbekämpning till att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Budgeten fokuserar på att stötta ekonomins återhämtning bland annat genom reformer för ökad tillväxt och en återupprättad arbetslinje. I detta ligger bland annat att lätta på skattebördan för svenska folket liksom olika åtgärder för att få fler i arbete. Att ekonomin växer och Sverige blir rikare är en viktig förutsättning för att kunna finansiera de satsningar som krävs för att Sverige ska bli ett säkrare och tryggare land att bo och leva i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kommunerna har genom den kommunala beskattningsrätten ett långtgående ansvar för finansieringen av sin verksamhet. Skatteintäkterna står också för den allra största delen av kommunernas totala intäkter. Kommunernas ekonomiska förutsättningar påverkas därmed i hög grad av skatteunderlagets utveckling. För skatteunderlagets utveckling har regeringens politik för en ökad tillväxt och en återupprättad arbetslinje en stor betydelse.

Kommunerna har under många år redovisat starka ekonomiska resultat. Det ekonomiska läget försvagades 2023, framför allt på grund av den höga inflationen. Läget är fortsatt ansträngt i år eftersom den tidigare höga inflationen fortsätter att påverka kommunerna med viss eftersläpning, och en relativt svag utveckling av skatteintäkterna väntas även i år.

Trots att statens budgetar för 2023 och 2024 behövde vara återhållsamma för att bekämpa inflationen har regeringen under dessa år prioriterat välfärden och föreslagit förstärkningar av de generella statsbidragen till kommunsektorn med sammantaget 16 miljarder kronor. Förstärkningarna har varit permanenta och fortsätter därmed att stärka kommunsektorns ekonomi 2025 och framåt. Kommunsektorns ekonomi väntas dessutom förbättras när inflationen stabiliseras på en låg nivå och sektorns pensionskostnader därmed minskar. Enligt SKR:s prognoser bedöms detta stärka resultatet med cirka 50 miljarder kronor 2025 jämfört med 2024. Samtidigt väntas en konjunkturåterhämtning, och skatteintäkterna väntas öka i snabbare takt igen.

Utmaningar för kommunerna kvarstår dock, till följd av till exempel fortsatt stora investeringsbehov, bland annat inom va-området, och den demografiska utvecklingen med en avtagande befolkningstillväxt och en ökad andel äldre personer. Det kommer därför att krävas anpassningar och omfördelning av resurser mellan verksamheter.

När det gäller vattentjänster får kommunerna ta ut avgifter för att ordna och driva allmänna va-anläggningar. En särskild utredare har haft i uppdrag att se över regelverk och ansvarsfördelning och vid behov föreslå förändringar för att säkerställa en robust och kontinuerlig leverans av vattentjänster. Utredningen överlämnade sina förslag den 2 december, och bland annat föreslås åtgärder för att stärka kommunernas va-ekonomi.

Regeringen har visat att ekonomiska tillskott till kommunsektorn prioriteras när behoven är stora. Regeringen ser nu ett behov av insatser som långsiktigt främjar kommunsektorns effektivitet och kapacitet och avsätter också medel för dessa ändamål i budgetpropositionen för 2025.

Herr talman! Vi har väl aldrig haft en regering som har jobbat så här engagerat och aktivt med digitaliseringsfrågorna och frågorna om artificiell intelligens som nu. Jag sover inte dåligt om nätterna med dåligt samvete för detta.

Men jag känner också stress och press på mig som minister med ansvar för digitaliseringsfrågorna att öka tempot. Under de två år som regeringen har suttit har vi lanserat en rad förslag och åtgärder för att främja digitaliseringen generellt och för att specifikt främja användningen av artificiell intelligens.

AI-kommissionen är en av dessa åtgärder, och man har nu presenterat 75 förslag - olika till sin karaktär. En del förslag kommer att kräva finansiering i någon av de budgetpropositioner som vi lägger fram i kammaren, och en del kommer att kräva ytterligare utredningar. En del förslag kan vi ta hand om i digitaliseringsstrategin, och andra kommer vi att behöva baka in som särskilda regeringsuppdrag till våra myndigheter.

