Pål Jonson

Herr talman! Elsa Widding har frågat mig om jag gjort en analys av innebörden av brådskande situationer, det vill säga situationer som kan föranleda regeringen att skicka soldater till Ukraina, och om jag i så fall kan redogöra för resultatet av den analysen. Vidare har Elsa Widding frågat mig om det kan bli tal om att Sverige skickar elitförband utan förvarning till Ukraina och, om svaret är ja, om jag kan upplysa om huruvida Sverige redan har skickat elitförband till Ukraina eller ej. Slutligen har Elsa Widding frågat mig om jag har gjort en analys av hur många svenska soldater som riskerar att förlora sina liv vid en eventuell svensk insats i Ukraina och om jag i så fall kan redogöra för resultatet av den analysen.

Jag vill börja med att understryka att riksdagens medgivande normalt krävs för att en svensk väpnad styrka ska få sättas in utomlands. Om syftet är att delta i Natos samlade verksamhet för avskräckning och försvar sätter riksdagen ramarna för deltagandet, och om syftet är något annat krävs riksdagens medgivande i det särskilda fallet.

Angående svenska förband i Ukraina vill jag påminna om att Sverige har ett brett samarbete med Ukraina som omfattar såväl civila som militära aktiviteter. Representanter för flera olika försvarsmyndigheter har funnits och finns på plats i Ukraina. Jag vill dock med all tydlighet understryka att inga av dessa har deltagit eller deltar i stridande uppgifter.

Av omsorg om personalens säkerhet kan jag inte gå in på detaljer vad gäller vilka uppgifter som personalen löser i Ukraina.

Frankrike och Storbritannien leder planeringen av en återförsäkringsoperation som en del av ett paket av säkerhetsgarantier för Ukraina. Sverige deltar tillsammans med över 30 andra länder i den så kallade koalitionen av villiga i planering och förberedelser av en sådan operation eller insats.

Inför ett möjligt svenskt deltagande gör Försvarsmakten en risk- och hotbildsanalys som täcker aktuella säkerhetsaspekter. En insats är aktuell först då vapenvila gäller eller en fredsuppgörelse är på plats.

Herr talman! Jag måste korrigera ledamoten. De har inte immunitet när det gäller strafflagstiftning. Vad det handlar om är att det i första hand ska vara amerikansk lagstiftning som tillämpas. Men det finns också möjlighet att använda svensk lagstiftning i detta sammanhang. Det finns alltså ingen immunitet. Jag har hört den myten odlas på en del ställen.

Den andra dimensionen är: Handlar det om 17 amerikanska baser? Nej, det är 17 svenska baser där det finns möjlighet för amerikanerna att till exempel förhandslagra materiel. Det handlar alltså inte om några permanenta baser. Det går inte att dra paralleller till exempelvis Okinawa i Japan, som består av 80 000 amerikanska soldater och medborgare, och jämföra med det svenska DCA-avtalet. Det är väsensskilt.

DCA-avtalet trädde i kraft för över ett år sedan. Jag vet inte vilka problem ledamoten har identifierat. Men jag kan konstatera att det finns väldigt mycket mytbildning. Genom DCA-avtalet får vi bättre förutsättningar att snabbare få stöd av USA i händelse av kris eller krig.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Gustaf Göthberg, för frågan! Den känns extra angelägen med tanke på att jag om någon timme kommer att ta emot Ukrainas försvarsminister, som har varit i Linköping under förmiddagen. Han kommer att vara här i Stockholm under eftermiddagen och kvällen.

När vi utformar Ukrainastödet gör vi det med utgångspunkt i de ukrainska behoven, bland annat de militära. Vi har mycket goda förutsättningar att lämna ett starkt och långsiktigt Ukrainastöd, inte minst i ljuset av att vi har allokerat 40 miljarder kronor i stöd för nästa år och lika mycket året efter det. Sverige är ett av de länder som har det allra starkaste Ukrainastödet i världen. Det finns anledning att känna stolthet över det.

