Jessika Roswall

Herr talman! Tack för att Magnus Berntsson också lyfte fram Moldavien!

Det är mycket riktigt att vi talar mycket om Ukraina. Det är vårt första fokus. Men Moldavien är utsatt för ett hårt tryck från rysk propaganda och påtryckningar. Det var ett väldigt viktigt beslut.

Jag har talat om hur imponerad jag är av vilka reformer som Ukraina har genomfört under brinnande krig. Jag är också imponerad av de reformer som Moldavien har gjort och fortfarande gör. Det kan man läsa om i rapporten.

Det är mycket riktigt så att det gäller att vi också ser västra Balkan. Vi hjälper och stöttar i de reformprocesser som alla de olika länderna behöver göra för att komma in i EU.

Det sades att det är en from förhoppning att EU ska nå enighet i budgetfrågan. Vi var väl alla lite pessimistiska innan Europeiska rådet och oroliga för hur det skulle gå. Det positiva är att vi fattade ett beslut om medlemskapsförhandlingar. Det tror jag ändå kom lite överraskande för många.

Det är svårt att spekulera i hur nästa möte i Europeiska rådet går givet att vi faktiskt inte vet det. Jag hoppas såklart fortfarande att vi kommer att hitta en enhällig lösning, men jag känner mig trygg i att vi kommer att hitta en lösning.

Herr talman! Det jag ser framför mig just nu är att vi försöker att så fort som möjligt - man kan diskutera vad som är fort och inte, men den 1 februari är i hyfsad närtid - komma överens om fortsatt stöd till Ukraina. Det gäller både Ukrainafaciliteten och budgeten i övrigt.

När det gäller rättsstatsprincipen generellt sett, som det finns problem med i flera länder i EU, jobbar vi med olika verktyg som vi använder på olika sätt. Vi ska naturligtvis se om detta kan fördjupas eller förändras på något vis; det är såklart en pågående diskussion.

Jag förstår oron, och det är klart att vi måste ta tag i detta. Det positiva - och jag vill fokusera på det - är att vi har fattat beslut om att starta medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Detta tycker jag att vi ska glädjas åt.

Herr talman! Ledamoten frågade vad EU fick betala. Ingenting! Jag har nu svarat två gånger att kommissionen fattade beslut om utbetalning av de medel som Ungern fick. Jag förutsätter att det är rätt och riktigt. Övriga medel innehålls fortfarande, och kommissionens beslut just nu är att man inte rekommenderar att de betalas ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Sverige jobbar väldigt mycket med rättsstatens principer i olika dialoger och med olika verktyg. Detta är någonting som står högt upp på agendan och som jag kommer att fortsätta att jobba för. Exakt hur det kommer att utveckla sig vill jag inte spekulera i, men det var någonting som vi hela tiden hade fokus på under det svenska ordförandeskapet.

Hur gjorde man nu då? Var och en får såklart spekulera i det, men det var ändå 26 medlemsstater mot en. Vi fick ett beslut om att öppna medlemskapsförhandlingar med Ukraina. Det är ett viktigt besked. Beslutet var enhälligt, för Ungern var inte i rummet.

Det var ett oerhört viktigt beslut - ett historiskt beslut - som ukrainarna är oerhört tacksamma för. Jag och Europa är också tacksamma för att vi har kunnat fatta detta beslut.

Herr talman! Hur jobbar man för långsiktig fred? Jag skulle säga att det gäller att fokusera på det man är överens om.

Även om det möjligtvis kan uppfattas som utopiskt att just nu stå och tala om en tvåstatslösning är det detta som medlemsstaterna pratar om. De är överens om många saker. De är överens om den allvarliga humanitära situationen och om att stödet måste ökas. Den svenska regeringen har, som Ilona Szatmári Waldau vet, bidragit med mycket pengar de senaste månaderna.

Ilona Szatmári Waldau tog även upp bosättningspolitiken. Jag vet att detta var en av de frågor som diskuterades när utrikesministrarna samlades, och den höga representanten kommer att återkomma om det.