Det är en stor bredd på förslagen, och det är det arbetet som nu vidtar på Regeringskansliet. Tack för det stora engagemanget för AI-frågor i kammaren!

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Det här är en otroligt viktig fråga som lyfts upp mer och mer. Det beror säkert på att förekomsten av reklam eller annan typ av information riktad mot barn ökar alltmer och att den blir allt svårare att kontrollera.

Vi har många gånger under denna timme pratat om att den digitala världen blir mer omfattande och att vi blir alltmer digitaliserade. Konsumentverket är en tillsynsmyndighet i frågan och ska se till att företag och medieplattformar följer de lagar som finns vad gäller marknadsföring bland annat riktad mot barn. EU har tagit initiativ till Digital Services Act, vilket innebär att sociala medieplattformar blir ansvariga för det innehåll som läggs ut och kan straffas om det finns skadligt innehåll riktat mot minderåriga.

Sedan tror jag att detta är en fråga om att lagen och juridiken måste följa med i den digitala utvecklingen, och det är jag inte alltid säker på att den gör.

Herr talman! Det här är såklart en otroligt viktig fråga vad gäller digital inkludering generellt. Det gäller inte bara AI; ju mer digitaliserade våra samhällen blir, desto hårdare riskerar det digitala utanförskapet att slå mot de människor som har svårt att manövrera i den digitala världen. Därför är detta en så viktig fråga.

Precis innan jag kom hit till frågestunden hade jag ett möte med stora delar av funktionshindersrörelsen just för att diskutera digitaliseringsfrågorna med dem. Personer med olika funktionsnedsättningar tillhör ju de grupper som är allra mest digitalt exkluderade.

Post- och telestyrelsen återkommer inom några veckor till regeringen med förslag och åtgärder som vi kan vidta för att öka den digitala inkluderingen. Digital idag, som tidigare var en Wallenbergfinansierad stiftelse, ligger nu på PTS och är därmed ett myndighetsuppdrag.

Det här är viktiga frågor som vi jobbar med redan i dag men som vi kommer att behöva jobba med ännu mer framöver. Det gläder mig att också AI-kommissionen ger konkreta förslag till regeringen i detta arbete.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Söder för frågan. Det pågår ett arbete med att effektivisera staten i Sverige generellt. Sedan kanske retoriken från herrarna Milei och Musk är något mer släggig än vad den är i statsrådet Slottners fall.

Det pågår nu ett arbete med att slå samman och minska antalet myndigheter i Sverige. Det är flera olika initiativ som pågår. De första myndighetssammanslagningarna kommer vi att se den 1 januari 2026, och det är aviserat i budgeten för nästa år. Men det handlar också om flera andra. En större utredning ska snart presenteras - det handlar om hur vi ser på de mindre myndigheterna. Statskontoret har kommit med en rapport om de så kallade nämndmyndigheterna. Här finns det förutsättningar att slå samman myndigheterna. Det är ett sätt att effektivisera staten men också att minska fragmentiseringen i staten, som jag också tycker är väldigt viktigt.

I år har myndigheterna haft ett sparbeting på 1 procent. Det är ett sätt att slimma staten så att man fokuserar mer på kärnverksamheten. Vi har också sett över kommunikationsverksamheterna i staten, som på sina håll ibland sväller över.

Det är alltså flera åtgärder som pågår.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Ollén för frågan. Det är vanligt att man väldigt snabbt på en presskonferens, exempelvis, när man precis har tagit emot en utredning får frågan: Vad tycker statsrådet om förslagen? Och så har man inte sett dem.

I detta fall var rätt många av förslagen kända innan eftersom kommissionens ordförande har varit ganska aktiv medialt och hade presenterat dem före presskonferensen. Men jag måste ändå hålla mig någorlunda till formerna.