Det som gjordes i Linköping var att visa en politisk viljeinriktning från ukrainsk och svensk sida. Vi vill gå vidare och skapa förutsättningar för att Gripen Erik ska kunna utgöra ryggraden i det ukrainska luftförsvaret. Nu kommer vi att få arbeta vidare med att testa genomförbarhet, finansiering och produktionsförmåga. Men vi är naturligtvis väldigt hedrade över att Ukraina identifierar Gripen som en potentiell ryggrad i sitt luftförsvar.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Per Söderlund, för frågan! Den tangerar civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlins ansvarsområde, men jag vill ändå säga att det nu sker en snabb uppbyggnad av det civila försvaret. Det kommer faktiskt en femdubbling av anslagen. Vi har genom sektorssystemet också fått ett organisatoriskt skelett och en stadga i det civila försvaret. Inte minst har vi en minister för civilt försvar som arbetar på heltid med just den portföljen. Jag tycker att det har gjort att vi fått bra framdrift i den.

Det är, precis som Per Söderlund säger, så att kritisk infrastruktur ibland kan påverkas av kommunalt självbestämmande. Men Försvarsmakten och MSB har ett väldigt nära samarbete kring att identifiera infrastrukturområden i samhället som är viktiga för det civila försvaret och det militära försvaret. Det sker också i mycket nära samverkan med till exempel Trafikverket för att koordinera planering kring samhällsviktiga stråk. Det är ett intensivt arbete som nu sker i anslutning till uppbyggnaden av totalförsvaret.

Herr talman! Tack, Heléne Björklund, för ännu en angelägen fråga!

Låt mig säga att jag har djup respekt och förståelse för dem som har drabbats av PFAS-utsläpp. Det är en stor mängd människor, tyvärr. Försvarsmakten har del i ansvaret för detta, men PFAS är en bredare fråga än bara för Försvarsmakten. Man har också sagt att de drabbade ska få ersättning, men det återstår att se om det är Försvarsmakten eller någon annan instans som kommer att ge dem det. Det är till del en pågående rättslig process.

När det kommer till uttalandet har även jag tagit del av Kalibers granskning. Den person som blev intervjuad har själv bett om ursäkt och tycker att det var ett olyckligt uttalande. Det har också Försvarsmakten sagt.

I sak är det här frågor som går tillbaka till 2004. Det är länge sedan uppgifterna kom fram, men Försvarsmakten har varit tydlig med att det var ett dåligt uttalande. Den person som gjorde uttalandet har även bett om ursäkt för det.

Herr talman! Tack, Peter Hultqvist, för en angelägen fråga!

Både den förra regeringen och den nuvarande har vidtagit ett antal åtgärder. En av de viktigaste åtgärderna är naturligtvis den relativt nya säkerhetsskyddslagen men också den nya säkerhetsskyddsförordningen.

Vid sidan av detta trädde i december 2023 lagstiftningen om utländska direktinvesteringar i samhällsviktig verksamhet i kraft. Där har ISB ett uppdrag att belysa och analysera de hot, risker och sårbarheter som finns kopplat till den verksamhet som Peter Hultqvist nämner.

Det tredje är att regeringen nu har tagit emot en utredning som handlar om fastigheter i försvarsnära anläggningar och om att skapa bättre förutsättningar för att använda exempelvis exproprieringsarbetet.

Vid sidan av detta görs nu också mycket stora satsningar på underrättelse- och säkerhetstjänsten för att stärka vår förmåga att motstå olika typer av hybridhot.

Herr talman! Vi har fört samtal med partiledarna om detta vid två tillfällen, då Carl Bildt informerat dem kopplat till den här reformen. Regeringen står också alltid tillgänglig ifall ett utskott skulle vilja ha information kopplad till detta.

Den civila underrättelsetjänsten kommer att ligga under Utrikesdepartementets ansvariga statsråd, vilket blir utrikesministern. Vi har gett Försvarsmakten ett uppdrag, så att de ska kunna specificera vilka militära resurser de behöver ha för att kunna stärka den militära underrättelsetjänsten.