När det gäller COP 28 är det mycket riktigt så att rådet välkomnar överenskommelsen. Frågan kommer såklart att återkomma vid senare europeiska råd, både i de enskilda ministerråden och på Europeiska rådet. Jag vet inte exakt när det kommer att ske nästa gång.

Herr talman! Frågan gällde vägen framåt, om jag uppfattade det rätt, och då handlar det nog inte om huruvida vi kommer att komma överens om pengar till Ukraina utan om att inte hålla inne pengarna. Jag ställer den retoriska frågan till mig själv. Jag svarar på båda frågorna, så säkrar jag upp!

Jag börjar med stödet till Ukraina, som jag fick flera frågor om även av Matilda Ernkrans. Jag vet inte exakt hur det kommer att se ut, men jag känner mig trygg i att 26 medlemsstater har varit tydliga med att vi kommer att se till att Ukraina har ett långsiktigt stöd. Det bekräftades också av Ursula von der Leyen efteråt att man kommer att hitta en gångbar lösning oavsett om det går att uppnå enighet vid nästa möte i Europeiska rådet eller inte.

Tidigare svarade jag lite grann på Matilda Ernkrans frågor om att hålla inne medel till Ungern och vägen framåt kring det. Det ena är som sagt - jag upprepar gärna det - att det är kommissionen som har fattat beslut om de pengar som Ungern fick i förra veckan. Det finns dock andra medel som hålls inne, och kommissionen sa tydligt att man inte rekommenderar att medel som är kopplade till den så kallade villkorsmekanismen eller återhämtningsplanen släpps. Det är den position som kommissionen har och som även regeringen har, och vi kompromissar som sagt inte när det gäller rättsstatens principer.

Jag vill också säga något kort om Mellanöstern och den oerhört allvarliga situation som råder i Gaza. Vi vet alla att detta är mycket allvarligt.

Hur vi arbetar långsiktigt med detta var en av de frågor som diskuterades på Europeiska rådet. Alla medlemsstater lägger orden lite olika och har lite olika betoning. Som jag sa i min återrapport är medlemsstaterna inte helt överens. Jag skulle dock vilja trycka på att de är överens om den långsiktiga lösningen, det vill säga en tvåstatslösning.

Herr talman! Exakt så är det. Det var ett historiskt möte där vi fattade oerhört viktiga beslut - historiska beslut, som sagt.

Något som är bra och som vi kanske inte har sagt så mycket om är att vi fattade beslut om utvidgning. Det gjordes i och för sig vid mötet i allmänna rådet några dagar tidigare, men det finns ju flera delar i detta. Som EU-nämndens ledamöter vet var det ett västra Balkan-toppmöte kvällen före Europeiska rådet. Detta är också viktigt i vårt gemensamma beslut att göra Europa säkrare och öka vårt välstånd. Det har alltså verkligen varit ett positivt möte såtillvida att det är positiva beslut när det gäller utvidgning.

Som Hans Wallmark lyfter har vi också lyckats komma överens om ett tolfte sanktionspaket. Det är välkommet av många olika skäl, framför allt för att vi ska minska kringgåendet av sanktionerna.

Herr talman! Jag tackar för frågan. När det gäller erfarenheter från förhandlingen: Den startade som sagt i juli, och som Martin Kinnunen väl känner till var Sverige i början väldigt ensamt om att driva på för omfördelning.

Min uppfattning är att det vi har gjort och varit framgångsrika i bland annat är att samla fler likasinnade i vår grupp och hålla dem väldigt nära. En annan sak som jag har nämnt några gånger är att jag tror på något som det kanske inte finns något ord för men som vi kan kalla papegojmetoden, det vill säga att vi har upprepat och upprepat vad som är den svenska ståndpunkten. Jag är väldigt glad över att den har blivit brett förankrad. Det tror jag är en del i framgången. Vi har som sagt kunnat våra siffror, och vi har kunnat argumentera för våra saker.

