Jacob Risberg

Herr talman! Medan jag fortfarande har talmannens och kammarens uppmärksamhet vill jag först och främst säga att jag givetvis står bakom Miljöpartiets samtliga reservationer men att jag yrkar bifall bara till nummer 1 och 3 för att spara tid. Apropå tid såg jag i kammarens planering av voteringstiden i dag att det finns en viss oro för eventuellt filibustrande, men jag försäkrar kammaren att jag åtminstone inte planerat att överskrida min talartid alltför mycket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Den 6 augusti 1945 låg staden Hiroshima utspridd över ett halvt dussin öar i floden Otas delta. Många i befolkningen hade flytt ut på landsbygden, men runt 300 000 invånare var kvar i staden. Aioibron låg i hjärtat av staden, mitt i ett bostadsdistrikt långt från de industrianläggningar på andra öar som hade varit självklara militära mål. Det var Aioibron som var målet för bomben, Little Boy, när den släpptes från Enola Gay kvart över åtta på morgonen. Bomben föll i 44 sekunder innan den detonerade på 580 meters höjd.

På marken under explosionen steg temperaturen omedelbart till 5 500 grader. Alla på bron förbrändes, och hundratals bränder uppstod. Tryckvågen jämnade byggnader med marken, och en brandstorm uppslukade staden. Hiroshima såg ut som ett bubblande hav av rök och eld från planet.

Bara 1,38 procent av uranet i Little Boy genomgick kärnklyvning, och det mesta av det förvandlades till lättare grundämnen. Bara 0,7 gram av uranet förvandlades till ren energi och dödade omkring 80 000 människor.

Tre dagar senare fick molnigt väder besättningen ombord på flygplanet Boxcar att fälla bomben Fat Man över Nagasaki i stället för över Kokura, som var platsen för Japans största vapenförråd. 40 000 människor dödades och flera hundratusen skadades av de två bomberna. Många tusen har dött i förtid av olika typer av cancer och andra strålningsrelaterade sjukdomar.

Efter dessa fruktansvärda, folkrättsvidriga anfall mot Japans civilbefolkning har världen vid ett flertal tillfällen varit nära kärnvapenkrig eller nukleära katastrofer till följd av olyckor med kärnvapen.

Herr talman! I dag kommer denna kammare att rösta om Sveriges medlemskap i en kärnvapenallians, en allians som använder hot om att kunna använda det dödligaste vapnet som skådats i modern tid för att upprätthålla säkerhetspolitisk stabilitet.

Inför kärnvapen står mänskligheten maktlös. Svenska Läkare mot Kärnvapen skriver på sin hemsida: "I en tid när vi ser ökade spänningar i världen riskerar ett missförstånd eller en provokation att utlösa en konflikt som snabbt kan eskalera till att omfatta kärnvapen."

Även de som förespråkar användningen av kärnvapenhot som avskräckning kan inte blunda för att en kärnvapenexplosion innebär en svår och oåterkallelig humanitär katastrof. Konsekvenser för hälsa, samhälle och miljö är förödande. Kärnvapen tar dessutom enorma offentliga resurser i anspråk som i stället skulle kunna användas för att tillgodose mänskliga behov.

Svenska Läkare mot Kärnvapen skriver vidare: "Den intensiva hettan vid en detonation får kroppar att helt förångas och orsakar svåra brännskador. Tryckvågen färdas flera mil och krossar byggnader, infrastruktur och människor. Det radioaktiva nedfallet som kommer efteråt kan framkalla strålsjuka och cancer som kan leda till döden."

Jag väljer att lyssna till de forskare, läkare och politiker världen över som utifrån egna erfarenheter vädjar till mänskligheten och säger att en värld med kärnvapen aldrig kommer att vara en säker värld. För mig är det en viktig politisk gärning och ett livsviktigt mål att arbeta för kärnvapennedrustning och fred.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Herr talman! Jag minns när den sovjetiska ubåten 137 gick på grund utanför Karlskrona. Jag var då knappt nio år. Året efter skedde den dramatiska ubåtsjakten i Hårsfjärden i Stockholms skärgård. Det kalla kriget var ännu långt ifrån en upplösning, och kärnvapenhotet var reellt. Svenska Dagbladet, som vi hade hemma, hade en karta över Sverige och förklarade hur pass strategiskt viktiga olika områden i Sverige var och i vilken våg en eventuell atombomb skulle kunna tänkas skjutas mot Stockholm.

Min ångest för kärnvapen var i allra högsta grad påtaglig. Åren innan hade Nato och Sovjetunionen kört fast i nedrustningssamtalen, eftersom båda sidor, parallellt med samtalen, placerade ut fler och kraftigare missiler riktade mot varandra. Det var först när Gorbatjov kom till makten i Sovjetunionen som samtalen lossnade, och det var en stor seger för mänskligheten när INF-avtalet undertecknades av Gorbatjov och Reagan i slutet av 1987. Även jag kände en lättnad, och det verkade finnas en genuin vilja att en gång för alla arbeta för att bli av med världens samtliga kärnvapen.

Men det var då.

Herr talman! På kort tid har det säkerhetspolitiska läget i Europa försämrats. Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig mot Ukraina den 24 februari förra året är ett angrepp inte bara mot Ukraina utan också mot den säkerhetspolitiska situationen i Europa och mot demokratin. Men redan 2014, när Ryssland annekterade Krimhalvön i Ukraina, var detta inledningen på en mer långsiktig förändring av Rysslands stormaktsdrömmar. Dessa stormaktsdrömmar har ingen plats i en regelbaserad världsordning. Rysslands anfall mot Ukraina bryter mot både FN-stadgan och flera andra internationella fördrag.

