Parisa Liljestrand

Fru talman! Detta är onekligen ett arbete som brinner på olika sätt och vis. Man ska också komma ihåg att våra kulturfastigheter har väldigt olika förutsättningar. Tittar vi bara på Operan kan vi konstatera att jag är den femte kulturministern att hantera frågan. Den har legat på många regeringars bord.

Nu pågår en förstudie som är det första steget mot att de facto fullt ut genomföra en renovering. Regeringen har också konstaterat att Operan ska renoveras i befintliga lokaler, och det arbetet pågår alltså nu med förstudien.

Kopplat till andra kulturfastigheter är detta en fråga som handlar om hyror och hyresnivåer men också om eftersatt underhåll, vad som händer när man väl gör underhållet och hur man då ska få ihop en ekonomi som fungerar och som möjliggör mycket kultur i landet för alla invånare.

Fru talman! Vi har från regeringens håll gjort en rad åtgärder. Det är inte någonting som stannar här. Det är ett arbete som kommer att fortskrida även fortsättningsvis.

Det handlar om att ta ett ansvar för EU-politiken. Det här är inte någonting som Sverige kan göra själv, utan vi måste göra det tillsammans med andra. Vi tar också ansvar för våra svenska medborgare som finns i trakten där vi har möjliggjort att ta hem svenska medborgare. Det är ett sätt att minska mänskligt lidande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Sedan handlar det naturligtvis också om att ta ett geopolitiskt ansvar på bredden för att stötta upp och försöka att hamna i en situation där man kan komma till bordet och ha fredssamtal i stället för krig.

Fru talman! Tack för en viktig fråga!

Det är onekligen en situation som är oönskad och fylld av mänskligt lidande. Regeringen fördömer reservationslöst attackerna mot Israel genomförda att terroristorganisationen Hamas. EU har också fördömt terroristattackerna liksom väldigt många andra länder.

Hamas är en terroristorganisation som medvetet motarbetar den palestinska myndigheten och det palestinska folkets rätt att också kunna leva i fred. Terrorism måste bekämpas, och det ska göras med gemensamma krafter.

Det är också viktigt att tänka på att Israel har en självklar rätt att försvara sig mot terrorism och raketbeskjutning. Sådana operationer pågår. Det står vi som regering också bakom. Naturligtvis ska man i det också följa folkrätten.

Det Sveriges regering gör är att vi följer situationen mycket noggrant. Vi ser till att hjälpa svenskar som finns i området. Vi ser också till att arbeta både inom EU och i en geopolitisk stor omfattning för att hjälpa situationen.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för en viktig fråga. Det är uppenbart att de fruktansvärda terrorattackerna i Israel även har gett upphov till en mycket tydligare våg av antisemitiska uttryck och åsiktsyttringar, både utomlands och här i Sverige. Man ska komma ihåg att antisemitismen är någonting som finns i Sverige annars också. Men vi i majoritetssamhället får ögonen på den på ett annat sätt nu i och med terrorattackerna i Israel.

I måndags träffade därför jag, jämställdhetsminister Paulina Brandberg och socialminister Jakob Forssmed företrädare för det judiska civilsamhället för att lyfta vad som händer i Israel men framför allt vad det får för påverkan på den judiska befolkningen i Sverige och vad vi gemensamt behöver ha fokus på att göra för att förbättra situationen här.

Herr talman! Jag träffade SSR i våras i ett möte i samband med Jokkmokks marknad. Det var ett väldigt bra möte. Då bjöd jag också in dem till det samråd som vi höll lite senare under våren med flera av de samiska organisationerna. SSR hade inte möjlighet att delta vid detta samråd, vilket var olyckligt.

Men jag ser verkligen fram emot att ha en fortsatt dialog både med SSR och med övriga samiska organisationer. Jag vet att SSR har haft kontakt med tjänstemän inom Kulturdepartementet under perioden. Vi kommer naturligtvis att hålla ett samråd även denna termin, dit också SSR kommer att bjudas in.

Herr talman! Så är det - vi jobbar på i hög takt med det nya mediestödet. Tanken är att det ska vara på plats den 1 januari 2024. Än så länge håller vi tidsplanen, precis som det är tänkt, och regeringens absoluta ambition är att detta stöd ska vara på plats då.

Det är flera processer som löper parallellt. Vi lämnade ifrån oss propositionen till riksdagen före sommaren. Det sker en notifieringsprocess inom EU som också ska jacka i detta. Myndigheten arbetar också med att ta fram föreskrifter baserat på den förordning som ska jobbas fram.

Det är alltså många saker som ska jacka i varandra, men jag känner tillförsikt. Jag tror att det här kommer att gå bra, givet att vi lyckas följa tidsplanen - precis som vi gör just nu.

