Pål Jonson

Fru talman! Jag tackar Mikael Larsson för frågan.

Det finns skäl att tro att försvarsinvesteringar kommer att vara en av huvudpunkterna på Natos toppmöte i Haag i juni. För närvarande är ambitionsnivån från Nato, och har egentligen varit det sedan 2014, att 2 procent är ett golv men inte ett tak. Det förslår uppenbarligen inte för Sveriges behov och Sveriges vidkommande i och med att vi nästa år kommer att ligga på 2,4 procent, som Nato beräknar det, och gå upp till 2,6 procent.

Vilken procentsats som kommer att komma fram i Haag tror jag ännu är för tidigt att säga. Mycket kommer att styras av hur kostnadsdrivande dessa nya capability targets - kapacitetsmålsättningar, som det heter på svenska - kommer att bli. Så det kan mycket väl dyka upp en ny procentsats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Det som jag samtidigt tycker är viktigt är att hela tiden ställa krav när det gäller vilken försvarsförmåga vi får för detta. Hur många materiellt och personellt uppfyllda krigsförband får vi? Jag är också bekväm med att prata om hur många brigader vi får, hur många ytstridsfartyg, hur många ubåtar och hur mycket tillgänglig personal. Det är ytterst det som är kärnan i vår försvarsförmåga. Det handlar också om vilken industriell förmåga som vi har. Och det faktum att Sverige har en stark försvarsindustri är också en del av vår samlade försvarsförmåga och en del av Natos förmåga till avskräckning och försvar.

Så det kan definitivt mycket väl på Natos toppmöte i Haag dyka upp nya procentsatser. Men det är också viktigt, som sagt, att vi fokuserar på vilken militär förmåga som vi kan få med dessa procentsatser och att vi också ser till att vi har genomförbara försvarsplaner där Nato har en stark förmåga att bedriva avskräckning och försvar och skydda alla allierades territorier.

Fru talman! Låt mig säga, Emma Berginger, att Försvarsmakten också jobbar med klimatanpassningar. De har detta uppdrag, precis som de arbetar med miljöanpassningar; detta kan man läsa i Försvarsmaktens instruktion. Jag upplever att Försvarsmakten har ett seriöst intentionsdjup när det gäller att arbeta med både klimatanpassningar och bredare miljöfrågor.

När det gäller PFAS är detta en fråga som Försvarsmakten också har arbetat med i olika omgångar. Man har till exempel valt att ta bort PFAS-skum i den räddningstjänst man har för flygvapnet och på våra flygflottiljer - det är bra. Man övar inte längre med PFAS. Man har också genomfört saneringsarbete på ett antal platser runt om i Sverige. Att Försvarsmakten tydligt arbetar även med PFAS-frågan är bra och nödvändigt. Sedan finns det djupa tragedier med koppling till PFAS. Jag har träffat en del individer som har drabbats av detta, och jag har respekt och förståelse för att de befinner sig i en svår situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

PFAS-frågan är dock större och omfattas inte bara av Försvarsmaktens ansvar, vill jag understryka. Det handlar om många aktörer, och det är en stor, bred och viktig fråga som går bortom Försvarsmaktens ansvarsområde. Men Försvarsmakten arbetar som sagt med detta.

Den sista frågan gällde den förändring vi genomför genom att vi säger att man i stället för att ansöka om tillstånd ska anmäla. Syftet med detta är att korta ned ansökningstiderna, som i vissa fall kan vara helt absurt långa, fru talman. Målsättningen är att ansökningarna ska behandlas på sex till tolv veckor, i akt och mening att skapa så goda förutsättningar som möjligt för att få en stark och snabb tillväxt i totalförsvaret. Som jag sa i mitt inledande anförande, fru talman, är det nämligen fara i dröjsmål om vi inte kan stärka totalförsvaret.

Fru talman! Det var fyra viktiga och breda frågor, så jag ska göra vad jag kan för att komprimera svaret.