Miljöpartiet vill att Sverige ska vara en stark utrikespolitisk röst för att upprätthålla demokrati och fred i enlighet med folkrätten. Våra möjligheter att göra det kommer att förändras men även begränsas av medlemskap i Nato.

Vi tror inte att kärnvapenavskräckning är en väg som leder till fred. Miljöpartiet vill att Sverige ska fortsätta att arbeta för global nedrustning, särskilt i fråga om kärnvapen, som vi vet är ett existentiellt hot mot mänskligheten. Ett medlemskap i Nato innebär att Sverige skriver under på att använda kärnvapen som hot och som en del i en försvarsstrategi. Vi är oroade över att Sveriges viktiga arbete för nedrustning av kärnvapen kommer att försvåras som medlem i Nato.

Miljöpartiet anser att det nya säkerhetspolitiska läge som vi befinner oss i manar till eftertanke och tid för djupare analyser. Regeringen har, enligt oss, inte djupare analyserat effekterna av vad ett medlemskap i Nato innebär, vare sig säkerhetspolitiskt, militärstrategiskt, ekonomiskt eller i flera andra delar. Det oroar oss.

Herr talman! Under Kubakrisen 1962 var det till slut intensiva förhandlingar som ledde till att Sovjetunionen drog tillbaka sina kärnvapen från Kuba och USA monterade ned stridsspetsar i Turkiet. Men två händelser under en och samma dag gjorde att världen var en hårsmån från ett kärnvapenkrig.

En kapten ombord på en sovjetisk ubåt misstog övningssjunkbomber för en verklig attack och beordrade att man skulle avlossa en kärnvapenmissil men hindrades i sista stund av en av de övriga officerarna ombord. Samma dag råkar en amerikansk U2-pilot navigera fel och ta sig in 50 mil över sovjetiskt luftrum. Amerikanerna skickar in stridsflyg med kärnladdningar ombord för att lotsa hem planet till USA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

I oktober 1960 signalerar ett radarsystem på Grönland att Sovjetunionen skickat ett dussintal sovjetiska missiler på väg mot USA. Det amerikanska övervakningskommandot Norad sätts på helspänn innan man inser att det är något som inte stämmer. Undersökningar visar senare att det är soluppgången över Norge som misstagits för missiler.

I juni 1980 fick president Carters säkerhetsrådgivare ett samtal efter att en dator varnade för 2 200 inkommande sovjetiska missiler. Bomb- och tankplan bemannades, och luftfartsmyndigheten var i färd med att beordra alla civila plan att landa innan nästa samtal kom, som uppgav att det var ett falsklarm. Falsklarmet berodde på ett trasigt datachip.

Ungefär samma sak hände i Sovjetunionen tre år senare, när datorer varnade för att fem amerikanska missiler hade avlossats mot Sovjet. Generalstaben informerades för att kunna få vägledning av Andropov om man skulle inleda en motattack. Överstelöjtnanten som läste av de blinkande elektroniska kartorna kände intuitivt att något var fel. Han hade fått lära sig att när USA väl anfaller kommer det vara ett massivt anfall och inte bara fem missiler. Han drog därför till slut slutsatsen att det förmodligen var ett falsklarm.

Det finns ett antal fler kända fall där vi varit nära kärnvapenkrig och flera hundra olika incidenter och olyckor med kärnvapen som kunnat leda till nukleära katastrofer.

Herr talman! Kärnvapenalliansen Nato är uppbyggd på att använda just dessa kärnvapen som avskräckningsmetod. Miljöpartiet tror inte på denna doktrin utan tror tvärtom att det kan leda till mer konflikt. Kärnvapen kan inte bidra till en långvarig fred utan bidrar endast till en upprustningsspiral. Sverige har länge arbetat för global nedrustning och ansett att kärnvapen gör världen mindre säker.

Sverige har tidigare stött det humanitära initiativ som ligger till grund för FN:s konvention om förbud mot kärnvapen och som fokuserar på kärnvapens katastrofala humanitära konsekvenser. Det är ett krav som vi i Miljöpartiet står fast vid, för användning av kärnvapen för att bygga fred är aldrig en säker eller hållbar metod. Samtidigt är det viktigt att påpeka att avveckling av kärnvapen måste ske ömsesidigt bland de stater som har kärnvapen. Hur kommer regeringen att säkerställa detta?

Den omsvängning som skett nu kan inte ses som något annat än att regeringen övergett synen på att kärnvapen gör oss mer osäkra och att man nu bortser från de effekter på hälsa, miljö och samhälle som kärnvapen har. Sveriges medlemskap i Nato bidrar till en normalisering av kärnvapen, och Sveriges röst i arbetet för global nedrustning försämras kraftigt i och med medlemskapet. Miljöpartiet anser inte att Sverige ska ställa sig bakom denna doktrin om kärnvapenavskräckning.

Herr talman! Flera länder rustar upp i dag. Utöver de fem permanenta säkerhetsrådsmedlemmarna finns kärnvapen även i Israel, Nordkorea, Indien och Pakistan - där Pakistan är det land som snabbast rustar upp.

En ännu mer oroande utveckling ser vi i bland annat Iran där IAEA har uppmätt uran till en anrikningsgrad om 84 procent. Det är strax under de 90 procent som krävs för en atombomb och långt över de 5 procent som behövs i kärnreaktorer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

I Indien och Pakistan råder en lågintensiv ständigt pågående konflikt med terrordåd på båda sidor men även regelrätta flygattacker. Nordkorea utvecklar ständigt nya missiler som ska kunna ta sig långt in över bland annat amerikanskt territorium.

