Martin Westmont

Herr talman! Även min fråga går till äldre- och socialförsäkringsministern.

Enligt en rapport från Försäkringskassan lever i dag runt 4 000 gängkriminella på bidrag. Det ökar självklart möjligheterna för denna grupp att inte behöva arbeta och i stället lägga sin tid på brottsliga aktiviteter. I många fall får denna grupp bidrag med hjälp av felaktiga eller direkt bedrägliga läkarintyg.

Herr talman! Låt oss tala klarspråk. Jag utgår från att statsrådet precis som jag ser det uppenbara: att vi i dag har läkare som mot ersättning skriver ut bedrägliga intyg, som sedan används för att kunna kvittera ut skattepengar i form av bidrag. Hur stort detta problem är vet vi inte i dag.

Min fråga till statsrådet är: Hur går regeringen nu vidare med att skruva åt bidragskranen för de kriminella genom att utreda och lagföra de läkare som skriver ut bedrägliga läkarintyg?

Herr talman! ”Det finns inga jobb att söka.” Det hör vi inte alltför sällan från vänsterkanten. Men sanningen är att det finns jobb att söka – bara inte i just det område där man bor.

Herr talman! Det är ingen rättighet att år efter år leva på andra, hårt arbetande medborgares arbete, utan människor måste ta personligt ansvar för att försörja sig själva och sin familj. Arbetsmarknadsministern har tidigare lyft fram att långtidsarbetslösa ska vara beredda att flytta dit där jobben finns, och han är beredd att göra mer för att så ska ske. Statsrådet har pekat ut en riktning.

Hur går vi nu vidare för att människor som under många år levt på bidrag ska ta personligt ansvar och flytta till en region där man blir erbjuden ett arbete?

Herr talman! Min fråga går till minister för civilt försvar Carl-Oskar Bohlin. Planen är att utöka civilplikten till 3 000 personer, vilket Sverigedemokraterna ser positivt på. Vi har i dag ett krig i vårt närområde, och vi ser att krigföringen inte enbart riktas mot Ukrainas försvarslinjer utan även mot viktig infrastruktur, som medborgarnas vatten och avloppssystem.

Min fråga är om det kan bli aktuellt att civilplikten i Sverige breddas till att koncentreras än mer på andra viktiga samhällsområden, till exempel drivmedels- och vattenförsörjning.

Herr talman! Jag yrkar bifall endast till reservation nummer 1, men vi står självklart bakom alla våra reservationer.

I dag diskuterar vi en proposition som vid första anblick kanske framstår som en teknisk komplettering till en EU-förordning. Men, herr talman, i själva verket rör det sig om något betydligt mer grundläggande: villkoren för demokratins fria samtal.

Sverigedemokraternas ståndpunkt är tydlig. Vi motsätter oss propositionen i dess helhet, för vi menar att regeringen har gått längre än vad som krävs enligt EU:s förordning. Detta är inte ett fall av nödvändig laganpassning. Detta är ett exempel på överimplementering. Man riskerar att strypa den politiska friheten i vårt land på områden som bör styras av svensk rätt och svensk grundlag.

Sverigedemokraternas utgångspunkt är tydlig, nämligen att EU inte ska styra eller reglera svensk opinionsbildning. Men självklart finns det undantag från den regeln, till exempel om det handlar om att stävja terrorism eller annan extremism som hotar svensk säkerhet.

I propositionen föreslås regler som innebär att politisk kommunikation kan bli föremål för ingripanden även om den är helt laglig enligt vår svenska grundlag. Förslaget öppnar upp för sanktionsavgifter och viten utan föregående varning eller uppmaning till rättelse. Sverigedemokraterna anser att detta slår mot vår grundlagsfästa rätt att bedriva politisk opinionsbildning. Vi föreslår därför en graderad sanktionsstege i stället: först varning, sedan rättelse och slutligen sanktionsavgift om så behövs.

Herr talman! Det känns som att det inte är första gången som vi diskuterar en förordning där EU flyttar fram sina positioner. Trots det, herr talman, är det enbart Sverigedemokraterna som reagerar. Åter är det Sverigedemokraterna som står ensamma och säger nej till den utveckling vi ser.

Vi ser redan hur dessa beslut påverkar verkligheten. Regelverket har blivit så komplicerat och kraven så svåra att uppfylla att till och med världens största teknikjättar, vars plattformar tidigare spelade en roll i det demokratiska samtalet, har valt att helt upphöra med politisk reklam i EU-länder. Vi ser aktörer hellre avstå än riskera att göra fel. Det är en rättsosäkerhet som håller tillbaka den fria opinionsbildningen. Detta är inte bara ett problem för partier och annonsörer. Det riskerar att skapa ett demokratiskt underskott i en tid när det är viktigare än någonsin att stå upp för vår yttrandefrihet.

Herr talman! Vi ska underlätta opinionsbildning och inte försvåra det demokratiska samtalet, vilket denna proposition i sin nuvarande utformning tyvärr just gör. När etablerade kommunikationskanaler stängs ned tystnar också många av de röster som är beroende av digital räckvidd för att nå ut.

Det kan handla om:

små partier

ideella organisationer

lokala kampanjer

politiska kandidater med begränsade resurser.

De som redan har medieutrymme gynnas, medan mindre aktörer osynliggörs. Effekten blir att det politiska samtalet förskjuts från öppna, mätbara plattformar eller att det tystnar helt och flyttas till slutna rum, vilket kan bidra till att vissa individer radikaliseras.

Herr talman! Det förslag vi debatterar i dag öppnar även för att svenska regler automatiskt ska anpassas till framtida EU-beslut utan att en ny prövning sker i Sveriges riksdag. Detta strider mot vår konstitutionella ordning där det är just riksdagen som stiftar lag. I stället förespråkar Sverigedemokraterna att varje förändring prövas öppet och demokratiskt i Sveriges riksdag.

Det finns tillfällen då ansvar inte bara handlar om att följa regelverk utan om att ifrågasätta dem när de hotar det mest grundläggande i vårt samhälle. Detta är ett sådant tillfälle, herr talman.

Det viktigaste vi kan göra för Sverige är att säga nej till byråkratisk klåfingrighet från EU och i den mån det är möjligt endast genomföra en minimiimplementering i de fall där Sverige är bundet av påskrivna avtal.

Det vi kan se är att regeringens förslag till synes går längre än vad förordningen kräver. Vi föreslår därför att propositionen avslås och att regeringen återkommer med ett nytt förslag där en minimiimplementering av förordningen presenteras för riksdagen.

Herr talman! Vi i Sverigedemokraterna är tydliga i vårt ställningstagande. Låt oss värna en konstruktiv debatt där alla röster ges möjligheter att komma till tals. Demokratin behöver inte fler regler. Den behöver ett öppet politiskt samtal som är lättillgängligt för medborgarna, för det är just det som är en av grundstenarna i vår demokrati, herr talman.

Herr talman! Jag lägger märke till att läktaren nu fylls av åhörare när Sverigedemokraternas talare går upp i talarstolen.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation nummer 1.