När det gäller synen på klimathotet och hur det påverkar Försvarsdepartementets beredningsområde är detta absolut något som kan generera konflikter. Det kan leda till påtvingad migration. Det kan leda till erosion, vilket vi har sett skapar konflikter. Det kan naturligtvis få konsekvenser också i Sverige, och i försvarsbudgeten finns speciella anslag som är avsedda för klimatanpassningar. Detta utgör alltså ett allvarligt hot.

Jag tror att jag vet vad Emma Berginger syftar till nu. I propositionen står det att klimathotet utgör ett allvarligt hot. Läser man den nationella säkerhetsstrategin ser man att det står att det på sikt utgör ett existentiellt hot. Jag vill bara understryka att man till viss del jobbar med lite olika tidsförhållanden i försvarspropositionen och den nationella säkerhetsstrategin. Jag vet att Emma Berginger har tagit upp denna fråga förut, men jag vill ändå säga att det finns en nyansskillnad när det gäller tidsperspektivet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Låt mig då ta frågan gällande havsbaserad vindkraft. Vi har fattat beslut om de 13 ansökningarna gällande Östersjöområdet, och vår värdering är att det i Östersjöområdet är svårt att kombinera havsbaserad vindkraft och Försvarsmaktens behov när det gäller att identifiera både inkommande kryssningsrobotar och ballistiska missiler. Det skulle ha negativa konsekvenser för vår signalspaningsförmåga och även vår förmåga att identifiera undervattenshot. När det gäller Östersjöområdet är därför vår och också Försvarsmaktens uppfattning att det skulle ha kraftiga negativa säkerhetskonsekvenser, och mot bakgrund av att vi är en regering som prioriterar intern och extern säkerhet har vi valt att följa Försvarsmaktens rekommendation i denna fråga.

Fru talman! Jag håller faktiskt inte med Hanna Gunnarsson där. Om man ändå ska göra en utredning tycker jag att man ska göra den ordentligt, och jag tycker att man åtminstone ska ha referensvärden för vad det skulle innebära om vi egenutvecklade stridsflygplan, om vi utvecklade stridsflygplan tillsammans med andra och om vi importerade stridsflygplan - om inte annat så att man kan jämföra alternativen. Det är nämligen väldigt många miljarder det handlar om.

Ett bra underlag tycker jag alltså är viktigt, och de andra sju partierna har ställt sig bakom att alla tre alternativen ska utredas. Däremot har vi på ett sätt valt väg för vägvalsprogrammet såtillvida att vi avsätter miljardbelopp för att vidmakthålla kompetens hos framför allt Saab och GKN under tiden för vägvalsprogrammet. Vi har avsatt så stora belopp för att de ska kunna vidmakthålla kompetens och även utveckla stridsflygplan om vi landar i det. Jag vill bara säga att det i detta avseende är viktigt att vi vidmakthåller vår förmåga.

Återigen: Kammaren har beslutat att stridsflygsområdet är ett strategiskt materielområde - det som förut hette väsentligt nationellt säkerhetsintresse - och det tar vi givetvis på allvar. Sedan hoppas vi på en bred uppslutning kring ett långsiktigt beslut, och bedömningen är att det kommer att fattas senast under 2030. Jag noterar att utskottet skrev 2028-2030, och jag ser inga stora konflikter i detta. Det är ett viktigt beslut för Försvarsmakten men också ett viktigt beslut för Sverige, och vi kommer att värna möjligheten att hitta en så bred politisk överenskommelse som möjligt i frågan om det framtida stridsflyget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

(Applåder)

Fru talman! Att göra ett vägval för stridsflyget är en stor fråga, och det är en viktig fråga för luftförsvaret. Därför anser vi från regeringens sida att det är rimligt att man utreder frågan - det kan ju handla om hundratals miljarder - och att man precis som vid tidigare vägvalsprogram har alla alternativ på bordet.

