Fru talman! Låt mig inledningsvis säga någonting kort om det här med dold mervärdesskatt. Statsrådet och jag, som jobbar med detta, är väl förtrogna med vad det innebär, men för dem som lyssnar kanske det kan vara på sin plats att berätta vad det handlar om.

Om någon kommun väljer att utföra sin verksamhet genom en privat utförare blir den utföraren skyldig att betala mervärdesskatt och sedan fakturera kommunen för den. Det innebär att verksamheten blir dyrare än om man utför den i egen regi. För att skapa konkurrensneutralitet har staten sagt att den kommun som väljer att ha en privat utförare ska kompenseras med den mervärdesskatt som den privata utföraren är skyldig att debitera kommunen.

Detta handlar om att i grunden skapa lika villkor. Det är inte ekonomin som ska styra vilken utförare som ska syssla med verksamheten. Kommunen ska alltså inte heller kunna tjäna pengar på detta, utan det är andra saker som ska avgöra om man väljer andra utförare eller bedriver verksamheten i egen regi.

Det har nu visat sig att systemet med kompensation för det som kallas dold mervärdesskatt överkompenserar kommunerna när de väljer andra utförare i stället för egen regi. Det har i sin tur inneburit att det nu runt om i Kommunsverige utvecklas ett fenomen där kommunerna väljer att bolagisera den egna verksamheten och bedriva den i kommunala aktiebolag för att de ska få tillbaka mervärdesskatten med överkompensation. Detta innebär i praktiken att kommunerna börjar ägna sig åt skatteplanering genom privatisering och tjänar pengar på detta. Men de pengar man får till kommunen kommer fortfarande från vår gemensamma kassakista. Det är staten som skickar dem till kommunerna. Det är inga nya pengar.

Fru talman! Det här är faktiskt inte rimligt. Redan för knappt ett år sedan ställde jag en interpellation i samma ärende till finansministern. Statsrådet Slottner var den som var ansvarig och besvarade interpellationen. Det svar han gav då tolkade jag som att han var välvilligt inställd. Statsrådet Slottner kunde på plats lova att man skulle fortsätta att följa frågan men sa också att regeringen bara "suttit i drygt ett år".

Nu står vi här igen, ett år senare. Regeringen har suttit något lite längre. Man har läst lite fler tidningar, lyssnat på lite mer radio och haft några fler möten. Jag ställer min fråga till statsrådet igen, med tanke på att vi har samma inställning. Det var åtminstone vad statsrådet gav uttryck för i den förra interpellationsdebatten. Konkurrensneutraliteten måste gälla, och vi har ansvar för att upprätthålla den och se till att kompensationen är rätt på alla håll, så att man varken förlorar eller tjänar pengar på detta. Jag undrar: Vilka åtgärder är nu statsrådet beredd att vidta för att komma till rätta med den överkompensation vi ser i Kommunsverige när det gäller mervärdesskatten?

Fru talman! Jag får i dag ungefär samma svar som för ett år sedan. Jag ska erkänna att det gör mig något besviken, med tanke på att vi ändå delar uppfattning - om statsrådet är ärlig i det han säger, vilket jag tror att han är. Han gav för ett år sedan, precis som han gör nu, uttryck för att systemet inte fångar upp det här på ett exakt sätt.

Jag är inte själv ute efter att ta bort schabloniseringen. Jag ser också fördelarna med den. Men jag tycker att det finns anledning att fundera över detta med anledning av det faktum att det inte råder konkurrensneutralitet och att vi från statens sida skapar incitament för att privatisera - inte för att det skulle stärka verksamheten och göra den bättre eller för att det skulle finnas principer eller argument i kommunerna för hur de ska utveckla det som de sysslar med utan för att det är rent ekonomiskt fördelaktigt.

Fru talman! Jag är inte heller ute efter att statsrådet i dagens debatt ska tala om hur saker och ting ska se ut i detalj. Men det är trots allt så att den regering som fortsatt styr riket har ett helt utredningsinstitut till sitt förfogande. Detta utredningsinstitut ska vi vara rädda om och stolta över. Det ger oss förutsättningar att när omvärlden förändras uppdatera våra samhällsanalyser och fundera på vad vi kan åstadkomma för att föra en politik som är rätt och riktig.

Den här interpellationsdebatten hade inte behövt vara så lång. Om det nu är så som statsrådet säger, att han tycker att det här är orimligt och att man åtminstone hade behövt uppdatera sig om vad som föreligger och vad man skulle kunna göra åt det, hade ju statsrådet mycket enkelt och mycket kort kunnat svara till mig och resten av kammaren: "Det här ska vi ta på allvar. Vi ska försöka göra någonting åt det. Men innan vi gör det behöver vi en uppdatering om hur verkligheten ser ut. Jag är beredd att ta detta vidare. Jag är beredd att eventuellt tillsätta en utredning. Sedan kan vi återkomma till diskussionen."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tror inte heller att vi når hela vägen till perfektion. Men det finns alltid anledning att rätta till saker och ting som är fel. Även om det för närvarande inte föreligger någon flod av privatisering i Kommunsverige - en sådan kan naturligtvis komma - utgör både principen och de omständigheter vi lever under starka skäl till att göra mer än att bara följa medierapportering, lyssna på radio, läsa tidningar och ha ett antal möten med kommunala företrädare. Vi kan bättre. Det gäller även en kristdemokratisk regering, tror jag.

Fru talman! Jag ska väl börja med en rättelse: Nej, vi har ingen kristdemokratisk regering utan en SD-styrd regering. Det är helt korrekt, och jag tackar för att statsrådet rättade mig kring detta.

Så här är det: Utredningsinstitutet är stort - så är det naturligtvis - men man har också annat till sitt förfogande. Man har ett helt statskontor, och man har ett helt regeringskansli. Möjligheten att fördjupa sig i detta finns alltså där. Det handlar inte om resursbrist, utan det handlar om vilja. Statsrådet har nu vid ett flertal tillfällen i två interpellationsdebatter sagt att man följer frågan men inte gör någonting. Jag kan inte konstatera annat än att svaret egentligen inte är någonting värt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den som följer utvecklingen kring systemet med dold mervärdesskatt kan konstatera att det har justerats under både socialdemokratiskt och borgerligt ledda regeringar. Det gjordes första gången 2008, då man gjorde en justering av mervärdesskattekompensationen. Det var en borgerlig regering som gjorde det. Statskontoret gjorde en översyn 2011, och det var en borgerlig regering som lät göra detta. Man lade också fram förslag i en offentlig utredning 2015, vilket under Magdalena Andersson som finansminister ledde till en förändring i förordningsskrivandet.

Det här är inte en fråga om resursbrist, utan det är en fråga om vilja. Om jag ändå ska tolka statsrådet välvilligt tror jag att han faktiskt tycker att man skulle kunna titta på detta och göra någonting bättre. Jag är inte ute efter att polemisera, utan jag är ärligt och uppriktigt ute efter att hitta ett system som är bättre. Jag sa i den förra interpellationsdebatten att jag sträcker ut en hand för att vi ska göra det gemensamt. Statsrådet svarade då att han, om Socialdemokraterna gör det, är beredd att fatta den handen. Nu kommer den igen, och jag hoppas att statsrådet tar den.

(Applåder)