Pål Jonson

Herr talman! Jag tackar Emma Berginger för frågan.

Det stämmer inte att vi bara ger 75 miljarder och att stödet sedan kommer att ta slut, utan vi fortsätter att utforma stödet långsiktigt och kommer även att fortsätta om så krävs efter de här tre åren - bara så att man är medveten om det.

Det här är dock ett stort bidrag som tillsammans med de 30 miljarder som vi redan har donerat kommer upp i över 100 miljarder i militärt stöd till Ukraina. Det är en helt nödvändig investering i vår egen säkerhet.

Vad gäller import av olja och gas är det inte en fråga främst för mig som är försvarsminister, utan frågan bör ställas till energi- och näringsminister Ebba Busch, som kan ge ett bättre och mer utförligt svar. Men vi har naturligtvis arbetat intensivt för att EU ska sluta vara beroende av olja, gas och fossila bränslen från Ryssland. Det är helt nödvändigt, för vi kan inte göda den ryska krigskassan.

Herr talman! Låt mig svara helt kort. Vi har genomfört en orienteringsutbildning av Gripensystemet då ukrainska piloter och även markpersonal fick komma och bekanta sig med systemet. De blev imponerade av det. Återigen: Jag utesluter på intet sätt att det kan bli aktuellt med donation av Gripensystemet till Ukraina, men jag måste tänka på hur det bäst fungerar med övriga länder.

Det är 16 länder som är engagerade i det som kallas fighter jet coalition och i hur vi på bästa sätt kan göra det här tillsammans med de strävanden som finns i och med införandet av F-16.

Vad gäller det Martin Ådahl tog upp om Sundsvall har vi infört ett granskningssystem av utländska direktinvesteringar i kritisk infrastruktur och samhällsviktig verksamhet. Vi behöver bygga upp starkare skyddsvallar med tanke på de risker som finns på området.

Detta uttalande var av mer generell karaktär eftersom jag ju inte ska ha synpunkter på specifika fall.

Herr talman! Tack, Martin Ådahl, för frågan och för engagemanget för Ukraina! Jag föredrar att komma från ett land där en försvarsminister får kritik för att göra för lite och inte för mycket för Ukraina. Så är det inte i alla nationella parlament. Jag vet att Martin Ådahl har ett genuint engagemang i de här frågorna.

När det gäller donationer av Gripensystemet har vi sagt att innan den 7 mars, innan vi omfattas av artikel 5, var inte detta aktuellt. Det menade huvuddelen av partierna i kammaren.

Vi arbetar vidare med frågan och ser hur vi på bästa sätt kan stötta det ukrainska luftförsvaret. Jag utesluter på intet sätt att det också kan bli aktuellt med Gripensystemet.

Det är dock inte så enkelt som att bara skicka Gripen. Man måste utbilda piloter, vilket i vissa fall kan ta åratal, och man måste se till att det finns markpersonal och logistik, att det finns underhåll och att de kan beväpnas. Jag vill bara understryka att det inte är enkla åtaganden. De första F 16-planen beräknas komma nu till sommaren efter ungefär ett års arbete. Komplexiteten i frågan är alltså betydande.

Herr talman! Jag trodde att Moderaterna och Socialdemokraterna var eniga om att det inte var aktuellt att donera stridsflyg innan vi omfattades av artikel 5, det vill säga den 7 mars. Det är också det besked som Magdalena Andersson har gett. Vi sa att detta var en första förutsättning för att vi skulle kunna donera stridsflyg.

Vi har fortsatt diskussionerna i air coalition, och vi kommer att återkoppla om detta.

Det är av avgörande betydelse att Ukraina får stridsflyg. Det är främst fyra länder som har donerat: Nederländerna, Norge och Belgien har donerat vissa plattformar och system. Vi kommer att återkomma i frågan om hur vi på bästa sätt kan stötta det ukrainska luftförsvaret, inklusive olika plattformar och system.

Herr talman! Jag tackar Morgan Johansson för frågan.