När det gäller delen om egna medel är den svår givet att vi har det beslut vi har från 2020, men jag är nöjd med att vi lyckades stanna vid den skrivning som vi nu fick i dessa slutsatser.

Herr talman! Jag tackar Martin Kinnunen för detta.

Det är historiskt och väldigt välkomnat av framför allt Ukraina att vi lyckades enas om att fatta beslut om att starta medlemskapsförhandlingar. Men vägen till medlemskap är väldigt lång; det vet vi.

Det är svårt för mig att spekulera om hur Ungern kommer att agera under loppets gång. Från svensk sida och från andra medlemsstater poängteras det till alla kandidatländer att denna process är meritbaserad.

Det som jag kan konstatera är att Ukraina bara dagar före Europeiska rådets möte fattade beslut i enlighet med de krav som har ställts upp från kommissionen. Ukraina tar alltså steg framåt, och det kommer Sverige att fortsätta att stötta både politiskt och ekonomiskt, som vi sagt tidigare.

Men jag kan i övrigt inte spekulera om detta, och det gäller alla kandidatländer.

När det gäller budgetfrågan var det en framgångsrik förhandling ur ett svenskt perspektiv. Och vi ska vara stolta över hur vi lyckades få till en historiskt stor omfördelning, till exempel. Det har inte skett tidigare. Vi fick också igenom att det drogs ned avsevärt på nya pengar.

Hur kommer en överenskommelse att ske i februari, om den sker? Det vet inte jag och regeringen just nu. Det finns olika teorier om detta. Men den tionde boxen - den senaste som vi tog beslut om klockan 02.45 på natten mot fredagen - är 26 länder överens om. Och det är den som det i så fall ska fattas beslut om tillsammans med Ungern också så att vi får enhällighet.

Men vi får återkomma när det gäller alternativ om det skulle bli så. Men det är den överenskommelse som nu ligger på bordet som gäller.

Herr talman! Först och främst ska jag vara tydlig med - det har jag och andra ministrar otaliga gånger varit här i riksdagens kammare - att denna regering inte kompromissar om rättsstatens principer.

De beslut som Matilda Ernkrans lyfter fram, och som hon har lyft fram tidigare och också fått svar på tidigare, som kommissionen fattade förra veckan om utbetalning av frysta medel till Ungern är någonting som ligger helt i kommissionens händer. Det är kommissionen som har fattat beslutet. Jag förutsätter att kommissionen har gjort en rätt och riktig bedömning.

Men det finns också medel till Ungern som fortfarande hålls inne, som är frysta. Jag kan notera att kommissionen i sitt beslut säger att man inte rekommenderar att andra medel kopplade till villkorsmekanismen och återhämtningsplanen ska släppas.

Herr talman! Jag tackar Matilda Ernkrans för frågorna.

Jag delar inte riktigt uppfattningen att dramatiken handlade om att EU inte enades. Jag var på plats. Det historiska beslut som vi faktiskt kunde enas om och det besked som vi enhälligt lyckades fatta beslut om - som ukrainarna har bett om ända sedan krigsutbrottet, eller egentligen, som jag nyss sa i mitt anförande, ända sedan händelserna på Majdan för tio år sedan - är att Ukraina ska få bli medlemmar i EU någon gång. Det kommer inte att ske i morgon, utan det kommer att ta sin tid. Men de har gjort enorma framsteg under detta år sedan krigsutbrottet. Det är ett historiskt beslut och ett väldigt viktigt besked. Det var också det som president Zelenskyj talade mycket om i sitt anförande på Europeiska rådet.

Jag delar alltså inte uppfattningen att fokus handlade om att man inte enades. Sedan beklagar jag att man inte kunde enas. Det är allvarligt. Det håller jag med om. Man bestämde då att 26 medlemsstater skulle fatta beslut om denna deklaration och om att vi är överens. Nu handlar det om att hitta en lösning framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Det är tidskritiskt fortfarande - absolut. Och man ska fatta beslut så fort som möjligt under nästa år. Det besked som vi nu har fått är att detta ska ske den 1 februari. Och jag skulle vilja påstå att det är tillräckligt med tid för att vi ska kunna fortsätta stödja Ukraina.