Herr talman! Mot bakgrund av allt detta ställer jag mig frågan: Hur ska vi, hur ska Sverige, på ett trovärdigt sätt, kunna arbeta för nedrustning av dessa länder om vi själva är med i en allians som baseras på kärnvapen som avskräckning? Så länge Nato inte antar no first use-principen ligger en nukleär katastrof eventuellt i händerna på en framtida Trump i Vita huset.

Militära samarbeten med nära allierade, och med Nato, är av yttersta vikt för vår egen säkerhet. Men att ingå i en allians som baseras på kärnvapenavskräckning bidrar inte till en tryggare värld, bidrar inte till nedrustning och ökar bara motsättningarna och fiendskapen länderna emellan.

Vad vi vet är att Nato förlitar sig på vapen för att bygga fred, vilket går rakt emot Sveriges långa tradition av medling och diplomatisk fredsutveckling. Vi saknar en analys av vad Sverige som medlem faktiskt har för makt att arbeta med frågorna om global nedrustning och freds- och demokratiutveckling. Kärnvapen kan inte bidra till en långvarig fred utan bidrar endast till en upprustningsspiral. Sveriges medlemskap i Nato bidrar till normalisering av kärnvapen, och Sveriges röst i arbetet för global nedrustning försämras kraftigt i och med medlemskapet. Miljöpartiet anser i enlighet med bland annat Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen att ett svenskt Natomedlemskap inte skulle ha en avskräckande effekt och därmed verka för konfliktavhållande i norra Europa.

Herr talman! Den säkerhetspolitiska linje som Miljöpartiet står upp för handlar om att vara en alliansfri stat. Det är en politik som historiskt tjänat Sveriges syften väl. Vi tror att det är bra att det finns länder i Europa som står alliansfria, framför allt i ett säkerhetspolitiskt spänt läge, vilket är fallet i skrivande stund.

Miljöpartiet tycker att det är naturligt att Sverige har ett fördjupat samarbete med dem som står oss nära, vilket gör att vi tycker att det är rimligt och naturligt att vi har militärt samarbete och utbyte med Nato.

Vårt ställningstagande mot ett svenskt Natomedlemskap påverkar inte på något sätt vår inställning till att Sverige ska hjälpa Ukraina, både militärt och civilt, mot Rysslands anfallskrig. Vi ska försvara demokratin, mänskliga rättigheter och respekten för folkrätten på alla sätt vi kan, och det kan vi göra, precis som vi länge gjort, som alliansfria.

Att riksdagen nu endast fick fem dagar på sig att behandla en sådan omfattande proposition är inte värdigt. Flera remissinstanser, bland annat Uppsala universitet och Utrikespolitiska institutet, har påtalat att konsekvenserna av medlemskapet inte har belysts tillräckligt. Regeringen uppger att skälet till att en djupare analys inte görs är att det är mycket angeläget att skyndsamt besluta om Sveriges medlemskap i Nato. Detta äventyrar den demokratiska processen då riksdagen har att fatta beslut om omfattande delegering och förändringar i Sveriges försvars- och säkerhetspolitik. Nu är Sverige på väg att störta in i en kärnvapenallians med en turkisk despot som dörrvakt, som ställer bisarra krav på inskränkt yttrandefrihet och rättsvidriga utvisningar. Det duger inte.

Herr talman! Propositionen redogör inte för alla de konsekvenser ett medlemskap i Nato kan innebära, och det saknas också en djupare analys i flera delar, vilket också flera remissinstanser påpekat. Vi vet helt enkelt inte vad Sverige blir medlem i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sveriges medlemskap i Nato

Miljöpartiet anser att detta nya säkerhetspolitiska läge manar till eftertanke och tid för djupare analyser. Regeringen har enligt oss inte djupare analyserat effekterna av vad ett medlemskap i Nato innebär, vare sig säkerhetspolitiskt eller militärstrategiskt, ekonomiskt eller i flera andra delar. Vi vet inte vad vi ger oss in i.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Vi står mitt i några av de största utmaningar världen någonsin har sett. Det råder fortsatt utbredd fattigdom och svält. Jämställdheten går bakåt. Förtrycket och konflikterna ökar. Rysslands vidriga invasion av Ukraina är det som nu dominerar, men det finns fortfarande många andra ställen där människor tar till vapen för att uppnå sina politiska mål. Detta skapar ett oerhört lidande, och vi har alla ansvar för att försöka nå fred.

Coronapandemin har haft effekter som ännu inte är helt överblickbara, men det står klart att utvecklingen inom vissa områden har kastats tillbaka flera decennier. Det är en stor tragedi nu när utvecklingen måste gå framåt, inte bakåt. Vi är dessutom mitt uppe i accelererande klimatförändringar som kommer att visa sig allt tydligare och orsaka stora mänskliga tragedier och ekonomiska kostnader framöver.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

I ett läge som detta måste vi samla våra krafter. I en tid med stora utmaningar, som visar tydligare än någonsin att hela världen hänger ihop, måste vi samarbeta för att göra världen bättre, för att lyfta människor ur fattigdom och konflikt och för att nå målen i Agenda 2030.

Herr ålderspresident! I dag debatterar vi resultatskrivelsen om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer. Det ger oss ett utmärkt tillfälle att också debattera hur utformningen av det svenska samarbetet med multinationella organisationer ska se ut. Detta är välkommet eftersom vi fortfarande väntar på regeringens reformagenda. Vi hoppas att den kommer att innebära mer bra än dåligt för att nå de biståndspolitiska målen, men det finns inte mycket som tyder på att det kommer att bli så. Regeringen har börjat med att lämna enprocentsmålet och minska utbetalningarna. Man har sagt att stödet till FN och andra stora organisationer ska minska. Det är allvarligt.

