Pål Jonson

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Fru talman! Jag tackar Hanna Gunnarsson för frågan.

Det är helt rätt, Hanna Gunnarsson, att Nato befinner sig i sitt kanske starkaste transformativa skede sedan kalla krigets slut. Uttrycket för det är att man har nya regionala planer. Man ser också över sitt lednings- och lydnadsförhållande, det som kallas C2, och också de militära förmågemålen. Tanken är att den militära förmågan ska stötta de regionala planerna.

Hur ligger då Sverige till i förhållande till denna mycket formativa process? Vi har naturligtvis beaktat det mot bakgrund av Försvarsberedningens rapporter men också propositionen, som regeringen ju lade fram i höstas och som vi också kommer att debattera nästa vecka. Vad gäller Natos förmågemålsättningar drar i princip allting i propositionen i riktningen att vi kommer att ha en mycket bättre förmåga att uppnå Natos förmågemålsättningar när vi har fattat totalförsvarsbeslutet med fokus på detta.

Den andra frågan, som är lite bredare, handlar om försvarsinvesteringar. Som Hanna Gunnarsson vet kommer det mycket sannolikt att bli en viktig fråga för förmågeprocessen och en viktig fråga fram till Natos toppmöte i Haag. Där är linjen för närvarande att 2 procent är ett golv men inte ett tak. Sverige ligger nu på 2,2 procent av bnp, och vi kommer att ligga signifikant över målet om riksdagen antar nästa års budget. Då kommer vi att ligga på 2,4 procent.

När det gäller både kapacitetsmålsättningar och försvarsinvesteringar ligger Sverige relativt bra till vid en Natojämförelse.

Herr talman! Sedan den 7 mars i år är alltså Sverige allierad inom Nato, och det innebär genomgripande och historiska förändringar av svensk säkerhets- och försvarspolitik. Vi omfattas nu av fördragsfästa, ömsesidiga och kollektiva försvarsförpliktelser.

Vårt deltagande i Natos verksamhet för avskräckning och försvar skiljer sig därför från våra tidigare erfarenheter i internationella fredsfrämjande insatser. Nu handlar det om försvaret av oss själva och våra allierade.

Herr talman! Vi lever i allvarstider, och vi befinner oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut. Då är en stark och trovärdig avskräckningsförmåga gentemot Ryssland absolut nödvändig. Deltagande i Natos operationer till stöd för försvar och avskräckning är därför en helt central del av Försvarsmaktens ordinarie verksamhet. Det är naturligtvis också viktigt för försvaret av det svenska territoriet.

Det mandat som regeringen söker i dag är anpassat till denna nya verklighet. Deltagande i dessa operationer är ett nationellt säkerhetsintresse och någonting som våra allierade också förväntar sig att vi ska leverera.

Propositionen beskriver ett samlat svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar som har hela det nordatlantiska området, det vill säga SACEUR:s ansvarsområde, som geografisk avgränsning. Men varje enskild operation och aktivitet som Sverige kommer att bidra till har förstås ett eget och mindre operationsområde.

Herr talman! Sverige tar de här uppgifterna på största allvar. Vi förbereder därför betydande militära bidrag inom såväl markdomänen som sjö- och luftdomänerna.

Det svenska bidraget med markförband för att bidra till Natos framskjutna närvaro i Lettland planeras bestå av en mekaniserad bataljon och innefatta ungefär 600 anställda soldater och officerare. Bataljonen har under snart åtta månader bedrivit en intensiv förberedelse på P 7 i Revingehed inför detta mycket viktiga uppdrag. Förutom att det bidrar till Natos förmåga att bedriva avskräckning och försvar blir det ett viktigt bidrag till att träna våra officerare och soldater i att också stå under Natoledning.

I sjödomänen, herr talman, föreslår vi ett bidrag med ett örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor. Det svenska bidraget är tänkt att vara en del av en minröjningsstyrka som ska kunna verka i norra delen av det nordatlantiska området, inklusive Östersjön. Den svenska marinen har stor erfarenhet av att verka med allierade, framför allt på Östersjön. Men det här blir alltså första gången ett fartyg ställs under Natoledning för att utföra uppgifter som är kopplade till alliansens kollektiva försvar.

För Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap söker regeringen ett mandat för att delta med upp till åtta stridsflygplan. Uppgifterna inom Natos air policing genomförs över hela det nordatlantiska området, och ett svenskt bidrag kan förväntas verka från såväl svenskt som allierat territorium i norra Europa. Också flygvapnet har mycket stor erfarenhet av övningsverksamhet och träning med Nato, men det här blir i så fall första gången vi kan basera från ett annat allierat territorium och genomföra luftrumsövervakning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

För samtliga bidrag gäller att regeringen också söker ett mandat för förstärkningsresurser om säkerhetsläget skulle kräva detta. Det betyder att vi för markbidraget söker ett mandat för en tillfällig ökning upp till 1 000 soldater, för sjöbidraget för ytterligare upp till två örlogsfartyg och för flygbidraget för förstärkning med ytterligare åtta stridsflygplan.

