Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Fru talman! I dag ska riksdagen behandla regeringens skrivelse gällande Riksrevisionens rapport om migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål.

Riksrevisionens granskning visar att migrationsdomstolarna är långt ifrån att nå regeringens mål om att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader.

Samtidigt är skillnaderna mellan domstolarna stora. Vid migrationsdomstolen i Göteborg var väntan på muntlig förhandling omkring 800 dagar år 2020. Detta förlänger i sin tur handläggningstiderna. Långa handläggningstider innebär ökade kostnader för skattebetalarna. En invandring som redan kostar för mycket fördyras ännu mer.

Även om granskningen påtalar att lokalbrist och personalbrist är några av orsakerna bakom längre handläggningstider säger det sunda förnuftet att längre handläggningstider i migrationsdomstolar beror på att Sverige har fört en ohållbar invandringspolitik som Sveriges institutioner, vare sig det är migrationsdomstolar, skolor eller Polismyndigheten, inte mäktar med.

Visst, det finns lokalbrist och personalbrist som leder till längre handläggningstider. Men om Sverige hade fört en förnuftig invandringspolitik, anpassad till det svenska samhället, skulle det inte ha funnits någon lokalbrist eller personalbrist inom migrationsdomstolarna. Man hade helt enkelt gjort det rätta och utgått ifrån vad det svenska samhället klarar av.

Det som är viktigt att säga i sammanhanget är att det är alltför långa handläggningstider vid migrationsdomstolar, trots att regeringen flera gånger förstärkt anslagen till migrationsdomstolarna. Mer pengar har tillförts migrationsdomstolarna, men Sverige har fortsatt att föra en ohållbar migrationspolitik. Även i Riksrevisionens granskning framgår det att invandringens volymer påverkar handläggningstiderna.

I regeringens skrivelse gällande Riksrevisionens granskning framkommer det att åtgärder redan har genomförts för att tillmötesgå Riksrevisionens rekommendationer.

Att de institutioner som ska hantera invandringen inte mäktar med situationen är först och främst volymrelaterat. Ett sätt att minska volymerna avseende asylinvandring är att asylsökande omedelbart efter ansökan skickas till mottagningsenheter utanför EU, där deras ansökan kan utredas. Om utredningen skulle leda till att de befinns ha skyddsskäl skulle de beviljas asyl på plats och få skydd utan att behöva resa vidare. Ett sådant förfarande skulle helt och hållet ta bort alla skäl till irreguljär migration med syfte att ansöka om asyl och därmed underlätta migrationsdomstolarnas börda. Detta förslag har lagts fram av oss i Sverigedemokraterna i vår kommittémotion gällande asylpolitik.

Återigen: Att våra institutioner är överbelastade av invandringen är volymrelaterat, och gränsen för hur mycket invandring Sverige klarar av har passerats för länge sedan.

Sverigedemokraterna avstod från att lämna in följdmotioner till regeringens skrivelse eftersom Sverige har fått en ny regering som har Tidöavtalet, där Sverigedemokraterna är ett av samarbetspartierna, som grund för sin migrationspolitik. Med en migrationspolitik som utgår från Tidöavtalet kommer invandringen till Sverige att minska väsentligt, vilket innebär att invandringen sjunker till volymer som underlättar migrationsdomstolarnas arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

En invandring som Sverige klarar av och som är anpassad till det svenska samhället innebär även kortare handläggningstider för asylsökande och att man så småningom kan sänka anslagen till migrationsdomstolarna och omfördela resurser till de reformer som behövs här hemma i Sverige.

Denna granskning från Riksrevisionen är en av många granskningar som visar att Sverige har fört en invandringspolitik som landet inte mäktar med hur mycket resurser vi än anslår. Redan från början var den rätta åtgärden att minska invandringen. Det är inte Sverige som ska anpassa sina migrationsdomstolar till massinvandring, utan det är invandringspolitiken som ska anpassas till den kapacitet som våra migrationsdomstolar har.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Som folkvald representant vet jag att det är rätt många som inte vill betala hur mycket som helst för invandringen. Det är viktigt att komma ihåg. Tanken är inte att vi ska betala hur mycket skatt som helst för en liberal invandringspolitik som gör att våra system blir överbelastade. Det är det första och kanske viktigaste jag vill säga.

Just nu pågår ett hemskt krig i Ukraina, och massflyktsdirektivet gör det möjligt för människor att söka skydd i Sverige.