Herr talman! Vi arbetar för närvarande med att ta fram en ny nationell strategi för kulturella och kreativa näringar. Det är självklart så att frågan och diskussionen om AI kommer att behöva både komma upp och hanteras - och kanske till viss del besvaras - i den. Vi kommer också att behöva titta på frågan om upphovsrätten, som kanske är en av de största frågeställningarna kopplat till AI inom de kulturella och kreativa näringarna. Jag ser alltså med tillförsikt på att vi arbetar fram strategin och att den kommer att kunna ge vägledning.

Herr talman! Det är onekligen en mycket spännande framtid vi går till mötes - både spännande och oroande. AI innebär enorma möjligheter, men det kommer också med en del konsekvenser som kommer att behöva hanteras på olika sätt. Så är det, och när det gäller kultursektorn kommer konsekvenserna faktiskt att vara genomgripande på i princip alla de områden som vi hanterar inom Kulturdepartementet.

Det är därför vi inom Kulturdepartementet har tillsatt en intern arbetsgrupp som ska jobba med AI-frågor. Tanken är att detta till en början ska vara ett forum för oss att öka kunskapen om och förståelsen för hur AI kommer att påverka och vad vi från politikens håll behöver göra eller inte göra. Vi ser alltså fram emot att jobba vidare; arbetsgruppen har precis inlett sitt arbete, och jag ser fram emot att återkomma med vad som kommer fram där.

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan! Detta är en fråga som regeringen är smärtsamt medveten om och som vi också började jobba med redan första veckan på jobbet.

Precis som ledamoten beskriver finns det fem kulturfastigheter där fastigheten i sig liksom verksamheten däri är ett kulturarv för oss att bevara. Där har vi nationalscener och några av våra mest värdefulla föremål, både historiskt sett och i dag.

Detta är naturligtvis något som regeringen arbetar med. Jag är till exempel den femte kulturministern som har frågan om Operan och dess renovering på mitt bord. Denna fråga är viktig för mig och jag är helt säker på att den är viktig för regeringen. Vi prioriterar att ta tag i de fastighetsproblem som finns och hitta unika lösningar, för det är trots allt fem unika hus. Det kommer inte att finnas one size fits all, men man måste börja någonstans.

Herr talman! Public service är verkligen en del av vår demokratiska infrastruktur. Inte minst i tider av kris och krig är det viktigt att alla i vårt land kan vända sig dit för att få relevant och sanningsenlig information. Därför betonar vi också i direktiven till public service-utredningen att de förslag som tas fram ska stärka public services legitimitet och också hjälpa till att behålla det höga förtroendet.

Jag vet att det finns de som försöker göra partipolitik av den här frågan. Det finns de som säger att det handlar om att stryka väljargrupper medhårs, men inget kunde vara mer fel. Det finns i dag grupper där förtroendet för eller relationen till public service är svagare och ibland närmast obefintligt. Nya generationer och nya svenskar behöver också hitta dit.

För mig är det här en oerhört viktig fråga. Jag förstår inte hur det inte kan vara det för andra. I direktiven trycker vi på att public service ska fortsätta att folkbilda och fortsätta att göra journalistik för hela landet. Det tror jag är det absolut bästa sättet att bygga förtroende för denna viktiga del av vår demokratiska infrastruktur.

Herr talman! Det gläder mig att vi får tala så mycket om läsning i talarstolen i dag. Det är en oerhört viktig och angelägen fråga, inte minst i ljuset av den rapport som presenterades för lite drygt en vecka sedan. Där kan vi se att läsningen är utmanad inte minst bland barn och unga med annan bakgrund än svensk och boende i andra hem än svenska.

Detta är naturligtvis någonting som regeringen tar till sig och kommer att fortsätta att arbeta med. När det gäller frågan om bidragen till biblioteken inom ramen för Stärkta bibliotek pågår just nu en budgetberedning. Det är ingenting som jag kan uttala mig om.

Läsningen är en fortsatt prioriterad fråga för regeringen, och vi kommer att agera för att möjliggöra för Sverige att bli ett läsande land igen. Det kan jag försäkra ledamoten om. Jag kommer att göra allt som står i min makt för att göra det.

Herr talman! Tack för att vi fick ytterligare 30 sekunders talartid var - det är svårt att hinna med allting på en minut.

Vi ska inte glömma bort att Sverige faktiskt är bäst i klassen tillsammans med Norge när det kommer till att skapa den här typen av möjligheter för konstnärer på flykt.

Våra rådsslutsatser, som vi har antagit tillsammans med EU:s andra medlemsstater, handlar om att lära av varandra och titta på hur andra länder har gjort för att kunna applicera och implementera andra arbetssätt och metoder. Det kan vi naturligtvis göra även i Sverige för att bli ännu bättre.