Herr talman! Det allvarliga säkerhetspolitiska läget ställer också högre krav på att Nato kan reagera på en uppkommen situation eller avskräcka ett potentiellt hot. Alliansen behöver agera snabbt, flexibelt och trovärdigt när sådana situationer uppstår.

Som utrikesministern tidigare nämnde söker regeringen därför mandat för att Försvarsmakten ska kunna bidra till andra fredsfrämjande operationer och aktiviteter som syftar till att upprätthålla Natos samlade avskräckning, det som brukar kallas vigilance activities.

Dessa operationer sker ofta med kort framförhållning, och de är militära verktyg som reglerar Natos styrkedisposition utifrån ett förändrat säkerhetsläge. Det handlar om att kunna genomföra uppgifter tillsammans med allierade, under begränsad tid och i ett avgränsat geografiskt område. Operationerna kan ske under ledning av Nato, men det kan också vara bi eller multilaterala samarbeten såsom till exempel Joint Expeditionary Force.

Sverige kommer sannolikt att få förfrågningar om att delta i sådana aktiviteter löpande under 2025. För att Sverige ska kunna agera snabbt och flexibelt när det uppstår behov behöver också ett mandat sökas i förväg.

Bidragen föreslås uppgå till högst 200 anställda soldater och officerare för markförband. Det handlar om specialförband, amfibieförband och upp till tre örlogsfartyg samt upp till åtta stridsflygplan.

Avslutningsvis, fru talman, är det i dessa allvarstider ett centralt svenskt intresse att Nato har en stark förmåga att bedriva avskräckning och försvar. Det styrkebidrag som regeringen söker mandat för blir avgörande för att visa på Sveriges roll som en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar Emma Berginger för frågorna.

Så här är det: Vi har en politisk överenskommelse, och i den ingår både att vi inte ska ha kärnvapen i Sverige i fredstid och att vi inte ska ha permanenta baser. Överenskommelsen gäller, och ska vi ändra den ska vi göra det gemensamt. Det är en överenskommelse, och regeringen hedrar den. Jag vill framhålla det.

För att dela upp begreppen: Detta hindrar oss inte från att ha rotationer av vare sig amerikanska förband eller Natoförband. Det måste vi kunna ha, och det har vi redan i dag. Nästa fråga är vad en Natobas innefattar. Det är väldigt tydligt i DCA att det inte handlar om att USA ska öppna några amerikanska baser på svenskt territorium. Det handlar i stället om 17 platser där Sverige redan har befintlig verksamhet. Vi tycker att det är naturligt att man kan använda dem för de amerikanska förbanden snarare än att USA bygger upp egna baser.

Det jag inte vill utesluta är till exempel möjligheten att ha ledningsfunktioner på svenskt territorium. Det kan gälla taktiska kommandon. Men Natobaser eller utländska permanenta baser på svenskt territorium är inte aktuellt, och vi ser inte heller skäl för det. Det finns en politisk överenskommelse som vi kommer att hedra, och ska den förändras ska det göras gemensamt med de partier som har ingått överenskommelsen.

När det kommer till den havsbaserade vindkraften är det naturligtvis så att vi måste beakta vårt militärgeografiska läge. Det är det som är skälet till att vi godkände en havsvindkraftspark på västkusten men avslog 13 havsvindkraftsparker i Östersjöområdet. Det har till stora delar att göra med att de skulle vetta mot Kaliningrad, vilket skulle kunna försvåra förutsättningarna för Sverige att tidigt identifiera inkommande ballistiska missiler eller kryssningsrobotar. Försvarsmakten säger att det skulle leda till oacceptabla risker, och i detta allvarliga säkerhetspolitiska läge måste vi ta fasta på vad Försvarsmakten säger.

Fru talman! I allvarstider har Sverige naturligtvis ögonen på sig. Man tittar på om Sverige är ett land som lyckas samla sig eller om vi fastnar i inrikespolitiska låsningar. Jag vill verkligen tacka Försvarsberedningen och riksdagens partier för ett mycket konstruktivt samarbete. Det gäller även Emma Berginger personligen, då jag vet att hon är engagerad i detta. Att hitta de breda lösningarna och överenskommelserna är en styrka i allvarstider.

När det gäller Emma Bergingers fråga framgår det av propositionen att Sverige har för avsikt att även fortsatt delta i internationella insatser. Det är viktigt av flera olika skäl; det är naturligtvis viktigt i arbetet med att bidra till internationell fred och säkerhet, och det är även viktigt i arbetet med att stötta organisationer som vi lägger stort värde vid.

Det som har gjort att vi inte har haft någon större förbandsinsats under de senaste åren - egentligen sedan Minusma - är att vi har sett ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt omvärldsläge i närområdet, vilket har gjort att vi varit tvungna att dimensionera och inrikta en del av vår försvarsverksamhet på närområdet snarare än på internationella insatser. Då tänker jag framför allt på att vi behövde få ut den mekaniserade bataljonen till Lettland, vilket är ett rätt stort åtagande, i kombination med att vi genomför rätt omfattande utbildningsinsatser för ukrainska soldater. Det har vi gjort och kommer att göra i Sverige, och vi har gjort det i Litauen, Storbritannien och Tyskland.

