Magnus Resare

Fru talman! Välkommen till debatten!

Apropå ett tidigare replikskifte och Jonny Catos känslor inför att bli kallad röd ska vi väl inte ha någon större debatt om det, men ett medskick är att om man väljer att rösta på socialdemokratiska statsministerkandidater, rösta mot borgerliga statsministerkandidater och bilda röda konstellationer i exempelvis SKR får man nog ta att man identifieras som ett rött parti av andra partier. Om Jonny Cato och hans partivänner känner att de vill bli borgerliga igen är de varmt välkomna tillbaka.

Jag har därefter två frågor till Jonny Cato som jag gärna skulle vilja ha svar på.

Ska jag tolka Jonny Cato som att ni inte vill ha något lönegolv eller försörjningskrav över huvud taget, eller identifierar ni 13 000 kronor i månaden som något slags ultimat nivå som för alltid ska gälla?

Sedan undrar jag hur ledamoten ser på detta med att besätta arbeten. När man ska besätta ett arbete, ska det arbetet i första hand gå till en person som redan är i landet, ska det gå till någon som tas hit från andra sidan planeten eller spelar det inte någon roll?

Min bedömning är att man i första hand ska besätta svenska jobb med personer som redan är här. Delar Cato den uppfattningen, eller har han någon annan?

Fru talman! Där har vi väsentligt olika uppfattning.

Vi står alltid på företagarens sida, och vi tycker att det är viktigt att företagande fungerar i det här landet. Företagare skapar jobb. Arbetande människor är de som ser till att det finns fungerande välfärd och ett fungerande samhälle.

Därför säger vi att i första steget är det fråga om ungefär 26 500 kronor, för att i nästa steg gå vidare med det som kommer att vara vår förda politik för lång tid framåt. Vi måste sätta stopp för det som har varit med 13 000 kronor som försörjningskrav. Det har ju inte fungerat, utan det har bara skapat en kriminell svart arbetsmarknad - och en sådan vill vi inte ha.

Nu har vi tagit det första klivet, och sedan kommer vi säkerligen att återkomma till exakt vilka branscher som kommer att få undantag. Ledamoten och intresseorganisationer kan vara säkra på att Moderaterna kommer att se till att det blir bra.

Fru talman! Till att börja med är det önskvärt att ledamoten själv presenterar någon form av siffror som ledamoten tycker är mer rimliga och relevanta. Vi kanske kan återkomma till det i en senare debatt. Siffran 700 000 utomeuropeiskt födda som inte är självförsörjande står jag fast vid tills ledamoten överbevisar mig.

Vad gäller dagens försörjningskrav har vi sagt att 80 procent av medianlönen är ett bra första steg. Då slår vi inte undan benen för företagare som fortfarande har ett behov av att ta hit personal. Till exempel ligger utomeuropeiska kockar som hämtats hit för att arbeta ungefär där i snittlön. Vi tror att detta är en rimlig siffra i ett första steg, och sedan vill vi se över det.

Vi tycker att det är viktigt att svenska jobb i första hand går till människor som finns i detta land, oavsett ursprung.

Fru talman! Jag inledde mitt anförande med att påpeka att det är viktigt att komma ihåg att många utomeuropeiskt födda och utrikes födda arbetar och bidrar till samhället. Jag glömmer inte bort dessa människor och deras insatser.

Som jag också nämnde har vi 1,3 miljoner människor i landet som inte är självförsörjande, och av dessa är 700 000 utomeuropeiskt födda. Jag upplever att detta är ett problem som vi ska ta på allvar, och jag upplever att mitt anförande handlar om att det är dessa människor som vi ska hjälpa ut i försörjning.

Jag förstår att inte alla dessa 700 000 kan arbeta. Jag förstår att dessa 1,3 miljoner människor inte kan eller bör arbeta därför att de är i studier, har en funktionsnedsättning eller vad det kan vara som gör att de inte står till arbetsmarknadens förfogande. Men man måste ändå konstatera att av de 1,3 miljoner människor i Sverige som inte är självförsörjande är det en hel del människor som säkert drömmer om att få ett arbete. Jag menar att vi har ett system i dag som gör att vi konkurrerar ut dessa personer från den svenska arbetsmarknaden genom att låta människor från andra sidan planeten åka hit och arbeta.