Precis som jag har sagt tidigare under frågestunden kommer nu ett arbete att vidta där regeringen ska analysera de olika förslagen - det är 75 stycken. Ett av dem har vi sagt att vi kommer att gå vidare med: att ge ett stort antal myndigheter uppdrag i regleringsbreven inför nästa år att jobba mer med AI och jobba mer gemensamt, framför allt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Jag tycker att många av förslagen är intressanta, exempelvis det om en AI-fabrik - det har funnits sådana förslag tidigare - som ett sätt att skala upp redan befintlig innovation och befintliga användningsområden så att digital innovation inte fastnar i en kommun eller en myndighet utan får spridning och ett brett införande. Det är ett av många intressanta förslag.

Herr talman! Datamängderna kommer att öka. Det är synd att jag på stående fot inte riktigt minns en sak som jag fick höra om i ett av årets Sommar i P1. Där talades det om hur mängden data ökar explosionsartat och kommer att fortsätta öka. Denna datamängd kommer dessutom att öka i hela världen, inte bara i de mer utvecklade länderna eller i västvärlden. Vi kommer att få mer precisa och mer avancerade AI-produkter i takt med att mängden data ökar och i takt med att de regulatoriska förutsättningarna gör att vi kan dela mer av dessa data.

EU har ganska nyligen antagit en AI-lag, som nu ska införlivas i svensk lagstiftning. Den ska säkerställa en etiskt hållbar utveckling av AI, eftersom det också finns risker med AI som är av etisk karaktär. Där kan bland annat det ämne som frågeställaren tar upp absolut ingå i en avvägning.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Liljeberg för frågan. Jag får nog vara lite tråkig och formalistisk och fortsätta hänvisa till justitieministern, för det är han som är ansvarig för chat control och de förhandlingar som sker inom EU om detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Mitt departement och den avdelning som jag ansvarar för på Finansdepartementet har mig veterligen - såvida det inte har gjorts i hemlighet eller bakom lyckta dörrar - inte gjort någon sådan analys av hur just denna planerade lagstiftning skulle påverka digital integritet. Det ska sägas att den ännu inte är införd.

Tyvärr får detta bli mitt svar.

Herr talman! Det är en intressant idé som emellanåt kommer fram i olika seminarier och debatter. Nu finns inget sådant med i regeringens budget. Jag tar gärna emot förslag, idéer och tankar om hur en sådan reform skulle kunna se ut. Jag får, om jag ska vara ärlig, lite olika tydliga svar på den frågan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

För att främja ökad användning och ökad innovation tror jag att staten och regeringen behöver jobba med regulatoriska förutsättningar för det. Vi behöver öka mängden data, tillåta större datadelning, vilket är på gång genom många olika förslag, och inte minst satsa på forskning och utveckling. Och det gör regeringen.

Herr talman! Jag instämmer i ledamoten Gellermans beskrivning av fördelarna som digitalisering generellt och AI specifikt kan leda till. De är väldigt stora. Det mest spännande av allt är att dörren bara har öppnats på glänt. Vi vet väldigt lite om vad som väntar. Vi kan bara föreställa oss vilka användningsområden AI kommer att erbjuda vårt land.

Jag ser väldigt stor potential inte minst när det gäller att förbättra välfärden, för att kunna rädda människoliv och använda det i hälso- och sjukvården för att upptäcka sällsynta och allvarliga sjukdomar med större precision och mycket tidigare än i dag.

Den här rapporten kommer att beredas precis som andra utredningar och rapporter vi får. Vi kommer att påbörja ett arbete med att överväga de olika förslagen. Ett av de 75 har vi redan kunnat presentera. En del är mer långtgående och kräver ytterligare utredningar. Andra är ganska kostsamma och måste in i budgetarbetet. En del kanske kan omhändertas i den digitaliseringsstrategi vi jobbar på, och andra behöver kanske omhändertas genom särskilda regeringsuppdrag.

Låt oss se. Vi kommer att analysera förslag för förslag i detta arbete.

Herr talman! När det gäller just den konkreta frågan får vi väl se. Det finns ingen inbjudan på bordet nu, och det kommer nog inte att komma någon före jul heller. Det är dock mycket möjligt att det kommer att komma en.

Vi jobbar nu för fullt inte minst med att ta fram en ny digitaliseringsstrategi. Nu har vi fått 75 konkreta förslag av AI-kommissionen. Ett av dessa 75 kunde jag omhänderta redan på presskonferensen genom att ge ett stort antal myndigheter uppdrag i sina regleringsbrev att jobba med frågan på ett tydligare sätt.