Hanna Gunnarsson vet att alternativen är att vi anskaffar stridsflygplan från annat land, att vi utvecklar stridsflygplan tillsammans med andra länder och att vi utvecklar stridsflygplan själva. När det gäller vägvalsprogrammen har vi alltid gjort så att vi har kunnat jämföra de alternativ som finns och även utrett dem grundligt.

Låt mig också säga att vi tycker att det är viktigt att utgå från den militära förmågan och vilket behov som föreligger. Sedan kommer vi också att behöva väga in även andra aspekter, såsom våra försvarspolitiska relationer och det faktum att stridsflygsområdet är ett strategiskt materielområde, som det heter, och att stridsflyget är stor tillgång för Sverige.

Vi vill ha en så bred överenskommelse som möjligt kring ett så här långsiktigt och stort vägval. Därför kommer den utredning som regeringen har för avsikt att tillsätta att innehålla en parlamentarisk referensgrupp. Vi tycker att det är viktigt att vi kan hitta överenskommelser, framför allt i sådana frågor som sträcker sig många mandatperioder framåt. Men, återigen: Det är rimligt att vi utreder detta, att vi tänker igenom det noga och att vi har ett bra och genomarbetat underlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Jag har noterat att Vänsterpartiet utesluter möjligheten att köpa ett utländskt stridsflygplan och att man är det enda partiet som från början utesluter detta. Hanna Gunnarsson får gärna redogöra för de övervägandena.

Fru talman! Tack för frågan, Peter Hultqvist!

Som jag sa i mitt huvudanförande: När vi har avvikit från Försvarsberedningens överenskommelse har det på i princip alla punkter gällt grundorganisationen och att Försvarsmakten har pekat på genomförandesvårigheter. Jag uppskattar att Försvarsberedningen när den presenterade sin slutrapport den 29 april sa att det här var den höga ambitionen och att det är rimligt att Försvarsmakten får göra en värdering av om det är genomförbart.

Jag tror att Försvarsberedningen presenterade tolv punkter, varav Försvarsmakten helt ställde sig bakom tio. På ett par punkter sa man att det kan bli svårt att få fram alla värnpliktiga till 2032 i linje med den ambition som Försvarsberedningen uttryckte. Därför har vi i propositionen skrivit 2032-2035. Det innebär inte en sänkt ambition som sådan, utan Försvarsmakten kommer att arbeta för detta och vet vad de politiska förväntningarna är. Men jag tycker att vi vilseleder allmänheten om vi inte lyssnar på och tar intryck av professionens råd.

När det kommer till ubåtar, fru talman och Peter Hultqvist, kan det vara lite prematurt att fatta beslut om exakt hur många ubåtar man ska ha innan man har bestämt vilken typ av ubåt man ska ha. Det här handlar nämligen om ersättaren till Gotlandsklassen, och den kommer vi att ha fram till 2035. Vi noterar vad som står i Försvarsberedningens rapport, det vill säga att vi ska överväga ytterligare en ubåt. Vi har inte på något sätt uteslutit möjligheten att ha ytterligare en ubåt, Peter Hultqvist, men låt oss bestämma vilken typ av ubåt vi ska innan vi bestämmer hur många ubåtar vi ska ha.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

(Applåder)

Fru talman! Vi har presenterat ett finansierat försvarsbeslut. Det ankommer på varje parti och varje regering att göra det enligt budgetlagen, och det är också helt naturligt att man gör det.

Det visar att det går att satsa på försvaret samtidigt som det går att göra andra satsningar. Den här regeringen har gått till val på att vi prioriterar intern och extern säkerhet, och det framgår också i den nationella säkerhetsstrategin. Jag vill understryka, fru talman, att vi har finansierade försvarssatsningar.

Fru talman! Den andra frågan berör intervallet från 2032 till 2035. Försvarsmakten har pekat på att det kan finnas utmaningar med att genomföra detta. Det kan handla om bristen på personal, det vill säga officerare som kan ge de värnpliktiga en bra utbildning. Det kan handla om bristen på materiel. Under alltför lång tid har vi sett brister i den personliga utrustningen. Jag vill understryka att detta är någonting som regeringen har arbetat intensivt med under det senaste året. Man pekar också på att det finns utmaningar när det kommer till infrastruktur.