Jag söker inte strid om stödet till Ukraina, men för ordningens skull vill jag bara säga att det stämmer att det var den förra regeringen som påbörjade Ukrainastödet. Under era åtta månader när kriget försiggick donerade ni försvarsmateriel för 3 miljarder, och vi har gjort det för de övriga 27. Ni har ställt er bakom alla de paket vi har presenterat. Jag säger detta bara för att vi ska ha proportionen klar för oss när det gäller åtagandena.

Beträffande stödet till Ukraina vad gäller stridsflyg har jag gett besked tidigare om att vi arbetar vidare med utgångspunkt i hur vi på bästa sätt kan stödja Ukraina. Vi för en dialog med länderna inom air force coalition, och vi kommer att återkoppla i den frågan.

Jag har återkommande informerat riksdagens partier om den här frågan och om den komplexitet som det innebär att införa ett nytt stridsflygssystem för ett land som befinner sig i krig.

Herr talman! De ryska angreppen mot Ukraina har intensifierats under den senaste tiden. Ryssland angriper urskillningslöst både militära och civila mål. Vi kan mer eller mindre dagligen se och höra hur ryska robotar och drönare träffar bostadshus, sjukhus och kraftverk. Allt görs i akt och mening att försöka bryta ned den ukrainska motståndskraften och motståndsviljan.

Ryssland har ställt sin ekonomi och sin försvarsindustri på krigsfot, och Ryssland har också fått omfattande militärt stöd av både Nordkorea och Iran. Det femtiotal länder som nu ingår i det som heter Ukraine Defense Contact Group, varav Sverige är ett, måste nu öka sina stödinsatser till Ukraina. Det är i ljuset av detta som beskedet från regeringen, att vi kommer att stötta Ukraina med 75 miljarder kronor under tre år, ska ses.

Vi måste vara uthålliga i vårt stöd till Ukraina. Ukrainas militära behov ska tillgodoses, men vi måste också jobba vidare med ett brett stöd, både civilt, politiskt, ekonomiskt och humanitärt. Det är också angeläget att Ukraina ges möjlighet att bli medlem i både EU och Nato.

Herr talman! I likhet med den militära Ukrainaramen skapar regeringens biståndsstrategi för Ukraina en större långsiktighet. År 2023 antog regeringen en ny strategi för Sveriges uppbyggnads- och reformarbete i Ukraina mellan åren 2023 och 2027. Strategin omfattar totalt 6 miljarder kronor och är Sveriges största bilaterala biståndsstrategi någonsin.

Ett viktigt initiativ på det humanitära området är det stödpaket för barn i Ukraina och Moldavien som regeringen nyligen lanserade. 135 miljoner har avsatts för de mest allvarliga behoven för barn, för att de ska få tillgång till rent vatten, värme, psykosocialt stöd och tak över huvudet.

Herr talman! Regeringen kommer också att fortsätta att driva på för att utöka och utvidga sanktionerna mot Ryssland. Här finns också den viktiga frågan om användningen av de mobiliserade ryska tillgångarna och om de kan användas för att stötta Ukraina militärt.

Den svenska ekonomiska ramen för det militära Ukrainastödet som regeringen presenterade nyligen är en central del i att skapa långsiktighet. Genom att 75 miljarder avsätts under perioden 2024 till 2026 möjliggörs snabba insatser för att lösa vissa av de mest akuta behoven. Det skapar också möjlighet att bygga upp en starkare ukrainsk militär förmåga över tid. Stödet blir mer långsiktigt, och det blir mer förutsägbart.

Stödet måste också utgå från Sveriges behov och kunna stötta Ukraina. Här kommer vi att gå från donation till produktion. Det är mycket angeläget att vi intensivt arbetar med att skala upp försvarsindustrin i Sverige, inte minst när det kommer till artilleriproduktion och olika typer av luftvärnssystem.