Herr talman! Jag tackar Ulf Holm för frågorna. Jag ska försöka reda ut detta.

När det gäller formen och hastigheten i själva reformen kan jag säga att det är fara i dröjsmål. Om man ska genomföra en omorganisation är det nog klokt att göra det relativt snabbt och framför allt på ett sådant sätt att man inte får produktionsbortfall.

Jag vill vara tydlig med att Försvarsmakten inte har avslagit tanken på en civil underrättelsetjänst, utan det är hur det ska genomföras som har varit det centrala. Vi lyssnar noggrant på Försvarsmakten. Jag kan tillägga att Försvarsmakten har fått ett uppdrag som handlar om hur de kan arbeta för att stärka den militära underrättelsetjänsten och vilka ökade resurser som behövs där.

Ska vi göra omorganisationer ska vi nog försöka göra dem relativt snabbt. Vi har nu förutsättningar att både stärka den militära underrättelsetjänsten och få en renodlad civil underrättelsetjänst.

Herr talman! Tack, Oskar Svärd, för frågan!

Det börjar med insikten om att en stark försvarsindustri utgör en del av vår samlade försvarsförmåga. Tror man inte på oss när det gäller detta kan man alltid fråga våra ukrainska vänner, som vet hur viktigt det är att ha en produktionsförmåga i landet. Det är också väldigt inspirerande att se vad som sker i Ukraina, där man har åttafaldigat produktionen av försvarsmateriel på bara några år och blivit världsledande på innovation när det gäller obemannade system och drönare.

Vad vi gör är att vi styr myndigheterna så att de lägger större och längre beställningar på försvarsindustrin så att den vågar investera i sin produktionsförmåga. Vi upphandlar också försvarsmateriel tillsammans med andra länder, inte minst när det gäller CV90, Stridsfordon 90, där vi kravharmoniserar. Då kan vi få större och längre beställningar och därigenom ökad produktionsförmåga. Vi bjuder också in nya aktörer till försvarsindustrin, som har förmåga till avancerad produktion.

Detta är några av de sätt på vilka vi arbetar för att få ökad produktion av försvarsmateriel i Sverige.

(Applåder)

Herr talman! Vi är djupt kritiska till det vårdslösa agerandet inom den ryska telekrigsförmågan. Ibland beror det på att man övar, ibland beror det på att man riktar aktiviteter och ibland beror det på att man vidtar skyddsåtgärder för att man, på goda grunder, är vaksamma mot att man kan bli angripna av ukrainarna, som har rätt att försvara sig inom och utanför sitt territorium.

Detta har vi påpekat för andra länder. Det vet Ryssland om. Vi har fört samtal om detta i den nordisk-baltiska kretsen. Vi har lyft frågan också i Natokretsen.

Klassningen av statsterrorism och internationell terrorism och huruvida detta skulle vara en form av terrorism kan jag inte folkrättsligt bedöma här och nu. Det är krångliga juridiska regler som omger detta begrepp. Men vi är djupt kritiska till det ryska agerandet. Det är vårdslöst och farligt.

Vi arbetar tillsammans med andra för att minska och bemöta problemet. Det gör vi inte minst genom historiskt stora försvarssatsningar.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Jörgen Berglund, för frågan!

Finland är och förblir Sveriges närmaste allierade inom säkerhets- och försvarsfrågor. Samarbetet har ändrat karaktär från att vi tidigare var partner till att vi nu är allierade. Det främsta uttrycket för det djupa svensk-finska försvarssamarbetet är att vi är det land inom Nato som har huvudansvar för Natos aktiviteter med avskräckning och försvar i Finland. Inte minst handlar det om att vi har ett nära samarbete mellan våra markstridskrafter uppe i norra Finland kopplat till det som heter Norrlandsbrigaden.

