Parisa Liljestrand

Herr talman! Låt mig börja med att säga att svensk film i dag har en årlig statlig finansiering om ungefär 650 miljoner kronor. Det känns ändå viktigt att slå fast. Ibland i debatten kan det låta som att det inte finns någonting inom ramen för svensk film, men inom ramen för Stiftelsen Svenska Filminstitutet fördelas medel. Vi har också ett produktionsincitament på 100 miljoner kronor som fördelas årligen.

Däremot finns många problem inom svensk film. Produktionsincitamentet som system fungerar dåligt med en först-till-kvarn-princip som man skulle kunna tolka som att skattebetalarnas pengar lottas ut. Illegal iptv slår undan benen och för inte tillbaka pengar som branschen skulle kunna använda. Det finns många problem därtill.

Det var därför den här regeringen tillsatte en filmutredning, för att titta på dessa problem, och nu avser vi att lägga fram en proposition.

Herr talman! Jag kan vara mycket tydlig med både Gustaf Lantz och hela svenska folket: Den här regeringen, jag som moderat och det förslag till budget som vi har lagt fram står på de hårt arbetande svenskarnas sida.

Det är de som ställer klockan, stiger upp varje morgon och går till jobbet oavsett om det är snöslask eller om man måste skrapa bilrutan. Det är de som kliver av sitt nattskift. Den här budgeten är till för dem.

De skattesänkningar som budgeten möjliggör gör att människor får mer pengar kvar i plånboken och därmed större frihet att bestämma över sina liv och vad pengarna ska gå till.

Jag förstår att det kan kännas jobbigt för Gustaf Lantz och Socialdemokraterna, som gärna vill bestämma så mycket som möjligt över vad människor ska använda sina egna pengar till. Så tycker inte vi i den här regeringen och jag som moderat att det ska vara, och därför tycker jag att det här är en bra budget.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen har naturligtvis noterat den amerikanska terrorlistningen av Muslimska brödraskapet. Muslimska brödraskapet är inte listat som en terrororganisation av vare sig EU eller FN.

Frågan om terrorlistning diskuteras för närvarande inte i EU. Nästa gång EU:s utrikesministrar kommer att träffas handlar det snarare om frågan om ytterligare sanktioner mot Iran. Regeringen kommer då att lyfta frågan om en terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet. Det är alltså detta som står på dagordningen.

Det finns som bekant inte något svenskt system för terrorlistning, utan det är genom EU vi agerar.

(Applåder)

Herr talman! Det här är en stor fråga, som jag tror kommer att vara en ödesfråga för Sverige när det kommer till hur väl vi lyckas ta hand om vårt arv och lämna det vidare till kommande generationer.

Digitaliseringen är naturligtvis en stor del i omhändertagandet av vårt kulturarv i och med att den låter oss digitisera våra samlingar så att de kan lämnas över till framtida generationer och eftervärlden. Där har den här regeringen gjort långt mycket mer än vad som har gjorts tidigare, både genom direkta uppdrag och genom finansiering av digitaliseringen i stor utsträckning.

Genom myndigheternas årsredovisningar ser vi att det här nu ger resultat, vilket är väldigt glädjande. Det ska också sägas att vi har kommit en bit på väg, men vi är inte helt och hållet framme. Detta är ett arbete som kommer att ta tid, och det viktigaste är att vi inte missar att detta också är en stor del i vårt beredskapsarbete.

Herr talman! Precis som jag sa i mitt tidigare anförande är det regeringens och min avsikt att kunna lägga fram en proposition som behandlar alla behov inom filmpolitiken på riksdagens bord inom denna mandatperiod och förhoppningsvis också innan sommaren.

När det gäller IP-tv blev jag väldigt glad över Mats Berglunds engagemang i den frågan. Det är en fråga där vi borde kunna samla alla riksdagspartier för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Det är också därför som Filmutredningen har dröjt. Vi gav ett tilläggsdirektiv till utredningen just gällande ip-tv. Jag ser fram emot att arbeta med denna fråga i sin helhet.

(Applåder)

Herr talman! Det är både roligt och tydligt att det nu finns ett stort intresse för filmfrågorna. Vi kan notera att det övergripande finns en positiv inställning hos väldigt många till den förnyelse som Filmutredningen föreslog i sitt betänkande.