Hur agerade statsministern för att driva på för att nå en överenskommelse? Det handlade framför allt om att vi hela tiden, ända sedan det i juli togs beslut om förslaget om betydelsen av att nå en överenskommelse om en Ukrainafacilitet och ända fram till natten till fredagen, har drivit detta.

Herr talman! Det var minst sagt ett händelserikt möte i Europeiska rådet i förra veckan. Några här möttes också över videolänk under mötet, och jag vill rikta ett särskilt tack till er som deltog vid samrådet kl. 02.45 natten till fredagen.

Utgångsläget var mycket allvarligt eftersom både det ekonomiska stödet till Ukraina och öppnandet av medlemskapsförhandlingar riskerade att bli blockerade. Det blev också långa diskussioner där Ungerns premiärminister Viktor Orbán starkt motsatte sig att öppna medlemskapsförhandlingarna med Ukraina. Till slut, efter många turer, kunde beslut fattas. Viktor Orbán valde dock att inte delta i beslutet.

Att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien är ett historiskt beslut som vi ska vara stolta över. Det visar att EU håller vad vi lovar när vi gav Ukraina och Moldavien kandidatlandsstatus förra sommaren. Det visar att de här ländernas framtid är europeisk och ingenting annat, och det visar att EU kan göra en långsiktig investering i vår säkerhet, vårt välstånd och vår stabilitet. Det är en stark signal till Washington, till Kiev och till Kreml.

Under mötet deltog president Zelenskyj via videolänk. Han underströk då hur historisk den här dagen var för Ukraina och påminde ledarna om hur människor samlades på Majdan i Kiev för tio år sedan under den europeiska unionens flagga.

Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Europeiska rådet beslutade vid mötet också att Georgien erkänns kandidatlandsstatus samt att vi ska återkomma senast i mars nästa år gällande förhandlingsstart även för Bosnien och Hercegovina.

Parallellt med att utvidgningsprocessen fortlöper ska vi på EU-sidan också förbereda och anpassa beslutsprocesser, institutionernas arbetssätt och budgetfrågor, inte minst inom EU:s sammanhållnings- och jordbrukspolitik.

Herr talman! Den andra huvudfrågan på toppmötet handlade om EU:s långsiktiga ekonomiska stöd till Ukraina inom ramen för revideringen av EU:s långtidsbudget. Vid mötet nåddes en överenskommelse som 26 länder, inklusive Sverige, kunde stödja. Beklagligt nog kunde Ungern inte acceptera överenskommelsen och lade därför veto.

I den uppgörelse som alltså fortfarande ligger på bordet finns en rad viktiga svenska förhandlingsframgångar. Det långsiktiga stödet till Ukraina är på plats i överenskommelsen samtidigt som vi har lyckats minska 90 procent av de föreslagna andra nya utgifterna. Det innebär att vi har förhandlat ned övriga utgifter från 48,8 miljarder euro i det ursprungliga förslaget till 4 miljarder euro. Det är onekligen en mycket framgångsrik hyvling som inte hade varit möjlig utan ett aktivt svenskt arbete tillsammans med vår grupp av likasinnade.

Vi lyckades också hindra att man införde en mer långtgående skrivning om egna medel än vad vi var överens om 2020. Det var och kommer att förbli viktigt.

Gällande räntebetalningarna fick vi och likasinnade igenom betydelsefulla förbättringar gentemot ursprungsförslaget. Den modell som vi kommit överens om innebär att runt 50 procent av räntebetalningarna kommer att hanteras inom årsbudgeten genom omfördelning och användning av flexibiliteten inom budgeten. Resterande belopp täcks genom outnyttjade medel, alltså befintliga medel som inte använts. Först därefter, i yttersta nödfall, ska en så kallad backstop som finansieras av medlemsstaterna användas. Kommissionens bedömning är dock att den inte ska behöva användas. Det är också viktigt att uppmärksamma att denna backstop är begränsad i tid till innevarande budgetram.