Sverige har en lång och stolt historia vad gäller internationellt utvecklingssamarbete och har under en mycket lång tid också generöst stöttat multinationella organisationer.

Civilsamhället har en mycket viktig roll, som jag gärna pratar mer om vid ett annat tillfälle, men det är de stora organisationerna som är det livsviktiga skelettet i det internationella utvecklingssamarbetet. För att nå ut och få styrka också för de andra insatserna måste de internationella organisationerna vara starka.

Vi kan konstatera att till exempel olika FN-organisationer är de som finns på plats både före, under och efter kriser. De finns i de mest utsatta länderna, till exempel Afghanistan, Myanmar, Jemen och många andra länder med utdragna konflikter.

Herr ålderspresident! Regeringen säger sig vilja ha effektivitet. Då är ofta snabbhet av avgörande betydelse. Vi vill att insatser ska kunna vara snabba. Vi vill att hjälpen ska komma fram till dem som behöver den när de behöver den - inte veckor eller månader senare när katastrofen har dragit förbi och anhöriga sedan länge har tvingats begrava sina döda, som hade kunnat räddas om stöd hade kunnat läggas om snabbt och om de som arbetar i organisationerna hade haft ett manöverutrymme.

Vi ser gång på gång behovet. Bland de senaste stora exemplen ser vi cyklonen i Malawi, översvämningarna i Pakistan och jordbävningarna i Turkiet, Kurdistan och Syrien. Förutsägbart kärnstöd och flexibel finansiering gör det möjligt att mer effektivt förhindra och agera i nödsituationer och kriser över hela världen.

Genom Sveriges sätt att agera och det arbete vi i Sverige gör har vi inte bara bidragit till att uppnå det övergripande målet för utvecklingssamarbetet och det humanitära biståndet, utan vi har också genom det finansiella stödet till projekt och program skapat bättre levnadsförhållanden för människor i fattigdom och förtryck, även i länder dit det svenska bilaterala biståndet inte når. Vi i Sverige har dessutom även genom vårt strategiska engagemang fått genomslag för svenska politiska prioriteringar och därmed ännu större utväxling för biståndsmedlen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Herr ålderspresident! I betänkandet konstateras att en orolig omvärld får direkta effekter på global säkerhet, trygghet och välfärd. Detsamma gäller effekterna av klimatkrisen. Bistånd genom multilaterala organisationer som arbetar för hållbar utveckling, fredliga samhällen, mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati blir därför både bidrag till den gemensamt överenskomna Agenda 2030, som påverkar alla länder, och en satsning på Sveriges egen utveckling och framtid.

Allt detta är sådant som kärnstödet till multilaterala organisationer har varit med och bidragit till. Det är alltså effektivt och ändamålsenligt. Ändå är ett av de få riktiga besked vi får om biståndets framtid att andelen bistånd som kanaliseras via kärnstöd till multilaterala organisationer ska begränsas. Det är ju att helt bortse från hur man når sina egna mål.

Man skriver ju själv att regeringens främsta prioriteringar inom biståndet innefattar stöd till Ukraina och närområdet, det humanitära biståndet, att värna demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer, jämställdhet och flickors och kvinnors rättigheter, att utöka och effektivisera klimatbiståndet samt att främja global hälsa. Dessutom vill man ha ökat fokus på migration i biståndet samt stärka synergierna mellan utvecklingssamarbetet, export- och investeringsfrämjandet och handelspolititiken. Effektivitet och resultat ska stå i centrum. Då är det ändå bra konstigt att föra en politik som leder åt helt motsatt håll.

Herr ålderspresident! Låt mig också säga några ord om jämställdhetsarbetet. Även om regeringen nu har övergivit det praktiska i att kalla saker för vad de är så hävdar man med emfas att trots att politiken inte ska kallas för feministisk så ska den vara det. Man understryker att jämställdhet och SRHR är fortsatt viktiga prioriteringar. Det är mycket bra. Kvinnors rättigheter är mänskliga rättigheter, och alla ska ha samma rättigheter och samma chanser i livet.

Men kvinnor är också viktiga förändringsaktörer, och att främja snabbare omställning till jämställdhet kommer också att hjälpa oss att nå de andra målen. Den regering vi ingick i hade starkt fokus på detta, och jag hoppas verkligen att nuvarande regering kommer att ha samma engagemang och trycka på för ökad jämställdhet i alla forum och vid alla beslut och ständigt fråga "Var är kvinnorna?" - vare sig det handlar om förhandlingar om fred och frihet eller rätten som alla kvinnor ska ha till sin egen kropp. Makten över den egna kroppen är avgörande viktig men också att ha tillgång till en egen ekonomi och försörjning.

Trots att jämställdhet är både ett mål och ett medel så är det inte allt. En hållbar global utveckling har ekologiska, sociala och ekonomiska dimensioner. Alla tre måste respekteras. Fungerande ekosystem är grunden för liv och därmed också för ekonomi och sociala värden.

I dag ser verkligheten inte ut så. Stora internationella institutioner som IMF och Världsbanken ser mer till den ekonomiska utvecklingen än till både den sociala och ekologiska. Därför vill vi i Miljöpartiet se uppdaterade regler i fråga om lån till utvecklingsländer för att stärka styrningen mot hållbarhet utifrån ett klimat, miljö- och samhällsperspektiv.

Herr ålderspresident! Samarbete mellan olika länder och organisationer är nödvändigt för att uppnå hållbar utveckling och minskat lidande i världen.