Vi har redan under de här två åren vidtagit en del åtgärder. Det kommer att komma mycket mer. Jag tror också att vi kommer att nå politisk enighet i de här frågorna.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag tycker att regeringen visar ett stort ledarskap i frågan. Bara det faktum att vi tillsatte AI-kommissionen var ett sätt att visa ledarskap, eftersom regeringen ville få konkreta förslag på hur vi kan vässa Sverige som en digitaliseringsnation i framkant. AI spelar här en stor roll i dag och kommer att spela en allt större roll framöver. Ledamoten nämnde själv flera av de fördelar som finns med en ökad användning av AI.

Regeringen har också de här två första åren vidtagit ett flertal åtgärder för att främja användningen av AI. En av de mest intressanta är att Integritetsskyddsmyndigheten och Myndigheten för digital förvaltning har fått ett uppdrag, som kommer att redovisas nu i januari, att ta fram vägledning till kommuner, regioner och myndigheter om hur man kan använda AI och göra det på ett juridiskt och etiskt tryggt sätt. Detta har nämligen visat sig vara ett av de största hindren för användning av AI i offentlig sektor.

Fru talman! Vi skakar inte hand förrän debatten är över, och statsrådet har alltid sista ordet! Det är kutym och något jag tycker är värt att hålla fast vid.

Jag får också säga att jag imponeras av Karlssons goda minne gällande den tidigare interpellationsdebatten. Det är dock mycket möjligt att han har läst den skriftligt inför den här debatten - det kan ju hända.

Sedan får jag ändå säga att Kristdemokraterna har fler ministerposter i Sverige än vad Sverigedemokraterna har. Sverigedemokraterna har nämligen noll ministerposter eftersom de inte sitter i regeringen. Det gör i stället Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, och det är således ingen SD-ledd eller SD-styrd regering - eller någon SD-regering över huvud taget. Det är en borgerlig regering bestående av tre partier som har ett parlamentariskt samarbete med Sverigedemokraterna. Det är nämligen så valresultatet blev i den demokrati vi lever i, och vi sa före valet att dessa fyra partier på något skulle bilda majoritet i riksdagen om de fick majoritet i valet.

Det är korrekt att möjligheten naturligtvis finns. Det är klart att det finns möjlighet att titta på denna fråga genom utredning eller andra resurser, men det är inte det mest prioriterade. Vi har så otroligt mycket på vår agenda. Jag har jättemycket på min agenda som jag vill göra, och jag hinner inte göra allt det som jag väldigt gärna vill göra. Resurserna är nämligen inte oändliga, och vi måste prioritera.

Det är alltså helt korrekt att detta egentligen inte handlar om resursbrist i den meningen, för det är klart att det finns resurser om vi skulle vilja. Det finns dock annat vi faktiskt hellre vill, och detta är inte en prioriterad fråga för regeringen - just nu, utifrån det vi nu vet. Det är mycket möjligt att det kan hända saker på området som gör att vi behöver återkomma och titta på det här, men just nu ser jag ingenting i vår omvärldsbevakning som skulle föranleda någon akututryckning från regeringens sida för att ändra på detta. I stället fortsätter vi att jobba med de frågor som är mer prioriterade för regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Ja, det vore en dröm - en rent kristdemokratisk regering! Nej, det ser jag att de socialdemokratiska ledamöterna inte tycker.

Det är korrekt att vi har utredningsinstitutet till hands i regeringen, som Niklas Karlsson säger. Det är måhända stort, men det är långt ifrån oändligt. Ibland kan det låta så, men så är det faktiskt inte. Även vad gäller utredningsförfaranden och val av utredningar kan det faktiskt vara ganska hårda prioriteringar ibland. Vi har ju väldigt många idéer, men utredningsmöjligheterna är begränsade, inte minst på grund av att det finns en gräns för hur många kvalificerade jurister vi kan tillgå till olika utredningar.