Bland de ökade utgifterna som finns kvar i överenskommelsen handlar den stora posten om migration och satsningar på till exempel att säkra yttre gräns, att öka kapaciteten i mottagningscenter, att öka återvändandet samt att säkra avtal med tredjeländer. Detta är politik som vi stöder. En minskad migration till Europa innebär också en minskad migration till Sverige.

26 medlemsstater stöder denna text. Det är alltså för få för att fatta ett beslut men tillräckligt många för att skicka en tydlig signal om det starka stöd för Ukraina som finns inom EU.

Europeiska rådet kommer att sammanträda igen den 1 februari och då försöka att få till en nödvändig enighet. Om det inte är möjligt behöver vi titta på andra alternativ för att stötta Ukraina. I det fallet kommer regeringen naturligtvis att återkomma till riksdagen. Men som EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa direkt efter mötet kommer det att finnas en gångbar lösning oavsett om det går att uppnå enighet nästa gång eller inte.

Jag vill understryka att läget är lika allvarligt i dag som innan det Europeiska rådet. Ett långsiktigt stöd från EU till Ukraina är av största vikt, dels eftersom Ukrainas förmåga att upprätthålla den grundläggande statsförvaltningen är beroende av internationellt stöd, dels mot bakgrund av den osäkerhet vi nu ser på andra sida Atlanten. Att enas om ett långsiktigt stöd till Ukraina är en kraftfull signal inte bara till Ukraina utan också till våra partner, inte minst USA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Herr talman! Diskussionen om Mellanöstern bekräftade återigen att vi inom EU är överens om rätt mycket men inte allt. Detta var tydligt redan före mötet givet utfallet i omröstningen i FN:s generalförsamling om krav på vapenvila i Gaza. Det blev heller inte några slutsatser i denna del.

Slutligen kunde ett textförslag från Italien om det fortsatta arbetet med den externa dimensionen av migrationsarbetet tas ombord. Övriga texter på bordet antogs utan diskussion.

Med detta avslutar jag redogörelsen.

Herr talman! Regeringen har fått rapporten om översynen, och jag tycker att det är bra att EU, Sverige och många andra medlemsländer har gjort denna översyn. Rapporten är under beredning hos regeringen, så jag får återkomma.

Det är dock viktigt att påpeka att vi gör vad vi kan för att underlätta den humanitära situationen på Gaza. Jag hoppas att det blir fler pauser så att vi får in det stöd som behövs i denna allvarliga situation. Detta jobbar vi hårt med.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Herr talman! Låt mig först ge Linnéa Wickman en eloge för att hon tog upp Global Gateway i sitt anförande. Jag delar helt uppfattningen att det är ett viktigt flaggskepp för EU:s gemensamma biståndsarbete.

Jag delar också uppfattningen att kriget och konflikten på Gaza kommer att fortsätta att ha stor plats på EU:s agenda under lång tid framöver. Låt mig upprepa det regeringen tidigare har sagt om att vi givetvis fördömer Hamas agerande och ger Israel rätt att försvara sig i enlighet med internationell rätt.

Vi såg alla behovet av en paus, och det är beklagligt att den nu är över. Pausen var nödvändig för att få in humanitär hjälp, och jag är glad över att regeringen bidrog med 150 miljoner till detta. Men alla inser att vi behöver ytterligare pauser för att få in humanitärt stöd, och det är viktigt att vi försöker nå dithän.

Herr talman! Låt mig börja med att säga en sak. Detta är ett förslag till en förordning för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Jag vill att det ska sjunka in, för det är detta det egentligen handlar om. Håkan Svenneling talar om massiv kritik. Jag vill påstå att det också finns en massiv efterfrågan hos polis, åklagare och brottsoffer - bara så att vi är överens om vad syftet är med detta förslag.

