Herr talman! har frågat mig när DCA-avtalet kommer upp till omröstning och när det börjar gälla. Hon har vidare frågat mig om jag och regeringen har vidtagit åtgärder, och i så fall vilka, för att säkerställa att kärnvapen inte kan bli aktuella på svenskt territorium vid en eventuell upptrappad konflikt med Ryssland. Slutligen har Elsa Widding frågat mig om jag och regeringen har tagit initiativ till en analys av på vilket sätt DCA-avtalet bidrar till Sveriges säkerhet och om jag i så fall kan redogöra för utfallet av analysen.

Till att börja med vill jag framhålla att DCA-avtalet blir en hörnsten i försvaret av norra Europa. Avtalet gör det möjligt för Sverige och USA att arbeta mer effektivt tillsammans, vilket bidrar till Sveriges säkerhet. Avtalet är dessutom en förutsättning för att Sverige snabbt och förberett ska kunna ta emot stöd från USA vid ett försämrat säkerhetsläge, vilket stärker säkerheten för USA och våra nordiska och baltiska grannländer. Ingåendet av avtalet är i sig en viktig signal om USA:s säkerhets- och försvarspolitiska engagemang med Sverige.

Utgångspunkten för DCA-avtalet är att alla aktiviteter ska ske med full respekt för svensk suveränitet och svenska lagar. Det närmare säkerhetssamarbete som fastställs genom avtalet baseras på svenskt samtycke. Avtalet ger USA tillträde till ett antal områden och anläggningar som disponeras av Försvarsmakten och i ett fall av Försvarets materielverk. Sverige och USA kommer gemensamt att ha tillgång till samtliga platser, utom de delar som dessa parter ska enas om att endast den amerikanska styrkan ska ha tillgång till. Avtalet öppnar för ett ännu närmare samarbete med USA både bilateralt och inom ramen för Nato.

Ett ingående av DCA-avtalet förändrar inte den ståndpunkt som kom till uttryck inom ramen för Sveriges Natoansökan. Sverige ansökte med brett stöd i riksdagen om medlemskap i Nato utan förbehåll. Denna hållning står fast, men det finns på samma sätt som i övriga nordiska länder inte skäl att ha kärnvapen eller permanenta baser på svenskt territorium.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försvarsberedningen konstaterade i sin säkerhetspolitiska rapport Allvarstid från 2023 att DCA-avtalet kommer att skapa förutsättningar för amerikanskt stöd om säkerhetsläget så kräver och därmed får stor betydelse för Sveriges säkerhet.

Sverige har redan ett nära samarbete med USA på det säkerhets- och försvarspolitiska området, och det kommer att fördjupas ytterligare med DCA-avtalet. Att snabbt kunna få amerikanskt stöd före eller tidigt i ett hotfullt skede är av mycket stor betydelse för att förebygga uppkomsten av militära hot mot Sverige och mot allierade i närområdet, för att avskräcka och för att i sista hand möta ett väpnat angrepp. Norge har redan ett bilateralt DCA-avtal med USA, och även Finland och Danmark har undertecknat sådana avtal med USA. Det är ett viktigt uttryck för den säkerhets- och försvarspolitiska samstämmighet som finns i Norden och för de gemensamma behoven.

Vad gäller avtalets ikraftträdande krävs det att riksdagen godkänner avtalet och beslutar om detsamma. En proposition med förslag beräknas kunna lämnas till riksdagen den 8 maj. Efter riksdagsbehandlingen kommer USA att underrättas om att avtalet kan träda i kraft. Ett ikraftträdande bör kunna ske under 2024.

Herr talman! Jag kan konstatera att jag och Elsa Widding har väldigt skilda säkerhetspolitiska perspektiv. Jag kan också konstatera att Försvarsberedningen, där alla åtta partier ingår, har gjort bedömningen att Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldsläget sedan andra världskrigets slut. Det gör vi på grund av att Ryssland har påbörjat ett oprovocerat krig mot Ukraina. Detta skapar mycket stora spänningar och risker i vårt närområde, och vi måste vidta åtgärder i detta försämrade säkerhetspolitiska omvärldsläge.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En sådan åtgärd är naturligtvis att vi stärker vårt eget totalförsvar. Det är helt nödvändigt. Vi ligger nu över 2 procent av bnp, som Nato beräknade, och vi har fördubblat vår militära försvarsbudget på fem år. Vi kommer också att fördjupa vårt internationella försvarssamarbete. Det handlar naturligtvis om det fullvärdiga Natomedlemskapet. Genom Natomedlemskapet omfattas vi av artikel 5 och Natos gemensamma försvarsplanering. Det gjordes en säkerhetspolitisk analys innan Sverige blev fullvärdig medlem. Jag hade själv möjlighet att sitta i gruppen för detta, och den konstaterade att ett svenskt Natomedlemskap skulle vara stabiliserande, inte destabiliserande, och skulle bidra till stabilitet och säkerhet i närområdet.

