Joakim Järrebring

Herr talman! Jag är den första att hålla med om att den gröna omställningen, och då kanske framför allt klimatdelen av den, är väldigt starkt kopplat till en hållbar energipolitik. Det är gott så.

När det gäller den delen av den gröna omställningen som handlar om den biologiska mångfalden och miljön kanske inte ny kärnkraft spelar någon större roll åt varken det ena eller det andra hållet.

Jag håller också med om att det är viktigt att klara av att prioritera. Det gäller alltid i politiken.

Om vi ska titta på hur regeringen har prioriterat ser man att den har valt att prioritera gigantiska skattesänkningar för dem med absolut högst inkomst i stället för att se till att det finns tillräckliga medel för att länsstyrelserna ska kunna sköta skötseln av skyddade områden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Det är regeringens prioritering. Tycker verkligen ledamoten att det hänger ihop? Kan man hävda att man har en ambitiös miljöpolitik med de prioriteringarna?

Herr talman! Tack, Elin Nilsson, för anförandet!

Vi är eniga om effektivare tillståndsprocesser och hur viktigt det är att förena en hållbar och grön tillväxt med en effektiv klimat- och miljöpolitik. Det är gott så.

Jag tänker att vi ska tala lite mer om miljöbudgeten och naturvården. Länsstyrelserna har fått sina medel för skötsel av skyddade områden nedskurna av regeringen med två tredjedelar. Naturvårdsverket varnar för att det saknas ungefär 150 miljoner kronor årligen för att klara av att bevara och skydda den natur som vi formellt har skyddat.

Samtidigt med detta hävdar regeringspartierna och inte minst Liberalerna att man för en effektiv och ambitiös miljö- och klimatpolitik. Jag undrar hur ledamoten tycker att det hänger ihop.

Anser Elin Nilsson verkligen att det är rimligt att hävda att politiken är ambitiös när man inte klarar av att skydda och bevara den skyddsvärda naturen?

Herr talman! Jag tackar Helena Storckenfeldt för hennes inlägg och frågor.

Det är bra för dem som lyssnar på debatten om vi är överens om historieskrivningen kring svensk kärnkraft. Vi hade en folkomröstning där beslutet var att vi skulle fasa ut kärnkraften ur det svenska elsystemet. Det har många regeringar jobbat utifrån. Mellan 2006 och 2014, då Alliansen styrde, gjorde man de största skattehöjningarna på kärnkraftsproducerad el. De var mycket större än de som Socialdemokraterna genomförde under den följande mandatperioden.

Ska man då slå sig för bröstet och säga att det är Socialdemokraterna som har orsakat att vi står med det energisystem vi har i dag? Visst kan man säga så, för vi har fortfarande ett av de absolut mest stabila energisystemen i världen enligt internationella bedömare, och vi har kontinuerligt, även i elområde 4, haft de lägsta elpriserna i Europa. Någonting har vi alltså fortfarande som talar för ett stabilt svenskt energisystem.

Men framåt behöver vi göra mycket. Vi behöver öka elproduktionen. Det är nästan svårt att begripa med tanke på hur länge vi har legat på samma elproduktion. Så har det varit i decennier. Men även om vi bestämmer oss för att bygga ny kärnkraft kommer den inte förrän om tidigast 15–20 år. Innan dess behöver vi se till att få upp elproduktionen för att vi ska klara den gröna omställningen och se till att investeringarna i framtidens teknik görs här – i Västsverige, i Norrland och så vidare. Då behöver vi producera el med hjälp av vindkraft, landbaserad och havsbaserad, men det ser vi inte att regeringen gör tillräckligt för att lösa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

(Applåder)

Herr talman! I internationella bedömningar rankas fortfarande Sveriges energisystem som ett av de mest robusta i världen. Hela poängen med min förra replik var att vårt elsystem bygger på gammal teknik och att det finns ny modern teknik att använda om man i framtiden vill ha ett mer robust elsystem som inte är centraliserat utan decentraliserat. Det skapar många goda förutsättningar för att även klara av allvarliga händelser som större kriser och även krig. Har vi lärt oss någonting av det hemska anfallskrig som Ryssland genomför i Ukraina är det att en huvudprioritering i krig är att angripa elsystemet för att skapa kaos och demoralisera befolkningen.

