Joakim Järrebring

Herr talman! Jag tackar för ledamotens svar, som dock nästan enbart kretsade kring det här med kvoter. Jag hade ju en rad andra frågor kopplat till att åstadkomma verkliga förbättringar för att rädda Östersjön på riktigt. Flera inlägg i debatten i dag pekar på att det här är en inriktningsproposition. Vi behöver skarpa beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

I klimat- och miljöpolitiken har vi en styrmedelsutredning som ska komma med förslag som inte kommer att kunna genomföras förrän tidigast inför nästa mandatperiod. Kommer vi att se detsamma när det gäller Östersjön, eller kommer den här regeringen att ta ansvaret och leverera produkter till riksdagen som faktiskt betyder någonting på riktigt? Det får ledamoten gärna utveckla.

Herr talman! Det här med kvoter har vi diskuterat både förra veckan och nu, och det känns som att regeringsföreträdarna inte riktigt vill kännas vid att de har ansvaret. Man är gärna där och säger: Ja, men ni då? Det är en återkommande replik som jag tycker visar på att man inte riktigt är beredd att bära det ansvar man har som regering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

När man pratar om satsningar på klimat- och miljöområdet tycker jag att det finns en del att säga om trovärdigheten. Om man gör drakoniska neddragningar i både klimat- och miljöpolitiken när man tillträder som regering och sedan duttar tillbaka pengar och kallar det för satsningar kanske man lurar en och annan väljare, men det är långt ifrån sanningen.

Kristdemokrater talar ofta om vikten av att värna skapelsen och lämna en hållbar värld till våra barn och barnbarn. Men hur rimmar det resonemanget med att regeringen, där ansvarig landsbygdsminister är kristdemokrat, lägger fram en proposition som saknar skarpa och riktiga åtgärder för att skydda våra fiskbestånd? Om inte ens ni, som säger er ha ett moraliskt ansvar för miljön, är beredda att agera för att rädda våra hav här och nu, vem ska då göra det? Är det här ytterligare en springnota som ni lämnar efter er som regering? Vi ser ju på klimat- och miljöområdet flera förslag om att åtgärder kanske ska komma på plats någon gång senare genom någon annan.

Herr talman! Jag har sett en folder från Moderaterna där man beskriver genomförda och påbörjade vallöften, och där finns bland annat utflyttning av trålgränsen med som en av punkterna. Jag är dock lite tveksam till beskrivningen och att man gärna vill framstå som handlingskraftig.

Vi har till exempel frågan om fiskekvoterna, där hela regeringsunderlaget försöker med någon form av reptrick: De är både nöjda och stolta men också missnöjda. Man får bestämma sig. Står man upp för de kvoter man har kommit överens om, med en dubblering av fisket, eller är det ett katastrofalt beslut? Det kan ju inte vara både och.

Herr talman! Tack, Joanna Lewerentz, för anförandet!

Jag konstaterar att det finns en bred, kanske till och med total, enighet kring hur allvarligt läget är. Nu kommer en proposition som ledamoten beskrev innebär att vi får mål och möjligheter till uppföljning. Men det är ganska skralt med konkreta och bindande förslag i propositionen.

Moderaterna pratar gärna om att vara ett statsbärande och ansvarstagande parti med långsiktiga lösningar. Men hur ansvarstagande är det egentligen att lägga fram en proposition som inte innehåller konkreta och bindande beslut för att skydda fiskbestånden? Är det verkligen långsiktigt att låta fisket fortsätta som tidigare och förvärra krisen i våra hav och att inte våga ta de tuffa besluten? Eller har Moderaterna glömt att ansvar inte bara handlar om ekonomi utan också om att säkra naturens och framtida generationers överlevnad?

Herr talman! Jag tackar ministern för svaren.

Nej, självklart ska vi inte klara LULUCF bara genom att överprestera i ESR. Det var heller inte min poäng. Det är i den lilla del, någon miljon ton, som kanske kommer att krävas där det hade varit väldigt välkommet om det hade funnits en flexibilitet att använda.

Min bedömning och den bedömning jag tror att vi kommer att göra i Miljömålsberedningen är att det inte kommer att finnas så mycket flexibilitet att använda vare sig på hemmaplan eller från andra EU-länder. Detta återstår dock att se. Det viktiga är att denna debatt har visat på en rad områden där jag tycker att regeringen behöver kliva fram och ta ett tydligare ledarskap i frågan om långsiktiga förutsättningar.