Herr talman! Försvaret av Ukrainas frihet och suveränitet är de kommande årens viktigaste utrikespolitiska uppgift. Vi stöder Ukraina av medmänsklighet och anständighet, men vi stöder också Ukraina för vår egen skull. Ukraina utgör i dag Europas sköld mot rysk militär aggression. Ukrainas säkerhet är vår säkerhet. Att stötta Ukraina är därför också en investering i vår egen säkerhet.

Stödet till Ukraina är också ett tydligt ställningstagande för folkrätten och för en regelbaserad världsordning där alla länder har rätt att avgöra sina egna säkerhetspolitiska vägval. Ryssland och Vladimir Putin vill vrida klockan tillbaka till en tid då små länder var stora länders bakgård och den starkes rätt gällde. Dit ska vi inte tillbaka. Det är därför en skyldighet för oss att stötta Ukraina.

Regeringen gick också till val på att kraftfullt öka stödet till Ukraina, och det löftet har vi levererat på. Det svenska militära stödet till Ukraina har hittills uppgått till drygt 30 miljarder sedan kriget påbörjades. Tidigare i veckan kunde vi även ge besked om att det kommer att inrättas en långsiktig ekonomisk ram för det militära stödet, som kommer att uppgå till 75 miljarder över tre år.

Herr talman! Utöver det militära bidraget bidrar Sverige med stöd på en lång rad andra områden. Vi har bistått med cirka 2,1 miljarder i humanitärt stöd och cirka 4 miljarder i finansiellt uppbyggnads- och reformstöd. Via MSB har vi också bistått med 800 miljoner i civilt stöd.

Sverige är även aktivt inom EU för att driva på för ett utökat bistånd såväl militärt som civilt. EU har etablerat Ukrainafaciliteten, som omfattar 50 miljarder euro för återuppbyggnad av landet, och ett särskilt Ukrainakuvert om 5 miljarder euro för militärt stöd har antagits inom ramen för den europeiska fredsfaciliteten.

Det militära stöd Sverige har beslutat om har utformats i nära dialog med Ukraina och med utgångspunkt i ukrainska behov. Vi har även haft ett tydligt fokus på snabba leveranser av system med hög kvalitet. Vi har inte bara skickat stridsfordon och artilleripjäser utan också bistått ukrainarna med helhetslösningar där även utbildning, underhåll, reservdelar och ammunition har ingått. Målsättningen har varit att bygga militär förmåga tillsammans med ukrainarna så att de kan nå framgång på slagfältet.

Sveriges militära stöd till Ukraina är uppdelat i fyra pelare: militära donationer, utbildning, finansiellt stöd och upphandlings- och industristöd. När det gäller vapen och materiel började Sverige inledningsvis med enklare vapen men har gradvis gått över till att skicka mer avancerad och tyngre försvarsmateriel, såsom stridsvagnar, stridsfordon, artillerisystem, stridsbåtar och artilleri- och luftvärnssystem. Ukrainska soldater har också utbildats inom ramen för svenska bidrag. Detta har vi bidragit med i Litauen, Tyskland, Storbritannien och här i Sverige, och det kvitto jag får från ukrainska soldater och den ukrainska politiska ledningen är att Försvarsmakten är mycket duktig i att utbilda ukrainska soldater och att det svenska stödet är mycket uppskattat, inte minst på utbildningssidan.

Herr talman! Låt mig avslutningsvis säga att det stöd Sverige har gett Ukraina också har skett med unik politisk bredd. Av de 15 stödpaket Sverige hittills har skickat har 14 backats upp av samtliga partier i denna kammare, och det är en styrka för Sverige. Jag ser fram emot en fortsatt bred samsyn i utformningen av det långsiktiga stödet till Ukraina.

Fru talman! Jag riktar ett varmt tack för frågan men också för engagemanget för hemvärnet. Hemvärnet är kanske det främsta uttrycket för folkförankring av Försvarsmakten.

Jag kan konstatera att tillströmningen till hemvärnet ökade högst avsevärt efter att det fullskaliga kriget bröt ut i Ukraina. Normalt brukar hemvärnet få ungefär 4 500 sökande, men på några månader fick man närmare 30 000. Det tycker jag är ett starkt uttryck för försvarsviljan.