När vi talar om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd måste vi också ta hänsyn till de ekologiska gränserna för vår planet. Vi kan inte fortsätta att arbeta inom en modell där rika länder kan konsumera mer och mer, medan de fattiga lider av klimatförändringar och förlorar sina livsmedelstillgångar. Vi behöver i stället ett system där vi delar på resurserna på ett rättvist sätt och arbetar för att stärka lokal produktion och självförsörjning.

Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer

Det är också viktigt att erkänna att det finns skillnader i makt och inflytande mellan olika länder och organisationer. De multilaterala organisationerna spelar en viktig roll i att ge stöd till länder som har mindre inflytande på den globala arenan och till dem som behöver det mest.

Jag hoppas att Sverige kommer att fortsätta att vara en stark röst i världen för multinationellt samarbete som leder oss till de mål vi själva satt upp och står bakom: att minska fattigdom och förtryck och att nå alla mål i Agenda 2030. Bara så kan vi bygga en bättre värld tillsammans.

Herr ålderspresident! Jag står självklart bakom alla våra reservationer men yrkar bifall bara till reservation nummer 4 för att bespara kammaren voteringstid.

Låt mig också be om ursäkt för att jag dragit över min talartid, men jag har inte dragit över mer än vad regeringen har dragit ned på biståndet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Fru talman! Innan jag säger min slutreplik tänkte jag passa på att tacka utrikesminister Billström, som har tagit sig tid att sitta kvar genom samtliga huvudanföranden. Jag är mycket glad för det, så tack till utrikesministern! Jag hann inte med att säga det tidigare i mitt anförande.

Att kraftigt minska biståndet till Palestina är inte lösningen på konflikten, för Israel ockuperar Palestina. Israel har huvudansvaret för det som sker i de ockuperade områdena, oavsett vem som styr Palestina, och vårt bistånd har framför allt gått till civilrättsorganisationer.

Miljöpartiet vill se att regeringen tar ställning mot ockupationen genom att införa sanktioner mot Israel. Att bryta mot internationell rätt bör medföra en konsekvens. Om detta är ännu ett område där Liberalerna inte längre har ryggrad kan jag inte annat vara än besviken.

Fru talman! I en värld med krig i Ukraina och förödande konsekvenser av jordbävningarna i Turkiet, Syrien och Kurdistan passar den israeliska militären på att utöka sin ockupation av Palestina och sprida sin bosättarpolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Som tidigare känt har regeringen kraftigt sänkt biståndet till många stater och organisationer runt om i världen. Liberalernas talesperson Fredrik Malm har uttryckt glädje över sänkningen av biståndet till Palestina, som han menar går till "den genomkorrupta palestinska maktapparaten".

Vi var flera som snabbt påpekade att Fredrik Malm far med osanning. Endast 2 procent av det svenska biståndet till Palestina har gått till den palestinska myndigheten och då till miljömyndigheten EQA, som har samarbetat med svenska Naturvårdsverket. Resterande bistånd, alltså 98 procent av biståndet till Palestina, går till palestinska civilrättsorganisationer som arbetar för mänskliga rättigheter och demokratisk utveckling och mot korruption samt till FN-systemet som del av svenskt kärnstöd.

Fru talman! Min fråga till Liberalerna är därför denna. Varför motarbetar ni Palestinas chans att bygga upp ett demokratiskt samhälle genom att kraftigt sänka biståndet?

Fru talman! I rasmassorna efter jordbävningen i Turkiet, Kurdistan och Syrien hördes chocken först, därefter hoppet om överlevnad och liv, som när timmarna blev till dagar sakta dog ut.

Nu finns katastrofen kvar. Den finns i människorna som förlorat sina hem, i föräldrarna som tvingats begrava sina barn, i städerna som aldrig fick chansen att blir ett samhälle och i ropen som aldrig nådde ytan.

Samtidigt som dödstalen stiger, stiger också viljan att sträcka ut en hand. Jag kommer i den här debatten att rikta stark kritik mot regeringens sätt att hantera svensk utrikespolitik. Men i fråga om hanteringen av att skicka katastrofhjälp till de drabbade områdena står vi på samma sida. Jag hoppas att vi kommer att kunna fortsätta att göra det.

Fru talman! I nästa vecka har Putins vettlösa krig mot Ukraina pågått i ett år. Det är ett år då många röster har tystats, flera för alltid.

Det är människor som har flytt för sina liv. Det är familjer som har lämnat landet, som mitt i fredens Europa blivit till en krigsskådeplats. Det är människor som ställt sig på frontlinjen för att försvara sitt land och sin frihet. Det är människor som trodde att livet skulle bli något helt annat.

I ett år har Ukraina kämpat för sin frihet, och världen har sett på. När dagarna blev till veckor, som blev till månader, förändrades livet för alla som lever i dagens Ukraina. Men kriget har också förändrat Sverige och Europa.

Vad vi gör och vad vi inte gör kommer att definiera oss som generation. Detta kräver handling. Samtidigt som vi har ökat de kraftiga sanktionerna mot Ryssland göder Europas fossilberoende slakten i Ukraina. Vi måste satsa på en påskyndad och rättvis omställning - omedelbart. Vårt stöd till Ukraina ska fortsätta. Vi behöver göra allt i vår makt för att återgå till ett stabiliserat säkerhetsläge och börja planera för en hållbar fred. För Ukrainas sak är också vår.

Fru talman! Det går aldrig att vinna mer frihet genom att montera ned den man har. Den som vill ta din frihet kommer nämligen alltid att höra när du är beredd att kompromissa om den.