Regeringen har otroligt många utredningar på gång. Vi har påbörjat väldigt många utredningar och slutfört en hel del. Många av dem är nu ute på remiss, och en del av dem görs om till lagrådsremisser. Många har till och med lett till propositioner och till ny lagstiftning. Det är Tidöavtalet som är prioriterat i detta - det vi lovade väljarna inför valet är naturligtvis prioriterat, inte minst inom områden som rättspolitik, brott och straff och migrationspolitiken. Mycket finns också inom den ekonomiska politiken, etcetera.

Det här är ingen fråga som något av våra partier har lyft i valrörelsen, i alla fall inte vad jag känner till, och det är ingenting som omfattas av Tidöavtalet. Däremot tycker vi att det ska vara samma förutsättningar för offentliga och privata utförare, och det gäller såklart såväl de ekonomiska förutsättningarna som attityder och annat. Där tycker jag att det kan se lite si och så ut hos en del kommunföreträdare. Vi kan se att en del kommunföreträdare på olika sätt försöker gynna egna utförare, exempelvis genom att låta verksamhet i egen regi gå med underskott.

Som sagt: Den här frågan är ingenting som vi har tittat på än, och det är ingen fråga som vi planerar att titta på. Jag är ärlig med att säga det. Det är ingen prioriterad fråga, och det finns andra frågor inom mitt ansvarsområde som jag tycker är viktigare än just denna, ska jag säga. Jag ser inte heller att det nu händer någonting i Kommunsverige som föranleder mig att ta några nya initiativ. Det nämns en handfull kommuner, mest i södra Sverige, som påstås ha bolagiserats av dessa skäl, men det är absolut ingen epidemi som härjar i Kommunsverige. Det tycks i stället vara ett ganska begränsat fenomen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Precis som framkommer i interpellationssvaret finns det i dagsläget inga förslag till åtgärder eller initiativ på detta område. Sedan den senaste interpellationsdebatten i ämnet för ungefär ett år sedan är det ingenting i vår omvärldsbevakning som föranleder några initiativ från regeringen. Vi upplever inte att det är någon flod av kommuner som nu väljer att bolagisera verksamhet på grund av den här frågan.

Den förra regeringen hade möjlighet att ändra i schablonersättningen. Det fanns en utredning som föreslog en sänkning till 5 procent. Den valde den förra regeringen att inte gå vidare med. Den fick också kritik från både Vårdföretagarna och SKR, som ansåg att siffrorna i utredningen inte skulle vara applicerbara i den verklighet vi lever i.

I ett schablonsystem är det ofta så att vissa verksamheter blir underkompenserade medan andra blir överkompenserade. Fördelarna är att det blir administrativt enkelt och väldigt förutsägbart.

Det finns alltså för närvarande inga planer på initiativ från regeringen i denna fråga.

Fru talman! Niklas Karlsson har frågat mig hur regeringen har följt frågan om dold mervärdesskatt under året samt vilka åtgärder jag har vidtagit eller är beredd att vidta.

Kommuner och regioner får ersättning för faktiska kostnader på grund av mervärdesskatt inom vården, skolan och omsorgen i sin egen verksamhet. Privata utförare har samma kostnad för mervärdesskatt i dessa verksamheter men får ingen ersättning direkt från staten. Därför får kommuner och regioner en schablonersättning, normalt 6 procent, som kompensation för att utförarens pris är högre eftersom det innehåller mervärdesskatt. Syftet med schablonersättningen är att förhindra att mervärdesskatten ska avgöra om kommuner och regioner väljer att bedriva verksamhet i egen eller extern regi. I utredningen Översyn av ersättning för s.k. dold mervärdesskatt (SOU 2015:93) kom man fram till att schablonersättningen var för hög och föreslog en sänkning till 5 procent, men utredningen kom även fram till att schablonen var för låg inom vissa områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen följer utvecklingen inom flera områden och sektorer på flera olika sätt, till exempel genom medierapportering, utredningsbetänkanden, rapporter, kommunbesök, möten och seminarier. Precis som vid förra svaret till interpellanten bereds för närvarande inga förslag om ändring av schablonersättningen inom Regeringskansliet.