Jag ska vara försiktig med att gå in i specifika avtalsfrågor kopplade till hemvärnet. Vad jag kan konstatera är att hemvärnet har en viktig roll att spela i totalförsvaret. Det kommer också att fortsätta vara viktigt med tanke på den historiska uppbyggnad som totalförsvaret nu står inför. Det är viktigt att alla försvarsgrenar har förutsättningar att verka, men det gäller naturligtvis också att man har bra materiel och tilldelning.

Jag förväntar mig att Försvarsberedningen, som kommer med sin rapport i morgon, också kommer att ha utvecklade tankar kopplat till både materielförsörjning och personalförsörjning för hemvärnet.

Fru talman! Tack för frågan, Magnus Resare!

Låt mig säga att situationen i Ukraina är mycket svår, men vi välkomnar naturligtvis det amerikanska beslutet, som kom här i veckan, om nya stödleveranser. Vi har gott hopp om att det kan komma att ha en viss effekt på slagfälten inom de kommande veckorna.

Låt mig också säga att det svenska stödet är både långsiktigt och uthålligt. Det kommer att behöva utvecklas med utgångspunkt från Ukrainas behov men också från våra förutsättningar att stödja.

Vi kommer naturligtvis att behöva gå från donation till produktion. Då handlar det om att vi inte bara kan ta av Försvarsmaktens lager, utan att Ukraina också får nyproducerad försvarsmateriel från Sverige och de andra nordiska länderna. Sverige, Norge och Danmark har till exempel jobbat med gemensam upphandling för att kunna skicka artilleriammunition till Ukraina. Sverige och Danmark har också arbetat för att Ukraina ska få tillgång till nyproducerade stridsfordon 90.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Att gå från donation till produktion tror jag kommer att vara en lysstjärna för regeringens vidareutveckling av Ukrainastödet.

(Applåder)

Fru talman! Jag tackar för en angelägen fråga. Det är helt rätt, som ledamoten säger, att det här är en fråga kopplad också till vårt Natomedlemskap. Nato har identifierat sju grundläggande krav på den civila beredskapen, varav ett är att hantera masskadefall.

Det finns en koordinering nu inom Nato, där Sverige naturligtvis är representerat. Inte minst har Acko Ankarberg Johansson ett intensivt arbete, och vi har en nära dialog mellan våra departement som är viktig och angelägen.

Vid sidan av detta sker det nu en stor uppbyggnad av Försvarsmaktens egen sjukvård och hela totalförsvaret. Det är helt nödvändigt. Vid höjd beredskap och krig kommer det naturligtvis att vara stora påfrestningar på den civila sjukvården, men vi kommer också att behöva se till att den militära sjukvården växer.

När det kommer till den militära sjukvården föreställer jag mig att Försvarsberedningens slutrapport med förslag på en ny krigsorganisation, som presenteras i morgon eftermiddag, även kommer att inkludera vissa aspekter av denna fråga.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Helena Bouveng, för en angelägen fråga!

Detta är en fråga som vi konfronterades med kopplat till den händelse som ägde rum den 7 oktober i fjol, men även naturligtvis till Nord Stream 1 och 2. Mot bakgrund av det har regeringen gett både Försvarsmakten och Kustbevakningen i uppdrag att redovisa vilka behov som kan finnas vad gäller författningsändringar eller ansvarsförhållanden när det kommer till skyddet av kritisk infrastruktur under vattnet. Vi arbetar intensivt med den frågan.

Det är också en fråga som kräver omfattande internationella kontakter, eftersom många av angreppen har skett ute på internationellt vatten. Därför har vi mycket samarbete inom ramen för det som heter Joint Expeditionary Force. Den maritima styrkan aktiverades under hösten just på grund av de händelser som ägde rum den 7 oktober i Finska viken. Det är alltså ett intensivt nationellt och internationellt samarbete för att stärka vår motståndskraft mot den här typen av hybridhot.

Fru talman! Tack, Lars Püss, för en angelägen fråga!