Sverige har i dag en av världens starkaste skydd för press- och yttrandefrihet. Genom vår tryckfrihetsförordning och yttrandefrihetsgrundlag har vi sedan länge säkrat ett oberoende medielandskap där makten granskas och demokratin stärks. Det är därför med försiktighet vi måste närma oss regeringens proposition om kompletterande bestämmelser till EU:s mediefrihetsförordning. Även om syftet med propositionen är god, att skydda fria medier och stärka mångfalden, riskerar förslaget i sin nuvarande form att leda till motsatt effekt.

För det första, herr talman, saknas tydliga garantier för att våra grundlagar ska ha företräde när EU:s mediefrihetsförordning tillämpas i Sverige. Det är inte bara Sverigedemokraterna som ser denna brist. Remissinstanser som Svenska Journalistförbundet, Uppsala universitet samt Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har uttryckt liknande oro. Om inte grundlagens företräde uttryckligen slås fast öppnas dörren för rättsosäkerhet, och i värsta fall försämras en av grundstenarna i vår demokrati, nämligen vår yttrandefrihet.

För det andra föreslår regeringen att hänvisningar till EU-förordningen ska vara dynamiska. Det innebär att varje framtida ändring som görs i EU-förordningen automatiskt får genomslag i svensk lag utan att riksdagen ges möjlighet att ta ställning till denna förändring. Beslut på EU-nivå implementeras i Sverige utan att svenska folkets företrädare, riksdagens ledamöter, ges möjlighet att opponera sig mot detta.

För det tredje ger propositionen Mediemyndigheten ett omfattande och långtgående mandat att samla in uppgifter och göra bedömningar av hur mediemarknaden påverkar mediernas mångfald och oberoende.

Detta innebär att myndigheten, även om den inte får fatta beslut om att förbjuda eller inskränka en företagskonstellation, ändå får ett särskilt inflytande genom sina yttranden, som i praktiken kan påverka medieaktörers möjligheter att etablera sig och utveckla sina verksamheter. Enligt propositionen ska dessa bedömningar visserligen vara transparenta och objektiva, men vi menar, herr talman, att det finns en uppenbar risk för att detta öppnar för en utveckling där staten indirekt ges tolkningsföreträde när det gäller vad som utgör tillräcklig mångfald inom medielandskapet.

I ett fritt och öppet samhälle bör det inte vara staten eller en myndighet som avgör vad som räknas som tillräcklig balans eller åsiktsbredd i nyhetsförmedlingen. När en myndighet ges så pass breda befogenheter att uttala sig om mediernas inre struktur och innehåll riskerar detta att påverka nyhetsrapporteringen.

Herr talman! Sverigedemokraterna tror på en fri marknad, utan påverkan av EU-regleringar eller inhemska regleringar. Vi ser därför allvarligt på att propositionen öppnar för en statlig inblandning i frågor som rör mediernas inre liv och menar att detta hotar snarare än stärker det redaktionella oberoendet.

Vi ska värna ett fritt medieklimat. Vi ska värna små medieaktörers möjligheter att överleva och producera kvalitativa reportage. Det är just dessa röster på mediekartan som ofta bidrar till att bredda perspektiven i det offentliga samtalet.

Nya administrativa krav är något som är hanterligt för de stora mediekoncernerna, som har strukturer för att hantera nya processer som tar mycket resurser i anspråk. Men för mindre medier kommer de administrativa krav som införs med denna lag att slå särskilt hårt. Det vi inte vill är att ett fåtal stora aktörer har monopol på nyhetsförmedlingen i Sverige. Jag vet, herr talman, att det finns de som vill ha det på det sättet, det vill säga en återgång till hur det en gång var, innan medborgarna hade tillgång till information och nyheter på det sätt man har i dag tack vare den teknologiska revolution som internet har inneburit.

Herr talman! Allt det jag nu har nämnt visar på en oroande utveckling. För några veckor sedan tog riksdagen det olyckliga beslutet att ändra hur riksdagen ska kunna genomföra grundlagsändringar. Av någon anledning var det av stor vikt för alla riksdagens partier förutom Sverigedemokraterna att ändra det förfarande som har fungerat så väl under så många år, där en majoritet av landets folkvalda riksdagsledamöter ska kunna genomföra viktiga grundlagsändringar som värnar Sverige och dess invånare. Nu ska vi, herr talman, i stället ha ett system där en minoritet av landets folkvalda representanter ska kunna stoppa viktiga reformer som en majoritet av svenska folket vill genomföra.

Vi vet också att EU just nu arbetar med en sköld som enligt vad som sagts ska skydda invånarna mot viss sorts information. Vilken information som ska stängas ute återstår att se. Detta belyser än mer vikten av att vi värnar och står upp för ett fritt och öppet medieklimat.

Sverigedemokraterna delar ambitionen att värna pressfriheten, men vi menar att regeringens förslag inte uppfyller detta mål. Tvärtom riskerar det att försvaga den svenska pressfriheten. Därför vill vi se ett antal förändringar. Vi vill skydda små, fria medier från att översvämmas av byråkratiska åtgärder, administration och kontroll. Vi motsätter oss dynamiska hänvisningar och direktiv från Bryssel eftersom vi anser att riksdagens, det vill säga svenska folkets, förlängda arm ska ha full kontroll över alla framtida förändringar i lagstiftningen.

Herr talman! Om vi menar allvar med att försvara det fria ordet måste vi våga stå upp även mot förslag som i god tro hotar just den friheten. Utgångspunkten är tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Sverige ska inte kompromissa kring de svenska grundlagarnas företräde. För, herr talman, yttrandefrihet mäts inte i vad som sägs utan i vad som är tillåtet att säga.

Herr talman! I dag kan en utlänning som vistas illegalt i Sverige hyra en bostad. Det finns ingen lagstiftning som hindrar detta. Inte ens när en person inte har laglig rätt att vistas i Sverige kan hyresvärden vräka den illegala migranten. Det innebär att utlänningar som enligt svensk lag ska lämna landet i praktiken har förutsättningar att leva kvar här.

Det finns ingen anledning till att bostäder ska hyras ut till illegala migranter om målsättningen är att så många illegala migranter som möjligt ska återvända till sina hemländer. Vi vet även att illegala migranter är en integrerad del av den illegala ekonomin i Sverige. Ju fler som åker hem, desto tryggare blir Sverige.

Är migrationsministern beredd att verka för en lagstiftning som gör det möjligt för hyresvärdar att vräka utlänningar som vistas olagligt i Sverige så att fler illegala migranter tvingas lämna Sverige?

Herr talman! Enligt traditionen vill jag börja med att yrka bifall till reservation nummer 1 i betänkandet, men jag står självklart bakom alla våra reservationer.

Vi debatterar i dag propositionen Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, en fråga som rör själva hjärtat i vårt statsskick. Det är förslag som går rakt in i kärnan av vår demokratiska ordning: skyddet för vår rättsstat, domstolarnas oberoende och hur grundlagen ska kunna ändras.

Det är angelägna frågor, herr talman, som också kräver en viss varsamhet. För Sverigedemokraterna är det av stor vikt att vi värnar rättsstatens principer, vår demokrati och folkviljan. Demokratin förtjänar balans och inte barriärer. Vi menar att regeringens förslag, som vi kan ta del av i KU2 Stärkt skydd för demokratin och domstolarnas oberoende, bortser från det stora perspektivet.