Vi har för vana att lyssna på och ta intryck av Försvarsmakten. Jag vet att Peter Hultqvist kan ha en annan uppfattning, men jag tycker att det är viktigt att man gör detta och lyssnar på vad professionen säger. Under hela tiden med det här försvarsbeslutet har jag understrukit en sak: Jag vill ha någonting genomförbart. Därför tycker jag att det är viktigt att man inte lovar för mycket.

Med det sagt har jag också sett formuleringarna i betänkandet, och jag tycker att de är bra. Låt oss hålla ett tryck uppe när det gäller detta, naturligtvis, men låt oss också se till att vi inte lovar för mycket. Det har ju också hänt i försvarspolitiken, Peter Hultqvist, att politiken har satt upp ogenomförbara ambitioner. Och det är ingen som är betjänt av sådana.

Fru talman! Detta är det första försvarsbeslut som Sverige kommer att fatta som allierad. Vårt inträde i Nato har naturligtvis genomgripande konsekvenser för vår försvarspolitik och vår försvarsplanering.

Detta är också ett försvarsbeslut som fattas i det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut. Det brådskar därför med att bygga upp ett starkare totalförsvar. Det är fara i dröjsmål, fru talman.

Med det här försvarsbeslutet sätter vi också utvecklingen och förstärkningen av krigsorganisationen i centrum. Det är också krigsorganisationen som är Sveriges viktigaste bidrag till Natos aktiviteter när det kommer till avskräckning och försvar.

Fru talman! Propositionen bygger på Försvarsberedningens rapporter. De avvikelser som finns är få och små. Regeringen har verkligen ansträngt sig för att kunna genomföra så mycket som möjligt av Försvarsberedningens rapporter. I de få fall där vi avviker handlar det om att Försvarsmakten har bedömt att det har varit svårt att genomföra de ambitioner som Försvarsberedningen har haft.

Det innebär också att det är ett försvarsbeslut där hela ÖB:s militära råd kommer att genomföras. Det har också varit viktigt för regeringen. ÖB:s militära råd är ett välavvägt råd från professionens sida.

Att genomföra så mycket som möjligt av Försvarsberedningens förslag och också hela ÖB:s militära råd har varit en viktig målsättning för regeringen.

Den breda politiska enighet som finns bland riksdagens partier om den försvarspolitiska inriktningen är naturligtvis en styrka för Sverige. Att alla åtta partier står bakom både krigs- och grundorganisationen men även inriktningen för försvarsekonomin är något närmast unikt i internationell jämförelse, vågar jag påstå.

Jag vill rikta ett varmt tack till Försvarsberedningens ledamöter för ett gott samarbete och ett mycket väl genomfört arbete för Sverige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

I en splittrad och osäker omvärld är det än viktigare att vi står enade i Sverige, framför allt i en så fundamental fråga som den långsiktiga uppbyggnaden av totalförsvaret.

Satsningarna på det militära försvaret uppgår till närmare 174 miljarder fram till 2030. Det är den största upprustningen av svenskt totalförsvar sedan 1950-talet.

Våra försvarsinvesteringar för det militära försvaret kommer att nå 2,4 procent av bnp redan nästa år och 2,6 procent av bnp 2028, som tidigare nämnts. Det är särskilt viktigt i en tid då de europeiska allierade behöver ta ett större ansvar för säkerheten i Europa och gemensamt öka sina försvarsansträngningar.

Fru talman! Låt mig lyfta fram några av propositionens viktigaste delar.

För det första: Propositionen fokuserar på att öka krigsdugligheten i krigsförbanden, något som till stora delar beslöts i försvarsbeslutet 2020. Om det förra försvarsbeslutet målade konturerna av en krigsorganisation är det med detta beslut som vi till stora delar fyller den med ett faktiskt innehåll och ny förmåga.