Vi behöver också fördjupa vårt bilaterala försvarssamarbete med USA. Det var den förra regeringen som påbörjade arbetet med den processen. Det ska också ses mot bakgrund av det omfattande bilaterala samarbete som vi har haft med USA egentligen sedan 2016, då Sverige och USA ingick det som heter statement of intent om att fördjupa samarbetet. Sedan har vi ett trilateralt samarbete mellan Sverige, Finland och USA, och vi övar i dag med USA i mycket större omfattning än tidigare. Det är mycket viktigt för svensk säkerhet.

Det är också bra att Norge redan har ett DCA-avtal och att nu Sverige, Finland och Danmark förhoppningsvis också ska få det. Det bidrar till stabilitet och säkerhet. De baltiska länderna har detta, och också Polen, Tjeckien och Ungern.

Detta bidrar till stabilitet och är krigsavhållande. Det är inte så att det ökar risken för angrepp. Den säkerhetspolitiska analys som gjordes av analysgruppen för det svenska Natomedlemskapet men också en enig försvarsberedning pekade på att DCA-avtalet är viktigt också för svensk säkerhet. Det minskar risken.

Det höjer naturligtvis tröskeln för att angripa Sverige om vi har amerikansk militär närvaro i vår region. Nato bygger på transatlantiskt samarbete, och den amerikanska delen av detta är omistlig. Det är krigsavhållande och stabiliserande.

Låt mig också säga några saker beträffande Widdings påstående här om tillträdet. Det är naturligtvis inte amerikanska baser det handlar om. Det handlar om att amerikanska styrkor ska kunna få använda svenska baser. Det är en skillnad.

Det bygger också på respekt för svensk suveränitet, svensk lagstiftning och svenskt samtycke. Om USA vill ta in försvarsmateriel i Sverige måste man ange när man ska göra detta, vilken typ av försvarsmateriel och hur mycket. Det är en omistlig del i avtalet. Det är viktigt och stabiliserande att vi har avtalet.

Låt mig också säga någonting om själva processen för framtagandet av avtalet. Det undertecknades av mig och min amerikanske kollega den 5 december. Det kommer nu att läggas fram för riksdagen. När riksdagen fattar beslut ska inte jag avgöra, utan det är riksdagen som avgör detta.

Vi har remitterat en departementspromemoria på nästan 400 sidor. Vi har haft 111 remissinstanser. Det finns alla förutsättningar att bedriva debatt och diskussion om de här frågorna.

Låt mig vara tydlig om detta. Avtalet kommer att bidra till stabilitet och säkerhet i närområdet. Det är bra att alla nordiska länder nu har liknande arrangemang för att stärka den amerikanska närvaron i norra Europa.

Herr talman! Jag kan konstatera att Widding talar om många andra saker utöver det bilaterala avtalet mellan Sverige och USA, det så kallade DCA-avtalet, som reglerar de rättsliga förutsättningarna för en amerikansk närvaro på svenskt territorium och som i huvudsak handlar om bättre förutsättningar för övning men eventuellt också förhandslagring av amerikansk försvarsmateriel.

Låt mig ändå kommentera några av de påståenden som Widding gör, inte minst beträffande hörnstenen som Sverige och den här kammaren har stått upp för när det gäller den europeiska säkerhetsordningen. Den bygger på att alla länder själva ska få avgöra sina egna säkerhetspolitiska vägval.

Vi är fria länder i Europa. Då ska befolkningen själv får avgöra till exempel om man vill tillhöra EU eller Nato. Jag kan konstatera att man också talar mycket om en Natoexpansion. Men i grunden handlar detta om att självständiga länder själva har valt att de vill tillhöra EU och Nato.

Ryssland försökte påverka oss i det avseendet den 17 december. Utrikesminister Lavrov skickade ut ett brev till alla europeiska huvudstäder och sa: Det blir inga fler Natoutvidgningar. Därmed sa han indirekt att Sverige och Finland var en del av den ryska intressesfären.