Sverige måste fortsätta att driva en så självständig utrikespolitik som möjligt och stå upp för demokrati, mänskliga rättigheter och kärnvapennedrustning. Det måste gälla såväl utanför Nato som på väg in i försvarsalliansen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Regeringen hävdar att målet är att man ska fortsätta försvara folkrätten, demokratin och mänskliga rättigheter som Natomedlem. Men sättet som regeringen visar vägen dit verkar vara den raka motsatsen. I stället för att stå upp för de fri- och rättigheter som vi säger oss värna har vi fått en regering som blint kryper för Erdogan.

Regeringen verkar vara redo att inskränka yttrandefriheten och blunda för förtryck av kurder för att uppfylla en diktators bisarra önskelista. Det är pinsamt. Det är dags att utrikesministern på allvar förklarar detta för svenska folket: Om priset för att gå med i Nato är att sälja ut de värderingar vi vill värna, vad ska vi då ha Nato till att försvara?

Fru talman! Det senaste året har krigets fasor i Ukraina etsat sig fast i våra medvetanden. Samtidigt har andra konflikter skördat både människoliv och framtidstro, ofta i tystnad. I öronen på en förtryckande regim hörs inget lika tydligt som omvärldens tystnad.

Det är tystnaden från omvärlden som Kinas kommunistparti hör. De hör tystnaden när uigurernas mänskliga rättigheter sopas under mattan, och de ser omvärldens bortvända blickar.

Det är i tystnaden som Israel brutalt utökar ockupationen av Palestina och sprider sin bosättarpolitik utan sanktioner från omvärlden. Israels allt blodigare ockupation av Palestina strider mot internationell rätt, och det är inget annat än en skam att detta sker i det tysta.

Det är i tystnaden som barnen i Jemen dör av svält och krig. Den vedervärdiga verklighet med brist på mat och vatten som för några år sedan fyllde tidningarna pågår fortfarande.

Det är i tystnaden som kampen om ett fritt och demokratiskt Västsahara fortsätter varje dag. Och när EU handlar med Marocko blir mänskliga rättigheter en devalverad valuta.

Det är i tystnaden som miljöaktivister i Brasilien och Colombia fängslas, kidnappas och mördas. Det är i tystnaden som konflikter som pågått i decennier fortsätter, som humanitära katastrofer förlängs och som människor lever i svält- och kristillstånd - i Tigray, Somalia, Somaliland, Sydsudan, Demokratiska republiken Kongo, Myanmar, Afghanistan, Jemen, Mali och många fler. Det är konflikter som driver över 100 miljoner människor på flykt. Då väljer Sveriges regering att övertala EU att bygga ännu högre murar.

Fru talman! Det är i tystnaden som människor, demokratier och rättighetsrörelser dör.

I vanliga fall är det mycket man vill, men man hindras av omständigheter. I regeringens fall är det största hindret att man över huvud taget inte verkar vilja bidra till en bättre värld.

När fattigdomen i världen ökar minskar Sverige biståndet. När talibanerna portar kvinnor från landets universitet gör regeringen analysen att vi behöver en mindre feministisk utrikespolitik. När Erdogan konsekvent agerar antidemokratiskt vilar utrikesministern på en definition av demokrati som vi för länge sedan slängt på soptippen. När väpnade konflikter runt om i världen trappas upp drar regeringen ned på biståndet till att stärka demokratin och bygga stabila rättsstater. När journalister och miljöaktivister runt om i världen drabbas av ökande hot och våld drar regeringen ned på demokratibiståndet och stödet till civilsamhället.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vårt Sverige kan bättre - om vi vill bättre. En grön utrikespolitik är en politik som lyssnar in omvärldens gemensamma behov, ser de utmaningar vi alla står inför och aldrig låter tystnaden vinna.

Det är en politik som stärker de internationella institutionerna, som satsar på det internationella utvecklingsarbetet och som sätter kvinnors och flickors rättigheter i första rummet.

Det är en politik som vågar göra verklighet av Agenda 2030 och som står pall när andra vill sätta det egna intresset framför det som är vårt gemensamma.

Vi vill använda biståndet till att påskynda utfasningen av fossil energi och möjliggöra att investeringar i förnybart också når de allra fattigaste. Sverige ska vara en ledande kraft i den globala klimatomställningen och investera i klimat- och miljöarbete i fattiga länder.

Sverige ska använda sin röst inom EU till att ställa skarpare krav och hårdare villkor i Sveriges och EU:s utrikes- och handelspolitik för att driva på det globala klimatarbetet, bevara biologisk mångfald, främja demokrati och mänskliga rättigheter och minska de globala klyftorna.

Sverige kan vara och göra allt det här. Men regeringen väljer att låta bli.

Fru talman! Kvinna. Liv. Frihet.

(ANDRE VICE TALMANNEN: Tack. Åtta minuter har gått. Ledamoten får göra en kort avslutning.)

Den outtröttliga kampen för demokrati och frihet som just nu pågår i Iran ställer krav på oss - krav på att aldrig möta en frihetsrörelse med tystnad, krav på att sätta hårt mot hårt och aldrig backa en millimeter för fanatiker.

Vi har inte råd att backa nu. Kvinna, liv, frihet - i Teheran, i Kyjiv, i Kabul och på varenda plats där människor trotsar tystnaden för frihetens skull.

(Applåder)

Fru talman! Det är tråkigt och pinsamt att höra hur Kristdemokraterna tyvärr rakt av har anammat Moderaternas retorik kring biståndet. Makt korrumperar, och det ser vi gång på gång även i svensk inrikespolitik.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Och, ja, det är ett svek. Det är ett svek gentemot de väljare i ert parti som förstod vikten av biståndet, ett svek gentemot demokratin och frihetskämpar i världen och ett svek gentemot de inom svensk politik som fortfarande vill bevara global solidaritet och medmänsklighet som en grundbult i utvecklingssamarbetet.