Vad är det stora perspektivet, herr talman? Det är att regeringens förslag riskerar att låsa fast vår demokrati i ett system där en minoritet ges vetorätt över majoritetens vilja. En minoritet ska alltså kunna stoppa ett lagförslag som en majoritet av svenska folkets representanter vill driva igenom. Värnar det rättsstatens principer och den demokratiska kärnan som är så viktig att värna och skydda? Det är en fråga värd att kontemplera.

Propositionens huvudförslag är att det andra riksdagsbeslutet vid en grundlagsändring alltid ska kräva minst två tredjedelars majoritet. En tredjedel av riksdagens ledamöter ges vetorätt och i praktiken makt att stoppa förändringar som är bra för Sverige och Sveriges medborgare, oavsett valresultat. Det innebär en spärr som kan förhindra att nödvändiga och folkförankrade reformer genomförs. Det strider mot kärnan i majoritetsprincipen – själva motorn i en representativ demokrati.

Vi har redan i dag ett starkt skydd, med två beslut och ett mellanliggande val, för att genomföra en ändring av grundlagen. Det öppnar upp för eftertanke, debatt och folklig påverkan. Att lägga på ytterligare ett krav kommer att skapa ett stelbent system som inte är i fas med samhällets utveckling. Vi riskerar att inte kunna genomföra viktiga grundlagsändringar trots att en majoritet av svenska folket genom sitt röstkort tydligt visat att det är just detta man vill ska ske.

Herr talman! För att inse problematiken behöver man bara titta på innehållet i vissa aktuella politiska förslag som Tidöpartierna nu driver igenom för att laga ett sönderslitet Sverige. Reformer för att stoppa organiserad brottslighet, för att förbjuda terrorstöd, för att återkalla medborgarskap som beviljats på felaktiga grunder eller för att förstärka äganderättens skydd kan bli omöjliga att genomföra med det förslag som nu läggs fram.

Om en minoritet av riksdagens ledamöter ges ständig vetorätt att stoppa viktiga reformer som sätter Sveriges medborgares välbefinnande i första rummet försvagas vår förmåga att möta just de hot som demokratin behöver skyddas mot. Det kan vara hot med AI-genererat innehåll, global desinformation och andra digitala element som kräver att Sverige kan agera resolut.

Regeringen föreslår också att Sveriges förhållande till EU och Europadomstolen får ett förstärkt grundlagsskydd. Sedan inträdet i EU har maktbalansen förändrats. Migration, arbetsrätt och energipolitik påverkas i ökande grad av EU. Att i detta läge grundlagsfästa relationen gör det svårare för framtida generationer att ompröva vår nationella självständighet. Detta är inget vi ska besluta om lättvindigt.

Vi ser däremot, herr talman, med viss tillfredsställelse på de delar som rör domstolarnas oberoende. Vi stöder de inslag som stärker rättsstatens kärna. Men även här krävs balans. Att domstolarnas roll stärks i grundlagen, att Domstolsverket ges en friare ställning och att domartillsättning sker med ökad självständighet är något som Sverigedemokraterna välkomnar.

Herr talman! Vi måste hantera frågor som rör grundlagsändringar med försiktighet och respekt. Det är också därför Sverigedemokraterna föreslår att regeringen bör ta ett omtag kring denna fråga. Vi har remissinstanser som har kommit in med olika synpunkter – positiva och negativa. Ta till er dessa, analysera helhetsperspektivet kring propositionen och återkom med vilka viktiga grundlagar som bör vara föremål för kvalificerad majoritet i den andra omröstningen!

Sverigedemokraterna säger nej till ett generellt krav på kvalificerad majoritet. Vi är beredda att diskutera en modell där de mest grundläggande delarna i svensk lagstiftning har ett särskilt skydd men, herr talman, där övriga grundlagsändringar förblir föränderliga om en majoritet av svenska folket vill att så sker.

Folkets stöd och folkets röst ska väga tungt i våra allmänna val; det är en av demokratins grundpelare. Det är också därför detta är en så principiellt viktig fråga för folkets parti – Sverigedemokraterna.

Demokratin är stark för att den är förankrad bland folket, för att den är öppen och för att den är anpassningsbar. Våra grundlagar om yttrande- och tryckfrihet är hörnstenar i ett fritt samhälle, men de måste kunna uppdateras för att ligga i fas med den verklighet vi lever i.

Folksuveränitetsprincipen är en princip som bygger på viljan hos majoriteten av medborgarna. Det är inte Sverigedemokraterna eller Socialdemokraterna som ska bestämma om vi ska genomföra en grundlagsändring eller inte. Det är en majoritet av svenska folket som ska äga den rätten och ingen annan.

Låt oss värna folkviljan, precis så som det är formulerat i 1 kap. 1 § i den svenska regeringsformen: All offentlig makt i Sverige utgår från folket.

Fru talman! Min fråga går till gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm. Ministern har ansvaret för att utbildning och arbetsmarknad matchar varandra väl.

Tillsammans med regeringen arbetar Sverigedemokraterna för att stärka svensk skola och utbildning. Det vi ser är att Sverige många gånger är sent med att ställa om när arbetsmarknaden ändrar form. Vi ligger alltför ofta inte i fas med hur arbetsmarknaden ser ut.

Detta, fru talman, är på många sätt ett arv efter åtta år av socialdemokratisk passivitet. Ett resultat av Tidösamarbetet är att Sverige numera är på rätt väg.

Det är för Sverigedemokraterna viktigt att intensifiera arbetet för att säkerställa att vi i framtiden inte hamnar i samma situation – med brist på arbetskraft inom olika branscher trots att vi egentligen har ett stort överskott på arbetskraft.

Hur arbetar ministern för att stärka våra utbildningar i syfte att säkerställa att framtidens behov hos arbetsmarknaden tillgodoses?

Fru talman! I dag är vi samlade här i kammaren för att diskutera konstitutionsutskottets granskningsbetänkande KU20.

Arbetet i konstitutionsutskottet har under verksamhetsåret fungerat väl, och alla riksdagspartier har tagit ett ansvar att granska om den konstitutionella delen har följts i de anmälningar som har inkommit.

Det block som vi nu debatterar handlar om statsrådens tjänsteutövning. Det har varit långa diskussioner, där jag nog kan påstå att inget parti är helt nöjt. Detta inkluderar även Sverigedemokraterna.

Men vi har i slutändan landat i en samsyn i konstitutionsutskottet, och jag kommer att tala om en del av de ärenden som vi under hösten och våren har granskat. Mina kollegor kommer, som ledamoten Peter Hedberg redan har gjort, att gå in på andra ärenden under debatten som jag inte kommer att ta upp i mitt anförande.

Fru talman! Att våra ministrar har en öppen dialog med det svenska folket om de förslag man har fått mandat för att driva igenom är något som vi ska värna och uppmuntra. Det bidrar till att väljarna ser att deras röst vart fjärde år faktiskt gör skillnad.

I ett av granskningsärendena har utskottet granskat energi- och näringsminister Ebba Buschs kommunikation på en medieplattform. Kommunikationen handlade om den nya lagstiftningen rörande anonyma vittnen. Det är en i grunden viktig reform för att kunna motverka den grova, ofta organiserade, brottslighet vi ser sprida sig över Sverige. Detta är en brottslighet som har tillåtits gro och växa i det svenska samhället under många år men som nu Tidöpartierna kraftsamlar emot genom att vidta verkningsfulla åtgärder.