Detaljerna om utredningen, betänkandet och de förslag som finns där avser jag att få återkomma till. Precis som jag har sagt tidigare hoppas jag kunna lägga en proposition på riksdagens bord innan mandatperioden är slut och förhoppningsvis också innan sommaren.

Det är ett stort och svårt arbete. Jag tog över i ett läge där filmpolitiken hade totalt havererat. Den tidigare regeringen hade valt att helt förstatliga filmpolitiken, och det har uppenbarligen inte fungerat.

Detta är inte löst i en handvändning, utan det kräver eftertanke och att förslagen kan fungera över tid för svensk film, nu och framåt.

Herr talman! Jag tycker att en höjning av barnbidraget med 400 kronor för en familj med två barn väger rätt lätt i förhållande till de 800 eller till och med 1 800 kronor som vissa familjer får med vår budget och vår politik.

Vi höjer taket i bostadsbidraget för första gången på 30 år. Det kommer att göra skillnad för barnfamiljerna och plånböckerna. Vi ser också till att stärka hushållen i alla våra budgetar. Det gäller alla i Sverige. De som tjänar mest på detta är faktiskt inte de som har mest i plånboken i dag, utan det är familjer med två hårt arbetande föräldrar. Den här budgeten står på deras sida.

(Applåder)

Herr talman! Som frågeställaren säger är detta en tuff månad och en svår tid för många. Vi vet alla vad det är som har pressat svensk ekonomi. Vi vet att den här regeringen ärvde en hög inflation från den tidigare regeringen och att landet har befunnit sig i en lågkonjunktur som har präglat både Sveriges ekonomi och andra ekonomier.

Det vi ser nu är en liten ljusning. Vi är långtifrån framme, men vi ser en liten ljusning. Syftet med den budget som regeringen lade fram för 2026 är just att stärka de svenska hushållen och se till att barnfamiljerna får lite mer utrymme i plånboken. Det sker bland annat genom de skattesänkningar som vi har gjort, som gör det möjligt för exempelvis barnfamiljer att få lite extra kvar i plånboken, alldeles oavsett om det är januari eller någon annan månad på året.

Herr talman! Jag undrar om ledamoten lever i samma verklighet som jag. Regeringen lägger över 4 miljarder kronor på folkbildningen, och ledamoten kallar det för en slakt. Jag tänker att medborgarna i Sverige tycker att 4 miljarder kronor är rätt mycket av deras skattepengar. Jag tycker inte att det är rätt att uttrycka det som en slakt.

Men till frågan. Jag kan konstatera att folkbildningen och stöden till bland annat studieförbunden, som är en del av den, framför allt hanteras under Utbildningsdepartementet. Det är Lotta Edholm som är ansvarigt statsråd för de frågorna.

Men jag kan också konstatera att det är studieförbunden själva som väljer att prioritera andra aktiviteter än just replokaler. Det är en fråga för dem, inte en fråga för regeringen.

(Applåder)

Herr talman! Det är alldeles riktigt att svenskt kulturliv behöver både bredd och spets. Tanken med utredningen är att ge svenska unga musiktalanger möjlighet att utvecklas redan i ung ålder.

Vi vet att svenska musiker har varit framgångsrika under lång tid, inte bara här i Sverige utan runt omkring i hela världen. Vi vet också att det måste börjas i tidig ålder om man vill bli riktigt bra när man blir stor. Svensk grundskola måste kunna mäta sig med den konkurrens och den talang som finns utomlands om vi ska kunna värna vår ställning också framöver.

Spets och bredd är kommunicerande kärl när det gäller utveckling inom kulturen. Vi måste kunna ha bredd för att kunna erbjuda spets. Men vi måste faktiskt också ha spets för att föda bredd. Därför är det riktigt bra att utredningen nu äntligen kommer på plats.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen gör många saker för att hjälpa till i den läskris som råder och se till att Sverige åter blir ett läsande land. En av de saker som vi gjorde nyligen var att besluta om en ändring i förordningen om statsbidrag till litteratur- och kulturtidskrifter samt läsfrämjande insatser.