Fru talman! Den regering som Magnus Berntssons parti ingår i har gått med på vad som måste kallas ett svek mot biståndet. Miljöpartiet och Kristdemokraterna håller inte med varandra om allt, men i biståndsfrågor har vi kunnat enas om vikten av global solidaritet, att bekämpa fattigdom och förtryck och att dra vårt strå till stacken som ett av världens rikaste länder.

Vi är flera som undrar vad som egentligen har hänt med Kristdemokraterna. Det verkar som att er partiledning har låst dörren och kastat bort nyckeln till den medmänskliga grundplåt som Kristdemokraterna en gång stod för.

Trots Kristdemokraternas vallöften om att bevara enprocentsmålet har nedmonteringen redan börjat, och det är världens utsatta som betalar priset. Min fråga till Magnus Berntsson är därför: Varför står ni inte längre upp för enprocentsmålet?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Herr talman! Regeringens politik är ett bakslag för den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken och ett tydligt avsteg från de värden som framhölls då Sverige bedrev en feministisk utrikespolitik.

I detta akuta läge måste jämställdhetsagendan, som är en angelägenhet för alla människor, vara utgångspunkt för alla delar av utrikespolitiken. Detta måste göras systematiskt i alla led och på alla politikområden, inklusive biståndet, de diplomatiska relationerna, klimatarbetet, utrikeshandeln och inte minst säkerhetspolitiken, vilket kräver ett starkt ledarskap och resurser samt att det sätts tydliga mål och görs tydliga prioriteringar.

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för den utrikespolitiska deklarationen.

Regeringen har i och med denna utrikesdeklaration begravt den feministiska utrikespolitiken och omvandlat biståndet till en fråga om att sälja ut demokratiska värderingar till högstbjudande. Det är pinsamt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Den 15 augusti 2021 tog talibanerna över makten i Afghanistan. Drygt ett år senare är kvinnor portade från universiteten. Inga flickor får utbilda sig, och kvinnor får inte arbeta inom offentlig sektor. I dag är två tredjedelar av den afghanska befolkningen i behov av humanitärt bistånd för att överleva.

Den feministiska utrikespolitiken är inte tomma ord eller fina etiketter. Den betyder att Sverige i ord och handling tar de afghanska kvinnornas sida mot en brutal talibanregim. I dag vill Tobias Billströms utrikesdepartement inte kännas vid den feministiska utrikespolitik som varit en tydligt riktad kompass i en orolig omvärld. Det är ett stort svek mot de flickor och kvinnor i världen vars rättigheter vi tidigare har satt i första rummet.

Sverige har, liksom alla världens stater, förbundit sig att arbeta utifrån FN:s högaktuella agenda för kvinnor, fred och säkerhet. Grunden i agendan är vetskapen att fred och säkerhet inte kan uppnås utan jämställdhet. En feministisk utrikespolitik har länge varit Sveriges skarpaste verktyg för att lyfta fram ett tydligt jämställdhetsperspektiv i alla säkerhets- och fredsinsatser. Detta är relevant såväl i Afghanistan som i Ukraina och Demokratiska republiken Kongo.

Med de stora satsningar som kommer att göras för att bemöta det förvärrade säkerhetsläget i världen och särskilt i vårt närområde, hur ämnar regeringen arbeta för att uppfylla åtaganden om kvinnors lika och meningsfulla deltagande i alla beslutsprocesser om fred och säkerhet - i Ukraina och i resten av världen?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Min fråga går till utrikesministern.

Turkiet har under många år glidit allt längre ned i rankningarna över demokrati och frihet. I V-Dems demokratirapport för 2022 ligger Turkiet bland den minst demokratiska femtedelen av världens länder tillsammans med stater som Ryssland, Qatar och Myanmar, och utvecklingen är fortsatt negativ.

Vi oroas över den demokratiska tillbakagång som man kan se i dag. Journalister och oppositionella har fängslats. Fria medier kontrolleras och stängs ned. Civila har attackerats inom landet men även i andra länder. Det här är oroande trender som måste brytas. Samtidigt har utrikesministern vid ett flertal tillfällen upprepat att Turkiet är en demokrati och att man har fria val.

Herr talman! Min fråga till utrikesministern gäller därför hur han definierar demokrati och hur valen kan betecknas som fria om tusentals oppositionella har fängslats och fria medier har stängts ned.

Herr talman! Först och främst vill jag tacka statsministern för återrapporteringen. Det är positivt att se att Europeiska rådet är enigt om att öka trycket på Ryssland. Det är också positivt att se att man på allvar nu även diskuterar energikrisen utifrån vårt beroende av rysk gas och olja.

Däremot är det tråkigt att se att man fortfarande inte på allvar ser den direkta kopplingen mellan just detta fossilberoende och den fortsatta finansieringen av Putins angreppskrig mot Ukraina.

Det är också positivt att Europeiska rådet tar upp situationen i Iran i sina slutsatser, även om slutsatserna inte innehåller några övriga nyheter om situationen eller om EU:s agerande. Men rådsslutsatserna ger bara en bild av vad som sker när EU:s stats- och regeringschefer träffas. Minst lika intressant är det som diskuteras men inte återfinns i de gemensamma slutsatserna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Återrapportering från Europeiska rådets möte den 15 december

Mina frågor till statsministern är därför: Gällande kriget i Ukraina - diskuterades det några utökade sanktioner gentemot Belarus? Och gällande Iran - diskuterades det över huvud taget en eventuell terrorlistning av revolutionsgardet?

