Ulrika Heindorff

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret och för förtydligandet.

Ledamoten får gärna säga vilka pengar det handlar om under 2023. Åsa Eriksson nämnde att det handlar om en trappa. I och med att till exempel Socialdemokraternas systerpartier på vänsterkanten har satsat ungefär 5,1 miljarder - det står i antingen Vänsterns eller Miljöpartiets budget - hade det varit intressant att kunna jämföra detta med satsningarna i denna socialdemokratiska trappa.

Jag tror att jag har tid att fråga ledamoten om ytterligare en sak. Det gäller det mål för sjukförsäkringen som sju av åtta partier står bakom. Målet är en stabil och låg nivå vad gäller sjukskrivningar. Men det vi kan läsa här är ju att den förändring som gjordes vid dag 180 gjorde att det blev i varje fall 15 000 fler sjukfall i december 2021 jämfört med året före.

Jag hörde att ledamoten innan pratade om förändringar i rätt riktning, men det var faktiskt så att över 20 000 fler var sjukskrivna jämfört med året innan. De som hade varit sjukskrivna längre än 180 dagar var 15 000 fler.

Därför ställer jag mig frågande. Jag har inte sett något i er budgetmotion för utgiftsområdet som visar att ni fortfarande ställer er bakom det målet. Jag har sett att ett parti avviker från den linjen. Jag blir lite frågande när de förändringar som Socialdemokraterna gjorde under förra mandatperioden innebar att under ett år ökade sjukskrivningarna med ungefär 20 000 fall. Står Socialdemokraterna fortfarande bakom målet för sjukförsäkringen, det vill säga en långsiktigt stabil och låg nivå?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för hennes anförande.

Som alla vet innebar covid-19 en exceptionell situation som också krävde exceptionella åtgärder. Vi i Moderaterna var drivande bakom ett antal viktiga åtgärder som vidtogs under covid, bland annat slopat karensavdrag och en utökning av förebyggande sjukpenning för personer i riskgrupper. Men lika övertygade som vi var om att detta skulle införas under en begränsad tid var vi om att det skulle rullas tillbaka när covid drog sig tillbaka.

Nu hör jag ledamoten prata om en miljardsatsning på karensavdraget. Jag letar febrilt i betänkandet och tittar på de olika utgiftsområdena, och jag behöver nog ett litet förtydligande. Vad gäller sjukpenning och rehabilitering är Socialdemokraternas budgetförslag likalydande med regeringens. Vad gäller aktivitets- och sjukersättning är det 230 miljoner som skiljer dem åt. Vi pratar alltså om ett utgiftsområde som omfattar 106 ½ miljarder, och det skiljer 230 miljoner mellan Socialdemokraternas förslag och regeringens förslag. Ledamoten får gärna leda mig igenom hur Socialdemokraterna får in ett karensavdrag som skulle kosta ungefär 5,1 miljarder.

Herr talman! I dag debatterar vi förvalsalternativet inom premiepensionen. Det gäller tre ändringar på området, nämligen i socialförsäkringsbalken, i allmänna pensionsfonder och i lagen om Sjätte AP-fonden.

Ändringarna som görs innebär en reglering av Sjunde AP-fonden och förvaltning åt de personer som själva inte har gjort ett val i sin premiepension. Moderaterna ställer sig bakom propositionen.

Premiepensionen är en del av den allmänna pensionen. Varje år avsätts 2 ½ procent av ens pensionsgrundande inkomst och andra skattepliktiga ersättningar till just premiepensionen, som jag framöver kommer att kalla ppm. Man väljer själv om man vill placera pengarna genom fondval eller om man vill låta pengarna ligga kvar i det statliga förvalsalternativet.

Nu några ord om förvalsalternativets mål och utformning. Det nya målet för ppm trädde i kraft i juni i år. Bakgrunden till det är den pensionsöverenskommelse som gjordes 2017. Ibland tar det lite tid i politiken. Enligt det nya målet ska premiepensionssystemet erbjuda ett pensionssparande av hög kvalitet som ger en trygg pension.

Förvalsalternativet kan man säga är gjort som en samlad produkt där investeringsrisken justeras tydligt över tid efter personens ålder. Vid 56 års ålder får man gradvis större del räntor i portföljen.

Som jag nämnde inledningsvis förvaltar Sjunde AP-fonden ppm åt de individer som inte själva valt fonder för sin ppm. De ändringar som föreslås i propositionen avser större möjligheter att placera medel i vissa slags tillgångar.

Herr talman! I Tidöavtalet som är ingånget mellan samarbetspartierna finns en skrivning om hushållsekonomi där det fastslås att det ska tas fram förslag på hur pensionärers ekonomi kan stärkas och valfriheten värnas. Efter att ha spenderat fyra år inom ramen för socialutskottet och jobbat nästan uteslutande med seniorers frågor ser jag att just valfriheten för årsrika behöver värnas inom många områden - inom omsorg men också inom ekonomi. Genom det beslut vi fattar i dag kommer förhoppningsvis målet att uppfyllas om stärkt ekonomi. Vi får återkomma längre fram med fler förslag som också värnar valfriheten.