Jag upplever att vi på allvar bör fundera på om den arbetskraftsinvandring som vi har haft och tillämpat i detta land har varit av godo för de människor som redan är här eller om den faktiskt har hjälpt till att sätta dem i utanförskap. Detta är ett stort problem, och vi vill skapa förutsättningar för dessa människor att få ett jobb. Jag tror att en stor del av dessa människor vill komma in på arbetsmarknaden.

Fru talman! Jag upplever inte att vi på något sätt dikterar några löner eller villkor på arbetsmarknaden.

Vi är inte klara med den här frågan. Regeringen hade en presskonferens i dag där vi presenterade vad vårt försörjningskrav ska vara: 26 500 kronor. Nu sätter vi detta i ett första steg, och sedan arbetar vi med det. Vi vill se över vilka yrken det finns behov av i framtiden, var vi ska göra undantag och var vi ska lägga medianlönen. 32 000 har vi sagt är vårt mål i framtiden. Vi kommer att komma dit, det är vi överens om, men vissa undantag kommer att behöva göras. Där vi är nu på 80 procent slår det rätt hårt ungefär på den nivå där alla kockar ligger, och vi vet att det finns ett oerhört behov av att få hit kockar från andra delar av världen. Det vet kanske ledamoten själv, som jag vet har en bakgrund i yrket. Vi ser detta, och då kanske vi inte bör sätta golvet på 32 000 just nu, utan vi avvaktar och utreder saken.

Men det var ett akut behov av att sätta någon form av försörjningskrav så att vi inte fortsätter att ha 13 000 kronors-anställningar som någon form av lägstanivå i Sverige. Det var inte ett hållbart system, och det verkar vi vara rörande överens om i kammaren. Vi är på väg åt rätt håll, det är min absoluta uppfattning.

Fru talman! Vi tycker också att det är viktigt att framhålla att det ska finnas undantag från de försörjningskrav som vi nu inför.

Vi har en akut problematik att lösa, nämligen att vi har haft ett försörjningskrav på 13 000 kronor. Så kan vi inte ha det. Det verkar rätt många partier här vara rörande överens om. Vi måste höja det. Därför tar vi nu steg ett och höjer det till 26 500 för att utvärdera och i lugn och ro titta på var vi behöver göra undantag, var vi har ett behov som vi inte kan täcka genom den svenska arbetslöshetspoolen med människor.

Vi är rörande överens om att vi kommer att ha behov av arbetskraftsinvandring även i framtiden. Vi har nog bara lite olika syn på hur vi ska lösa den. Vi medger att det ska finnas möjlighet för undantag, för i vissa branscher och yrken kommer vi att behöva det. Vi vill inte slå undan benen på en enda företagare genom att genomföra detta. Vi vill slå undan benen på dem som missbrukar och utnyttjar systemet, och vi vill hjälpa människor som i dag står utanför arbetsmarknaden och som redan är i vårt land att komma ut på arbetsmarknaden om de har möjlighet att jobba. Jag tror att det är viktigt för alla människor i det här landet som inte har ett jobb och som vill ha ett jobb att de har möjlighet att få ett jobb och att de inte blir utkonkurrerade av någon som är på andra sidan planeten.

Fru talman! Det är glädjande att följa regeringens arbete med att förbättra reglerna för arbetstillstånd. Vi moderater tycker alltid att det är bra och viktigt med människor som arbetar. Att människor arbetar lägger grunden för vårt samhälle och för vår välfärd. Varje arbetad timme i vårt land är en timme som bidrar till allt som är bra med Sverige.

Jag vill också redan inledningsvis poängtera att många utrikes födda bidrar på ett jättebra sätt till vårt samhälle genom att arbeta. Det ska vi vara noga med att komma ihåg. Jag hoppas såklart att det ska fortsätta vara så även i framtiden.

Debatten ska inte handla om att det är ett problem med människor som vill jobba.

Fru talman! Däremot har vi ett problem i Sverige i dag med människor som inte arbetar. Detta är värt att prata om, för det är ett problem.

