Jessika Roswall

Fru talman! Matilda Ernkrans har frågat mig om jag och regeringen delar den beskrivning av den nya polska regeringen som framförts offentligt av regeringens samarbetsparti i riksdagen och om jag i så fall avser att vidta några åtgärder. Matilda Ernkrans undrar också om jag anser att rättsstatens principer i EU hotas av Sverigedemokraternas systerpartier i EU. Slutligen vill Matilda Ernkrans veta om jag och regeringen avser att ta några nya initiativ för att upprätthålla rättsstatens principer i EU-samarbetet.

Som Matilda Ernkrans är väl medveten om är rättsstatens principer en prioriterad fråga för regeringen. Under Sveriges EU-ordförandeskap anordnades såväl artikel 7-utfrågningar med Polen och Ungern som ett rättsstatssymposium som mynnade ut i rekommendationer för kommissionen och kommande ordförandeskap.

EU är ett unikt djupt och brett samarbete mellan självständiga stater - politiskt, ekonomiskt och rättsligt. En förutsättning för att samarbetet ska kunna fungera är att rättsstatsprincipen och övriga värden som det vilar på upprätthålls i alla delar av unionen. Regeringen har därför varmt välkomnat den polska regeringens tydlighet när det gäller att komma till rätta med situationen rörande rättsstatsrelaterade frågor.

I samband med allmänna rådets möte i februari presenterade den polska regeringen en handlingsplan och åtgärder för att återställa förtroendet för rättsväsendet. Det togs emot mycket positivt i medlemsstatskretsen, och jag välkomnade den polska regeringens ambitioner och intentioner. Kommissionen har därefter fattat beslut som innebär att polska ansökningar om utbetalning av tidigare frysta medel nu kan prövas.

Det bör understrykas att oavsett vilket motstånd som reformarbetet i Polen kan möta är förväntan att det genomförs på ett sätt som är förenligt med de värden som reformerna ytterst syftar till att värna.

Utvecklingen i Polen är en glädjande och positiv aspekt av situationen för de grundläggande värdena i EU. I andra delar av unionen finns det fortfarande oroväckande inslag och tyvärr även tecken på att utvecklingen går åt fel håll. Det är alltså nödvändigt att fortsätta arbetet för att se till att alla medlemsstater lever upp till dessa värden och de alldeles frivilliga åtaganden de gjort genom att bli medlemmar i unionen.

Mot den här bakgrunden kommer regeringen att förbli en aktiv deltagare i arbetet med att värna EU:s grundläggande värden. För egen del fortsätter jag att företräda Sverige i allmänna rådet i rådets rättsstatsdialog som omfattar samtliga medlemsstater. Jag kommer också att säkerställa att Sveriges röst hörs i pågående artikel 7-processer på ett sätt som är anpassat till läget i respektive process. Regeringen kommer också att löpande pröva när det finns anledning för Sverige att engagera sig i pågående rättsfall i EU-domstolen. Sist men inte minst vill vi också att arbetet med att värna rättsstatens principer ska återspeglas i EU:s strategiska agenda och genomsyra nästa kommissions arbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Regeringens arbete fördelar sig på det viset att det är det är klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari som är ansvarig för frågan.

Arbetet med att bekämpa invasiva arter i Sverige är mycket viktigt. Precis som ledamoten säger är invasiva främmande arter någonting som hotar den biologiska mångfalden.

Därför satsade regeringen 50 miljoner kronor per år i tre år. Som ledamoten lyfter fram är det Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten som har det övergripande ansvaret för detta. De jobbar tillsammans med länsstyrelsen.

Det är myndigheterna som har ansvaret. Exakt hur man jobbar med detta får Romina Pourmokhtari återkomma till. Men självklart är stenmården någonting som man måste bekämpa. Vi får återkomma till frågan.

Fru talman! Tack, Matilda Ernkrans, för frågan!