Den utredning som pågår har till grund en hemställan som både Säkerhetspolisen och polisen gjorde redan i december 2020 om att kunna få stöd av Försvarsmakten i händelse av olika typer av gråzonssituationer. Det ska då ske på polisiär inbjudan och under polisiär ledning. Utredningen kommer att arbeta vidare med de direktiven.

Vid sidan av detta finns det möjlighet för Försvarsmakten att stötta polisen med transporter enligt det som kallas helikopterförordningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Låt mig avslutningsvis säga att det också pågår ett arbete här och nu. Sedan i höstas stöttar Försvarsmakten polisen i dess arbete, bland annat i en operation mot den grova organiserade brottsligheten. Det kan handla om utbyte av viss information. Det kan handla om att Försvarsmakten har resurser att lagra sprängämnen. Det kan handla om hantering av explosiva varor. Samarbetet är intensivt, och det är under utveckling. Utredningen kommer att vidareutveckla detta ännu mer.

(Applåder)

Fru talman! Stort tack för frågan! Rent tekniskt sett är frågor om skjutbanor kopplade till justitieminister Gunnar Strömmers ansvarsområde, men det är klart att de påverkar många frivilliga försvarsorganisationer. Låt mig säga några ord kopplat till detta.

Pistolskytteförbundet och flera andra organisationer har användning av skjutbanor. Regeringen har alltså tillfört extra medel till de frivilliga försvarsorganisationerna. Vi har sett att de har ökat i storlek när det gäller antalet medlemmar, och vi har sett en tillströmning under våren. Därför har regeringen tillfört mer medel till dem, och det är helt nödvändigt.

Den andra frågan som jag tror att ledamoten är ute efter är tillståndsfrågor, som tenderar att ta tid. Vi arbetar på Regeringskansliet i fråga om att förkorta och effektivisera många av beslutsprocesserna. Det handlar ibland om processer inom Regeringskansliet, och det handlar om ett samarbete mellan myndigheter. Vi kallar projektet Ett tillväxtbaserat försvar.

Fru talman! Varmt tack för frågan! Den är angelägen.

Jag tror att alla organisationer behöver beakta vad det kraftfullt försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläget innebär. Försvarsberedningen har sedan 2019 sagt att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas.

MSB har gjort bedömningen att man inte kan krigsplacera förtroendevalda, men vad MSB rekommenderar är att man gör en disponibilitetskontroll. Det handlar om att se över hur höjd beredskap och krig kan påverka en politisk organisation. Handlar det exempelvis om en person som är krigsplacerad inom Försvarsmakten bör den politiska organisationen se om det finns en bra lösning med en ersättare.

Återigen säger jag varmt tack för frågan. Det är mycket viktigt att alla organisationer, inklusive politiskt förtroendevalda församlingar, värderar och ser över hur deras verksamhet ska fungera både vid höjd beredskap och ytterst i krig.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Jacob Risberg och praktikanterna, för frågan om Nato och vad medlemskapet innebär för värnpliktiga!

Låt mig säga att vi har valt att tidigarelägga det försvarsbeslut vi befinner oss i just på grund av att Natointrädet kommer att ha genomgripande konsekvenser både för vår försvarsplanering och för vår personalförsörjning. Därför har vi gett Försvarsberedningen i uppdrag att komma med en analys av vad detta innebär när det gäller värnpliktiga utomlands. Den rapporten kommer i morgon. Det är jag som har tillsatt Försvarsberedningen, och det vore mycket oklokt av mig att föregripa analysen.

Vi kommer att eftersträva en bred politisk samsyn också när det kommer till värnpliktiga utanför svenskt territorium. Det jag kan konstatera är att det vid artikel 5-operationer fortsatt kommer att vara riksdagen som beslutar om vi ska delta, liksom vilka förband och resurser vi kommer att delta med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Fru talman! Varmt tack för frågan, Charlotte Quensel! Att bekämpa den grova organiserade brottsligheten och gängbrottsligheten är en av regeringens absolut högsta prioriteringar, och det pågår nu ett idogt arbete för att också lägga grunden för en helt ny kriminalpolitik. Det innefattar både skärpta straff och mer resurser.