Att bekämpa sexuella övergrepp och annan allvarlig brottslighet på nätet är en väldigt prioriterad fråga för regeringen. Jag hoppas att det är det även för Sveriges riksdag och Håkan Svenneling. Samtidigt förstår jag och alla andra att det alltid handlar om en balans mellan rättskipningens verktyg och den personliga integriteten. Det gäller att hitta denna balans.

Exakt var detta ligger just nu måste jag be att få avstå från att svara på. Jag vet att justitieministern var i EU-nämnden i fredags, men jag tror inte att denna fråga var på agendan för det som kallas RIF-rådet - apropå förkortningar; jag ber om ursäkt för den - den här veckan.

För mig handlar detta om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn och att hitta en balanserad reglering, och detta står regeringen givetvis bakom. Jag har dock inte de senaste uppgifterna från den överenskommelse som har träffats - om den har träffats.

Herr talman! Tack för att jag fick möjligheten att komma hit i dag och debattera kommissionens arbetsprogram för 2024!

Programmet är, som flera har varit inne på, i många stycken tillbakablickande men kommer också med några nya förslag som kommissionen avser att genomföra under återstoden av lagstiftningsperioden. I mitt anförande tänkte jag också höja blicken och se lite bortom detta arbetsprogram och säga några ord om hur regeringen ser på nästa lagstiftningsperiod.

Herr talman! I juni nästa år är det val till Europaparlamentet. Sedan ska en ny kommission utses. Vid Europeiska rådets möte i juni ska den så kallade strategiska agendan beslutas om. EU:s ledare enas vart femte år om en ny strategisk agenda, och syftet med agendan är att peka ut EU:s politiska prioriteringar de närmaste fem åren. Ledarna har inför beslutet haft en första diskussion i Granada, och därefter har man haft diskussioner och samråd i mindre grupper. Detta arbete sker löpande.

För svensk del tog vi fram prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet, och jag skulle säga att dessa prioriteringar i allra högsta grad är fortsatt aktuella. När jag läser utskottets utlåtande och lyssnar på anförandena här i kammaren kan jag också konstatera att det råder en stor samsyn. Det tycker jag bådar gott, även om det, som Jacob Risberg säger, finns en viss nyansskillnad kring de svenska prioriteringarna.

Det ligger i Sveriges intresse att den sittande och den kommande kommissionen fokuserar på hur EU förbereder sig inför nästa utvidgning, konkurrenskraftsfrågor, energi och grön omställning, hantering av migrationen, gränsöverskridande och organiserad brottslighet och terrorismbekämpning. Stödet till Ukraina är såklart centralt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Stödet till Ukraina ekonomiskt, militärt, humanitärt och politiskt liksom fortsatta sanktioner mot Ryssland och att garantera ansvarsutkrävande bör även fortsättningsvis stå väldigt högt på EU:s agenda. Det är en av de stora formativa frågorna för vårt gemensamma politiska arbete. Ytterst är det här en fråga om att försvara demokratin.

För knappt en månad sedan presenterade kommissionen sitt utvidgningspaket, med rekommendationen att påbörja medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien, något som regeringen välkomnar. Det är ett kvitto på de imponerande ansträngningar Ukraina har gjort trots pågående krig.

Samtidigt är det viktigt att EU är redo den dag kandidatländerna är redo att bli medlemmar. Därför välkomnar regeringen särskilt att kommissionen i sitt arbetsprogram aviserat att man redan nu inleder ett arbete med att göra konsekvensbedömningar av hur utvidgningen påverkar olika politikområden och EU:s funktionssätt. Frågan om utvidgningen kommer tveklöst att fortsatt vara högt prioriterad och sätta sin prägel på nästa kommissions arbete.

Men det finns också andra frågor som är viktiga, och för att nå största möjliga genomslag för svenska ståndpunkter är en prioritering nödvändig. Sverige behöver lägga extra kraft på att säkerställa att konkurrenskraftsfrågorna får en framträdande position i kommande agenda. Andra områden som bör tas upp är migration, gränsöverskridande brottslighet, genomförandet av klimatomställningen och respekten för rättsstatens principer. Så låt mig, herr talman, säga något kort om detta.