De insatserna är alltså också viktiga, men återigen: Det framgår klart och tydligt av propositionen att regeringens ambition är att vi fortsatt ska kunna göra förbandsinsatser. Det finns skäl för regeringen att återkomma till riksdagen när vi har möjlighet att börja genomföra det.

Fru talman! Jag ska försöka bena upp frågan om sanktionerna och de problem som har varit gällande om man kan komma runt sanktionerna.

Det är naturligtvis solklart när det gäller försvarsmateriel, som är uppdelat på krigsmateriel för strid - KS, som det heter - och övrig försvarsmateriel. Där är det solklart att alla sanktionerna träffar. Sedan finns det produkter med dubbla användningsområden, och då har vi EU:s militära lista.

Det som jag tycker kan vara problematiskt är utrustning som är icke-klassificerad. Det kan till exempel handla om kikarsikten för jaktbruk som kan dyka upp på flera ställen där de inte borde vara. Det har Ukraina påtalat när det gäller drönare. Det har också dykt upp i Ryssland.

Det är rätt svårt att träffa den typen av materiel, just på grund av att den inte är klassad. Regeringen arbetar dock oförtrutet med att stärka sanktionerna mot Ryssland inom ramen för EU, och finns det skäl att se över klassningen i Sverige av produkter med dubbla användningsområden eller som kan ha militär tillämpning får vi naturligtvis arbeta vidare med det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! Tack, Tomas Eneroth, för den goda samtalstonen och det fina samarbetet! Jag uppskattar verkligen det.

Flera av de frågeställningar som Tomas Eneroth berör handlar till del om det civila försvaret. Här är det ju fokus på den säkerhetspolitiska debatten, men det kommer att finnas goda förutsättningar att diskutera dessa frågor under den försvarspolitiska debatten i nästa vecka.

Med det sagt är det naturligtvis viktigt för hela samhällets motståndskraft med en stark infrastruktur, och i den infrastrukturproposition som presenterades lyfts också totalförsvarsdimensionen upp på ett väldigt tydligt sätt. Det är klart att det kommer att krävas en militär rörlighet över de nordiska gränserna nu när vi är allierade, och det kommer att påverka infrastrukturen i alla dess delar.

Därför fattade också regeringen beslut till exempel om det som kallas militär mobilitet och ger också uppdrag till bland annat Försvarsmakten och Trafikverket att ta fram nya transportkorridorer. Det finns alltså en stark koppling mellan en stark infrastruktur och ett starkt totalförsvar och även Natointegrationen. Detsamma berör också vikten av ett motståndskraftigt samhälle när det kommer till sjukvården, vilket kommer att framgå i propositionen och betänkandet.

Låt mig också beröra sanktionerna. Jag vet att Tomas Eneroth är djupt engagerad i detta, och det tycker jag i grunden är bra. Sverige har varit mycket drivande inom ramen för EU när det kommer till att etablera de nya sanktionspaketen inom EU. Det är viktigt.

Med all respekt: När jag har Tomas Eneroth här måste jag ändå fråga, fru talman, hur han ser på Vänsterpartiets krav om att öppna upp för att riva upp Natoanslutningen. Jag tror att det skulle bli problematiskt att ha Vänsterpartiet i en koalitionsregering om de aktivt kommer att motarbeta det svenska medlemskapet. En regering måste samordna sig och ha en gemensam politik. Det skulle innebära en betydande försvagning av Sveriges ställning i Nato med Vänsterpartiet i regeringsställning, så som man har ställt krav på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! Om Håkan Svenneling är orolig för en utträngningseffekt av Försvarsmaktens verksamhet på de 17 utpekade platserna bör han med fördel också läsa vad Försvarsmakten uttrycker i sitt remissvar, där man är glasklar med att man anser att det är bra för Försvarsmakten och för svensk säkerhet att ett DCA-avtal är på plats. Den oro som Håkan Svenneling ger uttryck för när det gäller implementeringen av DCA-avtalet återfinns alltså inte hos den ansvariga myndigheten. Jag vill bara understryka det.

Beträffande implementeringen är det rent praktiskt så att DCA-avtalet är på plats sedan den 15 augusti och att det har godkänts och ratificerats av Sveriges riksdag. Då kommer man in i den fas som heter implementeringsavtalet, och de tekniska och praktiska delarna kommer att lösas mellan den svenska Försvarsmakten och framför allt det som heter Eucom, som är det amerikanska europeiska kommandot.

Håkan Svennelings farhågor om att det här skulle kunna innebära något stort tryck regionalt och lokalt ser jag ingen risk för. Vår stora vånda och det vi behöver förankra är att vi fortfarande kan ha goda förutsättningar för att ha en amerikansk närvaro i Europa. Det är stabiliserande och krigsavhållande, och det stärker Nato.

Återigen, det är bra att alla nordiska länder nu har ett DCA-avtal på plats.

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan! Låt mig gengälda komplimangen! Även Håkan Svenneling är en trevlig prick, som han kallade mig förut. Vi har ett mycket gott samarbete i många stycken även om vi kan vara djupt oense om saker.

Låt mig först säga något beträffande DCA-avtalet. Håkan Svenneling vet att Sverige ingår avtal med länder, inte med presidenter. Det är ingen överraskning.