År efter år har inte minst socialdemokratiska företrädare stått i just denna talarstol och förklarat vikten av en extrem migration, ett extremt mottagande, och försvarat det med att vi behöver arbetskraft som kan arbeta inom välfärden. Alla vi som växte upp under 90-talet och det tidiga 2000-talet skolades att tro att utan invandring skulle välfärdsstaten kollapsa. Vem ska då arbeta på våra äldreboenden, sa man. Allt med invandring var bra, och att tycka något annat var rasism. Ju fler människor Sverige tog in, desto rikare skulle vårt land bli. Så påstods det verkligen.

Fru talman! Blev det så? Blev invandringen verkligen den kassako som utlovades när jag växte upp? Sverige har i dag över 700 000 utrikes födda som inte är självförsörjande. Totalt är över 1,3 miljoner människor i landet inte självförsörjande. Ändå står vi här och debatterar arbetskraftsinvandring. Jag tycker att det är lite konstigt.

Att i detta läge upprätthålla ett system som gör att människor som redan är här fortsätter att stå utanför arbetsmarknaden för att jobben går till människor från andra sidan jordklotet är orimligt.

Vi vet att människor i Sverige tackar nej till arbeten för att bidrag ger mer än lön eller i varje fall lika mycket som lön. Vi kan nog vara ganska säkra på att många utan lojalitet till den svenska välfärdsstaten därför missbrukar våra system.

Det är därför skönt att veta att begränsningen av möjlighet att ta hit arbetskraft till lågbetalda jobb sker samtidigt som vi kommer att införa ett bidragstak. Det kan vara bra att veta för dem som i dag utnyttjar och missbrukar välfärdssystemen att vi tänker sätta stopp för det. Kan du arbeta ska du arbeta. Då och bara då kan vi upprätthålla den svenska välfärden.

Fru talman! Svensk arbetsmarknad ska i första hand besättas av människor som redan bor i landet. Vi vet också att en massa människor inget hellre vill än att få ett arbete. Dem ska vi hjälpa.

När det kommer till arbeten som inte ställer krav på språk eller utbildning ska vi politiker reformera de system som behövs för att få ut människor som redan är här i landet till dessa arbeten. Det handlar bland annat om att minska möjligheten att missbruka bidrag.

När det kommer till arbeten som ställer högre krav ska vi möjliggöra en kompetensförsörjning genom det svenska utbildningssystemet. Det är viktigt. Men att kompetensförsörjning kan ta tid förstår vi, och därför höjer vi försörjningskravet rejält, men inte oändligt, för att nödvändig kompetens fortfarande ska kunna hämtas till Sverige. Det är oerhört viktigt att svenska företag kan konkurrera på en internationell marknad.

Det vore naivt att tro att de 700 000 utomeuropeiskt födda som i dag inte är självförsörjande skulle kunna hoppa in som ingenjörer på Scania eller som it-utvecklare.

Vi ser det också som positivt att regeringen öppnar upp och möjliggör för vissa undantag från lönegolvet, eller försörjningskravet. I första hand gäller det vissa säsongsarbeten där vi i dag ser att företagen annars inte kan försörjas med relevant personal. Men låt detta vara undantag och ingenting annat.

Fru talman! Låt oss vara överens om att det ska råda ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden. Genom reformerna tror vi oss få bukt med mycket av det missbruk vi vet har förekommit med ibland direkt kriminella upplägg där människor köpt ett arbetstillstånd, inte för att de i första hand vill komma hit och arbeta utan för att få tillgång till Sverige. Egentligen är det en dold asylinvandring för människor utan asylskäl.

Genom att höja försörjningskravet och i övrigt skärpa regelverken försvårar vi för att sådant här fortsätter. Men givetvis går det aldrig att bli helt fri från missbruk av systemet.

Fru talman! Jag vill särskilt framhålla det goda samarbetet med de regeringsbärande partierna i denna fråga. Våra kompisar i Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna samarbetar konstruktivt med oss för att lägga om Sveriges kurs och riktning i denna fråga liksom i många andra. Det är givetvis mycket enklare att få till en bra politik när alla identifierar samma problem och gemensamt resonerar fram lösningar på dem. Det är också glädjande att se att Socialdemokraterna i så stor utsträckning hänger på regeringen i migrationsfrågorna. I och för sig är det kanske ett lite sent och yrvaket uppvaknande hos Socialdemokraterna i dessa frågor, men ändå. Det är bra med bred enighet i de stora samhällsfrågorna.