Det finns all anledning, tycker jag och det socialdemokratiska partiet, att fundera över hur det svenska elsystemet ska se ut i framtiden. Hur skapar vi ett elsystem som är robust och tål störningar och som levererar energi där det behövs när det behövs till den billigaste penningen? Om vi har det som en grundplåt och sedan väljer den bästa tekniken i stället för att stirra oss blinda på ett enskilt energislag åstadkommer vi också det bästa energisystemet. Om det är kärnkraft som är bäst – nåväl, då bygger vi kärnkraft. Är det inte kärnkraft bygger vi ett annat elsystem.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att vi ändå kan vara väldigt stolta som svenskar. Sverige har en lång tradition av ambitiös och resultatinriktad miljöpolitik. Sverige har varit ett föregångsland i klimatarbetet. Vi har byggt vårt välstånd på en kombination av innovation, hållbar utveckling och starka offentliga institutioner. Men den politik som förs av den nuvarande regeringen innebär en drastisk riktningsförändring.

Det betänkande vi diskuterar i dag handlar om övergripande miljöpolitik. Det är en bred fråga som omfattar alltifrån miljöprövning och tillståndsprocesser till bevarande av biologisk mångfald och hantering av miljöbrott.

Herr talman! Det är tydligt att vi befinner oss vid ett vägskäl. Vi kan välja att fortsätta den svenska traditionen av ambitiösa reformer. Vi kan också låta kortsiktiga ekonomiska intressen styra på bekostnad av både vår natur och vår framtida tillväxt.

Regeringens miljöpolitik präglas av låga ambitioner och brist på långsiktig planering. Nedskärningarna i miljöbudgeten har drabbat alltifrån naturvården till vattenförvaltningen. Vi ser nu konsekvenserna av detta i form av försämrade förutsättningar för skyddad natur, ökade utsläpp och brist på stöd till kommuner och företag som vill gå före i den gröna omställningen. Sveriges Kommuner och Regioner har efterlyst ökat samarbete med staten för att snabba på den gröna omställningen, vilket visar att regeringens politik saknar såväl tillräcklig styrning som långsiktig planering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Regeringen har gjort omfattande nedskärningar i miljöbudgeten. Jämfört med tidigare regeringar har anslagen minskat med över 7 miljarder kronor, och neddragningarna har fått konkreta konsekvenser. Skyddet av värdefull natur har minskat drastiskt. Länsstyrelserna har tvingats skära ned på skötsel av nationalparker och naturreservat.

Detta är dock inte en isolerad fråga, herr talman. Det finns ett tydligt mönster i regeringens politik. Miljö och klimat är inte de enda områden som har fått stryka på foten. Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar för de mest välbeställda, samtidigt som människorna med de minsta marginalerna har fått det sämre. Skattesänkningarna har till största delen gynnat höginkomsttagare – en person som tjänar 150 000 kronor i månaden får runt 4 000 kronor mer i plånboken, medan en låginkomsttagare får runt 60 kronor.

Samtidigt har regeringens politik lett till att Sverige nu ligger i botten av EU:s tillväxtliga och till att arbetslösheten i landet är på oförsvarligt höga nivåer. När vi talar om miljöpolitik måste vi också tala om ekonomisk politik. En framgångsrik miljöpolitik handlar nämligen inte bara om att skydda naturen utan också om att skapa nya jobb och nya möjligheter. Här är det värt att särskilt nämna behovet av effektivare tillståndsprocesser och kortare handläggningstider. Jag vill därför yrka bifall till vår reservation i betänkandet, nummer 4.

Den gröna omställningen är faktiskt en av de största ekonomiska möjligheterna i vår tid. Genom att investera i förnybar energi, hållbar industri och cirkulär ekonomi kan vi minska våra utsläpp och vår miljöpåverkan samtidigt som vi stärker den svenska konkurrenskraften.

Men i stället för att ta vara på dessa möjligheter har regeringen valt att backa in i framtiden. Vi ser det i deras ovilja att ge stabila spelregler för förnybar energi. Vi ser det i hur de försvårar för kommuner och regioner att genomföra viktiga miljö- och klimatinvesteringar. Vi ser det också i hur regeringen inte ens har försökt att övertyga sina egna partivänner i det KD-ledda alliansstyret på Öckerö, som nyligen röstade nej till havsvindkraftsprojektet Västvind trots att projektet är helt avgörande för Västsveriges elförsörjning och riskerar att påverka 70 000 jobb på lång sikt.

Herr talman! Miljöpolitik och tillväxtpolitik hänger ihop. Om vi ska ha en stark ekonomi i framtiden måste vi investera i hållbarhet, innovation och rättvisa. Vi behöver en sammanhållen politik som inte bara ser till nästa kvartalsrapport utan lyfter blicken och ser till nästa generation. Vi behöver en politik som ger människor möjlighet att leva ett gott liv utan att försämra förutsättningarna för dem som kommer efter oss.