En fruktan som man möjligtvis kan ha och som Håkan Svenneling försöker framföra - när det gäller en Trumpadministration och DCA - är att USA på något sätt skulle kunna tvinga oss att ha kärnvapen på svenskt territorium. Håkan Svenneling vet att Sverige är ett suveränt land. Han vet också att suveräniteten innebär att det inte finns något land som kan tvinga Sverige att härbärgera kärnvapen på svenskt territorium. Det är glasklart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Det finns en annan dimension kopplad till en Trumpadministration. Det är en oro som man kan uttrycka. Det handlar framför allt om ett minskat amerikanskt engagemang på den europeiska kontinenten. Det uppfattar vi som ett reellt hot. Därför tycker vi att det är bra att det finns goda förutsättningar för USA att till exempel förhandslagra försvarsmateriel på svenskt territorium. Vi tycker också att det är bra att de andra nordiska länderna har liknande arrangemang.

Vi kan behöva stöd av USA. Då kan man välja antingen att det ska vara svårt och komplicerat att få det eller att det ska gå snabbt att få det. Vår uppfattning är att det bör vara lätt och smidigt att få det. Därför är DCA-avtalet viktigt för svensk säkerhet. Detta var också ett skäl till att vi tyckte att det var viktigt att få DCA-avtalet på plats så fort som möjligt. Det är också bra för Nato och naturligtvis för stabiliteten i hela den norra flanken.

Att alla nordiska länder - och även de baltiska länderna - nu har ett DCA-avtal på plats skapar bättre förutsättningar för en amerikansk närvaro i norra Europa. Det är stabiliserande, och det är krigsavhållande.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Fru talman! Vi lever i allvarstider, och vi befinner vi oss i det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut.

Ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade kan inte uteslutas. Det kan inte heller uteslutas att militära maktmedel eller hot om sådana kan komma att användas mot Sverige eller våra allierade. Detta är en portalparagraf i regeringens proposition Totalförsvaret 2025-2030. Den pekar på allvaret i det säkerhetsläge som Sverige befinner sig i. Men den visar också på det historiska skifte som har skett i svensk försvars- och säkerhetspolitik sedan det förra försvarsbeslutet togs av denna kammare i december 2020.

Sverige är numera allierat. Det är en genomgripande förändring av vår försvarspolitik och ett uppbrott från den militära alliansfrihet som kom till vägs ände när det säkerhetspolitiska omvärldsläget kraftfullt försämrades. Nu kan Sverige tillsammans med de 31 andra Natoländerna gemensamt möta yttre militära hot mot vår säkerhet.

Sverige har blivit säkrare, och Nato har blivit starkare. Men omvärlden, fru talman, har de senaste åren också blivit farligare. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är en definitiv brytpunkt för svensk, europeisk och global säkerhet. Ryssland kommer under överskådlig tid att utgöra ett allvarligt hot mot Sverige och övriga Europa. Sverige måste därför tillsammans med sina allierade motverka Rysslands maktexpansion och möjligheter att göra skada.

Ett starkt, förutsägbart och uthålligt stöd till Ukraina är inte bara moraliskt rätt - det är även vår främsta möjlighet att påverka ryskt agerande. Det är tydligt att Ryssland inte självmant kommer att stoppa sin aggression. Ryssland fortsätter sitt anfallskrig mot Ukraina med oförminskad styrka. Trots enorma förluster på slagfältet fortsätter Ryssland att skicka in mer trupp i Ukraina och ökar kontinuerligt sina försvarsutgifter.

Ryssland har ställt om till krigsekonomi och arbetar löpande med att mobilisera nya soldater och ny materiel. Den ryska förmågan till militär återuppbyggnad och de långsiktiga konsekvenserna av de kraftigt ökade försvarsutgifterna får inte underskattas.

Fru talman! Den ryska aggressionen mot Ukraina är en attack på den regelbaserade världsordningen. Utgången av kriget kommer att följas noga av andra auktoritära stater som utmanar demokrati, rättsstat och respekt för mänskliga rättigheter.

Genom sitt fördjupade partnerskap med Ryssland möjliggör Kina på ett avgörande sätt såväl den ryska krigföringen i Ukraina som rysk militär återuppbyggnad. Även Nordkorea bidrar direkt till den ryska aggressionen med såväl soldater som materiel, liksom Iran genom sitt militära stöd i form av vapenleveranser. Detta ökar ytterligare det hot som Ryssland utgör mot sina grannländer och mot den euroatlantiska säkerheten.

Kina genomför omfattande upprustning av sin militära förmåga och även sin kärnvapenarsenal. Konflikterna i Mellanöstern bidrar ytterligare till global osäkerhet.

Såväl Ryssland som Kina bedriver underrättelse- och säkerhetshotande verksamhet i Sverige. Hybridhot som politiska påverkansoperationer, ekonomiska påtryckningar, cyberangrepp och fysiska sabotage är reella hot som riktas mot oss och våra allierade varje dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Sverige och våra allierade ska inte backa från våra grundläggande värderingar och intressen trots det ökade trycket från de auktoritära staterna. Tvärtom måste vi öka våra ansträngningar.