Ändringen innebär att man nu kan ge statsbidrag till utgivning av böcker som finns med på Kulturrådets och Skolverkets läslistor. Det gör att böcker som inte finns i tryck och kanske inte skulle ha tryckts kan tryckas på nytt och finnas tillgängliga för barn och unga att ta del av.

Vi tror att beslutet kommer att leda till dels att läslistorna kan fungera på det sätt de är tänkta, dels att fler barn och unga kan ta del av den fauna av litteratur som ändå har plockats fram och därmed kan hitta in till skönlitteraturen och förhoppningsvis bli läsande varelser.

Herr talman! Public service-företagen är självständiga medieföretag och ägs av en stiftelse. Det är så vi har valt att organisera detta för att säkerställa public services oberoende.

Oberoendet handlar dock också om att man måste bygga upp ett förtroende hos den allmänhet som ska ta del av det public service erbjuder, i det här fallet nyheter.

Självklart är oberoendet avgörande för allmänhetens förtroende för verksamheten, men det är inte vare sig min eller regeringens sak att lägga oss i hur verksamheten bedrivs eller vilka publicistiska beslut som faktiskt fattas. Sådana försök skulle vara ingrepp mot den grundlagsskyddade redaktionella självständigheten, som står emot principen om styrningen av public service som faktiskt har beslutats av riksdagen.

Herr talman! Tack, ledamoten, för en fin men mycket bred fråga. Den skulle vi kunna tala länge om, betydligt längre än vad frågestunden tillåter. Låt oss komma tillbaka till det i något annat sammanhang.

Att kulturen är en viktig del av ett levande stadsliv är alldeles uppenbart. Man kan titta på städer som har en stor utveckling i dag runt omkring i Sverige och fråga kommuner och städerna: Vad är det ni ser att människor efterfrågar? Svaret är kulturupplevelser. Människor vill inte bara leva och bo. De vill också kunna uppleva saker.

Det är väldigt fint att se att det finns många goda exempel på kommuner runt om i Sverige som gör något åt just detta. Man prioriterar scener och ser till att det finns ett levande kulturliv i form av att det finns fungerande lokaler. Man ger också ett erbjudande till medborgarna med en bred kultur.

Detta är någonting som vi behöver fortsätta att ha ögonen på också från regeringens håll.

Herr talman! Jag kan konstatera att den konstruktion som vi har för public service handlar om att värna dess oberoende. Med dagens konstruktion ger vi ett budgetutfall som ska hålla över tid för att public service ska veta sina långsiktiga förutsättningar. Nu ger vi public service förutsättningar för åtta år framöver. Vi har även tillsatt en utredning som ska ta hand om frågan om marknätet både kortsiktigt och långsiktigt. Jag kommer därför att återkomma i frågan, vilket jag också har meddelat utskottet.

Herr talman! Jag tackar för en viktig och bra fråga.

Både public service och marknätet är viktiga frågor i sig. Marknätet är en del av vår beredskap, och det är därför viktigt att vi ser till att det fungerar.

Nu vet vi att ett antal parter kommer att lämna marknätet. Det försätter marknätet i en annan position. Det tittar vi nu på att lösa, dels genom en pågående utredning om marknätets förutsättningar, dels genom att vi från och med årsskiftet antar en ny proposition för public service, som får ett nytt sändningstillstånd. I det sändningstillståndet ingår att public service första året kommer att få en uppräkning med 3 procent. Det kommer att göra att public service-bolagen sammantaget får över 10 miljarder nästa år.

(Applåder)

Herr talman! Det låter onekligen som att ett besök borde vara nära förestående.

Det är otroligt fint att se ledamotens engagemang, och jag tror att vi i grund och botten delar engagemanget för behovet av att bevara kulturhistoriskt viktiga miljöer. Vi behöver uppmärksamma dem och prata om hur vi bäst skyddar dessa viktiga områden, inte minst de skogsfinska kultur och odlingslandskapen.

Sedan har vi lite olika tillvägagångssätt dit, men i grund och botten har vi ett delat engagemang – även om vägarna dit kan se lite olika ut och skyddet se olika ut beroende på vilken roll man intar.

Det har varit en fin interpellation och debatt som har belyst vikten av våra kulturhistoriskt viktiga miljöer i Sverige. De har ett unikt värde som vi alla behöver ta ansvar för att skydda och omhänderta för kommande generationer.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.