Jag tackar så mycket för svaret när det gäller den tekniska delen kring Industriklivet och Klimatklivet. Jag tolkar det som att det hade behövts ett ännu högre anslag för att kunna ligga kvar på ett högre bemyndigande i Industriklivet men att det fanns andra problem i fråga om Klimatklivet. Ministern får gärna rätta mig om jag har fel.

I övrigt vill jag ändå trycka på de otroliga förutsättningar som finns med en modern vindkraft. Vindkraftsindustrin har också varit väldigt tydlig med att man kan bidra med andra tjänster än ren kraftproduktion när det gäller balanssektorn. Ett större fokus på att möjliggöra både att byta ut den befintliga landbaserade vindkraften och att få en snabbare utbyggnad av den havsbaserade vindkraften ser jag som det mest angelägna just nu.

Jag tackar för debatten.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret och frågorna! Till syvende och sist kommer man aldrig ifrån att det är konsumenten som kommer att få betala. Det handlar egentligen bara om ett upplägg för när i tid saker och ting ska betalas, vem som ska ha likviditeten för det och hur man gör en investering så effektiv som möjligt sett till finansieringskostnader och annat. Jag tänker inte grotta ned mig i den delen.

Det finns såklart en skillnad i hur vi hanterar den havsbaserade vindkraften just nu jämfört med hur vi har hanterat utbyggnaden av storskalig elproduktion tidigare. Socialdemokraternas besked är att vi bör hantera den havsbaserade vindkraften på samma sätt som vi hanterade kärnkraftsutbyggnaden, det vill säga med en likabehandling av olika tekniker.

Jag vill gå vidare i mitt resonemang kring det här med långsiktiga förutsättningar, och jag tar min utgångspunkt i Industriklivet och Klimatklivet. Där har vi tidigare i debatten haft en samsyn om att detta är bra politik. Det som oroar mig är att anslagsbemyndigandet minskas med 30 procent i och med regeringens senaste budget. Det skapar inte riktigt de långsiktiga förutsättningar för omställning som jag tror är nödvändiga och som jag också tycker mig höra att både kommuner och näringsliv efterfrågar.

I resonemanget kring hur vi ska klara våra miljö- och klimatmål var vi också inne på ESR-sektorn och hur vi ska få ett starkare tryck på att fasa ut användningen av fossila drivmedel. Där har vi nu Styrmedelsutredningen på plats. De förslag som den kommer att komma med kan dock inte bli aktuella att genomföra förrän nästa mandatperiod. Detta har vi kritiserat tidigare. Vi hade gärna sett att Styrmedelsutredningen hade kommit på plats tidigare så att vi hade fått en förändring av reduktionsplikten på ett mer ordnat sätt tillsammans med ytterligare styrmedel.

En viktig del i den tidigare förda politiken för transportsektorn var att vi skulle överprestera så pass mycket att vi kunde använda den flexibilitet som finns kopplat till LULUCF. Vi har ett stort beting i LULUCF. Vi i Miljömålsberedningen kommer att presentera ett antal förslag som vi tror kommer att föra oss en lång bit på väg, men inte hela vägen fram. Där hade det varit bra om vi hade haft möjlighet att använda flexibiliteten i ESR-sektorn. Det byggde vår tidigare klimatpolitik på, med dess fel och brister som vi redan har varit inne på.

Helheten här känns inte riktigt på plats. Det finns en oro, inte bara hos mig utan också hos industrin, kring långsiktighet och vad detta kommer att få för effekter på andra delar av industrin som är viktiga för oss, nämligen skogen och skogsbruket. Ministern får gärna säga några ord om detta innan vi går in på slutanförandena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Tack, statsrådet, för svaret och för en del viktiga ställningstaganden kopplade till de frågor som jag har ställt!

Utgångspunkten för att jag ställde interpellationen var, som jag också skriver, beskeden från Northvolt. Vi ser just nu en oroväckande utveckling när det gäller den gröna omställningen i Sverige med många projekt som pausas. Det görs av lite olika skäl, men det är väldigt ofta kopplat till energifrågan.