Socialdemokraterna lämnar efter sig ett kaos på migrationsområdet. Det kommer man inte ifrån. Fast det kanske inte bara är de som ska beskyllas för detta, även om de såklart är ytterst ansvariga för de senaste åtta årens utveckling. Socialdemokraterna verkar förresten verkligen vilja göra avbön efter sitt migrationshaveri. Titta bara på Anders Ygemans utspel häromdagen när han fick feeling och drog igång som en propeller och presenterade ett eget ygemanskt lönegolv, eller vad man ska kalla det. Det var helt uppenbart baserat på Tidöpartiernas förslag och politik, men det kanske inte riktigt kom fram på presskonferensen.

Den moderatledda regeringen presenterade i dag ett eget förslag på ett höjt försörjningskrav. Det är ett förslag som är förankrat i riksdagen, till skillnad från den ygemanska kopian. Vi säger i det här läget att lönegolvet, eller försörjningskravet, ska vara strax över 26 500 kronor. Det är 80 procent av medianlönen, och det kommer sedan öka till över 32 000 kronor i nästa steg. Vi är överens bland Tidöpartierna om att det steget ska tas.

Fru talman! Ibland kan jag ändå känna en viss sympati för Socialdemokraterna, kanske inte för deras parti men i alla fall för deras tidigare situation. Man måste ändå ha med sig att de har varit tvungna att bedriva sin politik med Vänsterpartiet, Miljöpartiet och det tidigare borgerliga partiet men numera röda stödhjulspartiet Centerpartiet. Med den konstellationen kan det nog inte gå så mycket annat än rätt dåligt i de här frågorna. Väljarna måste ha med sig att detta faktiskt är alternativet som kommer pressa Socialdemokraterna framför sig om det skulle bli ett regeringsskifte. Centerpartiet verkar förresten använda arbetskraftsinvandringen som ytterligare ett loophole för att fortsätta sin kamp för öppna gränser. Det kan enkelt konstateras om man ser till deras motioner som vi nu föreslår avslås. Så hur ska sossarna få igenom sin politik? Jag tror att det blir som vanligt: Migrationsfrågorna är det första man förhandlar bort när man vill komma åt makten. Så tror jag att det blir.

I övrigt motionerar oppositionen ganska mycket i linje med regeringens politik och föreslår framför allt sådant som regeringen redan arbetar med. Som moderat tycker jag därför att det är glädjande att Socialdemokraterna och flera av de andra oppositionspartierna nu ändå verkar medge att vi är svaren på de stora samhällsfrågorna.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Min uppfattning är att om jag replikerar på ledamotens anförande är det ledamoten som ska svara på mina frågor, inte tvärtom. Jag kommer strax att hålla mitt anförande, och därefter finns möjlighet att ställa frågor till mig.

Eftersom jag till synes inte fick några svar på mina frågor, kan jag ställa en annan fråga. Jag tyckte mig uppfatta att ledamoten hade synpunkter på att vi inför vissa undantag från försörjningskravet. Vad har ledamoten för svar till alla de företagare som riskerar sina verksamheter med tanke på att det är en väldigt snabb omställning som nu sker?

Fru talman! Annika Hirvonen och jag är rörande överens om att det finns problem i världen. Nu handlar den här debatten om migrationsdomstolarnas handläggningstider. Man måste ju se att det kraftiga mottagande som vi hade under några år i mitten på 2010-talet såklart påverkade det systemet.

Vi ser i den rapport som är föremål för debatten just nu att nivåerna är på väg ned och att det börjar bli en bättre situation. Då tycker jag väl att det är en god sak att låta se vad som sker nu och om det blir bättre.

Vi kommer att lägga om migrationspolitiken i Sverige, vilket förmodligen kommer att leda till ett lägre asylmottagande. Blir det ett lägre asylmottagande kommer vi också sannolikt att ha lägre belastning på migrationsdomstolarna. Vi kan väl börja med att se vart det här tar vägen innan vi börjar styra domstolarna alltför mycket. Det är också det vi föreslår när vi yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Då ska jag börja med att svara på det som gäller öppna gränser. Det var ju så att vi framför allt 2015 såg 150 000 personer komma till Sverige under ett år, och det är klart att det blir en påfrestning på vårt system. Det gäller bland annat Migrationsverket, som gjorde ett otroligt arbete och tog sig igenom 150 000 ärenden, även om det tog tid.