Fru talman! Sociala medier blir ett allt vanligare sätt att kommunicera på, och de är ett sätt att nå fler människor med information. Det är självklart av stor vikt att den information som förmedlas är korrekt, och det är kanske av ännu större vikt just när det handlar om framtida lagändringar.

Ministerns uttalande just i detta fall rör ett inlägg på sociala medier där hon gick ut med information om den nya lagstiftningen rörande anonyma vittnen. I texten till bilden framgick tydligt vad lagen innefattar, men i den bifogade bilden till inlägget var informationen felaktig.

En minister har det yttersta ansvaret för att den information man förmedlar är korrekt, och trots att publiceringen rättades har konstitutionsutskottet kommit fram till att det finns en brist i det inlägg som ministern publicerade. Jag vill också uppmärksamma åhörare på att den grafiska bilden ej hade godkänts av energi- och näringsministern, vilket är en förklaring till att den publicerade informationen blev missvisande.

Konstitutionsutskottet har även tittat närmare på en KU-anmälan rörande justitieministerns uttalande om att tillsätta en utredning kring införande av visitationszoner. Precis som jag var inne på i ärendet rörande energi- och näringsministerns uttalande i sociala medier är utåtriktad information och kommunikation något som är bra och något som vi ska värna. Att våra ministrar är transparenta med det arbete man bedriver bidrar till en förståelse för den demokratiska process som vi har i Sverige.

Utskottet konstaterar att det framgår att en utredare gavs i uppdrag att utreda och lämna förslag på hur vi kan låta polisen arbeta med tidsbegränsade och geografiska visitationszoner. Uppdraget innefattade även att presentera för- och nackdelar med visitationszoner.

Detta är överlag ett politiskt förslag som är av stor vikt för brottsbekämpningen, fru talman, vilket också justitieministern har pekat på i olika sammanhang. Polisen får nu ett viktigt redskap för att trygga gator och torg, vilket vi redan ser ger positiva resultat på brottsbekämpningen.

Tidöpartiernas politik gör skillnad, fru talman. Visitationszoner kommer även att skydda medborgarna från grovt kriminella individer som i delar av Sverige skapar en stor otrygghet, inte minst för boende i dessa områden. Justitieministern har agerat korrekt och transparent i denna fråga.

Fru talman! Två av årets ärenden rör olika statsråds uttalanden om Migrationsverkets hantering av medborgarskapsärenden. Det första ärendet gäller Kristdemokraternas partiledares uttalanden i en tidningsintervju. I detta fall är det angeläget att se till helheten och den bredare kontexten.

Intervjun som avses i granskningen handlade om värderingar och om Kristdemokraternas ideologiska utgångspunkter och inte om regeringsbeslut eller operativ styrning. Det är både rimligt och önskvärt att partiledare även i regeringsställning deltar i samhällsdebatten. Precis som jag har varit inne på tidigare riskerar vi annars att urholka det demokratiska samtalet.

Det andra ärendet på samma tema rör den debattartikel som undertecknades av statsministern, tre statsråd och Jimmie Åkesson. Artikeln innehöll formuleringar som vissa kan uppfatta som att de kan skapa oklarheter om förhållandet till gällande lagstiftning.

Det är rimligt att statsråd även i sina partipolitiska roller deltar i debatten om migration och medborgarskap, särskilt i frågor som rör rikets säkerhet.

Det utskottet har uppmärksammat är att en enskild formulering, om den läses isolerat, kan ge upphov till missförstånd. Statsministern var under utfrågningen med konstitutionsutskottet tydlig med att det som åsyftades i artikeln var inom gällande lagstiftning.

I det aktuella ärendet rörande debattartikeln har konstitutionsutskottet inte riktat kritik mot det politiska innehållet i artikeln, inte mot regeringens säkerhetspolitiska ambitioner, inte mot uppdraget till Migrationsverket och inte heller mot någon ministers agerande i formell mening. Statsråden har betonat att syftet var att markera vikten av ett stärkt säkerhetsperspektiv inom ramen för gällande rätt och att formell styrning skulle ske vid ett senare tillfälle via ett regeringsuppdrag till Migrationsverket.

Fru talman! Låt oss lyfta det uppenbara: Sverige befinner sig i ett allvarligt säkerhetsläge. Vi har under väldigt många år sett hur personer med kopplingar till terrorism, organiserad brottslighet och främmande makt har kunnat bli svenska medborgare. Det är inte acceptabelt.

När Tidöpartierna markerar att säkerhetsperspektivet måste stärkas i medborgarskapsprövningen är det inte bara rätt, utan det är nödvändigt. Vi anser att det inte finns några formella invändningar mot de åtgärder som regeringen senare vidtog för att stärka säkerhetsperspektivet i medborgarskapsärenden. Konstitutionsutskottet har konstaterat att uttalandena inte har påverkat Migrationsverkets ärendehandläggning och att styrningen av myndigheten har skett genom formellt korrekta regeringsbeslut.

Det är viktigt att slå fast detta: Ingen lag har brutits, och inget ministerstyre har förekommit.

Herr talman! Min fråga går också till EU-minister Jessica Rosencrantz, och den handlar om att EU just nu arbetar med att ta fram det man kallar en demokratisköld, vilket ministern säkert känner till. Sköldens syfte ska enligt uppgift vara att motarbeta utländsk valpåverkan och desinformation i medlemsländerna.

Sverigedemokraterna, och säkerligen många andra, ser stora risker med detta EU-projekt, för vem ska avgöra om något är otillbörlig valpåverkan eller desinformation? En av våra största farhågor är att fri åsiktsbildning och öppen debatt ska kunna tystas av överstatliga instrument.

Hur ser EU-ministern på demokratiskölden, och hur kommer ministern att arbeta för att värna demokratin och det fria ordet i Sverige?

Herr talman! Min fråga går också till biståndsministern, och den är lite på samma tema.

Regeringen gör nu om biståndet. Vi har i dag läst en artikel från Timbro. Där framgår att Sverige har lägst antal enkla jobb inom EU, och det bidrar till att utlandsfödda hamnar i ett bidragsberoende.

Regeringen välkomnar nu att människor återvandrar, och i många fall kan återvandring innebära inträde på arbetsmarknaden, just för att man besitter kunskaper som efterfrågas i det land man återvandrar till men som det i Sverige inte finns någon efterfrågan på.

Vi vet också att biståndsländer behöver mer hjälp än bara pengar. Man behöver hjälp med att bygga upp fungerande samhällsstrukturer, där återvandring är en viktig del i det arbetet. Ser biståndsministern möjligheter att utveckla biståndsarbetet så att det även innefattar samarbetsprojekt mellan Sverige och biståndsländer med fokus på att erbjuda arbeten för återvändare som ett alternativ till att leva på bidrag i Sverige?

Herr talman! Jag skulle vilja säga så här: Vi i Sverigedemokraterna har varit väldigt tydliga med att vi vill ha en levande landsbygd. Då måste man också underlätta för människor att bo på landsbygden, och det arbetet skulle jag vilja säga att vi i stor utsträckning har drivit på. Vi har varit den ledande kraften i att få ned bränslepriserna så att människor ska kunna bo i hus och ha en bil så att vardagen går ihop. De ska kunna ta bilen till jobbet, skjutsa sina barn till träningar och så vidare.