Det är totalt oacceptabelt för oss. Det är Sverige som ska göra sina egna säkerhetspolitiska vägval. Det ska inte Ryssland göra. En hörnsten i den säkerhetspolitiska ordningen i Europa är att alla länder själva ska få avgöra sina egna säkerhetspolitiska vägval. Vi har förut haft ett Europa styrt av buffertzoner och intressesfärer. Det ska vi inte tillbaka till.

Låt mig också kommentera det andra påståendet som Widding gör beträffande analysen av Säkerhetspolisen, Must och FRA. Det är myndigheter som jag jobbar mycket nära med dagligdags. Det gäller inte minst Must och FRA som svarar under Försvarsdepartementet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Försvarsberedningen har pekat på att ett väpnat angrepp mot Sverige inte går att utesluta. Jag kan också konstatera att i både FRA:s och Musts årsredovisningar pekar man på att det säkerhetspolitiska läget i Europa är väldigt allvarligt. Det har blivit kraftfullt försämrat just på grund av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Det vi har att förhålla oss till är ett Ryssland som är villigt att ta stora politiska och militära risker.

Vi har också att förhålla oss till ett Ryssland som uppenbarligen visar på stor brutalitet och bestialitet i Ukraina. Jag har själv besökt både Irpin och Butja. Man har systematiskt angripit civila mål. Detta är också någonting som Must och FRA tar fasta på i sina omvärldsbedömningar.

Det är ingen som inte pekar på att det säkerhetspolitiska omvärldsläget kraftigt har försämrats på grund av Rysslands olagliga, oprovocerade och oförsvarbara invasion av Ukraina. Det är just därför vi behöver vidta åtgärder för att stärka svensk säkerhet.

Som vi har sagt i årtionden i Sverige söks säkerhet bäst i samverkan med andra. Genom Natomedlemskapet minskar vi risken för att Sverige utsätts för ett väpnat angrepp, för i och med det omfattas vi också av försvarsgarantier. Vi kan ingå i Natos gemensamma försvarsplanering, och det är krigsavhållande och stabiliserande. Det pekade Försvarsberedningen på, och det har också den säkerhetspolitiska analysgruppen gjort.

Det är klart att det höjer tröskeln för att angripa Sverige om vi har andra länder som samverkar med oss och om amerikanerna till exempel har möjlighet att förhandslagra försvarsmateriel här. Då går det snabbare och enklare för oss att få stöd i händelse av att vi exponeras för en kris, och ytterst har vi bättre förmåga att försvara oss än om vi ska göra det själva.

Det råder inte heller någon tvekan om att det är Ryssland som är det största hotet mot europeisk säkerhet. Det är Ryssland som agerar destabiliserande också i vårt eget närområde.

Herr talman! Min uppfattning är att det är mycket mer provocerande att Ryssland återkommande invaderar och ockuperar andra länder. Vi har sett det i Georgien 2008, i Ukraina 2014 genom en illegal annektering av Krim och naturligtvis genom den fullskaliga invasionen av Ukraina som påbörjades den 24 februari 2022. Det är detta som är huvudproblemet i europeisk säkerhetspolitik.

Om Ryssland hade ett mål med Sverige och Finland var det att hålla oss utanför Nato. Jag tror att den ryska fullskaliga invasionen är kraftfullt bidragande till att den här riksdagen fattade beslut i bred politisk samsyn om att Sverige skulle bli fullvärdig medlem av Nato.

Det är inte provocerande att länder själva gör sina egna säkerhetspolitiska vägval. Det är en hörnsten i den europeiska säkerhetspolitiken att länder har suveränitet och rätt att fatta sådana beslut. Det är inte provocerande att Sverige är medlem av Nato; det är en fråga mellan Sverige och de 31 andra allierade. Moskva har inte veto över vår säkerhetspolitik. Vi är ett fritt folk, och vi gör själva våra egna säkerhetspolitiska vägval. Om vi börjar tulla på det är det min bedömning att vi kommer att få en väsentligt försämrad säkerhetspolitisk omvärldsmiljö att hantera.

DCA-avtalet reglerar de rättsliga förutsättningarna för en amerikansk närvaro. En samlad bedömning är att en ökad amerikansk närvaro och ett ökat amerikanskt engagemang i vår del av Europa bidrar till stabilitet och säkerhet. Därför är det bra att Norge har ett sådant här avtal och att Sverige, Finland och Danmark förhoppningsvis kommer att få det inom kort.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.