Jag är inte hundraprocentigt säker på vilket förslag som Matilda Ernkrans hänvisar till, men det kan vara frågan om hållbarhetsredovisning, som har en förkortning. Som många här inne vet är EU världsmästare på olika förkortningar - jag ser att Håkan Svenneling nickar. I så fall handlar det om ett förslag som vi har förhandlat om under ett antal år och som vi har bedömt är alltför betungande för näringslivet, i den nuvarande form som förslaget på bordet har.

Därför har vi från svensk sida varit tydliga med att förhandlingarna hittills inte har varit tillräckligt bra. Som sagt: Om Matilda Ernkrans och jag talar om samma förslag har omröstning ännu inte skett, men vi har från svensk sida varit tydliga med att vi inte anser att det är ett bra förslag och att det inte är tillräckligt i enlighet med den överenskommelse som vi har med riksdagen.

Fru talman! Jag tackar Ludvig Aspling för frågan.

Det stämmer att många andra länder under det senaste året varit hårdare drabbade av migrationskrisen än Sverige. Det pågår en diskussion i många olika länder, men jag vill understryka att avtalet mellan Italien och Albanien handlar om att migranter på internationellt vatten ska föras till Albanien.

Vi vet att Italien har varit extremt utsatt, men Sverige befinner sig ju inte i den geografiska positionen. Det finns inga sådana här planer för Sverige just nu, men det är viktigt att vi gemensamt jobbar för att hindra att människor dör på Medelhavet och att hitta nya samarbetsformer. Den situation vi ser i många länder visar också på vikten av att få migrationspakten på plats.

Herr talman! Tack för frågan, Ludvig Aspling!

Det är mycket riktigt att Europaparlamentet hade en omröstning.

Jag skulle vilja säga att utvidgningen är här och nu. EU är därför inne i en ny formativ fas. Skälet till att vi pratar så mycket om utvidgning är såklart kriget i Ukraina. Frågan är alltså inte om utan när en utvidgning ska ske. Därför behöver vi i EU framtidssäkra oss.

Diskussionen om fördragsförändringar har pågått till och från. Min uppfattning är att Lissabonfördraget, som vi har, är utvidgningssäkert, det vill säga att det håller för fler utvidgningar.

Europaparlamentet har haft olika omröstningar vid olika tillfällen, och vi vet att det där hörs fler federala röster än hur det låter här i den svenska riksdagen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men i rådet finns det ingen aptit för fördragsförändringar. Vi diskuterar vilka förändringar vi behöver göra utan att göra fördragsförändringar. Vi har inte tid med det, och det finns inte behov av att göra det.

Herr talman! Jag tackar Eva Lindh för frågan.

Jag kan inte svara på varför Nordiska ministerrådet har tackat nej. Jag är Nordenminister, och som Tobias Billström tidigare kom in på är jag också nordisk samarbetsminister.

Jag hoppas att vi under vårt ordförandeskap i Nordiska ministerrådet kommer att synliggöra det viktiga arbete som sker inom ramen för nordiskt samarbete. Demokrati och jämställdhet är givetvis viktiga frågor, och vi har ett sektorsprogram för kultur och utbildning där också jämställdhet ingår. Mer detaljerade programpunkter kan jag inte berätta om i dag, men jag ser fram emot att återkomma inom många olika delar av det nordiska samarbetet eftersom här finns en stor potential. Men redan i dag har vi en god dialog tillsammans med riksdagens ledamöter.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för följdfrågan!

Sverige är aktivt i dessa diskussioner, och vi var synnerligen aktiva under det svenska ordförandeskapet. Sverige är det land som ligger i framkant tillsammans med våra nordiska grannländer, till exempel Danmark. Det som skiljer oss åt är möjligtvis vissa synpunkter när det gäller hur vi ser skogen som en del av klimatomställningen. Senast i fredags hade vi besökt av Ursula von der Leyen här i Sverige, där Sverige och Finland knöt an för att prata om skogens betydelse i omställningen.

Jag delar helt uppfattningen att vi måste få regelverket på plats.

Herr talman! Tack, Jytte Guteland, för frågan!