Sedan har vi andra förslag. Vi introducerar nu något som vi kallar Sverigehus, vilket ska underlätta för människor att bygga ett eget hus. Det kommer också att göra att det blir mer attraktivt att bo på landsbygden. I mitt anförande tog jag också upp några förslag på hur man kan förbättra möjligheterna och villkoren för medborgarna i våra kommuner att vara med och påverka, men det är klart att det finns jättemycket arbete att göra.

Herr talman! Jag vill också tillägga att det inte är Sverigedemokraterna som har varit med och styrt i de kommuner där det är störst problem.

Herr talman! Tack, Christofer Bergenblock, för ditt inlägg i den här debatten!

Det är viktigt att varje kommun har en plan för hur de ska klara den kommunala verksamheten. Jag tror att vi hamnar på ett sluttande plan om kommuner förväntar sig att staten hela tiden ska komma och rädda dem när de inte får ekonomin att gå ihop. Jag vet att Christofer Bergenblock är fullt medveten om att det finns ett framtida behov av att renovera infrastruktur. Jag nämnde till exempel infrastrukturen under mark.

Jag kan dock hålla med om att vi självklart behöver bra strukturer för att klara de utmaningarna som vi ser runt om i våra kommuner. Det kan handla om att se de möjligheter som ändå finns med ett ökat samarbete mellan kommuner och mellan olika regioner.

Herr talman! Vi ska i dag debattera området kommunala och regionala frågor. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 7.

Inom konstitutionsutskottet behandlar vi olika frågor som styr det lokala arbetet i våra kommuner. Det handlar om 290 kommuner och 21 regioner. Det är 290 kommuner med olika utmaningar och förutsättningar att lösa sina åtaganden såsom god äldreomsorg och fungerande infrastruktur.

Herr talman! Jag ska läsa ett stycke ur en dikt av Gustaf Fröding, som delvis beskriver tillståndet i många kommuner runt om i Sverige:

Vår tid är bedrövlig, jag gitter ej se,hur tingen eländigt och bakfram sig te.Jag hellre mig svingar från nutidens grustill framtidens härliga lockande ljus.

Herr talman! Detta beskriver hur många kommun- och regionpolitiker ser på det uppdrag de fått från väljarna. Att se de problem som finns här och nu och hantera dem är inte alltid det roligaste när man styr en kommun – men ack så viktigt.

Många gånger lockas styrande politiker mer av att lägga skattepengar på ett spektakulärt byggnadsverk eller på något kostsamt konstverk på en central plats i stadsbilden. Att kommunen är helt beroende av det kommunala utjämningssystemet och att skattebetalare framför allt i Stockholm bekostar dessa prioriteringar vill man ofta inte kännas vid. Många gånger upplevs ofta drivkraften för att få byggnaden eller konstverket på plats vara större än drivkraften att ta itu med de problem inom kärnverksamheterna som finns här och nu. Se bara hur många kommuner som inte har någon handlingsplan för hur de ska bekosta renoveringen av den infrastruktur som finns under mark! Det är inte att ta ansvar, herr talman.

Jag hellre mig svingar från nutidens grus till framtidens härliga lockande ljus, som Fröding skriver.

Vi från Sverigedemokraterna vill att medborgarnas röst ska vara en grundsten i det demokratiska arbetet. Politiker får ett mandat från sina väljare, och det är politikernas uppgift att hedra det uppdraget. För oss som parti är det viktigt att kärnverksamheterna prioriteras. Kärnverksamheter som skola, förskola, äldreomsorg och så vidare ska gå före dyra signaturbyggnader. Säger vi nej till sådana projekt? Nej, det gör vi inte, men kommunen får aldrig tumma på de grundläggande åtagandena.

Kommuner ska i den mån det är möjligt undvika alltför riskfyllda projekt som kan få förödande konsekvenser för kommunens möjligheter att upprätthålla de mest grundläggande åtagandena gentemot kommuninvånarna, såsom en fungerande social service. Utöver mottagandet av migranter, som har belastat de kommunala kärnverksamheterna i väldigt många kommuner och har bidragit till nedskärningar, ser vi också hur till exempel Skellefteå i många år kommer att få brottas med enorma problem efter den gröna kollapsen med Northvolt. Vi måste ha en politik som är förankrad i verkligheten och som tar ansvar för våra gemensamma resurser.

Tyvärr, herr talman, pågår det just nu ett liknande projekt i Boden, och här måste politiker på både kommunal och nationell nivå ta ansvar. Sverigedemokraterna tar ansvar på riksplanet, men även lokala politiker måste göra verklighetsförankrade analyser och inte bara se till framtidens lockande ljus.

Vad ska vi göra för att förbättra genomslaget för folkviljan så att det blir större? Ett redskap, herr talman, är det som Sverigedemokraterna tar upp i en av sina motioner om att öka det lokala engagemanget och möjligheterna för kommuninvånarna att påverka genom fler lokala folkomröstningar. Det finns ett behov av reformer för att stärka den kommunala demokratin och få fler kommuninvånare att känna en delaktighet och att de kan påverka de beslut som tas regionalt. Folkomröstningar förstärker demokratins grundfundament, och vi vet att detta system fungerar väl i länder som Schweiz.

Hur går vi vidare för att få fler folkomröstningar till stånd runt om i våra kommuner?

För det första måste kraven för att göra en folkomröstning ses över. Antalet underskrifter som måste samlas in för att få till ett initiativ bör sänkas.

För det andra ser vi hur digitaliseringen snabbt gör intåg i våra kommuner, på samma sätt som i våra privatliv. I Schweiz fungerar ett digitalt system för folkomröstningar alldeles utmärkt, och ett liknande system skulle fungera utmärkt även i Sverige.

För det tredje bör man kunna skriva på en namninsamling med hjälp av bank-id eller liknande. Det ligger i tiden, och i samarbete med regioner eller andra kommuner kan även kostnaderna för inköp av ett sådant it-system motiveras.

Herr talman! När beslut har stor betydelse för medborgarna bör vi låta dem få möjlighet till ett större deltagande i beslutsprocessen. Det skulle öka tilltron till demokratin och det politiska system vi har i Sverige. Det är ett av flera argument för oss i Sverigedemokraterna för att förespråka fler lokala folkomröstningar runt om i kommunerna.

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation nummer 1. Men vi står självklart bakom alla våra reservationer i betänkandet.

I regeringsformen är fri- och rättigheter en central grundsten för det samhälle vi har byggt och bygger starkare. I Sverige har man rättigheter och skyldigheter. Ett exempel på en outtalad skyldighet är att man anpassar sig till det land som man bosätter sig i. Det är lika självklart för mig själv och för herr talmannen, om vi bosätter oss i ett annat land, som det är för de människor som har valt att bosätta sig i Sverige.

Gör din plikt, kräv din rätt, sa socialdemokraten August Palm en gång. Här tar Sverigedemokraterna avstamp i flera av våra motioner i detta betänkande.