Det som är unikt är naturligtvis att vi har unika subarktiska förmågor. Det är en sak att överleva i detta kalla, krävande och mörka område men en annan att kunna bedriva krigföring. Sverige och Finland kan båda dessa saker.

(Applåder)

Herr talman! Det var flera delar i den frågan. Men det är helt korrekt att Redo!, som förre rikshemvärnschefen Roland Ekenberg presenterade i somras, innehåller förslag om höjda ersättningar till hemvärnssoldater. Den är ute på remiss. Vi kommer att få remissvaret den 14 november. Därefter kommer vi att gå vidare med detta.

Frågan handlade också om den budget som vi presenterade. Vi har då riktade ersättningsnivåer som vi kan höja både för värnpliktiga och för officersaspiranter, som vi tycker är rimligt. Vid sidan av det innebär detta 26,6 miljarder mer till Försvarsmakten, varav en stor del går till förbandsanslaget. Det kommer också att finnas möjligheter för Försvarsmakten, om arbetsmarknadens parter skulle enas om det, att se över lönenivåer. Men när det kommer till ersättningsnivåer för hemvärnsmän kommer vi att återkomma efter att vi har fått remissvaret den 14 november i år.

(Applåder)

Herr talman! Jag kan faktiskt inte svara när det gäller chat control eftersom chat control inte är ett system som Försvarsmakten använder. Däremot tror jag kanske att ledamoten tänker på Signal, som har varit godkänd för en lägre typ av kryptering.

Jag har tidigare fått frågan av andra ledamöter i riksdagen om hur regeringen ser på det. Det stämmer att det på Justitiedepartementet har arbetats med en lagrådsremiss när det gäller det. Den frågan bereds i Regeringskansliet. Vi har inga nya besked att ge kopplat till detta. Jag kan bara konstatera att Försvarsmakten är tydlig med att Signal är ett system som man numera kan använda för lägre sekretessgrader och att det är viktigt för Försvarsmaktens möjligheter till viss typ av kommunikation men naturligtvis inte på nivån som handlar om försvarshemligheter.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Emma Berginger för frågan.

Jag uppskattar också den breda politiska samsyn som vi har i säkerhets och försvarsfrågor. Den är viktig på riktigt, framför allt i de här allvarstiderna.

Jag brukar säga att det viktigaste vi kan göra för miljön är att kunna fortsätta leva i fred. Därför måste vi göra en stor upprustning. Man kan titta på Ukraina och vad som skett i miljön där när man utsatts för väpnat angrepp – det har varit en katastrof. Det gäller att komma ihåg detta för att ha perspektiv på varför uppbyggnaden av försvaret är så viktig.

Vid sidan av det arbetar Försvarsmakten noggrant med till exempel hållbarhetsfrågor. Man har en omfattande hållbarhetsrapport. När jag var utskottsordförande bjöd vi in Försvarsmakten för att redovisa det arbetet. I en internationell jämförelse vågar jag påstå att vår försvarsmakt har en hög miljöhänsyn och arbetar intensivt med att tänka igenom vilka konsekvenser dess utsläpp kan få för den bredare miljön.

Herr talman! Jag tror att jag ska avhålla mig från att peka ut enskilda järnvägssträckor. Jag kan ha en uppfattning om frågan, men inte i egenskap av minister i regeringen.

Vad jag kan säga är att både den militära infrastrukturen och den militära rörligheten kommer att behöva bli bättre. Vi har en överenskommelse mellan åtta partier om upp till 50 miljarder kronor, och vi kommer att peka ut olika delar av infrastrukturen som behöver förstärkas för att tillgodose de militära behoven. Här tror jag att ÖB kommer att bidra när han kommer med sitt militära råd i slutet av november. Då har vi både pengar och möjlighet att få ett kvalificerat militärt råd från ÖB om vilka sträckor som bör prioriteras.