Det är detta vi behöver, och det är därför det är så allvarligt att vi nu ser en regering som tar varken miljöutmaningarna eller de ekonomiska utmaningarna på riktigt allvar. Vi har en regering som varken har någon plan för att minska utsläppen eller någon plan för att skapa framtidens jobb. Vi har en regering som låter skattesänkningar för de rikaste gå före satsningar på hållbar utveckling och social rättvisa. Det är inte en regering som sätter vanliga löntagare i första rummet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Jag menar att svenska folket förtjänar bättre. Vår miljö förtjänar bättre. Även kommande generationer förtjänar bättre. Därför behövs en annan väg. Det behövs en väg där vi kombinerar klimat- och miljöpolitik med en tillväxtpolitik som gynnar alla, inte bara några få.

(Applåder)

Herr talman! En intressant ingång i hela den här energidiskussionen som vi återkommande får höra från regeringspartierna är att vi på något vis utifrån naturlagar behöver ha kärnkraft i elsystemet för att det ska fungera.

Vi har ett energisystem som har varit kanske ett av de absolut bästa elsystemen i världen under väldigt lång tid. Det är dock ett gammalt och omodernt system, och ska vi bygga vidare på den hundraåriga tekniken behöver vi ha stabil baskraft i systemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Det finns ju alternativ. Man kan bygga ett nytt och modernt elsystem med flexibel förbrukning och en helt annan typ av styrning. Man kan använda sig av ny teknik för att balansera frekvensen på nätet.

Jag vänder mig väldigt mycket emot när företrädare för regeringen och regeringspartierna säger att det är helt nödvändigt med kärnkraft. Det är en tekniskt möjlig lösning om vi ska bygga vidare på exakt samma teknik för elsystemet som vi har i dag, men det är inte den enda möjliga vägen framåt.

Jag tyckte att ledamoten gick förbi havsvindkraftsprojektet ganska raskt. Det är 70 000 arbetstillfällen i Västsverige som står på spel. Är det rimligt att en enskild kommun kan få ansvara för detta? Är det rimligt att den gröna omställningen och de arbetstillfällen som är kopplade till detta står och faller med en kommuns röst? Tycker ledamoten verkligen att det är rimligt?

Herr talman! Tack, Kjell-Arne Ottosson, för anförandet!

Jag tänkte att vi skulle återuppta diskussionen som jag hade med ledamoten Storckenfeldt kring energipolitiken. Den moderata ledamoten framhöll vikten av kärnkraft. Jag tror dock att alla här i kammaren är medvetna om att om det blir ny kärnkraft är det i bästa fall, enligt de mest positiva bedömarna, först om 15–20 år.

Vi behöver öka elproduktionen kraftigt för att det över huvud taget ska finnas något behov av ökad elproduktion med kärnkraft i framtiden, och då vet vi också att det som kan stå för den ökade elproduktionen i närtid är vindkraft på land och till havs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Jag lyssnade också på ledamotens argumentation kring det kommunala vetot. Han framhöll hur viktigt det är att det kommunala vetot finns kvar när det gäller vindkraft. Jag skulle därför vilja höra om det är Kristdemokraternas uppfattning att detta veto fortsatt också kommer att gälla för uranbrytning.

Jag vill gå in på det här med havsvindkraften och nödvändigheten att snabbt få fram ny elproduktion. Alla västsvenska kommuner utom Öckerö kommun och hela näringslivet i regionen har pekat på att havsvindkraftsprojektet Västvind är avgörande för att elförsörja Västsverige och skapa tusentals industrijobb.

Trots detta lyfte inte regeringen ett finger för att få det KD-styrda alliansstyret på Öckerö att ta sitt ansvar. Hur ser ledamoten på att hans egna lokala partikamrater blockerar den energiomställning som Kristdemokraterna och regeringen säger sig vilja se?

Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för svaren!

Jag tänker att de allra flesta, kanske till och med alla, förstår att klimatomställningen, som en del av den gröna omställningen, handlar om att ersätta fossil energi och fossila råvaror med annan energi. Att elektrifieringen är nyckeln tror jag också att alla är överens om.

Den stora utmaningen är industrins omställning. Om vi tittar på fordonsflottan ser vi att det överskott av elproduktion vi har redan i dag täcker behovet när det gäller att ställa om fordonsflottan för persontrafik. Det är inte den stora utmaningen, om vi ska vara ärliga, utan det är industrins omställning som är den stora utmaningen.