För armén prioriterar regeringen organiseringen av fyra brigader som i allt väsentligt ska stå klara till 2030, precis i enlighet med vad Försvarsberedningen har föreslagit. Det förutsätter bland annat stora renoveringsprogram och kompletteringsanskaffning av materiel, då det materiella tillståndet i krigsförbanden som vi beslutade om 2020 har visat sig sämre än väntat. Det har naturligtvis också påverkats av att vi har lämnat ett omfattande stöd till Ukraina.

Personellt växer krigsorganisationen från 88 000 i dag till ungefär 130 000 år 2035. Propositionen innefattar ett ökat antal repetitionsutbildningar och en förstärkning av samtliga personalkategorier. En särskild satsning görs på personalen till marinen. Även det kan spåras direkt till behovet av att stärka krigsorganisationen.

För det andra: Kriget i Ukraina visar på den enorma förbrukning av förnödenheter som storskaliga krig innebär. För att stärka krigsförbandens uthållighet och tillgänglighet prioriterar regeringen därför utökad anskaffning av förnödenheter såsom kvalificerad ammunition, reservdelar, drivmedel och sjukvårdsmateriel. Förnödenheter har ofta under en länge tid förbisetts. Men de utgör själva grundplattan för en operativ och duglig krigsorganisation.

För det tredje: Det kommande försvarsbeslutet innebär också viktiga förstärkningar av luftförsvaret. Medel tillförs för nytt brigadluftvärn för att till exempel kunna bekämpa drönare och helikoptrar.

De modifierade Visbykorvetterna tillförs nya luftvärnssystem, och fartygen i den kommande Luleåklassen kommer att tillföras kvalificerat höghöjdsluftvärn.

Jas Gripen E införs i flygvapnet, och Sverige integreras i Natos gemensamma luft- och robotförsvar. Antalet obemannade system ska öka i alla försvarsgrenar. Men det handlar även om åtgärder för att kunna skydda oss mot dessa obemannade system. Det är viktiga lärdomar från kriget i Ukraina.

För det fjärde: Erfarenheterna från Ukraina visar också att ny teknik snabbt kan behöva omvandlas till innovationer till nytta för krigsförbanden. Regeringen ökar därför resurserna för att stärka teknikutveckling, försvarsforskning och försvarsinnovationsförmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Totalförsvaret 2025-2030

Till 2030 kommer anslaget för forskning och teknikutveckling att ha ökat med mer än 50 procent, till drygt 1,6 miljarder kronor. Genom försvarsbeslutet stärks även den militära rymdförmågan. Det är också en lärdom från kriget i Ukraina att rymddomänen är central för både kommunikation, navigering och positionering. Försvarsmakten tillförs bland annat medel för utveckling av egna satelliter för spaning och övervakning.

Fru talman! Regeringen presenterar totalförsvarspropositionen i allvarstider. Rysslands fullskaliga innovation av Ukraina kommer att påverka säkerhetsläget i vår del av världen under en lång tid framöver. Stödet till Ukraina fortsätter därför att vara av högsta prioritet och är numera också en central del av vår egen försvarspolitik.

Stödet omformas och anpassas naturligtvis efter Ukrainas behov, men också efter vår förmåga att stödja. Därför brukar vi prata om att vi ska gå från donation till produktion, där vi använder den starka försvarsindustri som finns i Sverige för att också stötta Ukraina. Det är en enorm tillgång att vi har en stark försvarsindustriell bas när vi ska stötta Ukraina.

Försvarsbeslutet fattas också under en formativ period för Nato. Sverige kommer under den här försvarsbeslutsperioden att gradvis integreras taktiskt, operativt och strategiskt i Natos försvarsplaner. Vi kommer också att få nya förmågekrav från Natos sida. Allt detta innebär att Natos förmåga stärks. Det är alltså kraftiga ambitionshöjningar för Natos förmåga när det kommer till avskräckning och försvar. Det är bra för vår säkerhet, och Sverige har för avsikt att vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad.