Vi delar uppfattningen att klimatet är en av de största utmaningar som vi har inför framtiden, och därför var en av det svenska ordförandeskapets prioriteringar just att göra EU grönare.

Sverige är och ska fortsätta att vara ett föregångsland, och det var därför vi använde ordförandeskapet. EU är också en föregångsregion, och tillsammans fattade vi under ordförandeskapet ett beslut om EU:s största och världens mest ambitiösa klimatpaket. Nu handlar det om att se till att vi också genomför de förslag som det beslutades om under det svenska ordförandeskapet.

För Sveriges del är EU vår viktigaste klimatpolitiska plattform.

Fru talman! Matilda Ernkrans verkar tro att slutsatsen att 26 länder kom överens om någonting som var bra kring ett stöd - ett förslag som fortfarande ligger på bordet - är ett snabbare och bättre besked än att 27 länder kom överens. Jag delar inte den uppfattningen, och det var det jag sa.

Jag, regeringen, statsministern, kommissionen och alla andra 26 medlemsstater arbetar för att få fram en överenskommelse mellan 27 medlemsstater. Men det som ligger på bordet och som vi 26 länder är överens om förhandlas det egentligen inte om nu, utan det handlar om att få alla 27 att komma överens. Det är det snabba stödet till Ukraina. Det är alla 26 länder överens om.

Jag vill återigen säga angående vad Sverige gjorde att statsministern levererade med besked. Han såg till att starta medlemskapsförhandlingar; det beslutade man om. Dessutom kom de 26 länderna överens om ett Ukrainastöd, och man lyckades kapa de övriga utgifterna som kommissionen hade föreslagit med 90 procent. Det var en oerhört framgångsrik förhandling.

När regeringscheferna träffades i december fanns det inte förutsättningar för att nå en överenskommelse. Det beklagar jag. Jag hoppas att den möjligheten kommer att finnas den 1 februari. Det är väldigt viktigt för regeringen och inget vi kommer att kompromissa om - och det är viktigt för Ukraina. Det vet vi. Läget är som sagt akut.

Fru talman! Jag vill återkomma till frågan som diskuterades för en liten stund sedan. Regeringen kommer att fortsätta stå upp för rättsstatens principer och att de respekteras i hela unionen. Och som jag sa i ett tidigare inlägg: Vi har en bred verktygslåda och försöker använda alla de verktyg som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nästa vecka kommer statsministern till riksdagens EU-nämnd för att informera om processen inför det extra toppmöte som hålls nästa vecka.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tackar för upprepningen av frågan. Det är korrekt att den står i interpellationen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har beskrivit i mitt svar att det som Matilda Ernkrans hävdar inte stämmer, att vi andra 26 medlemsstater skulle vara fångna när det gäller de här pengarna. Och det försökte även jag, i statsministerns ställe, beskriva i återrapporten här i kammaren. Statsministern var som sagt sjuk vid det tillfället och hade dessutom erbjudit riksdagen att ta återrapporten vid ett annat tillfälle. Men det är en annan sak.

Det jag försökte säga i mitt svar nu är att när det gäller de pengar som kommissionen har fattat beslut om - jag förutsätter att det är rätt och riktigt och att man följer de regler vi har, det vill säga när det gäller rättsstatens principer - handlar det om medel från strukturfonderna och om att Ungern har gjort förändringar. Man har som sagt uppfyllt de nödvändiga villkor som kommissionen har satt upp, och kommissionens bedömning är att man har sett till att deras rättssystem är oavhängigt. Det är vad jag sagt i mitt svar. Det står i kommissionens beslut. Och det är inte något som gör att 26 andra medlemsstater är fångna. Det är två olika saker.

Kommissionen fattar sina beslut. Det tycker vi är bra. Jag och Sveriges regering lägger oss inte i dem. Man kan såklart överklaga dem om det finns anledning till det, men jag förutsätter att kommissionen fattar rätt och riktiga beslut.