Jag fick inget svar på mina frågor, så jag vill ge ledamoten möjlighet att svara på dem. Hur ser Moderaterna på kritiken från OECD om att Sverige riskerar att missa både sina klimatmål och sina miljömål? Hur tänker Moderaterna säkerställa att Sverige klarar både nationella åtaganden, EU-åtaganden och internationella åtaganden med tanke på att den nuvarande politiken, som man har drivit så här långt under mandatperioden, faktiskt driver Sverige i helt motsatt riktning?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

I stället för exempel på förändringar i andra lagar är jag intresserad av att höra vad ledamoten ser som de viktigaste förändringarna i miljöbalken för att effektivisera tillståndsprocesserna.

Herr talman! Tack, Helena Storckenfeldt, för anförandet! Ledamoten inledde med att säga att mycket ligger i betänkandet, men energipolitiken gör det inte. Väldigt mycket av inledningen handlade dock om energipolitik, kan jag konstatera.

Anledningen till att ledamoten tog upp energipolitiken landade i frågan om att vi behöver effektivare tillståndsprocesser. Där är våra partier helt eniga. Därför tycker vi att det är tråkigt att regeringen inte gick hela vägen när den hade möjlighet att på riktigt genomföra en förändring när det gäller ändringstillstånd som huvudregel.

Sedan lyssnade jag med intresse på beskrivningen av problemen med miljöbalken. Om ledamoten kan ge exempel är jag intresserad av att höra dem, till exempel de tre viktigaste förändringar av miljöbalken som ledamoten ser framför sig och som kan göra att vi får en effektivare process. Det är en fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Den andra frågan handlar om den kritik som Sverige precis har fått från OECD, som konstaterar att Sverige riskerar att missa både våra klimatmål och våra miljömål. Samtidigt har Moderaterna i regeringsställning både genomfört åtgärder som ökar utsläppen och dragit ned på miljöbudgeten.

Hur tänker Moderaterna säkerställa att Sverige klarar sina nationella åtaganden liksom våra EU-åtaganden och internationella åtaganden när den nuvarande politiken driver oss i helt motsatt riktning?

Fru talman! Tack till ministern för svaren vi fick!

Jag blir dock lite fundersam. Är det så att ministern inte ser hur avgörande Västvind faktiskt är för Västsverige? Det är klart att vi behöver mycket mer produktion, men när vi har ett projekt som är så nära och som skulle kunna komma igång fort blir jag bekymrad om ministern inte ser att det är ett problem om de här 50 havsbaserade vindkraftverken inte blir av.

Hela näringslivet och samtliga kommuner på västkusten – förutom uppenbarligen kommunledningen på Öckerö – ser hur viktigt det här är. Jag tänker att det kanske inte är så svårt för ministern att göra en riktigt god insats här genom ett telefonsamtal. Jag hoppas att statsrådet gör vad hon kan fram till den 6 mars för att se till att vi trots allt får ett positivt besked från Öckerö kommun.

Fru talman! Jag tackar Linus Lakso för interpellationen och Ebba Busch för svaret.

Sverige står i ekonomisk motvind. Arbetslösheten stiger, investeringarna minskar och regeringens passivitet gör att svensk industri hamnar på efterkälken.

Vi socialdemokrater vet att tillväxt inte uppstår av sig själv. Det krävs investeringar, långsiktiga beslut och en politik som vågar satsa på framtiden. Men vad ser vi i Sverige i dag? Jo, en regering som stoppar industrins elektrifiering genom att blockera vindkraft och som inte har någon strategi för hur Sverige ska locka investeringar. Vi ser också hur Kristdemokraternas partivänner i kommunerna gör precis samma sak som regeringen gör här i Stockholm: stoppar tillväxten, stoppar jobben och stoppar framtiden.

I min valkrets på Öckerö ser vi precis detta. Där säger den borgerliga kommunledningen, ledd av Ebba Buschs partikamrat, nej till Västvind, ett projekt som kan leverera 5,5 terawattimmar fossilfri el, skapa hundratals arbetstillfällen och dra in miljardinvesteringar till Västsverige. Detta projekt ser Göteborgs Hamn och Volvo Cars som en nyckel i sin elektrifiering. Men i stället för att möjliggöra dessa investeringar säger högern nej. I stället för att stärka Sveriges konkurrenskraft blockerar man den.