Avslutningsvis, fru talman: Omvärlden är både farligare och mer föränderlig än på mycket länge. Förbi är den tid då vi kunde fatta försvarsbeslut vart femte år från politikens håll och sedan uppmana myndigheten: Varsågod och verkställ!

Nu råder det krig i Europa. Nu har vi stöttat Ukraina med snart 50 miljarder i form av försvarsmateriel. Nu har vi en försvarsmakt som går hårt och som hela tiden gör beredskapsanpassningar på grund av det försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget.

I detta läge måste vi vara ödmjuka inför att det kan finnas behov av att justera det försvarsbeslut som jag hoppas att riksdagen kommer att fatta här givet att det säkerhetspolitiska läget fortsätter att försämras. Men, fru talman, med det här totalförsvarsbeslutet tar Sverige ett stort och viktigt steg mot att bli bättre rustat för att möta en allt farligare omvärld.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Alexandra Anstrell för frågan.

Vad vi behöver göra med Ukrainastödet är att gå från donation till produktion. Vi kommer nu i allt högre grad att gemensamt med andra länder upphandla försvarsmateriel från vår försvarsindustri, för vi börjar komma långt ned i våra egna lager.

Sverige har en osedvanligt stark försvarsindustri. Därmed har vi också bättre förutsättningar att stötta Ukraina. Låt mig ge ett exempel på det.

Sverige, Norge och Danmark har gemensamt upphandlat artilleriammunition som vi kan donera till Ukraina, men som vi också kan fylla på med i våra egna lager. Poängen med att göra det gemensamt är att vi genom att lägga en större order kan pressa ned priserna. Då kan vi också göra långsiktiga beställningar till försvarsföretag, så att de vågar investera i sin produktionsförmåga.

Det stora problemet i dag är att vi har en försvarsindustri i Europa som är formad för fredstida förhållanden samtidigt som det råder krig i Europa. Men genom gemensamma upphandlingar kan vi skicka signaler till försvarsindustrin så att man vågar bygga ut och expandera sin produktionsförmåga.

(Applåder)

Frågestunden var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Tack, Jörgen Berglund, för frågan!

Det är viktigt på grund av det uppenbara faktum att det finns en koppling mellan den indopacifiska regionen och den euroatlantiska regionen efter den fullskaliga invasionen av Ukraina. De som tvekar när det gäller detta kan konstatera att det åtminstone i Kurskområdet finns nordkoreanska soldater. Det visar på kopplingen mellan de två regionerna.

Vi är tydliga med att de dimensionerande hoten för Försvarsmakten ligger i närområdet. Men vi är också beroende av utvecklingen i det indopacifiska området, och det har att göra med att Sverige är ett handelsberoende och exportberoende land. Kopplingen mellan de två regionerna blir alltmer uppenbar. Sverige har, precis som till exempel Litauen, Nederländerna, Tyskland och Frankrike, upprättat indopacifiska strategier.

Detta är också kopplat till att Nato har partnerskap med fyra länder i den indopacifiska regionen som man har fördjupad kontakt med, nämligen Australien, Nya Zeeland, Sydkorea och Japan.

Fru talman! Svaret på frågan är nej. Det anser inte Försvarsmakten, och det anser inte heller en enig försvarsberedning.

Med det sagt finns det åtgärder i det kommande totalförsvarsbeslutet som också stärker kustförsvaret. Det handlar inte minst om satsningar på långräckviddig förmåga, inklusive kustrobotförband med bättre räckvidd. Vid sidan av det görs i det kommande försvarsbeslutet betydande satsningar på amfibiebataljonerna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Åtgärder vidtas alltså för att stärka skyddet av kustnära områden, men det föreligger inga planer på att återupprätta kustartilleriet som sådant.

Fru talman! Nej, i grunden inte. Redan i dag kan man från Ronneby genomföra air policing över till exempel Östersjön.