Som jag var inne på lite grann i den förra interpellationsdebatten är det en otroligt viktig del av det klimatpolitiska arbetet att vi har en tydlig koppling mellan detta och att ställa om den svenska industrin, innovera och ta fram ny teknik. Så kan Sverige fortsätta att vara ett framgångsrikt exportland som ligger i den absoluta framkanten när det gäller innovationer och ny teknik.

Det är med utgångspunkt från detta som jag hoppas att hela debatten kan handla om vad vi gör vi när vi ser de oroväckande besked som vi nu får. Kritik som mitt parti har fört fram mot regeringen i olika delar handlar om synen på energiförsörjningen. Jag håller absolut med statsrådet när hon upprepar hur viktig kärnkraften har varit för Sverige och för att klara av att fasa ut stora delar av den fossila användning vi hade inom energisektorn i Sverige innan kärnkraften kom på plats.

Statsrådet har också förtjänstfullt lyft fram den teknikutveckling som har skett inte minst när det gäller vindkraft och solkraft. Jag tycker såklart också att det som händer forskningsmässigt med att ta fram en fjärde generations kärnkraft är intressant. Det skulle kunna bidra med energi för väldigt lång tid framöver om tekniken blir mogen.

Jag och mitt parti upplever dock att regeringen har lite för mycket fokus på den befintliga kärnkraftstekniken och satsningar på att försöka få ny kärnkraft på plats, när det viktigaste här och nu och det som kan bidra till ökad elproduktion i närtid framför allt är den havsbaserade vindkraften. Vi vet också att mycket av den landbaserade vindkraft vi har i dag behöver moderniseras, och där har teknikutvecklingen tagit jättekliv.

Potentialen i vilken effekt det går att få ut ur modern landbaserad vindkraft är också väldigt stor. Där har vi dock problem just med tillståndsprocesserna i och med att många av de befintliga vindkraftverken har miljötillstånd som inte möjliggör att man ersätter den gamla vindkraften med moderna vindkraftverk.

Jag hade gärna sett tydligare fokus på det som kan få ny energiproduktion på plats här och nu. Det handlar delvis om att återigen se till att vi bygger ut den infrastruktur som behövs för den havsbaserade vindkraften på samma sätt som staten tog ansvar för stamnätet på land. Men jag ser också behovet av förenklade tillståndsprocesser och ändringstillstånd för den befintliga landbaserade vindkraften.

Här tycker jag att regeringen borde ha ett större engagemang. Det är gott och väl om vi får kärnkraft på plats i ett senare skede, men det är inte det som löser den gröna omställningens behov av energi i närtid.

Herr talman! Tack, ministern, för svaret på mina frågor. Det var retoriskt smart att skicka tillbaka bollen huruvida vi hade legat fast vid vår politik. Det låg nästan i korten att jag redan hade sagt: Nej, det hade vi inte kunnat göra.

Min poäng var snarare att eftersom regeringen nu har gjort två förändringar av reduktionsplikten kanske det hade varit smartare att angripa omläggningen på ett annat sätt.

Jag har full förståelse för att sådant här är svårt. Det gäller framför allt när man samarbetar med ett parti som i bästa fall kan beskrivas som skeptiskt till klimatförändringarnas orsaker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vi kommer att få fortsätta att fördjupa oss mer specifikt i långsiktig klimatpolitik i kommande interpellationsdebatt. Jag tackar härmed för den här debatten.

Herr talman! Jag tackar ministern för svaret. Det var bra att det blir tydligt för dem som eventuellt lyssnar till debatten att vi talar om olika statistik.

Utgångspunkten för min frågeställning var SCB:s siffror. Jag tror att ministern och jag är överens om att det är ett problem att vi orsakar ökade utsläpp, oavsett om de är importerade eller konsumtionsbaserade, när vi får väldigt tydliga indikationer på att klimatomställningen i världen i stort inte håller måttet. Vi får flera signaler om att 1,5-gradersmålet i princip är omöjligt att klara. Varje liten tiondels grad som vi klarar att pressa ned uppvärmningen med är otroligt viktig, till skillnad från vad som sades av interpellanten i den föregående debatten med ministern.

När jag nu har satt min frågeställning i detta perspektiv tänker jag att det finns en politisk realitet för varje politiker och varje regering. Ibland är det politiskt önskvärda inte möjligt, utan man får nöja sig med det politiskt möjliga. För mig spelar det ingen roll hur man klarar klimatomställningen. Att lägga om klimatpolitiken kan absolut vara rätt.