Fru talman! Försvaret av folkrätten och den europeiska säkerhetsordningen sker i Ukraina. Stödet till Ukraina är helt centralt för Europas säkerhet.

Sverige ska ha ett långsiktigt och starkt stöd för Ukraina. Det svenska militära stödet på hittills 48 miljarder, den samlade svenska Ukrainaramen för militärt stöd och vårt bilaterala säkerhetsåtagande för Ukraina är en stark signal för Sveriges långsiktiga engagemang.

Nato är i dag den tydligaste motkraften mot de auktoritära staternas försök att utmana den regelbaserade världsordningen. Parallellt med Sveriges Natointegration görs mycket stora satsningar på uppbyggnaden av försvaret. Under den nuvarande regeringen, och i bred politisk samsyn med riksdagens partier, har försvarsanslaget höjts med drygt 53 miljarder. Från och med 2025 kommer anslaget att uppgå till cirka 139 miljarder, och det motsvarar ungefär 2,4 procent av bnp.

Det ligger också i linje med att Europa behöver ta ett större ansvar för sin egen säkerhet. Natos europeiska pelare måste stärkas. Detta är ofrånkomligt då vi vet att USA långsiktigt behöver lägga större kraft på sina åtaganden i den indopacifiska regionen.

Fru talman! Försvarsmaktens krigsorganisation utgör Sveriges viktigaste bidrag till Nato. Vår geografi är central för försvaret av det euroatlantiska området. Sveriges solidariska allianspolitik syftar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde, liksom hela det euroatlantiska området. Redan nu bidrar Sverige till Natos incidentberedskap med stridsflyg.

Efter årsskiftet kommer den första svenska mekaniserade bataljonen att vara på plats i Lettland om riksdagen så beslutar. Detta är en del av Natos Forward Land Forces. Planering pågår också för svenska bidrag till Natos stående marina styrkor.

Det svenska näringslivets tekniska kompetens är också en stark leverans till Nato. Förmågan till teknisk spets och innovationskraft är också försvarsförmåga. Betydelsen av att snabbt kunna omsätta civil teknik i militära applikationer är en viktig lärdom från kriget i Ukraina. Detta omhändertas bland annat genom det försvarsinnovationsinitiativ som regeringen har sjösatt.

Sverige står fullt ut bakom Natos kärnvapenpolicy och bidrar till alliansens strategiska avskräckning. Syftet med kärnvapenavskräckning av Nato är att bevara freden, hindra kärnvapenutpressning och avskräcka aggression. Samtidigt ska Sverige fortsatt vara en stark röst för rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning.

Sverige har, med brett stöd i riksdagen, ansökt om medlemskap i Nato utan förbehåll. Den hållningen ligger fast, men det finns på samma sätt som i de övriga nordiska länderna inte skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium i fredstid.

Sveriges och Finlands Natomedlemskap öppnar för ett djupare nordiskt säkerhets- och försvarssamarbete. Det nya läget, där alla nordiska och baltiska länder är allierade, utgör en styrka för Natos norra flank. Det faktum att alla nordiska och baltiska länder också har DCA-avtal med USA stärker säkerheten i hela norra Europa. Avtalet möjliggör bland annat förhandslagring av amerikansk försvarsmateriel, och man kan ha roterande amerikanska soldater på plats i Norden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Säkerhetspolitisk inriktning - Total-försvaret 2025-2030

Avslutningsvis, fru talman! År 2024 har varit ett omvälvande år för Sverige. Att vi nu är allierade inom Nato innebär en helt ny era för svensk säkerhets- och försvarspolitik, en era då Sverige solidariskt och med ett starkt försvar tar ansvar för säkerheten i Europa på ett sätt som vi inte har kunnat göra tidigare.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill tacka Lena Johansson för debatten. Jag uppskattar alla ledamöter som är djupt engagerade i hemvärnet, för det är hemvärnet väl värt. Fortsätt alltså gärna att jaga på mig och regeringen om vi inte gör det vi ska!

Jag vill nämna några saker som är lite kopplade till ersättningsnivåer. Det första är att hemvärnet ska växa från i dag ungefär 22 000 upp till 26 000 och att vi ska ha 40 hemvärnsbataljoner. De utgör som sagt en viktig del av krigsorganisationen.

Det andra jag vill tillägga är att det också kommer en hel del satsningar på hemvärnet i och med det kommande totalförsvarsbeslut som jag hoppas att riksdagen ska fatta i december. Detta behövs, och det handlar om alltifrån fordon och båtar till sensorer, värmesikten, bildförstärkare, taktisk radio och inte minst att man ska ha kvar granatkastare för att kunna möta kvalificerade förband.

Jag tror också att det spelar roll för attraktionen att det finns resurser för den materiella tilldelningen. Det innebär inte att vi inte ska se över ersättningsnivåerna; det ska vi, och vi har gett Roland Ekenberg i uppdrag att göra det.

En sista sak som också är kopplad till hemvärnets verksamhet är frivilligorganisationerna, i och med att de utbildar många av instruktörerna och specialisterna. Lena Johansson vet säkert att vi också har höjt anslagen ganska ordentligt till frivilligorganisationernas arbete. Det finns en väldigt nära samverkan mellan hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna, och de är också värda att lyfta fram som en stark del i folkförankringen och ytterst försvarsviljan i Sverige.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! När det gäller tingens rådande ordning har det varit så under lång tid, även under de åtta år då Socialdemokraterna satt vid makten. Jag såg inte så mycket rörelse i frågan under de mandatperioderna, men det viktiga är vad vi gör framöver.