Precis som ledamoten säger är det viktigt att vi får bättre förutsättningar att transportera materiel och personal över inte minst de nordiska gränserna och att vi får bättre samordning. Det är också därför Försvarsmakten numera sitter integrerat med Trafikverket för att kunna få den samordning som ledamoten efterfrågar.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

För det första har Sverige full solidaritet med Danmark. Det var därför vi snabbt kunde se till att vi fick motverkanssystem på plats för att stötta Danmark, när man nu har Europeiska rådet och EPC på plats. Det var ett snabbt och efterfrågat bidrag, som vi hade resurser för.

För det andra berör frågan Försvarsmaktens mandat under IKFN-lagstiftningen. Där har Försvarsmakten ett starkt mandat att sätta in verkanseld om så skulle krävas. Är det fråga om kränkning med ett stridsflygplan kommer det inte att vara det första man gör, men man har detta decentraliserade mandat. Försvarsmakten har både de resurser och det lagstöd som krävs för att kunna agera om en militär drönare kränker det svenska luftrummet. Vi kommer att försvara det svenska luftrummet om andra länder skulle ge sig på det, framför allt naturligtvis om Ryssland skulle agera. Vi har ju sett tydliga och dokumenterade ryska kränkningar av både det estniska och det polska luftrummet, herr talman.

(Applåder)

Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!

Det stämmer, som ledamoten säger, att vi gör väldigt stora ansträngningar på försvarsområdet. Vi har fördubblat försvarsbudgeten på fyra år, och vi har tredubblat materielinköpen. Då är det också rimligt att vi gör satsningar på sjukvården på det militära området. Det gör vi nu, både genom de sjukvårdskompanier som finns och genom den viktiga utbyggnaden av fältsjukhus.

Den andra dimensionen, som jag vill lägga till, är att Försvarsmedicincentrum och den verksamhet som sker där håller väldigt hög internationell kvalitet. Därför har vi varit efterfrågade på den sidan och utbildar ukrainska soldater i till exempel Tyskland. Och det är därför vi har bidragit med en sjukvårdstrupp till operation Aspides.

Vår militära sjukvård håller hög kvalitet, och vi bygger ut bredden på den.

(Applåder)

Fru talman! Elsa Widdings analys av säkerhetspolitiken lämnar enligt mig en del övrigt att önska.

Varför har vi ett instabilt läge? Jo, för att Ryssland invaderar och ockuperar andra länder. Det är det som skapar spänning i Europa. Då måste vi ha förmåga att avskräcka Ryssland. Det är helt centralt i och med att Ryssland är villigt att ta stora politiska och militära risker. Att Sverige inte ensamt klarar detta var slutsatsen vi drog i samband med att den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes. Vi måste samverka med andra, och det bästa sättet att minska risken att hamna i en väpnad konflikt är att hålla Nato starkt och upprusta vårt eget försvar.

Elsa Widding har flera gånger frågat mig om det finns amerikanska vapensystem i Sverige riktade mot Ryssland. Nej, det gör det inte. Det är ungefär ett år sedan riksdagen klubbade igenom DCA-avtalet, och då hördes en massa spekulationer om hur detta skulle utveckla sig. DCA-avtalet reglerar bland annat de rättsliga förutsättningarna när amerikansk militär personal verkar i Sverige, men vi har varken amerikanska baser i Sverige eller amerikanska stridsspetsar riktade mot Ryssland. Om Elsa Widding tror att de finns får hon peka ut dem. Jag föreslår som sagt att Elsa Widding besöker de nämnda militära garnisonerna. Att tro att de är amerikanska eller amerikanskledda är helt verklighetsfrämmande.

Avskräckning är helt avgörande i ett läge där Ryssland angriper andra länder. Nato bygger på både konventionell och nukleär avskräckning, och tröskeln för att angripa Sverige nu när vi är allierade är högre än om vi inte hade omfattats av artikel 5 och Natos gemensamma försvarsplanering. Det är ju hela poängen med att vara med i Nato. Vi är alltså inte med i Nato för att vinna krig utan för att se till att det inte blir krig, för Nato har väldigt god avskräckningsförmåga.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vet inte riktigt var jag ska börja.