Den tidigare regeringen drev en effektiv miljöpolitik i så måtto att vi var på väg att nå 2030-målen. Det krävdes mer för att klara helheten. Det vi inte riktigt kunde se att den förra regeringen klarade av var att göra det på ett sätt som hade stöd i befolkningen i stort. Det här har ministern framfört i många debatter, och jag är helt enig om det. Jag tror verkligen att det var en starkt bidragande orsak till att vi nu har den regering vi har.

Det har också krävt att socialdemokratin har fått idka självkritik och utveckla sin egen klimatpolitik för att på ett bättre sätt möta kravet på att alla ska gynnas av den gröna omställningen. Vi ser ju inte omställningen som bara av ondo, utan vi ser den också som en otrolig möjlighet för Sverige och svenska folket att kunna ta del av tillväxt även i framtiden. Jag vet att ministern och jag är helt överens om det.

I tidigare debatter med ministern har jag ställt frågan om det inte hade varit bättre att låta den politik som skulle leda till fortsatt minskade utsläpp ligga fast innan man presenterade ny politik. Jag kan förstå argumenten, som även framfördes i ministerns svar, om att vi hade en ekonomisk situation som gjorde att man behövde kompensera svenska folket på en rad olika sätt. Men man hade kunnat göra det på ett annat sätt än att ta bort reduktionsplikten, även om den behövde justeras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu blev det ganska hattigt. Först sänkte man reduktionsplikten. Sedan höjer man den. Det är den kraftiga sänkningen, som man i ett senare skede nu ska förändra, som orsakar en stor del av de ökade utsläppen, precis som ministern pekade på i sitt svar.

Jag vill egentligen bara upprepa min fråga: Är det här ett resultat av vad som är politiskt möjligt, eller är det också det politiskt önskvärda?

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för svaret!

Det är klart att vi har en tuff ekonomisk period bakom oss. Det är fortfarande tufft för många hushåll, framför allt för dem med låga inkomster som behöver vända och vrida på varje slant.

När det kommer till anslagen till de berörda myndigheterna måste jag ändå fråga om prioriteringarna. Med 60 miljarder i reformutrymme lägger regeringen ungefär en tredjedel på att sänka skatterna för dem med högst inkomster. Man hade kunnat prioritera annorlunda och se till att berörda myndigheter fick de anslagsnivåer som krävs för att kunna effektivisera tillståndsprocesserna på riktigt.

Jag undrar därför om ledamoten har någon tanke eller något resonemang kring dessa prioriteringar.

Fru talman! Tack, Elin Nilsson, för anförandet! Jag är övertygad om att Liberalerna på riktigt har ett stort engagemang när det gäller både klimat- och miljöfrågor.

När det kommer till att effektivisera tillståndsprocesserna har jag i ett tidigare replikskifte pekat på att regeringen inte gör tillräckligt när det gäller resurser till de myndigheter som är involverade i processerna. Även om man i den här budgetpropositionen tillskjuter mer medel har man inledningsvis den här mandatperioden dragit ned kraftigt, och vi har fortfarande lägre anslag till berörda myndigheter än vad vi hade när regeringen tillträdde.

Jag funderar på om det kanske är Sverigedemokraternas bristande engagemang i klimatomställningen som ligger bakom de brister som jag har pekat på i den förda politiken, eller om det rent av är så att Sverigedemokraterna sätter käppar i hjulet och hindrar regeringen att driva den politik som krävs.

Min fråga är därför: Är Liberalerna och Elin Nilsson verkligen nöjda med vad regeringen har åstadkommit på området hittills?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Fru talman! Huruvida jag har hög svansföring eller inte kanske jag lämnar därhän.

Det är klart att dessa frågor är oerhört angelägna. Om man lyssnade på mitt anförande tidigare hörde man att vi har en väldigt tuff situation i Sverige. Vi har hög arbetslöshet. Vi har låg tillväxt. Vi bommar våra miljömål. Det krävs att man är aktiv. Det är det jag vill förmedla.

Sedan börjar det bli ganska tröttsamt att lyssna på en regeringsföreträdare som hela tiden vill blanda bort korten och säga: Ja, men ni då. Nu är det faktiskt Kristdemokraterna som sitter i regeringsställning. Oppositionens uppgift är att granska, peka på brister och efterfråga riktiga lösningar.