Som jag har sagt vid andra tillfällen är tid en kostnad, och den är en underskattad kostnad.

Om det förut inom försvarspolitiken var så att vi hade ont om pengar men att vi, enligt många, hade gott om tid i och med att det säkerhetspolitiska läget var annorlunda då, är det precis tvärtom nu. Vi har fördubblat försvarsinvesteringarna mellan 2020 och 2024, så det finns väsentligt mycket mer pengar.

Däremot är tid en faktor. Vi måste förhålla oss till Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och att Ryssland återkommande har visat att man tar stora politiska och militära risker. Det är bra att vi är medlemmar av Nato. Då blir vi säkrare och Nato starkare. Men Nato är inte lösningen på allt, utan vi måste också skynda på uppbyggnaden av totalförsvaret.

Med detta sagt har jag, kopplat till utredningen, fört samtal med utredaren om att vi till exempel skulle kunna få ett delbetänkande. Det är en rätt bred utredning - jag tror att det är 17 olika punkter - och vi för en dialog med utredaren om detta.

Det som är svårt att skynda på är de delar i utredningen som berör lagstiftning, där det till del finns ett grundlagsskyddat krav på att man måste ha ett rimligt beredningsunderlag. Jag tror att utredningen kommer till sommaren, och då kommer vi från regeringens sida naturligtvis att göra allt vi kan för att skynda på processen.

Det handlar om Försvarsmaktens viktigaste tillgång, nämligen personalen. Vi kommer aldrig att få någon tillväxt om vi inte får en högre tillgänglighet i personalen. Jag kan lova Lena Johansson att arbetet är högt prioriterat av Försvarsdepartementet och regeringen.

Det var ett initiativ att tillsätta denna utredning, som också berör en rad andra frågor, inte minst ersättningsnivåerna för värnpliktiga, vilket jag tycker är angeläget. Vi har höjt ersättningsnivåerna för officersaspiranter. Det är bra, för vi behöver få in fler officerare.

Jag utesluter heller inte möjligheten att höja ersättningsnivåerna för värnpliktiga, till exempel. Detta är saker som vi kommer att jobba intensivt med under det kommande året.

Jag tror att jag också nämnde något i svaret kopplat till en del av den verksamhet som Försvarsmakten bedriver när det gäller detta och kopplat till en personalförsörjningsstrategi som inkluderar hemvärnets personalbesättning. Man arbetar med arbetsmiljö, likabehandling, personalplanering med mera, så det sker en hel del arbete också på personalsidan inom Försvarsmakten, vill jag understryka.

Låt mig också säga något om det som Lena Johansson var inne på. Det är väldigt många fler som nu söker sig till hemvärnet, och detta är en fantastisk tillgång och ett uttryck för en stark försvarsvilja. Vi såg det efter att den fullskaliga invasionen av Ukraina bröt ut. Normalt är det 4 500 som söker sig till hemvärnet varje år, men på några månader sökte 29 000.

Det som vi måste se till nu när vi får ett stort inflöde är att vi inte har flaskhalsar i vårt system. Det handlar inte minst om att sådant som säkerhetsprövning tar alltför lång tid, så att människor tröttnar, och att det inte finns bra ersättningsnivåer.

Precis som Lena Johansson sa måste vi smida medan järnet är varmt och det finns ett stort intresse bland befolkningen för att bygga upp ett starkare totalförsvar. Det är en stor tillgång för vårt land, och vi ska naturligtvis göra vad vi kan för att angripa flaskhalsar.

Fru talman! Tack, Lena Johansson, för en på riktigt viktig interpellation!

Systemet vi har i dag för ersättningsnivåer till hemvärnet tycker inte jag är bra. Det är för fragmenterat och otydligt. Det är en bred flora av ersättningsnivåer. Jag är alltså helt enig med Lena Johansson om att det finns skäl att se över det.

Det finns två delar i detta. Dels en förordning från 1997 som styr ersättningsnivåer för hemvärnssoldater, dels den förordning som jag tror att Lena Johansson är inne på om förmåner för totalförsvarspliktiga. Den senare styr ersättningsnivån som är 90 procent av SGI, och den högsta ersättningsnivå en hemvärnssoldat kan få är 1 413 kronor. Det är rätt så komplext. Det finns också en massa olika nivåer beroende på om man är instruktör och så vidare.

Systemet är inte bra. Regeringen har ett ansvar att se över förordningen. Vid sidan av det bedriver Försvarsmakten arbete när det kommer till ersättning för instruktörer. Det ligger alltså till del på dem. Vi följer det arbetet. Det finns verkligen starka skäl att se över det här.