Den utveckling vi ser ställer självklart krav på samhället. Säkerhetsläget i Sverige har förändrats med misstänkta sabotage på svensk mark kombinerat med ett ökat inre hot från den organiserade gängkriminaliteten. Det kan på sikt hota medborgarnas rättigheter i samhället, vilket betonar vikten av ett politiskt styre som agerar resolut när systemhotande faktorer gör anspråk på att flytta fram sina positioner.

Sverigedemokraterna anser att det går åt rätt håll. Men vi är långt ifrån nöjda. Tidöpartierna har kommit en bit på vägen, men väldigt mycket återstår att göra. Det är ett sargat Sverige som det kommer att ta många år att reparera.

Herr talman! Den senaste tiden har vi sett flera korruptionsskandaler i EU. År 2022 framkom det att krafter försökte få inflytande i Europaparlamentet. Nu har det hänt igen: en ny korruptionsskandal där ledamöter i EU-parlamentet är inblandade. Det visar att EU inte är någon säkerhetsgaranti för våra fri- och rättigheter. Det är först och främst Sverige som måste stå starkt och ha tydliga linjer mot EU för att värna Sveriges medborgare.

Efter att brister inom EU uppdagades när det gäller korruption gick man vidare med en del reformer. Men vi vet att det, enligt Transparency International, inte var tillräckligt. Här måste vi i Sverige vara vaksamma. EU handlar först och främst om samarbete mellan länder. Det ska inte handla om en central europeisk styrning. Vi måste alltid stå upp för varje EU-lands rätt till självbestämmande.

I regeringsformen kan vi läsa att den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.

Herr talman! Fri åsiktsbildning är det vi ska värna och skydda i Sverige. Vi får inte tillåta att det införs inskränkningar på den fria åsiktsbildningen. Här kommer Sverigedemokraterna alltid att bära fanan högt och värna grundstenen i vår demokrati: det fria ordet.

Fri åsiktsbildning ska inte sammanblandas med desinformation. Bemöt dem som har en annan åsikt med bra argument i stället, inte med överstatliga instrument som kväver debatten!

I en demokrati är det avgörande att alla, oavsett politisk åsikt, får uttrycka sig fritt och utan rädsla för repressalier. Om människor tystas eller diskrimineras på grund av sina åsikter undergrävs den öppna debatten och därmed demokratin.

Enligt Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna är diskriminering på grund av politisk åskådning förbjuden. Men detta skydd gäller endast i samband med andra fri- och rättigheter som anges i konventionen eller dess tilläggsprotokoll. Därför finns i dag inget heltäckande skydd mot diskriminering på grund av politisk åskådning i svensk lagstiftning. Exempelvis omfattas inte politisk åskådning av diskrimineringslagen.

Regeringen bör överväga att utreda hur vi bättre kan skydda dem som på otillbörlig grund missgynnas på grund av sin politiska åsikt, vilket vi också motionerar om i detta betänkande. Hur ska vi kunna upprätthålla en demokratisk ordning om vi inte skyddar människor som drabbas negativt på grund av sin politiska åsikt? Självklart ska inte ett politiskt ställningstagande, så länge det följer svensk lag, kunna resultera i att man diskrimineras, till exempel inte får ett uppdrag i ett fackförbund trots att man är bäst lämpad för uppdraget sett till kompetens. Jag har en förhoppning om att alla riksdagspartier kan ställa sig bakom det, herr talman.

När vi talar om diskriminering och likabehandling måste jag nämna Institutet för mänskliga rättigheter. Jag tycker att det är lite upp till bevis. Är Institutet för mänskliga rättigheter en trovärdig myndighet som man ska ta på allvar? Vi kan inte ha en myndighet som inte aktivt arbetar för att stävja all sorts rasism i samhället. Det i sig bidrar till ett mer splittrat samhälle. Ändå sker just det. Vi har en myndighet som blundar för rasism när den drabbar svenskar. Gör inte skillnad på människor! Rasism och fördomar är lika avskyvärda oavsett vem som är förövare och vem som är offer.

Vi anser att den verksamhet som Institutet för mänskliga rättigheter bedriver har stora brister och att värnandet av mänskliga rättigheter kan handläggas på ett mer effektivt sätt av andra myndigheter.

Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga några ord om vår demokrati. Låt oss värna demokratin, som generationer svenskar har kämpat så mycket för och som många andra länder runt om i världen bara kan drömma om. Vi måste se värdet av yttrandefrihet och mångfald i debatten, eftersom det är kärnan i vår demokrati. Låt oss tillsammans stå starka och säga nej till dem som vill tysta en fri åsiktsbildning med enkla förklaringsmodeller som desinformation och valpåverkan så fort en politisk linje som förespråkar en annan åsikt än den man själv har får allt större spridning bland medborgarna. Här har vi alla ett ansvar, herr talman, att mota de antidemokratiska krafterna i grind innan de får grepp om EU och Sverige.

Fru talman! I dag är vi samlade här i riksdagen för att diskutera 2024 års rapport om rättsstatsprincipen. Rapporten är ett verktyg som gör att vi får en viss insikt om det arbete som sker i medlemsländerna och eventuella brister som enskilda länder, inklusive Sverige, bör arbeta vidare med. Rapporten är helt enkelt ett hjälpmedel för att hitta svagheter och hantera dem innan de skapar några större komplikationer.

Inom EU ska vi värna demokrati, yttrandefrihet och jämlikhet men samtidigt vara tydliga med att all makt utgår från folket. Jag har deltagit på ett antal seminarier och konferenser de senaste åren, och vid dessa sammankomster inom EU uppstår alltid diskussioner med andra politiker och med tjänstemän från andra länder. Jag skulle vilja säga att det finns en genomgripande oro hos många. Denna oro handlar ofta om den byråkratiska koloss som EU har blivit – en koloss som på många sätt verkar leva ett eget liv och som bara växer och växer.

I 2024 års rapport om rättsstatsprincipen kan vi läsa att EU och dess medlemsstater enligt artiklarna 3.1 och 13.1 i fördraget om Europeiska unionen ska respektera unionens värden. Bland dessa värden, som är uppräknade i artikel 2 i EU-fördraget, återfinns rättsstaten: ”Dessa värden ska vara gemensamma för medlemsstaterna i ett samhälle som kännetecknas av mångfald, icke-diskriminering, tolerans, rättvisa, solidaritet och principen om jämställdhet mellan kvinnor och män.”

Innan jag går in på rapporten vill jag göra en kort reflektion, för jag reagerar på orden ”icke-diskriminering” och ”rättvisa” i EU-fördraget. Jag kommer att tänka på en lagstiftning vi har i Sverige.

I en dom den 21 april 2015 i Norrköpings tingsrätt fastställdes att svenskar omfattas av skyddet mot hets mot folkgrupp, men det fastslogs också att svenskar ska tåla mer än minoritetsgrupper. Svenskar ska enligt lagen tåla mer av hat, förnedring, hot och glåpord än andra grupper. Är det rättvist? Är det icke-diskriminerande i linje med artikel 2 i EU-fördraget? Vill vi dela upp människor i ett ”vi och dom”, eller ska vi värna likhetsprincipen? Ökar det sammanhållningen i samhället att vi förstärker bilden av ett ”vi och dom”? Det är frågor, fru talman, som kräver eftertanke.