Men min fråga kvarstår. Vi kan utvärdera vad regeringen har gjort för att effektivisera tillståndsprocesserna, med för låga anslag till berörda myndigheter och med en bommad möjlighet att se till att ändringstillstånd blir huvudregel på riktigt. Hur stor trovärdighet finns hos regeringen, och hur stora förväntningar ska alla som lyssnar på debatten ha på de förslag som förhoppningsvis kommer att komma från regeringen när denna utredning är färdig?

(Applåder)

Fru talman! Jag vill prata lite om trovärdighet. Man brukar säga att för att ha trovärdighet behöver man både säga som det är och också göra det man säger.

Om vi tittar på den här regeringens år vid makten kan vi konstatera att man pratar väldigt väl om effektivare tillståndsprocesser. Det man säger låter ju bra, och jag och Socialdemokraterna håller med om väldigt mycket om det man säger när det gäller vad som krävs för att effektivisera tillståndsprocesserna.

Men om vi i stället tittar på vad regeringen gör kan vi se att man i samtliga budgetar har lagt alldeles för lite resurser till berörda myndigheter. När man har en möjlighet att effektivisera miljötillstånden när det kommer till just ändringstillstånd presenterar man en halvmesyr.

Jag har stora förhoppningar om att den utredning som är tillsatt kommer med ännu fler och viktiga förslag på förändringar för att effektivisera tillståndsprocesserna, men trovärdigheten är inte speciellt hög. Kjell-Arne Ottosson, hur stora förhoppningar ska jag egentligen ha om att det kommer bra förslag från regeringen?

Herr talman! Jag fick inget svar på min fråga om huruvida man från Moderaternas sida är nöjd med förslaget - om man verkligen tror eller anser att de förändringar man föreslår faktiskt råder bot på de problem som man så tydligt beskriver i propositionen.

Vi socialdemokrater är helt eniga om att mycket mer behövs för att förenkla tillståndsprocesserna. Det är inte frågan. Frågan i dag, och det alternativa förslag som vi socialdemokrater har, handlar i stället om att göra ändringstillstånd till huvudregeln på riktigt. Är Moderaterna verkligen nöjda med det förslag som man presenterar i dag? Eller är man i likhet med Sverigedemokraterna mer sugen på det förslag som vi socialdemokrater har lämnat till kammaren?

Herr talman! Jag tackar Joanna Lewerentz för anförandet och hälsar henne välkommen till debatterna med miljö- och jordbruksutskottet.

Jag höll med om mycket av det som ledamoten framförde i sitt anförande, och jag håller med om att regeringen lyfter upp problemen i propositionen.

Det jag inte håller med om är påståendet att man levererar en lösning. Lösningen har däremot vi socialdemokrater presenterat. Om man verkligen vill att ändringstillstånd ska vara huvudregeln finns ett sådant förslag på bordet i dag. Precis som vi hörde ledamoten Martin Kinnunen tycka att vårt förslag är riktigt hoppas jag att fler kan instämma och rösta rätt när vi väl ska ta ställning till de förslag som ligger på bordet.

Är man verkligen nöjd från Moderaternas håll med förslaget?

Herr talman! Man kan börja med att fundera över replikskiftet vi nyss hörde. Varför lägger regeringen ens fram en proposition om all förändring ska komma sedan? Då har man ju tagit upp tid för både oss ledamöter och för tjänstepersoner i såväl Regeringskansliet som riksdagen helt i onödan.

Herr talman! Sverige befinner sig just nu i en allvarlig situation när det gäller vår ekonomi och arbetsmarknad. Under denna regerings ledning ser vi att Sverige har bland de lägsta tillväxtsiffrorna i hela EU. Vi har en högre arbetslöshet än våra jämförbara europeiska grannländer, och samtidigt ser vi hur inflationskrisen fortfarande slår hårt mot svenska hushåll, företag, kommuner och regioner.

Trots denna verklighet väljer regeringen att gå fram med en budgetproposition för 2025 som inte adresserar dessa akuta problem på ett ansvarsfullt sätt. I stället ser vi en politik som inte ger de stimulanser som behövs för att återställa tillväxt och trygga fler jobb. Och nu, som ett tillägg till dessa misslyckanden, ser vi hur regeringens förslag till miljöprövning missar en viktig möjlighet att effektivisera och underlätta en nödvändig omställning.