Högerpartierna pratar om att Sverige behöver mer el men säger ändå nej till projekt efter projekt som kan ge mer el här och nu, inte om 10–15 år. Regeringen säger att man vill ha investeringar men skrämmer bort företag med en orealistisk energipolitik. Regeringen säger att man vill ha en stark arbetslinje men stoppar de jobb som hade kunnat skapas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Detta handlar om en större fråga. Vad händer när man inte har en fungerande tillväxtpolitik? Det är det vi ser i Sverige nu. Vi ser en arbetslöshet som stiger, investeringar som släpar efter och en skattetillväxt som inte riktigt tar fart.

Skillnaden mellan oss socialdemokrater och regeringen är att vi vet att svensk tillväxt bygger på tre saker: investeringar, innovation och industriell utveckling. Vi vet att det krävs en energipolitik som är pragmatisk, inte kärnkraftsdogmatisk. Låt oss vara ärliga. Ebba Buschs vurm för kärnkraft och kraftiga motstånd mot vindkraft – eller stålskogar, som regeringspartierna kallade det under valrörelsen – kan vara det största hindret för Sveriges tillväxt.

Hur ska Sverige klara omställningen, få fram mer el och få de investeringar som krävs för en stark jobbtillväxt? Näringslivet är tydligt. Man vill ha mer fossilfri el i närtid, fortsatt konkurrenskraftiga elpriser och tydliga spelregler. Västvind hade kunnat vara en del av lösningen, men Ebba Buschs partikamrater i Öckerö väljer att sätta stopp.

Ebba Busch! Vad hände med den borgerlighet som såg tillväxten som något viktigt? Har den havsbaserade vindkraften någon framtid i Ebba Buschs Sverige? Ny kärnkraft om i bästa fall 10–15 år tryggar inga investeringar, skapar inga jobb och ger oss ingen tillväxt här och nu.

Fru talman! Det vi nu ser är inte tillväxtpolitik, och det är svensk arbetskraft, svenska företag och svenska hushåll som får betala priset.

Herr talman! Realism är kanske att inse att vi faktiskt har otroligt tuffa utmaningar framför oss vad gäller både klimat- och miljöpolitiken.

Jag tycker att det här replikskiftet tydliggör det som jag har försökt peka på i tidigare replikskiften, nämligen att det förslag vi nu debatterar nog inte är det som är det politiskt önskvärda ur regeringens synvinkel utan det som Sverigedemokraterna har gjort politiskt möjligt. Det är det här som är den liberala segern i de frågor som är kopplade till havsmiljön. Tack för det! Det var ett tydligt och välkommet besked i en fråga som jag har burit med mig under lång tid och försökt få svar på i kammaren under hela förmiddagen.

Jag återkommer till min frågeställning om detta med dubblerade kvoter. Sverigedemokraterna är väldigt snabba att försvara dubbleringen av kvoter. Vi har hört det i flera uttalanden både i denna och i tidigare debatter. Detta framstår som ganska märkligt när man samtidigt säger sig vilja värna det småskaliga fisket och också pekar på det hot som finns med fiskbestånd som riskerar att kollapsa. Hur kommer det sig att Sverigedemokraterna verkar vara så nöjda med en dubblering av kvoterna?

Herr talman! Tack, Victoria Tiblom, för anförandet! Det jag reagerade mest på var beskrivningen av att Sverigedemokraternas utgångspunkt, som jag uppfattade detta, är att det svenska jordbruket inte ska vara med i den gröna omställningen. Det var vad jag hörde att ledamoten levererade från talarstolen.

Sedan återkommer jag till detta med att skydda sill och strömming. SD har ju tidigare talat om att flytta ut trålgränsen för att skydda sill och strömming. Men om det fanns allvar bakom orden, varför har ni då inte sett till att propositionen innehåller skarpa förslag på detta område? Är det kanske så att Sverigedemokraterna i miljöpolitiken är idel ord och ingen verkstad?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Det är också märkligt att det parti som verkar mest angeläget om att försvara dubbleringen av fiskekvoterna är Sverigedemokraterna. Det framstår som ganska märkligt, tycker jag. Sverigedemokraterna säger sig värna det småskaliga fisket, men hur tänker ni att kustfiskarna ska överleva när fiskbestånden riskerar att kollapsa?

Herr talman! Jag tackar Elin Nilsson för svaret. Utifrån betraktat känns det som att de liberala segrar på klimat- och miljöområdet som liberala företrädare gärna säger att de är stolta över att ha kunnat genomföra i regeringsställning ger väldigt lite resultat här och nu. Resultaten ska komma senare.