Som Annika Hirvonen var inne på förut fanns det de som fick sin sak prövad 2018 även om de kom hit 2015. Men det är klart att man inte bara kan ta in någon och låta den börja utreda asylärenden. Det tar ju tid även där. Den processen fick alltså ta tid. När man sedan hade arbetat igenom ärendena hamnade de givetvis hos migrationsdomstolarna, och då blev det en påfrestning för den myndigheten. Detta har ju ingenting att göra med om man tycker att det är rätt eller fel med asyl. Det är självklart att vilket system som helst blir påfrestat om man är van vid kanske 20 000-30 000 ärenden per år och det helt plötsligt blir det femdubbla - det spelar ingen roll om det är migrationsdomstolarna eller någonting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Vad gäller en utredning tror jag att vi får återkomma i den frågan. Det är inget som jag kan ge svar på i dag i talarstolen.

Fru talman! Det är såklart väldigt allvarligt att vi ännu inte når målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Vi i Moderaterna har ärvt denna situation, och vi har också för avsikt att så snart vi kan lösa den. För oss är det därför glädjande att det nu tillförs resurser redan 2023 för att förbättra läget i Sverige och för migrationsdomstolarna.

Fru talman! Man ska också komma ihåg att långa handläggningstider är ett generellt problem i Sveriges domstolar. Det är inte någonting som bara förekommer vid migrationsdomstolarna. Vi tror inte heller att det är ett problem som man bara kan lösa genom någon form av quickfix genom att föra över en bunt pengar. Det är ett lite bredare problem än så. Det behöver utbildas nya domare. Det framgår också av Riksrevisionens rapport att det behövs nya lokaler, och sådant tar naturligtvis tid. Så även om man har pengar är inte det allt. Det är också annat som tar tid som man måste ta hänsyn till.

Fru talman! Det är också glädjande att läsa i rapporten att läget nu faktiskt börjar förbättras. Detta är sannolikt en effekt av att asylmottagandet har minskat de senaste åren, vilket såklart i nästa led minskar trycket på migrationsdomstolarna.

Jag tror också att en effekt kan vara att man under coronapandemin hade många förhandlingar som ställdes in i sista minuten, vilket belastade domstolarna. Nu när domstolarna kan börja återgå till en mer ordinarie verksamhet och inte har så många inställda förhandlingar avhjälper det också situationen och minskar handläggningstiden för mål. Vi tror att detta kommer att ge effekt. Vi ser det redan nu, och det framgår av rapporten.

Det är inte långsökt att tro att den tidigare regeringens öppna-gränser-politik, som bedrevs under rätt så många år, egentligen kanske är hela skälet till att vi har den situation som vi har i dag vid just migrationsdomstolarna. Man har haft ett stort asylmottagande i Sverige, och det är klart att om man har det ger det konsekvenser också i nästa led. Först är det Migrationsverket som får en hel del ärenden som de måste hantera. När Migrationsverket har tagit sig igenom dem hamnar de ibland hos migrationsdomstolarna, och då kan det bli långa handläggningstider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Med tanke på den totala kursändring som den nya regeringen gör i denna fråga inom migrationsområdet finns det enligt mig inga skäl att betvivla att trycket på migrationsdomstolarna kommer att fortsätta att minska ännu mer i nästa led.

Det finns ett stöd för Tidöavtalet i Sveriges riksdag, och det kommer att genomföras. Det tror jag kommer att ge effekt även i fråga om detta.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag också mana till en viss försiktighet från oss politiker när det handlar om att alltför mycket styra domstolarnas prioriteringsordning mellan olika mål i landet, även om vi såklart ska ha åsikter om det. Migrationsdomstolarna är en del av förvaltningsrätterna. Om man ställer alltför skarpa krav på till exempel deadliner för en viss typ av mål, som två partier nu gör, riskerar man också att skapa en situation där kanske andra angelägna mål i förvaltningsrätten drabbas. Det kan handla om LVU, LPT, LVM eller om människor som har drabbats av ett kommunalt beslut på något sätt och vill pröva det i domstol. Därför är det enligt mig i alla fall ingen önskvärd konsekvens att vara för skarp i direktiven härifrån. Först måste vi få mer personal i domstolarna. Sedan kan vi nog se en effekt. Och vi ser, som sagt, redan en nedgång.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)