Vi tillsatte Roland Ekenberg som utredare. Han är tidigare rikshemvärnschef. Jag tycker att han är en mycket lämplig person i och med att han har goda insikter om just hemvärnets verksamhet och kan se över tillgängligheten till hela Försvarsmaktens personal. Det handlar naturligtvis bland annat om hur vi skulle kunna använda värnpliktiga vid olika konfliktnivåer. Det handlar även om tillgängligheten till reservofficerare och om anställda soldater och varför de avbryter sina avtal och så vidare. Det gäller att se över helheten i personalförsörjningssystemet.

Roland Ekenberg har det viktiga uppdraget att se över förordningen om villkoren för totalförsvarspliktiga. Jag hoppas att Roland Ekenberg när utredningen är klar i juli kommer att beröra det område vi diskuterar.

Låt mig också säga att hemvärnsförbanden är mycket viktiga, och det tror jag att Lena Johansson och jag är helt eniga om. De ska ha förmåga att stödja vid mobilisering och skydda och bevaka militära objekt, basobjekt och samhällskritiska funktioner. Det är även viktigt vid olika typer av hybridoperationer, som vi ju är alltmer exponerade för. Hemvärnets lokala koppling och frivilliga bas skapar hög tillgänglighet, och det bidrar inte minst med folkförankring på ett rätt så unikt sätt, som vi verkligen ska vårda.

Det är naturligtvis inte så att Natomedlemskapet på något sätt minskar vikten av hemvärnet. Även om vi i första hand ser att hemvärnet ska operera i Sverige kommer de också att vara väldigt viktiga för värdlandsstöd, skydd och bevakning när vi tar emot utländska förband.

Fru talman! Jag vill speciellt lyfta fram en sak som jag tycker att hemvärnet har gjort fantastiskt bra under det senaste året, och det är utbildningen av ukrainska soldater i Storbritannien - det som heter Interflex. Där har instruktörer från hemvärnet deltagit i ett antal omgångar och utbildat ukrainska soldater. Man har fått väldigt fina utvärderingar, både av britterna som leder det hela och av de ukrainska soldaterna.

När vi får hem dem som har utbildat får vi också hem duktiga instruktörer som har utbildat ukrainska soldater 12 eller 16 timmar om dygnet. Detta är återigen en påminnelse om hur viktigt hemvärnet är och hur fina arbetsinsatser man gör men också om det som Lena Johansson efterfrågar, nämligen att det ska vara bra, sjysta och rimliga ersättningsvillkor för hemvärnssoldater.

Fru talman! Lena Johansson har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder för att reformera ersättningssystemet för hemvärnssoldater så att frivilliga ges rättvisa ekonomiska förutsättningar för sitt viktiga engagemang i hemvärnet.

Hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna fyller viktiga funktioner för den samlade förmågan inom totalförsvaret och folkförankringen. De utgör ett starkt bidrag till den svenska försvarsviljan.

Intresset för att göra en insats inom hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna har ökat i takt med att säkerhetsläget försämrats. Det visar på en stark försvarsvilja hos det svenska folket som behöver tas till vara på alla nivåer.

Det pågår initiativ för att se över förutsättningarna för att öka tillgången till personal och uthålligheten inom det militära försvaret. Hemvärnet utgör en betydande del av krigsorganisationen, organiserad i krigsförband med hög tillgänglighet.

Försvarsmakten har vidtagit åtgärder inom arbetsmiljö, likabehandling och personalplanering för att försäkra sig om att hemvärnssoldaterna i både soldatbefattning och specialistbefattning fortsätter sin tjänstgöring under en längre tid. Exempelvis har myndigheten tagit fram en personalförsörjningsstrategi som inkluderar hemvärnssoldater. Ett arbete har också påbörjats för att se över ersättningar till hemvärnssoldater avseende tjänstgöring utöver avtalstiden.

Vidare har regeringen gett en särskild utredare i uppdrag att analysera hur tillgången till personal inom det militära försvaret kan förbättras i syfte att stärka dess uthållighet (dir. 2024:2). Utredaren ska bland annat analysera om det finns behov av att förändra förmånerna till totalförsvarspliktiga. Förmånerna innefattar bland annat ersättning under tjänstgöring. Uppdraget ska redovisas i juli 2025.

Jag följer Försvarsmaktens arbete noga och ser fram emot att ta del av utredningens resultat.

Herr talman! Jag tackar Lena Johansson för frågan.

Precis som Lena Johansson säger har ett fördjupat undervattenssamarbete mellan Sverige och Polen stor utvecklingspotential. Sverige har världsledande ubåtar, och vi har en unik förmåga att operera i Östersjöområdet. Det är också väl känt att Polen har lagt ut en RFI, request for information, som också Saab Kockums har svarat på.

Jag var i Polen för några veckor sedan, och jag har naturligtvis fört en dialog med min polska kollega i frågan. Vi ser stora förutsättningar för att fördjupa det operativa samarbetet mellan våra två mariner om vi skulle operera samma typ av plattform.

Regeringen är djupt engagerad i frågan, och vi ser en möjlighet att hitta ett långsiktigt strategiskt partnerskap med Polen. Det underlättas också av att vi har liknande syn på hotbildsanalys och vikten av att stötta Ukraina. Det finns därför flera skäl för Sverige att jobba nära och intensivt med Polen.

Herr talman! Tack, Helena Bouveng, för en mycket angelägen fråga! Från regeringens sida uppskattar vi en bred uppslutning i kammaren kring Ukrainastödet. Det är naturligtvis en styrka för Sverige.