Quensel tar bland annat upp situationen i kriminalvården. Den är ansträngd, och regeringen har fattat en rad åtgärder för att komma till rätta med de brister som finns i kriminalvården. Vi kan konstatera att många av de åtgärderna kommer väldigt sent och borde ha vidtagits tidigare. Vi öppnade till exempel för en 60-procentig ökning av anslaget till kriminalvården, och vi ser över hur vi kan skapa förutsättningar för att få upp till 1 100 nya platser.

Detta är helt nödvändigt för att vi ska kunna hantera det mycket allvarliga läget kopplat till gängbrottslighet och den grova organiserade brottligheten. Att bekämpa den är som sagt högt prioriterat av regeringen.

Fru talman! Regeringen arbetar intensivt också med att bekämpa den här typen av brottslighet. Vi tar den på mycket stort allvar. Vi har vidtagit ett antal åtgärder för att bekämpa brottsligheten och för att hindra denna typ av extremism. Vi kommer att fortsätta arbeta med detta. Jag förutsätter att justitieminister Gunnar Strömmer kan vidareutveckla mycket av det arbete som han har lagt grunden till, också kopplat till den nya strategi mot våldsbejakande extremism som vi har antagit och de resursförstärkningar som kommer i samband med detta.

(Applåder)

Fru talman! Gårdagens attack var en attack mot ett demokratiskt möte. Det var också en attack mot hela vårt öppna och demokratiska samhälle. Den typen av fruktansvärda handlingar har ingen plats i vårt fria och öppna samhälle. Att deltagare i ett antifascistiskt möte attackeras är totalt oacceptabelt.

Regeringen tar väldigt allvarligt på högerextrema grupper. Regeringen har också agerat i den här frågan. Det finns naturligtvis ett bredare perspektiv kopplat till behovet av ökad polistäthet.

Regeringen har också nyligen till exempel presenterat en ny strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism. Jag tror också att Center mot våldsbejakande extremism har ett viktigt arbete i att koordinera många av de verksamheter som behövs mellan ett antal olika myndigheter som är verksamma.

Regeringen tar starkast avstånd från och fördömer gårdagens attack.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

(Applåder)

Herr talman! Min uppfattning är att det är mycket mer provocerande att Ryssland återkommande invaderar och ockuperar andra länder. Vi har sett det i Georgien 2008, i Ukraina 2014 genom en illegal annektering av Krim och naturligtvis genom den fullskaliga invasionen av Ukraina som påbörjades den 24 februari 2022. Det är detta som är huvudproblemet i europeisk säkerhetspolitik.

Om Ryssland hade ett mål med Sverige och Finland var det att hålla oss utanför Nato. Jag tror att den ryska fullskaliga invasionen är kraftfullt bidragande till att den här riksdagen fattade beslut i bred politisk samsyn om att Sverige skulle bli fullvärdig medlem av Nato.

Det är inte provocerande att länder själva gör sina egna säkerhetspolitiska vägval. Det är en hörnsten i den europeiska säkerhetspolitiken att länder har suveränitet och rätt att fatta sådana beslut. Det är inte provocerande att Sverige är medlem av Nato; det är en fråga mellan Sverige och de 31 andra allierade. Moskva har inte veto över vår säkerhetspolitik. Vi är ett fritt folk, och vi gör själva våra egna säkerhetspolitiska vägval. Om vi börjar tulla på det är det min bedömning att vi kommer att få en väsentligt försämrad säkerhetspolitisk omvärldsmiljö att hantera.