För det första, konkurrenskraften och den inre marknaden är svenska paradgrenar och frågor som Sverige framgångsrikt drev under vårt svenska ordförandeskap. Jag tror att det finns en förväntan hos likasinnade länder och kommissionen på att Sverige även fortsättningsvis ska bära ledartröjan i dessa frågor och förvalta den trovärdighet vi vann under ordförandeskapet.

Stärkt konkurrenskraft över tid förutsätter satsningar på forskning och innovation och ett idogt arbete med att minska krångel och onödiga administrativa bördor för företagen. Det är, tycker jag, glädjande att kommissionen lägger så stor vikt vid dessa frågor i sitt arbetsprogram, men detta måste vara i fokus även för nästa kommission.

Konkurrenskraft handlar om mer än att bara minska krånglet. En stärkt inre marknad och en aktiv politik för fri och regelbaserad handel med omvärlden är också centrala områden för att förbättra EU:s konkurrenskraft. Dessa frågor har dessutom blivit alltmer geopolitiska. För att stå starkt i den globala konkurrensen behöver EU vara konkurrenskraftigt, tillväxtfrämjande, utåtriktat och innovativt.

Diskussionen om ekonomisk säkerhet och så kallad resiliens kommer nog att fortsätta, och här har Sverige en mycket viktig roll att spela. Vårt mål är såklart att öka motståndskraften och minska vår sårbarhet, men vi måste också bidra till de lämpliga avvägningar som behöver göras mellan "öppen" och strategisk autonomi för att inte äventyra vår långsiktiga konkurrenskraft. Här tycker jag att Sveriges linje måste vara tydlig: Strategisk autonomi får inte bli en förevändning för protektionistiska krafter att flytta fram sina positioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

För det andra är migrationen fortsatt en av EU:s största utmaningar. Drygt 200 000 migranter har tagit sig över Medelhavet bara i år. Det är 52 procent fler än motsvarande period förra året. Situationen i Europa är mycket pressad, inte bara i Medelhavsländerna utan också i exempelvis Österrike och Nederländerna, vilket understryker att detta är en gemensam europeisk utmaning.

Därför är en överenskommelse om EU:s migrationspakt av största vikt, för EU liksom för Sverige. Den strategiska agendan bör ta upp vikten av ett effektivt genomförande av den gemensamma lagstiftningen samt av att EU:s gemensamma och långsiktiga arbete drivs vidare. Detta inkluderar frågor om nya former för samarbete med ursprungs- och transitländer och stora mottagarländer och om hur EU kan effektivisera sitt återvändandearbete.

För det tredje, herr talman, är den gränsöverskridande brottsligheten systemhotande. Det gäller oavsett om vi pratar om den inre eller den yttre säkerheten i EU. Av de kriminella nätverken i EU är 70 procent verksamma i minst tre länder.

Under det svenska ordförandeskapet inrättades en högnivågrupp för effektiv tillgång till information för brottsbekämpning. Den kommer i höst att lägga fram rekommendationer om gemensamma insatser på EU-nivå. Regeringen kommer att driva på för verksamma rekommendationer och verka för att dessa och andra angelägna frågor fångas upp i den strategiska agendan.

Vidare är terrorhotet mot Sverige och svenska intressen utomlands på en hög nivå. Regeringen arbetar på bred front för att möta de hot som den våldsbejakande extremismen och terrorismen nu utgör mot vårt fria och öppna samhälle. Justitieministern och migrationsministern skickade därför för drygt en månad sedan en begäran till EU-kommissionen och det spanska ordförandeskapet med en uppmaning att stärka arbetet med personer som utgör säkerhetshot på EU-nivå, bland annat genom stärkt yttre gräns, ökat informationsutbyte och ett effektivt återvändande.