I ett tidigare replikskifte använde jag ordet springnota. Det är lite så det känns. Liberalernas framgångar i detta regeringssamarbete, med Sverigedemokraterna i riksdagen, leder till fina ord och fina utfästelser men väldigt lite resultat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Med anledning av tidigare replikskiften vill jag också passa på att poängtera att det inte var så att Socialdemokraterna under tidigare regeringsinnehav inte har gjort någonting på området. Tvärtom gav vi HaV i uppdrag att flytta ut trålgränsen. Vi gav uppdrag om skarv. Vi utökade jakten på säl. Vi gav Jordbruksverket i uppdrag att se över hur man kan minska övergödningen genom att flytta gränsen för hur nära jordbruk får förekomma. Vi prioriterade arbetet för en giftfri miljö. Och inte minst har LOVA-pengarna varit väldigt viktiga för att minska övergödning. Jag vänder mig kraftfullt emot att vi inte skulle ha gjort någonting i regeringsställning.

Låt mig återgå till de liberala segrarna. Är Liberalerna verkligen nöjda med sina segrar?

Herr talman! Jag tackar Elin Nilsson för anförandet. Historiskt har Socialdemokraterna och Liberalerna haft stor samsyn i miljöfrågor, också på områden som hav och fiskbestånd. Nu sitter dessutom Liberalerna på ministerposten med ansvar för miljöfrågor. Trots det ser vi nu en tandlös proposition som saknar de konkreta åtgärder som krävs.

Min fråga till ledamoten är: Är det här en medveten strategi? Är det här det som är politiskt möjligt givet regeringspartiernas samarbete med Sverigedemokraterna? Eller är ni i Liberalerna nöjda med innehållet i propositionen? Är det här det politiskt önskvärda?

Herr talman! Jag ska vara helt ärlig: Jag satt förra mandatperioden min första mandatperiod som ledamot i civilutskottet, inte i regeringen. Hur regeringen lade upp arbetet och varför man lade fram vissa förslag och inte andra kan jag inte svara på.

Jag har dock gett ett antal exempel på sådant som jag är övertygad om låg till grund för att vi inte hann med all den politik som vi ville under förra mandatperioden. Ett sådant skäl var pandemin, som knöt upp stora resurser i Regeringskansliet. Även om miljö- och jordbruksutskottet inte kände sig påverkat under förra mandatperioden var regeringen kraftigt uppbunden av att hantera pandemin.

Det är också ett faktum att vi har haft en högermajoritet i denna kammare i 16 år. Det har gjort att många av de förslag som vi socialdemokrater velat genomföra inte har gått att genomföra. Det är en politisk realitet.

Jag är fortfarande fundersam över hur regeringen resonerar i dessa frågor. Jag har fått löften, uppfattar jag det som, om att det kommer skarpa förslag under den här mandatperioden. Jag ser fram emot dem.

Det finns dock en annan fråga där jag tycker att regeringen och regeringsföreträdarna väldigt ofta duckar, och det är finansieringen. Man har gjort drakoniska neddragningar på klimat- och miljöbudgetarna, och man har satt hela Myndighetssverige på dessa områden på svältkur. Hur ska regeringen kunna driva sina myndigheter åt rätt håll om dessa inte har de ekonomiska förutsättningarna och de ekonomiska och mänskliga resurserna att kunna genomföra det regeringen vill? Det får vi fortsätta att diskutera i kommande debatter under resten av denna mandatperiod - det är jag övertygad om.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

(Applåder)

Herr talman! Jag vet inte om jag skällde. Detta är allvarliga frågor, och det finns en djup besvikelse över att vi bara får vackra ord från regeringen. Det som behövs är ju åtgärder här och nu. Det har jag varit inne på i vartenda replikskifte. Det är inte så att vi är jättemissnöjda med ambitionerna eller har några avgörande skillnader i synen på hur allvarligt läget är. Vi är högst överens om vad som behöver göras. Problemet är att den här regeringen inte levererar. Det är det som gör att jag står i talarstolen och är besviken och upprörd. Ta det inte som skäll! Det är ett tydligt bevis på hur viktig vi socialdemokrater tycker att frågan är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Jag skulle vilja höra om Kjell-Arne Ottosson har några besked att ge. När kommer de skarpa förslagen? Kommer de under den här mandatperioden, eller blir det ytterligare en springnota till nästa regering?

Herr talman! Det är inte utan att jag ser en bild framför mig av ett regeringssamarbete som bygger på stöd från ett parti som i bästa fall kan beskrivas som klimatskeptiskt och som har väldigt lite fokus på både miljö- och klimatfrågor. Det som kommer ut från den regeringen handlar mest om målsättningar. Det är inte skarpa förslag. Det finns nämligen inte stöd i det nuvarande regeringssamarbetet för skarpa förslag. De får komma senare.