Utskottet är överens om att det är angelägna frågor som tas upp i 2024 års rapport och att förändrade omständigheter på grund av politiska förändringar och teknisk utveckling kan medföra utmaningar för rättsstatsprincipen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års rapport om rättsstatsprincipen

Jag tänkte gå in på ett område i denna rapport, och det är arbetet kring att motverka korruption. Korruption är ett problem man ser i flertalet medlemsländer, och det finns även tendenser till att den ökar. Vi ser att infiltrationen av organiserad brottslighet i offentlig förvaltning inte bara är ett problem i andra länder inom EU. Vi ser att denna sorts brottslighet även fått fäste i Sverige.

Kommissionen noterar att länder arbetar med olika varianter av riskbedömningar när det gäller korruption inom specifika områden.

EU-direktivet om skydd för visselblåsare har resulterat i vissa framsteg i en del länder, men rapporten visar också att det fortfarande finns hinder för att på ett tryggt och bra sätt informera om misstänkt brottslighet.

Jag själv uppfattar en viss uppgivenhet när det i rapporten lyfts att många upplever att man inte vet vart man ska rapportera misstänkt korruption. Man upplever att man inte bara tar en personlig risk om man går vidare med att rapportera om misstänkta fel och brister i en specifik verksamhet, utan upplevelsen hos den enskilde är att ingen större åtgärd ändå kommer att ske.

Fru talman! En viss optimism finns ändå. I rapporten kan man läsa att många EU-länder nu tittar på att införa nya verktyg för att rapportera om misstänkt korruption. Detta är viktiga utmaningar som medlemsländerna måste arbeta vidare med.

Konstitutionsutskottet följer frågan, och Sverigedemokraterna bevakar utvecklingen och kommer att återkomma till frågan om huruvida det arbete som har initierats ger några positiva resultat eller inte.

När det gäller Sverige ser kommissionen i rapporten bland annat positivt på de ökande ekonomiska resurser som regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna har tillfört rättsväsendet, som ska fokusera på att bekämpa den organiserade brottslighet som många gånger involverar korruption. Till exempel har regeringen antagit en ny, mer omfattande plan mot organiserad brottslighet under 2024.

Kommissionen lämnar fyra rekommendationer till Sverige. En av dessa är att ”stärka bekämpandet av mutor utomlands, genom att ändra de befintliga lagfästa definitionerna för att förbättra åtal mot verkställighet av domar i ärenden som rör mutor”.

När det gäller utskottets gemensamma ställningstagande kan jag nämna att kommissionen anger att 68 procent av de rekommendationer som gavs i 2023 års rapport om rättsstatsprincipen har följts upp av medlemsländerna, vilket är en ökning från året innan. Det vi kan se är alltså att 2024 års rapport, liksom tidigare rapporter, om rättsstatsprincipen fyller ett syfte. Sammanställningen lyfter olika utmaningar i medlemsländerna, och vi ser att flertalet länder tar till sig föreslagna rekommendationer och arbetar med att vidta åtgärder för att förbättra eventuella brister i varje enskilt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner.

Utredningen om en effektivare organisering av mindre myndigheter är intressant. Den handlar delvis om att inte spendera svenska folkets skattepengar på onödig administration och byråkrati. Jag vet att civilministern själv är fullt medveten om problemet och vill göra något åt den omfattande och kostsamma myndighetsapparat vi har i Sverige.

Min fråga till statsrådet gäller vad som händer nu. Vad är nästa steg för att effektivisera Myndighetssverige?

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till vår reservation nummer 5.

Vi talar i dag om betänkandet KU14 Riksdagens arbetsformer, och arbetsformerna har betydelse för att det arbete som sker i Sveriges riksdag är tydligt och lättillgängligt för medborgarna. Arbetsformerna formar även den omfattande organisation av tjänstemän som arbetar med att implementera de beslut som tas i Sveriges riksdag.

I detta betänkande behandlas ett flertal motioner som inkommit från Sverigedemokraterna. Jag kommer i mitt anförande att gå in mer ingående på två av dessa.

Det jag tänkte börja med att lyfta är en högtid som har lång historisk förankring, en dag då vi ges möjlighet att lyssna på intressanta, dagsaktuella reflektioner från vår statsminister och Hans Majestät Konung Carl XVI Gustaf. Det jag talar om, fru talman, är riksmötets öppnande, en högtidsdag med anor långt tillbaka i tiden.

Sverigedemokraterna anser att riksmötets öppnande ska hållas på Kungliga slottet. Det är ju faktiskt så, fru talman, att denna ceremoni på Slottet var, som Sverigedemokraterna nämner i sin motion, ett naturligt inslag i den svenska konstitutionen fram till 1974, då den tyvärr avskaffades.

Monarkin är en del av vår svenska identitet och är väl förankrad i den svenska folksjälen. Här finns goda möjligheter att göra detta till en större ceremoni som ges utrymme ut på Norrbro och kringliggande gator så att detta kan bli en högtid där alla svenskar kan delta och känna samhörighet - en högtid som skapar sammanhållning, fru talman.

Genom att flytta riksmötets öppnande till Kungliga slottet förtydligar vi också att vår svenska historia är djupt sammankopplad med kungahuset. Vi lever i en tid där det finns partier här i Sveriges riksdag som vill avskaffa monarkin. Sverigedemokraterna, fru talman, ser inte bara kungahuset som en symbol för Sverige och en del av vårt kulturarv; vi ser också kungahusets representanters viktiga arbete för ökad sammanhållning i samhället. Vi ser också kungafamiljens föredömliga arbete när det kommer till internationella relationer som resulterar i ökat samarbete och ökad handel mellan Sverige och andra länder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksdagens arbetsformer

Fru talman! En annan viktig motion från Sverigedemokraterna som tas upp i detta betänkande handlar om vikten av att det svenska språket vårdas och respekteras som den kulturskatt det är, detta inte minst i riksdagsarbetet. Vi anser att det behövs såväl interna som externa styrdokument som ska komplettera den svenska språklagen. Dessa styrdokument ska fungera som en mall för utskottsarbetet och för våra utskottskanslier i det dagliga arbetet.

Som vi nämner i vår motion finns det en modell på Island. Där har man en språkmodell med stort fokus på att vårda och bevara det vackra isländska språket. Låt oss ta in mer kunskap och reflektioner från Island kring allt detta! Här kan konstitutionsutskottet visa vägen, som utskottet har gjort i så många andra viktiga frågor. Låt oss villkorslöst träffa representanter från Island för att fördjupa oss i det arbete som Island så föredömligt har gjort kring värnandet och användandet av det isländska språket! Sedan kan vi diskutera hur vi ska gå vidare.

Ett annat alltmer angeläget argument, fru talman, för att vi behöver ytterligare styrdokument kring användandet av det svenska språket i riksdagsarbetet är den artificiella revolution vi just nu är i början av och som kommer att få stor påverkan på vårt samhälle. Den kommer att resultera i många positiva aspekter men även många utmaningar, till exempel hur vi ska stävja en ökad digitaliserad brottslighet.

Här uppstår ändå en del frågor. Räcker till exempel den gällande språklagen till när användande av olika digitala hjälpmedel blir allt vanligare i arbetet för såväl våra riksdagsledamöter som riksdagens tjänstemän?