När det handlar om stödet till Ukraina kan man absolut beskriva det som ett misslyckande, eller så kan man se det som ett historiskt beslut att alla de 27 ledarna kom överens om att bevilja Ukraina att öppna medlemskapsförhandlingar.

Att det är angeläget att fatta det beslutet är jag och Matilda Ernkrans helt överens om. Regeringen har varit oerhört tydlig från dag ett när den diskussionen startade, det vill säga i juli förra året, att det enda skälet till att göra översynen var att säkra EU:s långsiktiga ekonomiska stöd till Ukraina.

Det är också ett viktigt besked, vill jag säga i den här kammaren, att Sveriges riksdag stod enad i frågan. Det hjälper oss såklart vidare i förhandlingarna.

Förslaget som vi kom överens om i december ligger fortsatt på bordet. Det handlar om 50 miljarder euro fram till 2027. Precis som Matilda Ernkrans kan jag inte nog understryka allvaret i att man faktiskt når detta beslut eftersom finansiering behövs.

Det är också känt att nästa möte är den 1 februari. Jag tycker att det är väldigt kort tid med tanke på att det förra mötet var i mitten av december. Ledarna ska träffas nästa vecka. Hur det går vet jag inte än, men Matilda Ernkrans och andra har ju möjlighet nästa vecka när vi har öppet samråd att fråga statsministern om hur långt arbetet inför mötet har kommit.

Jag vill återigen tydligt säga att den uppgift som statsministern hade från riksdagen var att se till att ordna stöd till Ukraina, starta medlemskapsförhandlingarna och hålla nere själva budgetens storlek. Allt detta gjorde statsministern på de europeiska ledarnas toppmöte, och det är jag väldigt glad över. Vi får som sagt se hur det går den 1 februari. Mitt och regeringens fokus är att se till att vi når en överenskommelse med 27 länder. Det är viktigt för Ukraina av många skäl.

Jag tycker att Matilda Ernkrans blandar äpplen och päron när hon säger att man går vidare med en lösning som 26 stater är överens om. Det skulle inte hjälpa Ukraina i det kortsiktiga perspektivet, för de behöver pengarna nu - och det är därför det är viktigt att alla 27 fattar beslutet.

Fru talman! Tack, Matilda Ernkrans, både för interpellation och för anförandet! Båda innehöll en hel del frågeställningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag kan börja detta inlägg med att tala om det som Matilda Ernkrans och jag mycket riktigt är helt överens om, det vill säga betydelsen av de grundläggande värderingarna och rättsstatens principer i unionen. Den andra delen av frågorna handlade mycket om stödet till Ukraina, där vi förvisso också har samma uppfattning.

Rättsstatens principer är en oerhört viktig fråga för den här regeringen, för alla våra partier och för landet Sverige och har så varit under lång tid. Rättsstatens principer är grunden till den tillit som är nödvändig för att den union vi har ska kunna fungera, för att den inre marknaden ska fungera, för att vi ska kunna använda vår gemensamma budget på rätt sätt och för att vårt rättsliga samarbete ska fungera över hela unionen. De är också en garant för att våra medborgare och företag behandlas lika över hela unionen. Därför lägger jag nu stor vikt vid att arbeta med de här frågorna.

Precis som Matilda Ernkrans vet var det en av det svenska ordförandeskapets prioriteringar. Det svarar väl lite grann på frågan om frågan är hotad. Det är därför vi alla måste jobba med frågan hela tiden. Under det svenska ordförandeskapet anordnade vi utfrågningar enligt artikel 7 mot både Polen och Ungern, för att ge andra medlemsstater möjlighet att ställa frågor men också för att ge de staterna möjlighet att svara.

När det gäller situationen för rättsstatens principer finns det anledning att vara orolig generellt sett. Därför menar jag att nästa kommission också måste ha rättsstatens principer väldigt högt upp på agendan.