DCA-avtalet reglerar de rättsliga förutsättningarna för en amerikansk närvaro. En samlad bedömning är att en ökad amerikansk närvaro och ett ökat amerikanskt engagemang i vår del av Europa bidrar till stabilitet och säkerhet. Därför är det bra att Norge har ett sådant här avtal och att Sverige, Finland och Danmark förhoppningsvis kommer att få det inom kort.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag kan konstatera att Widding talar om många andra saker utöver det bilaterala avtalet mellan Sverige och USA, det så kallade DCA-avtalet, som reglerar de rättsliga förutsättningarna för en amerikansk närvaro på svenskt territorium och som i huvudsak handlar om bättre förutsättningar för övning men eventuellt också förhandslagring av amerikansk försvarsmateriel.

Låt mig ändå kommentera några av de påståenden som Widding gör, inte minst beträffande hörnstenen som Sverige och den här kammaren har stått upp för när det gäller den europeiska säkerhetsordningen. Den bygger på att alla länder själva ska få avgöra sina egna säkerhetspolitiska vägval.

Vi är fria länder i Europa. Då ska befolkningen själv får avgöra till exempel om man vill tillhöra EU eller Nato. Jag kan konstatera att man också talar mycket om en Natoexpansion. Men i grunden handlar detta om att självständiga länder själva har valt att de vill tillhöra EU och Nato.

Ryssland försökte påverka oss i det avseendet den 17 december. Utrikesminister Lavrov skickade ut ett brev till alla europeiska huvudstäder och sa: Det blir inga fler Natoutvidgningar. Därmed sa han indirekt att Sverige och Finland var en del av den ryska intressesfären.

Det är totalt oacceptabelt för oss. Det är Sverige som ska göra sina egna säkerhetspolitiska vägval. Det ska inte Ryssland göra. En hörnsten i den säkerhetspolitiska ordningen i Europa är att alla länder själva ska få avgöra sina egna säkerhetspolitiska vägval. Vi har förut haft ett Europa styrt av buffertzoner och intressesfärer. Det ska vi inte tillbaka till.

Låt mig också kommentera det andra påståendet som Widding gör beträffande analysen av Säkerhetspolisen, Must och FRA. Det är myndigheter som jag jobbar mycket nära med dagligdags. Det gäller inte minst Must och FRA som svarar under Försvarsdepartementet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försvarsberedningen har pekat på att ett väpnat angrepp mot Sverige inte går att utesluta. Jag kan också konstatera att i både FRA:s och Musts årsredovisningar pekar man på att det säkerhetspolitiska läget i Europa är väldigt allvarligt. Det har blivit kraftfullt försämrat just på grund av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det vi har att förhålla oss till är ett Ryssland som är villigt att ta stora politiska och militära risker.

Vi har också att förhålla oss till ett Ryssland som uppenbarligen visar på stor brutalitet och bestialitet i Ukraina. Jag har själv besökt både Irpin och Butja. Man har systematiskt angripit civila mål. Detta är också någonting som Must och FRA tar fasta på i sina omvärldsbedömningar.

Det är ingen som inte pekar på att det säkerhetspolitiska omvärldsläget kraftigt har försämrats på grund av Rysslands olagliga, oprovocerade och oförsvarbara invasion av Ukraina. Det är just därför vi behöver vidta åtgärder för att stärka svensk säkerhet.

Som vi har sagt i årtionden i Sverige söks säkerhet bäst i samverkan med andra. Genom Natomedlemskapet minskar vi risken för att Sverige utsätts för ett väpnat angrepp, för i och med det omfattas vi också av försvarsgarantier. Vi kan ingå i Natos gemensamma försvarsplanering, och det är krigsavhållande och stabiliserande. Det pekade Försvarsberedningen på, och det har också den säkerhetspolitiska analysgruppen gjort.

Det är klart att det höjer tröskeln för att angripa Sverige om vi har andra länder som samverkar med oss och om amerikanerna till exempel har möjlighet att förhandslagra försvarsmateriel här. Då går det snabbare och enklare för oss att få stöd i händelse av att vi exponeras för en kris, och ytterst har vi bättre förmåga att försvara oss än om vi ska göra det själva.

Det råder inte heller någon tvekan om att det är Ryssland som är det största hotet mot europeisk säkerhet. Det är Ryssland som agerar destabiliserande också i vårt eget närområde.