Asylrätten har dock missbrukats. Människor har flytt från Syrien till Turkiet och sedan åkt till Tyskland, Danmark och slutligen Sverige. De har helt enkelt inte sökt sig till första säkra land utan missbrukat asylrätten genom att påstå att de flytt från krig när de egentligen flytt från Danmark - och Danmark behöver ingen fly från.

Så till handläggningstiderna. Om vi har en invandringspolitik som inte fungerar klarar våra system inte att ta emot de asylsökande. Vi kan inte ta emot hur många som helst. Det finns en gräns för vad Sverige klarar av. Vi har inte hur många skolplatser och bostäder som helst. När gränsen överskrids klarar vi inte av att ta emot fler människor och behandla dem med värdighet.

Fru talman! Det stämmer att detta inte är en debatt om asylrätten. Samtidigt påverkar antalet asylsökande migrationsdomstolarnas kapacitet, så den gränsar till det.

Fru talman! Jag kanske inte förklarade ordentligt, så jag ska göra det en gång till. När man flyr från ett krig och söker skydd någonstans ska man söka asyl. Det stämmer, men när man kommer till ett säkert land och inte längre befinner sig i någon fara och sedan åker vidare till låt oss säga Sverige har man ju andra motiv. Det har inte längre med asylrätten att göra. Jag kan inte förstå hur Annika Hirvonen kopplar ihop motivet att försöka söka sig till ett land där det finns goda ekonomiska förutsättningar med asylrätten, för det är två helt olika saker.

Sedan, fru talman, har jag en fråga. Tror inte Annika Hirvonen att en liberal migrationspolitik förr eller senare kommer att överbelasta migrationsdomstolarna eller leda till att notan blir för dyr för skattebetalarna?

Fru talman! Annika Hirvonen refererade till vissa regelverk, men det var inte det som jag pratade om. Jag pratade om sunt förnuft. Jag sa att om någon flyr från ett land och söker asyl i närmaste land och då befinner sig i säkerhet men sedan väljer ett land i Europa utifrån de ekonomiska förutsättningar som denna person kan få, då handlar det inte om asylrätt. Då är denna person en ekonomisk migrant.

Om Annika Hirvonen bortser från regelverket ett tag, vad tycker hon personligen? Om man har ekonomiska motiv har det inte längre något med asyl att göra. Det måste Annika Hirvonen också hålla med om, annars får hon förklara sig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

De personer som kan komma till ett säkert land och sedan reser vidare har ofta rätt mycket pengar med sig. Man kan inte resa genom Europa om man saknar pengar. Man måste ha tiotusentals kronor med sig för att kunna åka från Grekland vidare till Tyskland, vidare till Danmark och vidare till Sverige. Alla dessa resor och hotellnätter kostar. Då handlar det om kapitalstarka personer som har planerat dessa resor. Detta är inte asylsökande. Det är renodlade ekonomiska migranter. Och någonstans måste också Annika Hirvonen skilja dessa personer från asylsökande som flyr för att de är rädda för att dö eller för att de är förföljda.

Fru talman! Det är såklart väldigt allvarligt att vi ännu inte når målet att avgöra 90 procent av asylmålen inom fyra månader. Vi i Moderaterna har ärvt denna situation, och vi har också för avsikt att så snart vi kan lösa den. För oss är det därför glädjande att det nu tillförs resurser redan 2023 för att förbättra läget i Sverige och för migrationsdomstolarna.

Fru talman! Man ska också komma ihåg att långa handläggningstider är ett generellt problem i Sveriges domstolar. Det är inte någonting som bara förekommer vid migrationsdomstolarna. Vi tror inte heller att det är ett problem som man bara kan lösa genom någon form av quickfix genom att föra över en bunt pengar. Det är ett lite bredare problem än så. Det behöver utbildas nya domare. Det framgår också av Riksrevisionens rapport att det behövs nya lokaler, och sådant tar naturligtvis tid. Så även om man har pengar är inte det allt. Det är också annat som tar tid som man måste ta hänsyn till.

Fru talman! Det är också glädjande att läsa i rapporten att läget nu faktiskt börjar förbättras. Detta är sannolikt en effekt av att asylmottagandet har minskat de senaste åren, vilket såklart i nästa led minskar trycket på migrationsdomstolarna.