När det uppstår frågor som inte ger tydliga svar är det en bra väg framåt att söka kunskap och ta lärdom från andra som redan har gjort en resa i den riktning som vi ser har fungerat väl. Jag tänker på mitt exempel om Island.

Sverigedemokraterna anser att Myndigheternas skrivregler inte räcker ända fram, utan det behövs ytterligare styrdokument för att påvisa svenska språkets särställning. Det är därför vi lyfter fram denna fråga i en av våra kommittémotioner om hur vi tillsammans kan värna användandet av svenska språket i Sveriges riksdag.

Herr talman, åhörare och kollegor i konstitutionsutskottet! I en tid som präglas av oroligheter i vårt absoluta närområde samtidigt som vi ser en ökad polarisering, inte minst inom politiken, är det tryggt att veta att konstitutionsutskottet fortsätter att gemensamt arbeta framåt för att ta Sverige i rätt riktning.

Konstitutionsutskottets granskning är en viktig del av riksdagens kontrollarbete, där vi ser till att regeringens arbete är transparent och rättssäkert.

Utskottet lyfter fram flera viktiga frågor i betänkande KU10, herr talman. Jag tänkte gå in på en del av dessa granskningsärenden.

Granskningen av propositionernas avlämnande visar att tidsgränsen på 45 dagar mellan bordläggning och ikraftträdande är en viktig princip som bör följas. Utskottet noterar att motionstiderna under de senaste åren har varit korta i vissa fall men också att dessa ärenden har blivit färre. Det är positivt att riksdagen och Regeringskansliet nu har en överenskommelse om att särskild information ska ges när motionstiden förkortas.

Vi ska också komma ihåg att de extra ändringsbudgetar som kommit under de senaste två åren sedan 2022, med bland annat elstödet, har påverkat beredningsprocessen. Men det som är viktigt att understryka är att kvaliteten på propositionerna inte har äventyrats. Det är givetvis glädjande, herr talman.

Ett område som konstitutionsutskottet har granskat under hösten är statsrådens användande av sociala medier.

Användningen av sociala medier har blivit allt viktigare, och det har medfört en del utmaningar. Det är en fråga där vi vet att det finns väldigt många synpunkter på vad som är rätt och vad som är fel. Det är en komplex fråga som kräver försiktighet och avvägning - vi vill ju inte att ett statsråd använder sociala medier på ett felaktigt sätt, men samtidigt vill vi inte hämma öppenhet mot medborgarna om det arbete som sker inom regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Konstitutionsutskottet är enigt om riktlinjerna. Regeringens information bör främst kommuniceras via officiella kanaler medan statsrådens egna konton bör vara enbart ett komplement.

Att konton som Regeringskansliet ansvarar för enbart publicerar information rörande regeringens arbete är ett bra system. Frågor som rör partipolitik som privata angelägenheter får statsråden förmedla via andra kanaler.

Dessutom måste innehåll som rör regeringens arbete hanteras som allmänna handlingar enligt gällande lagar. Det innebär att detta är en del av offentlighetsprincipen, som är till för att skapa transparens och insyn i det offentliga arbetet - inklusive regeringens verksamhet.

Just nu pågår även ett arbete inom Regeringskansliet med att se över styrdokument kopplat till användandet av sociala medier, så vi får helt enkelt se om det kan vara aktuellt för konstitutionsutskottet att vid ett senare tillfälle återkomma till denna viktiga fråga.

Sociala medier är en kommunikationsväg som vi ska värna, och det är i regel bra att statsråden informerar medborgarna om den politik man bedriver och de reformer man arbetar med. Utöver det, herr talman, hänvisar jag till konstitutionsutskottets betänkande KU10 för en mer övergripande bild av granskningen av statsrådens användning av sociala medier.

Konstitutionsutskottet har under hösten även granskat införlivandet av EU:s rättsakter och regeringens arbete med att implementera dessa akter i Sverige.

Rättsakterna består framför allt av olika förordningar och direktiv som varje EU-land förbinder sig att följa. Men varje lands myndigheter har rätt att bestämma tillvägagångssättet för genomförandet av rättsakterna och ansvarar för att akterna genomförs korrekt även när myndigheter är inblandade. Det är därför viktigt att regeringen får information i tid om föreskrifter som myndigheterna beslutar om.

Herr talman! Här är det viktigt att Sverige inte går längre än vad EU:s direktiv säger. Detta är en fråga som kan få stor påverkan på svenska företag, och vi måste värna våra företag och inte införa onödiga regelverk som i sin tur kan påverka näringslivets konkurrenskraft negativt och leda till administrativa merkostnader och så vidare.

Utskottet understryker att svenska författningar inte ska gå längre än nödvändigt och att det behövs tidiga avstämningar och tydligare uppföljning för att undvika överimplementering, vilket vi självklart välkomnar.

En dialog mellan Regeringskansliet och förvaltningsmyndigheterna är av avgörande betydelse. Det har tidigare granskningar visat, och det är viktigt för svenska företags konkurrenskraft och möjligheter till ökad tillväxt att denna dialog är god.

Konstitutionsutskottets granskning av hur myndigheter underrättar regeringen om införlivandet av EU-rättsakter har visat på att vissa myndigheter inte alltid lämnar särskilda underrättelser utan endast rapporterar via förteckningar. En mer aktiv uppföljning från departementens sida skulle kunna motverka onödig överimplementering och säkerställa att EU-rättens intentioner följs utan att skapa ytterligare regleringsbörda i Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Granskning av stats-rådens tjänsteutövning och regeringsärende-nas handläggning

Herr talman! Låt oss underlätta för våra företag att verka i Sverige genom att inte göra det krångligare att driva företag än nödvändigt! Låt oss ge våra företag bra villkor, villkor som inte hämmar möjligheterna för ökad tillväxt! Det gör vi bland annat genom att säkerställa att svenska myndigheters föreskrifter inte går längre än vad EU:s rättsakter kräver.

Herr talman! Det är glädjande att regeringen har tillsatt ett implementeringsråd som ska arbeta med att undvika överimplementering av EU:s rättsakter.

Vi måste säkerställa att det finns en väl fungerande dialog mellan Regeringskansliet och EU, där EU-nämnden fungerar som en länk emellan. Det kommer därför säkerligen att finnas skäl att återkomma till just denna fråga längre fram.

Herr talman! Jag avslutar med att informera dem som vill ha en mer fördjupad insyn i de granskningar jag här kortfattat har tagit upp och övriga granskningar om att konstitutionsutskottets betänkande KU10 finns på riksdagens hemsida.

Fru talman! Min fråga går till civilminister Erik Slottner. Den handlar om att priserna på mat har ökat markant de senaste åren, vilket har bidragit till att många hushåll har väldigt små marginaler.

Ett tillvägagångssätt som företag använder sig av för att dölja att priset på en vara har höjts är att göra förpackningen mindre samtidigt som priset är detsamma, så kallad krympflation. Genom att öka medvetenheten bland konsumenterna om detta förfarande kan vi bidra till att konkurrensen mellan olika fabrikat ökar, vilket i slutändan gynnar konsumenterna.

Ser statsrådet problemen med krympflation, och finns det någon åtgärd vi skulle kunna vidta för att informationen till konsumenterna ska bli bättre?