Samtidigt har EU, vilket Matilda Ernkrans är inne lite på, infört nya redskap allteftersom för att skydda rättsstatens principer. Jag nämnde artikel 7. Det är något som vi jobbar vidare med och som det belgiska ordförandeskapet jobbar med. Vi har också överträdelseärenden i EU-domstolen. Sveriges regering tvekar inte att intervenera vid de tillfällen vi tycker att svenska synpunkter behövs när det gäller att respektera de grundläggande värdena. Matilda Ernkrans nämnde villkorlighetsmekanismen, som har funnits ett tag och som, som sagt, ger möjlighet att frysa och hålla inne gemensamma medel.

De sakerna har gett effekt. Det såg vi till exempel i det polska valet där just frysta medel var en av frågorna som var på väljarnas agenda.

Vi har också sett, vilket för mig till frågorna som Matilda Ernkrans har ställt i interpellationen, att Ungern har genomfört ett antal förändringar av sitt domstolsväsen för att kunna få en del av de pengarna. I enlighet med de förändringar som Ungern gjorde fattade kommissionen beslut om detta i mitten av december. På samma sätt som att Ungern genomför sina förändringar och följer de reglerna ska kommissionen följa sina egna regler. Det är rätt och riktigt.

Detta är en fråga som vi följer noga. Jag och regeringen kommer att fortsätta se till att rättsstatens principer hålls högt på EU:s agenda och att vi använder alla verktyg som finns för att skydda våra värden och våra skattebetalares pengar.

Fru talman! Matilda Ernkrans har frågat statsministern hur statsministern ser på kommissionens agerande och den bedömning man gjort gällande utbetalning av stöd till Ungern samt om statsministern avser att vidta någon åtgärd utifrån sin syn på frågan. Hon har också frågat vilka konsekvenser statsministern ser att beslutet kommer att få för EU:s framtida möjligheter att upprätthålla krav på rättsstatlighet i medlemsstaterna, om statsministern avser att ta några initiativ för att säkerställa att kravet på rättsstatlighet upprätthålls samt hur statsministern agerade på EU-toppmötet för att driva på för en uppgörelse för de 26 länder som var överens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationen har överlämnats till mig.

När det gäller kommissionens beslut den 13 december avsåg det medel från strukturfonderna som frysts mot bakgrund av att Ungern inte uppfyllde vissa av de nödvändiga villkor som gäller för att erhålla finansiering från fonderna. Beslutet att tillgängliggöra delar av medlen baserades på kommissionens bedömning att Ungern hade uppfyllt vissa villkor som avsåg rättssystemets oavhängighet. Beslutet innebär inte att pengar betalas ut utan att Ungern får möjlighet att begära ersättning för kostnader som uppkommer i godkända projekt. De medel som gjordes tillgängliga uppgår till cirka 10,2 miljarder euro av totalt drygt det dubbla. Kommissionen konstaterar att beslutet kan ändras om Ungern inte längre skulle bedömas uppfylla de aktuella villkoren.

Kommissionen meddelade den 13 december också att det inte fanns anledning att föreslå någon ändring när det gäller de 6,3 miljarder euro som hålls inne till följd av rådets beslut enligt villkorlighetsförordningen. De medel som Ungern har rätt till genom EU:s återhämtningsfond förblir också frysta. Ungern har ålagts 27 delmål som ska uppfyllas innan det kan bli aktuellt att ändra detta.

Regeringen utgår från att kommissionens beslut den 13 december fattades på sakliga och rättsligt korrekta grunder. Regeringen konstaterar att cirka 21 miljarder euro av möjlig ungersk EU-finansiering förblir frysta av skäl som har att göra med rättsstatsprincipen och andra grundläggande värden. I rådet, kommissionen och EU-domstolen pågår dessutom flera andra förfaranden som syftar till att säkerställa att dessa värden upprätthålls i Ungern och alla andra medlemsstater.

Regeringen ser naturligtvis mycket allvarligt på varje inskränkning av rättsstatsprincipen och andra grundläggande värden inom unionen. Beslutet den 13 december har dock på intet sätt ändrat förutsättningarna för möjligheterna att värna rättsstatsprincipen. Tvärtom befäster de olika processer som pågår EU:s samlade förmåga att agera till skydd för rättsstatens principer och unionens grundläggande värden. Regeringen har varit och kommer att förbli aktiv inom relevanta delar av detta arbete. Det handlar bland annat om rättsstatsdialogen i rådet, om pågående artikel 7-processer samt om att vara aktiv i de domstolsförfaranden där den svenska rösten behövs.