Det som nu blir nytt, om riksdagen röstar för förslaget i betänkandet, är till exempel att en rote som i dag är placerad i Ronneby kan placeras någon annanstans i närområdet.

Då kan man också ha möjlighet att bedriva air policing över till exempel Tyskland, Polen eller de baltiska länderna. Det blir ytterligare ett steg i fördjupningen av försvarssamarbetet. Det är viktigt för hela Natos förmåga till avskräckning och försvar.

Svaret till Heléne Björklund är att det inte kommer att krävas några nya åtgärder kopplat till verksamheten på flottiljen i Ronneby. Nu finns det också möjlighet att framgruppera till exempel Jas Gripen i andra länder genom detta beslut.

Fru talman! Jag tackar Göran Hargestam för en angelägen fråga. Det finns ingen fråga som är så central för att åstadkomma tillväxt som just Försvarsmaktens personal. Det här var också intentionen med att låta den förre rikshemvärnschefen Roland Ekenberg utreda hur vi kan öka tillgängligheten i Försvarsmaktens personal. Det handlar om allt från kontraktsanställda och tidvis tjänstgörande till reservofficerare och pliktpersonal. Det är ett antal åtgärder som kommer i den här rapporten, som jag verkligen ser fram emot.

När det gäller avbrutna kontrakt tittar vi mycket på de kontinuerligt anställda. Vi ser att de ibland slutar efter två tre år. Innebär det att de sedan går vidare för att läsa till specialistofficer eller reservofficer gör inte det så stor skada. Lämnar de däremot Försvarsmakten för att söka sig ut till civil karriär skapar det problem för Försvarsmaktens tillväxt.

Jag bedömer att Roland Ekenberg är på helt rätt spår och värnar om Försvarsmaktens operativa förmåga.

Fru talman! Jag tackar Mats Sander för en angelägen fråga, som berör det som heter militär mobilitet eller militär rörlighet. Det är viktigt att det finns en god militär rörlighet och förmåga att transportera militära resurser över gränserna, inte minst för att göra Natos artikel 5 trovärdig.

Vad vi gjorde, med referens till det letter of intent som Mats Sander tar upp, var att vi breddade kretsen. Det var från början tänkt att Sverige, Norge och Finland skulle ingå, men vi såg också behov av att fördjupa samverkan med Danmark. Vi har också ett mycket bra och effektivt bilateralt samarbete med Danmark, vill jag understryka.

En av de åtgärder som vidtagits under det senaste halvåret är att Trafikverket gjort en studie av järnvägsförbindelser och mobilitet mellan Sverige och Danmark. Jag vet att den utredningen har lämnats till Landsbygds och infrastrukturdepartementet. Det pågår ett antal arbeten mellan Sverige och Danmark för att stärka infrastrukturen ur ett totalförsvarsperspektiv.

Fru talman! Detta är en fråga som berör Försvarsmakten och Kallinge kommun. Där ska och kan regeringen inte gå in.

Frågan kopplad till PFAS är också bredare än att bara gälla Försvarsmakten. Försvarsmakten är en väldigt liten del i detta. Med detta sagt har Försvarsmakten gjort ett antal saneringar och också betalat ut kompensation i andra områden i landet.

Försvarsmakten arbetar också med att minska PFAS-beroendet. Det har man gjort till exempel inom räddningstjänsten som är aktiv inom flygvapnet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Försvarsmakten arbetar alltså aktivt med detta. Men jag som statsråd ska inte gå in i en fråga som ligger mellan Kallinge kommun och Försvarsmakten och som därigenom är en pågående process.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Hanna Gunnarsson för frågan.

Detta har att göra med att vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut. Det brådskar att bygga upp hela totalförsvaret. Precis som Hanna Gunnarsson säger innefattar det både det civila och det militära försvaret. Det är två sidor av samma mynt.