Kopplat till stödet till Ukraina har vi konsekvent sagt att vi kan komma att behöva förbereda oss för en tid när Europa både kommer att behöva ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och även för Ukrainastödet. Helena Bouveng vet också att Sverige har en ram på 25 miljarder för i år, 25 miljarder för nästa år och 25 miljarder även för det efterföljande året, vilket är ett golv men inte ett tak. Vi utesluter inte att vi kan behöva göra mer där. I internationell jämförelse är det en hög siffra.

Vid sidan av detta hade jag i förra veckan besök av Ukrainas försvarsminister. Han berättade att det nu sker stora framsteg i den ukrainska förmågan att producera försvarsmateriel. Det finns öppningar för oss men också för andra länder att investera i den förmågan, för då kommer Ukraina att få en större självförsörjningsgrad.

Statsministern samlade också ett antal politiska ledare på Harpsund tidigare i veckan för att bilda stöd kring att Europa kommer att behöva ta ett större ansvar för stödet till Ukraina.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar för frågan. Säkerhetsskyddslagen faller under statsrådet Gunnar Strömmers ansvar, men det är klart att det också finns kopplingar till försvarssekretess och de myndigheter som sorterar under Försvarsdepartementet.

Både Säkerhetspolisen och Must har återkommande i sina årsrapporter pekat på att vi i många myndigheter behöver en högre säkerhetsmedvetenhet. Åtgärder har vidtagits. Vi har en ny säkerhetsskyddslag sedan 2018 och också en ny säkerhetsskyddsförordning. Men detta är ett arbete som man kommer att behöva jobba med kontinuerligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Min erfarenhet är att de myndigheter som är inom säkerhetssektorn eller försvarssektorn i allmänhet har en hög medvetenhet. Men när det kommer till att hantera bredare totalförsvarsfrågor, som träffar många fler myndigheter än dem i försvarssektorn, finns det fortsatt ett utrymme för förbättring.

Herr talman! Det är bekant att Ryssland har stärkt sina militära befästningar i och kring det arktiska området. Man har varit där förut, och nu har man börjat återbesätta sig där.

Det måste vi naturligtvis hantera. Det gör vi genom det förra totalförsvarsbeslutet, och vi gör det även i det beslut som jag hoppas att riksdagen ska fatta i december. Det handlar om att stärka den militära närvaron i norra Sverige. Det har vi gjort genom att återupprätta både nya organisationsenheter och ett starkare samarbete.

Vi tar inte minst med vår subarktiska försvarsförmåga in i Nato.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack för frågan, Alexandra Anstrell!

Genom att Sverige och Finland nu är allierade i Nato skapas helt nya förutsättningar för att fördjupa vårt försvarssamarbete. I och med att alla länder nu omfattas av artikel 5 har vi samma konstruktion för vår säkerhet i såväl fred som kris och krig. Men framför allt omfattas vi alla av Natos gemensamma försvarsplanering.

I förra veckan hade vi möte i Köpenhamn i Nordefco-kretsen. Det sker nu rätt snabba framsteg med det som heter militär rörlighet. Det handlar om att kunna transportera mycket militär materiel över de nordiska gränserna. Det är inte minst kopplat till samarbetet mellan Sverige, Finland och Norge.

Nu kommer vi också att arbeta för att etablera gemensamma transportkorridorer, med tanke på hur militärgeografin ser ut. Det handlar om att ta bort tekniska, juridiska och administrativa hinder. Och det handlar om att stärka infrastrukturen i alla dess delar, så att vi får ett effektivare nordiskt försvarssamarbete.

Det är några exempel på det som Alexandra Anstrell frågade om.

Herr talman! Jag vill tacka Jan Riise för den konstruktiva tonen i frågan. Mer förutsägbara och snabba processer måste vi åstadkomma.

En av de åtgärder som vi också har vidtagit är att tillföra medel till länsstyrelserna så att de kan hantera säkerhetsklassad information och ta del av de handlingar som Försvarsmakten delar med sig av.

Jag tycker dock inte att det finns något skäl att slentrianmässigt lägga in saker i regleringsbrevet. Om Försvarsmakten gör ett arbete, man redovisar det och det är till fyllest tycker jag inte att det finns skäl att lägga in det i regeringsbrevet en gång till bara för att säga att man har gjort det.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Jan Riise för frågan.

En del i detta är att det återfinns i instruktionen, precis som Jan Riise sa, hur man ska jobba med samexistensfrågor. En annan del är att Försvarsmakten fått i uppdrag att redovisa hur man arbetar med dessa frågor. Där har Försvarsmakten gjort ett mycket uppskattat arbete. Man har varit tydlig med att vi nu behöver gå mot ett anvisningssystem så att alla aktörer vet var det kan vara bra att ansöka om havsbaserad vindkraft och var man inte bör göra det.

Ytterligare en del är att Försvarsmakten har tillförts mer resurser för att korta ned handläggningstiderna - inte minst på militärregionerna, där man har anställt ett antal personer för detta. Försvarsmakten vill ju också ha säkra, snabba och förutsägbara processer.