Vi socialdemokrater står för en grön omställning som är både rättvis och jobbskapande. Vi är övertygade om att Sverige kan gå före och skapa arbetstillfällen i hela landet genom hållbara investeringar och innovation. Genom vårt förslag till en mer förutsägbar och enklare process för ändringstillstånd för miljöfarlig verksamhet säkerställer vi att nödvändiga förändringar kan genomföras utan onödig byråkrati och osäkerhet.

Herr talman! Regeringens förslag innebär att en tillståndsansökan kan stoppas om myndighetens tolkning är att en helhetsbedömning krävs även när förändringen som föreslås är tydligt avgränsad. Detta öppnar för långa, kostsamma processer som drabbar verksamheter och bromsar utveckling. Med ett sådant system riskerar företag att tveka inför nödvändiga investeringar och innovationer, vilket bromsar den gröna omställningen.

Vi socialdemokrater har ett annat synsätt. Vi anser att ändringstillstånd ska gälla när en ansökan endast berör en specifik ändring av verksamheten. Detta ger företag förutsägbarhet och trygghet att våga satsa utan att hela verksamheten behöver granskas när det inte är nödvändigt.

På så sätt kan vi förena tillväxt med ett fortsatt starkt miljöskydd. Vårt förslag säkerställer att den gröna omställningen går hand i hand med skapandet av jobb och ekonomisk utveckling i hela landet, inte bara i storstadsregionerna.

Med regeringens politik riskerar vi inte bara att bromsa den gröna omställningen; vi riskerar också att slösa bort Sveriges potential att vara ett föregångsland i klimatomställning och hållbar industriutveckling. SDregeringens oförmåga att effektivisera miljöprövningarna är bara ytterligare ett exempel på hur den väljer fel väg - inte bara för miljön, utan också för vår ekonomi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning

Herr talman! Vi behöver en politik som både stärker tillväxten och säkerställer en hållbar utveckling. Det är vad vi socialdemokrater står för, och jag yrkar därför bifall till reservation 1 om ändringstillstånd.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (båda S).

Herr talman! Jag hör vad Martin Kinnunen säger. Men verkligheten är att regeringen fortfarande inte levererar det som behövs för att ändringstillstånd verkligen ska bli huvudregeln i praktiken.

Vi har hört SD-regeringen tala stort om att stärka näringslivet och skapa en mer effektiv tillståndsprocess. Det är gott att det finns en utredning som kommer att komma med skarpa förslag. Men om man verkligen menar allvar, varför ser vi då ett förslag som inte går hela vägen?

Om ni är seriösa med att stå upp för jobb och omställning, varför kräver ni då inte att ändringstillstånd alltid ska vara huvudregeln? Vi vet att alla Sveriges klimatmål kräver snabba och effektiva prövningar. Men om SD-regeringen inte kan säkerställa att ens ett enkelt ändringstillstånd går igenom effektivt, hur ska vi då kunna lita på er när ni säger att ni vill leda klimatomställningen och göra processerna mer effektiva?

Är ert engagemang för effektiva miljötillstånd på samma låga nivå som ert engagemang för klimatomställningen, Martin Kinnunen? Är det orsaken till att vi ser det här stora slaget i luften?

(Applåder)

Herr talman! Vad är detta? Jag har stått i kammaren otaliga gånger och debatterat med Martin Kinnunen, Helena Storckenfeldt, Kjell-Arne Ottosson och Elin Nilsson. Vi har varit rörande överens om behovet av en effektivare tillståndsprocess.

Vi har gemensamt talat om vikten av att förenkla och snabba på prövningarna för att skapa rätt förutsättningar för Sveriges gröna omställning. Men nu när regeringen lägger fram ett förslag ser vi att det i praktiken inte innebär att ändringstillstånd blir huvudregeln.

Det här är ett slag i luften, Martin Kinnunen. Regeringen påstår att den vill göra ändringstillstånd till huvudregel. Men med det undantag som kvarstår kommer myndigheterna att ha möjlighet att neka detta. Resultatet blir att verksamheter som i dag är redo att göra viktiga investeringar och ändringar fastnar i långa byråkratiska processer.

Jag måste fråga: Är det verkligen så här som Sverigedemokraterna vill effektivisera tillståndsprocesserna, Martin Kinnunen? Är detta er idé om förändring på riktigt?