Jag tror också att en effekt kan vara att man under coronapandemin hade många förhandlingar som ställdes in i sista minuten, vilket belastade domstolarna. Nu när domstolarna kan börja återgå till en mer ordinarie verksamhet och inte har så många inställda förhandlingar avhjälper det också situationen och minskar handläggningstiden för mål. Vi tror att detta kommer att ge effekt. Vi ser det redan nu, och det framgår av rapporten.

Det är inte långsökt att tro att den tidigare regeringens öppna-gränser-politik, som bedrevs under rätt så många år, egentligen kanske är hela skälet till att vi har den situation som vi har i dag vid just migrationsdomstolarna. Man har haft ett stort asylmottagande i Sverige, och det är klart att om man har det ger det konsekvenser också i nästa led. Först är det Migrationsverket som får en hel del ärenden som de måste hantera. När Migrationsverket har tagit sig igenom dem hamnar de ibland hos migrationsdomstolarna, och då kan det bli långa handläggningstider.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Med tanke på den totala kursändring som den nya regeringen gör i denna fråga inom migrationsområdet finns det enligt mig inga skäl att betvivla att trycket på migrationsdomstolarna kommer att fortsätta att minska ännu mer i nästa led.

Det finns ett stöd för Tidöavtalet i Sveriges riksdag, och det kommer att genomföras. Det tror jag kommer att ge effekt även i fråga om detta.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag också mana till en viss försiktighet från oss politiker när det handlar om att alltför mycket styra domstolarnas prioriteringsordning mellan olika mål i landet, även om vi såklart ska ha åsikter om det. Migrationsdomstolarna är en del av förvaltningsrätterna. Om man ställer alltför skarpa krav på till exempel deadliner för en viss typ av mål, som två partier nu gör, riskerar man också att skapa en situation där kanske andra angelägna mål i förvaltningsrätten drabbas. Det kan handla om LVU, LPT, LVM eller om människor som har drabbats av ett kommunalt beslut på något sätt och vill pröva det i domstol. Därför är det enligt mig i alla fall ingen önskvärd konsekvens att vara för skarp i direktiven härifrån. Först måste vi få mer personal i domstolarna. Sedan kan vi nog se en effekt. Och vi ser, som sagt, redan en nedgång.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Fru talman! Då ska jag börja med att svara på det som gäller öppna gränser. Det var ju så att vi framför allt 2015 såg 150 000 personer komma till Sverige under ett år, och det är klart att det blir en påfrestning på vårt system. Det gäller bland annat Migrationsverket, som gjorde ett otroligt arbete och tog sig igenom 150 000 ärenden, även om det tog tid.

Som Annika Hirvonen var inne på förut fanns det de som fick sin sak prövad 2018 även om de kom hit 2015. Men det är klart att man inte bara kan ta in någon och låta den börja utreda asylärenden. Det tar ju tid även där. Den processen fick alltså ta tid. När man sedan hade arbetat igenom ärendena hamnade de givetvis hos migrationsdomstolarna, och då blev det en påfrestning för den myndigheten. Detta har ju ingenting att göra med om man tycker att det är rätt eller fel med asyl. Det är självklart att vilket system som helst blir påfrestat om man är van vid kanske 20 000-30 000 ärenden per år och det helt plötsligt blir det femdubbla - det spelar ingen roll om det är migrationsdomstolarna eller någonting annat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om migra-tionsdomstolarnas handläggningstider i asylmål

Vad gäller en utredning tror jag att vi får återkomma i den frågan. Det är inget som jag kan ge svar på i dag i talarstolen.

Fru talman! Annika Hirvonen och jag är rörande överens om att det finns problem i världen. Nu handlar den här debatten om migrationsdomstolarnas handläggningstider. Man måste ju se att det kraftiga mottagande som vi hade under några år i mitten på 2010-talet såklart påverkade det systemet.

Vi ser i den rapport som är föremål för debatten just nu att nivåerna är på väg ned och att det börjar bli en bättre situation. Då tycker jag väl att det är en god sak att låta se vad som sker nu och om det blir bättre.

Vi kommer att lägga om migrationspolitiken i Sverige, vilket förmodligen kommer att leda till ett lägre asylmottagande. Blir det ett lägre asylmottagande kommer vi också sannolikt att ha lägre belastning på migrationsdomstolarna. Vi kan väl börja med att se vart det här tar vägen innan vi börjar styra domstolarna alltför mycket. Det är också det vi föreslår när vi yrkar bifall till utskottets förslag.