Jag hoppas att jag har fel. Jag hoppas verkligen att det kommer flera propositioner i närtid med skarpa förslag. Situationen är nämligen allvarlig. Men jag börjar tröttna på att, när vi försöker få rediga svar från regeringens företrädare, hela tiden få höra: Ja, men ni då! Det är ju att spela bort korten. Det är situationen här och nu vi behöver diskutera. Det är åtgärder här och nu vi behöver fatta beslut om.

(Applåder)

Herr talman! Återigen står vi här, och diskussionen handlar inte om den nuvarande regeringens ansvar för politiska frågor. Återigen hör vi: Ja, men ni då? Det är ett ständigt återkommande mantra från regeringspartiernas företrädare.

Jag vill påminna dem som lyssnar på debatten om att vi har 16 år av högermajoritet i Sveriges riksdag. Oavsett vem som har suttit i regeringsställning ska förslag gå igenom kammaren, där det har funnits en högermajoritet.

Till det ska vi lägga en pandemi, med otroliga svårigheter för både svenska folket och svenska företag att klara sin egen försörjning och se till att verksamheten rullar på. Som ledamoten säkert vet binder man i regeringsställning upp resurser för olika typer av utredningar och förslag som man har tänkt genomföra. När man ställs inför en situation som ingen hade kunnat förutse lamslås en del av det arbete som man hade tänkt genomföra, och man behöver i stället hantera akuta åtgärder. Jag vet inte hur många extra budgetar som den här kammaren och regeringen var tvungna att hantera under pandemin.

Det är klart att vi inte är nöjda, utan vi hade velat göra mer. Men det är inte det som är frågan. Frågan här och nu är varför regeringen kommer med en proposition utan skarpa åtgärder. Vad väntar man på?

(Applåder)

Herr talman! Vi står inför en allvarlig kris i våra hav och då särskilt i Östersjön, där flera fiskbestånd är på väg att kollapsa. Det är en verklighet som inte kan ignoreras. Torsken har i stort sett försvunnit från Östersjön, och nu ser vi att även sillen och strömmingen riskerar att gå samma väg.

Regeringen har valt att lägga fram en proposition om havsmiljön. Men det som slår mig och många andra - och det har vi redan hört i replikskiften här - är att förslagen saknar den skärpa och de konkreta åtgärder som krävs för att möta den akuta situationen. I stället ska de skarpa besluten och förslagen komma senare vid något annat tillfälle någon annan gång.

Fiskbeståndens situation är allvarlig. Vi ser redan konsekvenserna i form av obalanserade ekosystem, övergödning och algblomningar, vilket inte bara påverkar naturen utan även människors livskvalitet. När badstränder tvingas stänga på grund av hälsorisker och när det småskaliga kustfisket hotas av att slås ut borde det självklart vara läge att agera kraftfullt.

Men vad möts vi av i regeringens proposition? Det är otydliga formuleringar som att åtgärder "bör övervägas" och att skyddet "kan utökas". Jag menar att det inte räcker med att överväga och diskutera. Det krävs handling.

Regeringen talar om att flytta ut trålgränsen för att skydda sill- och strömmingsbestånden, något som är välkommet och som forskare länge har rekommenderat. Det är en fråga som vi socialdemokrater har drivit länge. Men vi ser inga konkreta beslut i den här propositionen. Regeringen använder, som jag sa, vaga uttryck och antyder att det är saker på gång. Man ska förhandla med andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Det är uppenbart att starkt ledarskap behövs för att driva dessa viktiga åtgärder framåt. Varför agerar inte regeringen med samma tydlighet som den uttryckte under presskonferensen när den lade fram sina förslag?

Samtidigt ser vi att regeringens nedskärningar på viktiga myndigheter som Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket har lett till att personal har behövt sägas upp. Hur ska man kunna genomföra nödvändig övervakning och de åtgärder som krävs för att förbättra havsmiljön när myndigheterna som har ansvaret för detta får sina resurser kraftigt reducerade?

Här ser vi tydligt ett stort glapp mellan regeringens retorik och dess handling. Om regeringen verkligen menade allvar med att rädda våra hav skulle den säkerställa att det finns både finansiering och personal för att genomföra de beslut som krävs.

En annan viktig fråga är övergödningen. Det har varit ett stort problem under lång tid. Vi ser att övergödningen inte bara påverkar havets ekosystem negativt utan även bidrar till klimatförändringarna. Trots detta saknar regeringens proposition konkreta och tidssatta etappmål för att bekämpa övergödningen.