För det fjärde förblir den gröna omställningen för att möta klimatförändringarna central i EU-samarbetet. Kommissionens arbetsprogram handlar som sagt också mycket om att genomföra antagen lagstiftning, och detta gäller i stor utsträckning klimatpaketet för att nå 2030-målen.

För svensk del har vi konkurrensfördelar på området genom tillgång till fossilfri energi, och vi ligger långt fram i den gröna omställningen. Sverige värnar också rätten för varje land att välja sin energimix. Våra gemensamma regelverk ska inte stå i vägen för en ökad produktion av kärnkraft inom unionen. Regeringen kommer även att driva på för att undvika ytterligare detaljreglering på energiområdet.

Slutligen ger situationen vad gäller respekten för rättsstatens principer skäl till fortsatt oro i flera länder. Den strategiska agendan behöver ha ett tydligt fokus på hur EU ska agera, genom fortsatta dialoger och granskning av medlemsstaterna och deras arbete men också genom tydliga krav på respekt för rättsstatens principer för att få ta del av unionens fonder.

Herr talman! Det finns såklart många andra angelägna områden som EU måste arbeta vidare med, så de punkter jag nu har tagit upp är inte uttömmande. Men jag väljer att stanna här.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Angelika Bengtsson för frågan.

När det gäller den översyn av långtidsbudgeten som nu sker kommer just frågan om rabatter och fördelning av andra delar av budgeten inte att tas upp.

Från svensk sida har vi sagt att vi helst inte hade velat göra detta. Men skälet till att vi också tycker att det är viktigt att göra detta är, som jag sa till en tidigare frågeställare, att vi måste se till att säkra det långsiktiga stödet till Ukraina eftersom budgeten där har nått sin gräns.

Sverige driver en mycket budgetrestriktiv linje, vilket är väl känt i denna kammare. Vi för fram i alla våra förhandlingar på alla nivåer att det i första hand är omfördelning som gäller. Vår utgångspunkt är såklart att skattebetalarnas pengar ska användas på ett klokt och effektivt sätt, vilket är väl känt inom EU.

Vi får se hur situationen utvecklas. Men det är en pågående diskussion, och jag kommer att få anledning att återkomma i denna kammare fler gånger.

(Applåder)

Herr talman! Jag tittar lite på utrikesministern nu, för det är ett delat ansvar. Huvudansvaret ligger på allmänna rådet, men också utrikesministern ansvarar för detta. Ytterst är det våra stats- och regeringschefer som kommer att fatta beslut.

I går presenterades mycket riktigt kommissionens utvidgningspaket, och det var, som jag har sagt vid några tillfällen sedan i går, ett historiskt besked vi fick. Kommissionen rekommenderar att medlemskapsförhandlingar startas med Ukraina och Moldavien. Jag vill återigen säga att det är imponerande att se vilket arbete som har skett i Ukraina under brinnande krig när det gäller reformer. Detta är något som Sverige har stöttat och kommer att fortsätta att stötta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan är det mycket riktigt så som frågeställaren säger att det också ingick att starta medlemskapsförhandlingar med Bosnien och Hercegovina efter att vissa kriterier uppfyllts. Det är oerhört viktigt för Sverige och EU att vi håller fast vid att det är en meritbaserad process och att det fortsätter att vara så.

Herr talman! Jag tackar för frågan. Jag får börja med att upprepa det som Carl-Oskar Bohlin just sa, att Ukraina aldrig får bli en bortglömd konflikt.

Sverige har stöttat Ukraina på väldigt många sätt och fortsätter att göra så, och det gör EU också. Under det svenska ordförandeskapet hade vi fortsatt stöd till Ukraina högst upp på vår agenda, och vi lyckades behålla enigheten. Min bild är att detta gäller även framgent.

När det gäller den fråga som ställdes om biståndet är en av de frågor som vi jobbar mycket med just nu att göra en översyn av EU:s långtidsbudget. Den viktigaste delen i detta är att säkra ett långsiktigt ekonomiskt stöd till Ukraina.