Det som vi nu har föreslagit är att Försvarsmakten ska ha anmälningsplikt snarare än tillståndsplikt. Därmed kan man få ned ledtiderna med sex till tolv veckor. Det skulle vara väldigt viktigt för att man skulle kunna få en mycket snabbare tillväxt i hela totalförsvaret. Försvarsmakten säger att det är en av de saker som drar ned på tempot i fråga om den militära tillväxten. Det kan vara fråga om upphandlingslagstiftning, det kan vara säkerhetsskyddslagstiftning och det kan vara miljölagstiftning.

Regeringen är också väldigt tydlig i den nationella säkerhetsstrategin med att den nationella säkerheten är det viktigaste ansvar som vi har. Då måste vi göra allt vi kan för att främja en militär förmågeutveckling i ett allvarligt säkerhetspolitiskt omvärldsläge.

(Applåder)

Fru talman! Naturligtvis är det viktigt att alltid hålla riksdagen välinformerad, framför allt i frågor som rör säkerhets- och försvarspolitik. Det är också regeringens fortsatta ambition att göra så.

Låt mig få framföra en anekdot som är talande. I samband med flaggceremonin den 11 mars på Natohögkvarteret var sex av åtta partier representerade i Bryssel. Det väckte stor respekt bland de andra 31 allierade att vi hade en så bred uppslutning och att så många partier ville delta i flaggceremonin och därmed bekräfta hur viktigt Natomedlemskapet är för Sveriges säkerhet. Det var också ett tecken på den breda samsyn som finns i säkerhets- och försvarspolitiken, och det är regeringens ambition att fortsätta att vårda den.

(Applåder)

Fru talman! Det stämmer precis vad Kerstin Lundgren säger: att vi nu bryter ny mark inom säkerhets- och försvarspolitiken. Genom vårt Natomedlemskap har vi nu möjlighet att till exempel bidra med Natos framskjutna närvaro i Lettland och kan i princip delta i alla DDA-aktiviteterna. Det innebär också konsekvenser för hur vi fattar beslut och hur vi förankrar beslut.

Vi har också från regeringens sida försökt att förankra propositionen innan vi levererar den till riksdagen. Vi har bjudit in till olika möten och konsultationer just i syfte att få en så bred överenskommelse som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Vi noterar också att även det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet känner stort behov av att återkommande få besked av regeringen. Vi kvitterar att det är viktigt och att vi kommer att arbeta på bästa möjliga sätt för att göra det möjligt.

Fru talman! Vi har valt att tidigarelägga försvarsbeslutet ett år. Det tycker jag, regeringen och, hoppas jag, också många i Försvarsberedningen var ett klokt beslut, för det innebär att vi kan möta framtiden snabbare. Intentionen var att skynda på den upprustning som det säkerhetspolitiska omvärldsläget verkligen kräver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

När det sedan kommer till takten i Natoplaneringen kan jag konstatera att grannländer som till exempel Norge och Danmark också i år fattar nya försvarsbeslut. Så länge som de är informerade om Natos kapacitetsmålsättningar och drar åt rätt håll har jag inte riktigt samma farhåga som Hanna Gunnarsson där.

Låt mig också säga något kopplat till Försvarsberedningen, som ju är regeringens forum för utformningen av den långsiktiga säkerhets- och försvarspolitiken tillsammans med riksdagens partier.

Jag tycker att Försvarsberedningen har tjänat Sverige väl. Om vi kan hitta breda överenskommelser är det en styrka för Sverige. Det gäller inte minst det faktum att alla partier i Sveriges riksdag står bakom en upprustning upp till 2,6 procent av bnp. Det finns inget annat parlament i hela Nato, förutom Norge, som har en bred så uppslutning kring en så viktig sak som försvarsinvesteringar. Det är en styrka.

Jag vet att Vänsterpartiet där har fått flytta sin position lite grann. Jag uppskattar verkligen det konstruktiva samarbete som har varit med alla partier i Försvarsberedningen och inte minst Hanna Gunnarssons personliga engagemang, som har möjliggjort detta.

(Applåder)