Under mötet i Europeiska rådet agerade statsministern aktivt och konstruktivt på basis av den i riksdagen förankrade ståndpunkten för att nå en överenskommelse som alla länder skulle kunna ställa sig bakom. I syfte att manifestera den starka solidaritet med Ukraina som finns inom EU nåddes en lösning som alla länder förutom Ungern kunde acceptera. Även här agerade statsministern på basis av den i riksdagen förankrade ståndpunkten till stöd för en uppgörelse mellan 26 medlemsstater. Det handlade i stor utsträckning om att minska budgetöversynens storlek, öka graden av omprioriteringar för att finansiera nya åtaganden och finna en konstruktion för räntebetalningar av den gemensamma upplåningen under EU:s återhämtningsfond som kunde accepteras av alla.

När bitarna började falla på plats och en preliminär överenskommelse låg på bordet var det avgörande att regeringen kunde få riksdagens stöd vid det samråd som med kort varsel och mitt i natten genomfördes med EU-nämnden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tack vare dessa insatser nåddes en överenskommelse om en revidering av EU:s långtidsbudget med stöd till Ukraina som 26 länder, inklusive Sverige, kunde stödja. Europeiska rådet kommer att sammanträda igen den 1 februari och då försöka få till nödvändig enighet.

Herr talman! Statsministern gör sitt jobb. Denna gång hade han fokus på att stötta Ukraina. Vi lyckades med det. Vi lyckades med att få starta medlemskapsförhandlingar. Vi lyckades med att få 26 länder att komma överens om att ge Ukraina ekonomiskt stöd. Vi lyckades i förhandlingarna om budgeten.

COP 28 var på agendan. Det jag vill lyfta som jag inte lyfte - det blev kanske inte heller så stor diskussion om det på det här Europeiska rådet, men det diskuteras på allmänna rådet och i andra sammanhang - är den strategiska agendan. Sverige lyfter varje gång upp ett antal frågor som ur vårt perspektiv är prioriterade för nästa kommission, och klimatfrågan är en av dem. Vi gör alltså vårt jobb.

Återrapporteringen var härmed avslutad.

Herr talman! Tack för frågan, Jytte Guteland! Det går såklart att ha synpunkter på agendan till Europeiska rådet. Man kan inte diskutera allt vid vartenda möte.

Med det sagt var klimatfrågan delvis uppe den här gången, för det var några dagar efter det att COP 28 avslutades. Som vi alla nu har konstaterat fanns det också väldigt stora andra frågor, som var kritiska - vilket klimatfrågan såklart också är.

Frågan om stödet till Ukraina och frågan om att starta medlemskapsförhandlingar tog oerhört stor plats, och det var långdragna diskussioner i många andra stora frågor.

Alla här inne vet att jag inte var med i rummet under diskussionen, men mötet ledde alltså fram till en slutsats - en text som ni alla har kunnat läsa - där man välkomnar den överenskommelse som nåddes i COP 28. Man välkomnar också att EU-länderna höll samman och att vi var framgångsrika i vår förhandling.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Klimatfrågan som sådan kommer såklart att komma tillbaka på toppledarnas agenda senare. Vid det här mötet var det just en sammanfattning från COP 28, men klimatfrågan finns som sagt väldigt ofta på agendan. Jag återkommer till de olika ministerråden där man diskuterar hur man ska ta sig an överenskommelsen och bryta ned den för att EU ska kunna nå sina mål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Herr talman! Jag har svarat lite grann tidigare på frågan. I diskussionen om Mellanöstern som fördes nu på Europeiska rådets möte var man inte överens om allt, men man är ändå överens om en del. Det är också ett viktigt besked.