Sedan den moderatledda regeringen tillträdde har vi en äldreminister, vilket jag tycker är väldigt positivt. Det var något som min partiledare och numera tillika vår statsminister utlovade under valrörelsen och som blev verklighet efter valet. Äldreministern har även ansvar för socialförsäkringarna. Ministern har uttalat att det är viktigt att trygga ekonomin för dem som arbetat ett helt arbetsliv, och utformningen av ppm är en del i att trygga ekonomin.

Herr talman! Sverige har ett i grunden stabilt och väl fungerande pensionssystem. Men i takt med att vi lever allt längre behöver pensionssystemet justeras så att pensionerna inte sjunker. För Moderaterna är det helt avgörande att om man har arbetat ett helt arbetsliv och varit med och byggt Sverige ska man känna att det har lönat sig.

Eftersom frågan om pensionerna och pensionssystemet är långsiktig måste också grundprinciperna för pensionssystemet vara stabila och hålla över tid. Pensionen ska räcka till ett tryggt liv som pensionär, och det ska vara möjligt att höja sin pension genom flit och sparande.

Det är bra, herr talman, att det finns en bred majoritet bakom beslutet som vi kommer att fatta här i dag gällande förvalsalternativet inom ppm. Moderaterna välkomnar en bred uppslutning i dessa viktiga och långsiktiga frågor. Det här är den första debatten om pensionerna denna mandatperiod, men jag är helt övertygad om att det inte är den sista. Förhoppningsvis kan dessa viktiga beslut om pensionerna även i fortsättningen fattas av en bred majoritet i riksdagen.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Rågsjö för frågorna och funderingarna. Det är trevligt att mötas i kammaren när vi nu inte längre sitter i samma utskott, socialutskottet.

Vad gäller tandvård är det väl trevligt att vi ibland kan mötas över partigränserna. Jag ser fram emot den utredning som kommer om hur man kan stärka högkostnadsskyddet inom tandvården. Med den tydliga kopplingen mellan allmän hälsa och munhälsa är detta ett viktigt steg.

När det gäller seniorers ekonomi lyfte jag upp både skatten och stärkt ekonomi i sin helhet för pensionärer. Det gäller också att värna valfriheten, och här tycker vi kanske lite olika. Vi återkommer till denna fråga som även den finns med som en tydlig inriktning i Tidöavtalet, som det ju heter.

Herr talman! För mig började livet efter 100, sa fantastiska, tyvärr numera avlidna, Dagny Carlsson inför sin 104-årsdag.

Vi moderater vill stärka alla äldres rätt till ett gott liv, oavsett om man är lika pigg som Dagny eller om man behöver stöd och stöttning i form av omsorg och hemsjukvård.

Alla seniorer ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande både i samhället och över sin egen vardag. Alla ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende, och alla årsrika ska mötas med respekt och ha god tillgång till vård och omsorg.

Herr talman! Det nyligen ingångna Tidöavtalet, som är slutet mellan regeringspartierna M, KD, L och samarbetspartiet SD, har ett avsnitt om hälso- och sjukvård. Längst ned på sidan 8 lyfts frågan om stärkt anhörigstöd fram, och det gjorde mig väldigt glad. Jag tog upp detta i talarstolen ett antal gånger under förra mandatperioden, och jag har även drivit frågan tillsammans med mina moderata kollegor inom ramen för socialutskottet.

Över 1 miljon människor i Sverige stöttar i dag någon närstående. I en rapport som kom 2019 konstateras att familjens omsorgsinsatser årligen motsvarar ungefär 200 miljarder kronor, vilket är dubbelt så mycket som de kommunala insatserna i Sverige under ett år.

Många anhöriga befinner sig själva mitt i livet med allt vad det innebär. Att ta hand om sin anhöriga samtidigt som man ska vara en närvarande förälder, partner och anställd kan bli övermäktigt. Många går ned i arbetstid för att få livet att gå ihop. Det kan skapa oro och stress, och man kan till och med känna maktlöshet och sorg. Det är därför viktigt att vi stärker anhörigstödet.

I Tidöavtalet beskrivs att anhöriga ska få en kontaktperson, och det tror jag kommer att göra stor skillnad. Det lyfts också fram i avtalet att en nationell anhöriglinje som ska vara tillgänglig dygnet om.

Tidöavtalet har fler bra skrivningar gällande seniorer. Till exempel ska en utredning tillsättas för att stärka tandvårdens högkostnadsskydd. Här nämns konkret att äldre personer med sämst tandhälsa ska prioriteras. Då vi vet att kopplingen är stark mellan allmän hälsa och munhälsa är detta ett förslag jag verkligen välkomnar.

Herr talman! Under ett antal år har vi moderater drivit frågan om språkkrav inom äldreomsorgen. Vi tror att det är rimligt och bra att man inte behöver tala perfekt svenska men begriplig svenska. Även detta finns med i Tidöavtalet, och Socialdepartementet ges i uppdrag att utreda och ta fram förslag på hur ett sådant språkkrav skulle kunna genomföras.

Slutligen vill jag säga några ord om seniorers ekonomi, för det är också viktigt. Inom ramen för Tidöavtalet är inriktningen tydlig. Vi vill sänka skatten på både inkomster och pensioner. En tydlig inriktning i avtalet är också att pensionärernas ekonomi ska stärkas och valfriheten värnas.

Mycket är sagt om Tidöavtalet, men som en förkämpe för seniorfrågor ser jag med tillförsikt på kommande mandatperiod.

(Applåder)