(Applåder)

Herr talman! Det var verkligen en glädjande framgång för det svenska ordförandeskapet att samtliga medlemsstater samlades och antog rådsslutsatserna för konstnärer på flykt. Det var väldigt fint att höra alla medlemsstater stå upp för både möjligheten för konstnärer på flykt att söka nödresidens och möjligheterna för oss att lära av varandra medlemsstaterna emellan.

Mycket görs redan. Sverige och Norge är faktiskt bäst i klassen när det kommer till olika typer av residensprogram och möjligheter att via till exempel Icorn vistas på olika ställen. Jag hade själv nyligen möjligheten att besöka Gotland och dess residensprogram, där man tagit emot konstnärer från Ukraina och andra ställen i världen.

Det här är ett prioriterat område, och det var som sagt mycket glädjande att medlemsstaterna kunde anta dessa rådsslutsatser.

Herr talman! Regeringen har varit på plats i snart åtta månader. Under denna period har vi haft möjlighet att lägga fram en budget och haft en vända då vi kunnat se över regleringsbreven. Vi har redan haft möjlighet att arbeta med att tvätta bort olika typer av politisk styrning hos våra myndigheter på kultursidan. Det kommer vi att fortsätta göra.

Vi kommer naturligtvis också att se över helheten. Men det viktigaste för oss är att möjliggöra för kulturen och konsten att vara fri från styrning i sin helhet. Det kommer att genomsyra hela regeringens arbete på kulturområdet framöver.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Angelika Bengtsson för en viktig fråga.

Konstens frihet har vi diskuterat i alla möjliga sammanhang. Regeringen har varit tydlig från dag ett. Både i Tidöavtalet och i regeringsförklaringen slås fast att principen om armlängds avstånd till kulturen och konsten ska gälla och att konstens frihet är en förutsättning i en fri och levande demokrati.

Vi kommer därför att fortsätta göra allt vi kan för att stå emot alla möjliga slags politiska påtryckningar som vill påverka kulturen och konsten. Genom att se tillbaka på historien vet vi hur det har fungerat - ganska dåligt - och vi vet hur det fungerar på andra ställen i världen där kulturen är styrd och inte fri.

Det kommer att vara ett sant nöje för mig att under dessa fyra år fortsätta jobba med kulturens frihet och fortsätta tvätta bort alla slags politiska markeringar för att möjliggöra en frihet i konsten på riktigt.

(Applåder)

Herr talman! Precis som ledamoten själv, och både jag och mina övriga regeringskollegor, är inne på handlar det mycket om att skapa möjligheter att få tillgång till litteratur och möjligheter att få ta del av den. Det måste finnas vuxna som vägleder en in i litteraturens värld, inte minst i skolan men också utanför. Jag vet av egen erfarenhet hur viktigt det är att det finns vuxna som kan vägleda en in i läsandet och litteraturen när hemmet kanske inte har den möjligheten.

Vi behöver dock också jobba med hemmet och för att få föräldrar att förstå hur viktigt det lästa ordet är för barnen och hur viktigt det kommer att vara senare i deras liv.

Detta är ett gemensamt arbete vi har att göra framöver.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för en viktig fråga! Den är mycket relevant att ställa sig, inte bara i ljuset av den rapport som nyligen kom och som visar på läsvanorna bland barn och unga utan också för precis det som ledamoten nämner, nämligen att om vi ska kunna ha ett öppet, fritt och demokratiskt samhälle är läsande och skrivande en naturlig del. Det är självklart för mig som kulturminister och även för min ministerkollega som har ansvar för hela skolsektorn, nämligen statsrådet Edholm.

För ett antal veckor sedan bjöd vi in parter som i dag arbetar med läsning brett i samhället för att diskutera vad som har gjorts, vad som behöver göras framöver och vilka steg vi ska ta i den riktningen. Det var ett viktigt möte. Det var första gången som Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet bjöd in gemensamt till den här typen av sittning. Det var också ett väldigt positivt möte, och jag kan försäkra ledamoten om att vi i en snar framtid kommer att kunna leverera några besked om detta.

Herr talman! Naturligtvis är det så att man i en öppen demokrati måste ha ett rättsväsen som fungerar. Det måste fungera mot alla typer av hat och hot i samhället, även när de är så tydligt antisemitiska och riktade mot judiska församlingar och föreningar. Självklart är det här någonting som regeringen arbetar med. Vi ser över både rättsformerna och hur vi på ett bättre sätt ska samarbeta i hela regeringen, men också med samhället.

Det gjorde mig oerhört olycklig när jag besökte den judiska skolan i Göteborg och fick ta del av deras rapporter. Så ska vi inte ha det i ett öppet och fritt Sverige. Det ska den här regeringen se till.

(Applåder)