Det man de facto gör är att man tydligt fördömer attacken och står bakom Israels rätt att försvara sig i enlighet med folkrätten. Sverige ger också bilateralt och tillsammans med EU bistånd till den humanitära situationen på Gaza.

Redan under det förrförra svenska ordförandeskapet 2009 kom EU-länderna överens om att det är en tvåstatslösning som är målet. Som jag sa i ett tidigare svar är det kanske lite utopiskt just nu, men det är ändå den vägen vi går mot. Denna diskussion är pågående dels mellan ledarna, dels mellan utrikesministrarna.

Herr talman och Joar Forssell! Jag vill verkligen instämma: Inget beslut kunde ha varit viktigare. President Zelenskyjs tal till Europeiska rådet var väldigt känslosamt och hade just den ton som Joar Forssell upprepar här i dag. Ukrainarna har kämpat för detta länge. Det är därför detta är så historiskt, och det är oerhört avgörande att man fattar detta beslut.

Hur hanterar man frågan om EU:s beslutsfattande i framtiden? Det är en viktig fråga, och den har med återrapporten att göra. En av punkterna som ingår i slutsatserna är uppföljningen av Granadadeklarationen, det vill säga när ledarna träffades för att diskutera hur EU ska fungera i framtiden med 35-36 medlemmar.

Det som man nu är enig om är att detta är parallella diskussioner. Det handlar bland annat om det som Joar Forssell lyfter, det vill säga hur vi ska kunna fatta beslut effektivt.

Min uppfattning är dock att EU har varit framgångsrikt. När det väl gäller är vi framgångsrika och fattar snabba beslut. Vi kan dra oss till minnes hur det var under covidkrisen när vi fattade beslut om vaccinationer. Efter krigsutbrottet fattade vi snabba beslut om sanktioner, masskyddsdirektiv och mycket annat.

Men frågan om QMV och veto är en fråga som finns med i denna diskussion. Jag skulle vilja påstå att frågan är i sin linda, och vi kommer alla att behöva diskutera den flera gånger och hitta lösningar framåt. För mig är det viktiga perspektivet i detta - och jag är därför glad att det står i slutsatserna - att det hela är parallellt. Det är dels meritbaserat utifrån kandidatländerna, dels måste EU göra sin hemläxa. De här sakerna måste ske parallellt. EU får inte hindra en framtida utvidgning.

Herr talman! Tack, Rebecka Le Moine, för stödet i vårt engagemang när det gäller Ukraina. Det är mycket riktigt genuint. Det är någonting som jag känner att hela Sveriges riksdag står bakom.

Det känns också när vi i olika sammanhang träffar ukrainare. Statsministern var i Oslo och träffade de nordiska statsministrarna när Zelenskyj var där. Jag träffade själv vice premiärminister Olha Stefanisjyna i akt och mening att visa vårt stöd och höra hur situationen ser ut. Det stödet tackar jag för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Den andra frågan är, precis som herr talmannen säger, inte en fråga som togs upp på Europeiska rådet. Det som togs upp den här gången var sanktioner, och man kunde enas om ett tolfte sanktionspaket.

I det är min uppfattning att det starkaste och bästa sättet för att använda sanktioner som ett effektivt redskap är att man fattar beslut gemensamt många medlemsstater tillsammans. Därför är jag glad över att man kunde fatta beslut om ett tolfte paket.

Vad framtiden bär med sig vet jag inte. Men vi har nu under två års tid fattat beslut om tolv paket. Det tycker jag är väldigt bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 14-15 december

Herr talman! Tack för det förtydligandet, Magnus Berntsson!

Jag vill lägga till det som jag sa i mitt inledande anförande och som många har sagt vid flera olika tillfällen om vikten av att vi i EU kan enas om stöd till Ukraina. Det är såklart också en viktig signal till Ukraina men också till våra andra partner. När vi vet att det är oroligt på andra sidan Atlanten i USA är det väldigt viktigt att EU nu klarar av att fatta ett beslut. Det känner jag mig trygg i att vi kommer att göra.