Forskarna är tydliga. Det krävs åtgärder nu för att minska näringstillförseln av fosfor och kväve från land till hav. Men i stället för skarpa åtgärder får vi vaga ambitioner och inga tydliga tidsramar. Hur kan vi förvänta oss att målen ska uppnås när det saknas den styrning som är helt nödvändig?

Sverige har en lång tradition av att vara ett föregångsland när det gäller miljöfrågor. Hur kan vi som nation med stolthet kalla oss ett föregångsland i miljöfrågor om vi tillåter vårt fiskbestånd att kollapsa utan att agera i tid? Det vi ser nu är en regering som saknar modet att driva igenom de åtgärder som behövs.

En återhämtningspaus för det storskaliga industrifisket i Östersjön, tydligare lagstiftning om trålning samt skarpa förbud mot bottentrålning i skyddade områden - allt detta är förslag som forskningen stöder och som vi socialdemokrater driver.

Herr talman! Sverige står inför en betydande uppgift: att uppnå våra åtaganden inom ramen för konventionen för biologisk mångfald. Dessa åtaganden kräver inte bara engagemang utan också tydliga mål och konkreta åtgärder. Det handlar om att stärka den biologiska mångfalden i våra marina miljöer - ett arbete som inte bara gynnar naturen utan också fisket, vår klimatanpassningsförmåga och motståndskraften mot invasiva arter.

Vi socialdemokrater välkomnar regeringens skrivningar om att Sverige ska utöka och förstärka skyddet av marina områden. Det är positivt att regeringen lyfter behovet av att nå den internationella målsättningen om 30 procent skyddade marina områden, varav en tredjedel strikt skyddade, till år 2030.

Men, herr talman, formuleringarna att "utöka och förstärka skyddet" för att "bidra till" målsättningen är otillräckliga. De lämnar utrymme för tveksamhet kring Sveriges egen roll och ansvar i detta avgörande arbete. Vi menar att Sverige inte bara ska bidra utan också fortsätta att ha på sig ledartröjan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ett levande hav - ökat skydd, minskad övergödning och ett hållbart fiske

Det kräver en nationell målsättning som är lika ambitiös som den internationella. Därför anser vi att Sverige bör fastställa etappmål som tydligt anger att minst 30 procent av vårt territorialvatten och vår ekonomiska zon ska vara skyddade till år 2030, varav minst 10 procent strikt skyddade.

Vi måste också betona vikten av kvalitet i det marina skyddet. I dag tillåts aktiviteter som stör ekosystemen, som omfattande fiske, i flera av våra så kallade skyddade områden. Detta är inte hållbart. Skydd måste innebära just detta - skydd. Därför måste minst 10 procent av våra marina områden ges strikt skydd, där mänsklig påverkan helt undviks.

Med detta vill jag yrka bifall till reservation 36 om mål för marint områdesskydd.

Jag vill också säga något om möjligheterna med den tekniska utvecklingen. Digitalisering och ny teknik erbjuder en enorm potential för att exempelvis övervaka fisket och stärka hållbarheten på ett kostnadseffektivt sätt. Med hjälp av moderna övervakningssystem och AI-teknik kan vi säkerställa att regler för hållbart fiske efterlevs och samtidigt stötta de småskaliga fiskare som verkar inom hållbarhetens ramar.

Men även här saknar vi tydliga satsningar från regeringens sida. Varför inte utnyttja den innovation och teknik som finns tillgänglig för att möta de utmaningar vi står inför?

Herr talman! Avslutningsvis vill jag återkomma till frågan om finansiering. Det är djupt oroväckande att regeringens proposition inte innehåller några konkreta förslag på hur man ska säkerställa den finansiering som krävs för att genomföra de åtgärder som behövs.

Vi står inför stora utmaningar, och det kommer att krävas stora resurser för att återställa våra hav och rädda våra fiskbestånd. Att skära ned på myndigheternas budgetar i detta läge är inte bara kortsiktigt; jag menar också att det är farligt.

Vi socialdemokrater står fast vid att det krävs konkreta åtgärder, tydliga mål och en stabil finansiering för att rädda våra hav och skydda våra ekosystem. Om regeringen fortsätter att tveka riskerar vi att våra hav förvandlas till en stilla spegel av förlorat liv och förlorade möjligheter. Nu behöver vi ett ledarskap för att skydda både ekosystemen och de generationer som ska komma efter oss.

(Applåder)

I detta anförande instämde Sofia Skönnbrink och Anna-Caren Sätherberg (båda S).