Att det svenska militära stödet skulle bidra till massdöd av ukrainska soldater är absurt – ursäkta, fru talman. Det är verklighetsfrämmande. Om vi inte hade stött Ukraina hade Ukraina inte överlevt som fri och självständig stat. Då hade vi sett ännu fler av de folkrättsbrott som begåtts och ännu fler deportationer av barn. Jag har varit i Irpin. Jag har varit i Bucha. Jag har sett den brutalitet som Ryssland representerar och det brutala sätt Ryssland agerar på. Att säga att det svenska militära stödet bidrar till massdöd av ukrainska soldater är enfaldigt, fru talman.

Den andra dimensionen är att om Ukraina vill förhandla ska naturligtvis Ukraina göra det. Det vi ser nu är dock att det inte finns något intresse eller engagemang från rysk sida för att förhandla. Zelenskyj erbjöd sig att åka till Istanbul, men Putin dök inte upp där. Man har systematiskt förhalat och försinkat de förhandlingar som har pågått.

Sedan ska vi tydligen vara tacksamma om inte Ryssland angriper den försvarsindustri vi har i Sverige, fru talman. Återigen: Det är i det närmaste ett ryskt narrativ och rysk propaganda om man hävdar det.

Vi hör återkommande det ryska narrativet att Ryssland hotar med kärnvapen. Men det gjorde ju Ryssland redan innan Sverige blev Natomedlem och innan vi fick ett DCA-avtal på plats. Elsa Widding känner säkert till den ryska påsken, då Ryssland enligt Natos dåvarande generalsekreterare övade kärnvapenangrepp mot Sverige. Det gjorde man alltså redan 2013.

Något omedelbart samband mellan Natomedlemskapet och de ryska hoten finns inte. Ryssland har hela tiden använt denna typ av djupt ansvarslöst kärnvapenskrammel, som i sig är kraftigt eskalerande.

Vi har haft en diskussion om huruvida det är farligt att stötta Ukraina. Vi hade den när det gällde små lätta vapen. Vi hade den när det gällde stridsvagnar. Vi hade den när det gällde stridsflyg. Hela tiden har den diskussionen hovrat över oss.

Vad Ryssland vill är att skrämma och hota oss till underkastelse. De vill skapa ett Europa där små länder är stora länders bakgård och där de hela tiden ska vara stormakten. Men vi vill inte leva i ett sådant Europa. Jag vill inte leva i ett sådant Europa, och jag trodde inte att Elsa Widding heller ville leva i ett sådant Europa. Så varför böja oss för den typen av underkastelsehot? Det är i sig befängt att anpassa sig till de återkommande ryska hoten.

Det bästa sättet att minska risken är naturligtvis att vi håller Nato starkt och att vi rustar Sverige starkt. Det är avskräckande och därmed stabiliserande i sig självt.

När det gäller själva DCA-avtalet är det ju samma avtal som Estland har, som Lettland har, som Litauen har, som Danmark har och som också Finland och Norge har. Alla länder i Norden har nu DCA-avtal.

Elsa Widding hävdade förra gången att detta var säkerhetspolitisk harakiri. Då har alltså alla dessa länder begått säkerhetspolitisk harakiri. Det är ju inte bara Sverige som har 17 designerade ställen där det kan vara amerikansk närvaro. Sammanlagt i regionen finns det 66 sådana ställen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sedan säger Elsa Widding att detta är amerikanska baser eller att de kontrolleras av USA. Detta är P 7 i Revingehed. Detta är P 4 i Skövde. Detta är A 9 i Kristinehamn. Detta är I 19 i Boden. Besök de garnisonerna och se om de är USA-kontrollerade eller svenskkontrollerade! Prata med regementscheferna! Detta är svenska baser som USA har tillträde till och där USA till exempel skulle kunna förhandslagra försvarsmateriel.