Fru talman! Världen präglas av höga energipriser, inflation, klimatkris och en kraftig förlust av biologisk mångfald, vilket skapar stora parallella utmaningar. Samtidigt pågår ett krig i vårt absoluta närområde, och det är svältkatastrofer och ökad fattigdom runt om i världen.

Miljöpartiets budget för 2023 visar att det går att tänka nytt vad gäller både utmaningarna i Sverige och utmaningarna i resten av världen. Vi kan nå klimatmålen och minska fattigdomen i världen trots tuffa ekonomiska tider och en osäker omvärld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationellt bistånd

I dag står vi här i kammaren för att debattera biståndsbudgeten. Men det är svårt att föra en debatt i en så viktig fråga när vi vet så lite om vad regeringen egentligen vill göra. Det förs ingen dialog om den enorma förändring som man vill göra, och det dröjer till efter denna debatt innan vi får se vilka prioriteringar regeringen gör och framför allt vad man kommer att nedprioritera. Det lilla vi vet kommer från de uttalanden som har gjorts i bland annat regeringsförklaringen.

Fru talman! Vi vet att man överger enprocentsmålet i en tid då fattigdomen och hungern ökar i världen i spåren av coronapandemin och i spåren av ökade konflikter och minskad demokratisering i flera länder. Vi vet att två av regeringspartierna inför valet lovade heligt att enprocentsmålet skulle finnas kvar, men nu böjer man sig för Sverigedemokraternas populistiska och verklighetsfrånvända retorik.

Fru talman! Vi vet också att regeringen vill minska det så kallade kärnstödet och öka fokuset på civilsamhällesorganisationer.

När talibanerna tog över makten i Afghanistan lämnade i princip alla biståndsaktörer landet, men kvar fanns FN som en garant för omvärldens närvaro. När coronapandemin bröt ut var Världshälsoorganisationen snabb att agera och utfärda rekommendationer och samordna vaccinationskampanjer. När Ryssland anföll Ukraina var det FN:s närvaro som snabbt hjälpte till att samordna insatser. I Myanmar är det i princip bara UNDP som finns kvar som aktör i dag.

Det civilsamhälle som regeringen säger sig vilja fokusera på säger självt att kärnstödet är av absoluta vikt för att de ska kunna genomföra sitt arbete. FN är i många fall själva infrastrukturen för de insatser som genomförs i många länder. FN står för långsiktigheten. FN står upp för barn och andra utsatta. FN bidrar till att driva skolor. FN underlättar för och samordnar de humanitära insatser som behövs i krig, naturkatastrofer och svält.

Fru talman! Vi vet att regeringen vill samordna utrikeshandel och bistånd samtidigt som man säger sig vilja öka effektiviteten och transparensen. Men att främja svensk export och villkora biståndet för migrationspolitiska mål går emot principerna för utvecklingseffektivitet. Sverige har under decennier varit drivande för att öka transparensen och resultaten i utvecklingssamarbetet och tar nu över ordförandeklubban i det globala partnerskapet för utvecklingseffektivitet.

Men nu överger regeringen åtagandena för principerna för utvecklingseffektivitet. Det betyder att den föreslagna biståndspolitiken inte kommer att leda till de resultat som behövs för människor som lever i utsatthet och fattigdom. Det innebär också att regeringen överger de principer som ska leda till att skattebetalarnas pengar används effektivt - den effektivitet som man påstår sig värna.

Vad gäller transparensen tar regeringen ett stort kliv bakåt. År 2003 beslutade en enig kammare om politik för global utveckling att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling, där rättighetsperspektivet och fattiga människors perspektiv sätts i centrum. När Agenda 2030 tillkommit tog den regering som MP satt i 2016 fram ett policyramverk för utvecklingspolitiken. Detta arbete gjordes i en konsultativ process och med ett remissförfarande, där samtliga biståndsaktörer och många andra deltog.

När regeringen nu radikalt förändrar biståndet sker det utan dialog och konsultation med det civilsamhälle som man säger sig vilja stärka. Det sker utan någon utredning som visar på konsekvenserna. Det sker utan dialog med riksdagen. Det går helt emot de gemensamma åtaganden som den tidigare regeringen tagit fram tillsammans med civilsamhällesorganisationer för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet.

Fru talman! Vi vet slutligen att regeringen vill skifta fokus från världen i stort till Europa och framför allt Norden. Det är svenska affärsintressen och svensk säkerhet som ska ligga till grund för utrikespolitiken och biståndet. Detta går helt emot grundtanken med bistånd, där det är mottagarens behov som ska styra. Biståndet ska skapa bättre villkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Biståndet ska användas på det sätt vi vet är mest effektivt, genom långsiktighet och utifrån mottagarens behov och med lokalt ägarskap.

Nu, när vi ser den kanske värsta svältkatastrofen någonsin på Afrikas horn, skiftar regeringen fokus till närområdet. Konflikter blossar upp i Storasjöområdet. I Latinamerika finns ett något bräckligt fredsavtal på plats i Colombia, och svenskt bistånd har stöttat demokratiseringsarbetet och byggandet av en fungerande rättsstat i bland annat Guatemala. I både Myanmar och Afghanistan står man inför otroligt stora utmaningar, för att inte tala om kriget i Jemen med de fruktansvärda humanitära följdverkningar vi nu ser. Då skiftar regeringen fokus till närområdet.

Med regeringens förslag till biståndsbudget minskar demokratiarbetet i världen. Utbildningsinsatser, sjukvårdsinsatser och SRHR-arbetet minskar. Regeringens budget minskar möjligheten till ekonomisk utveckling och riskerar att öka hungern i världen. Det i sin tur kommer att leda till ökade motsättningar och större risk för konflikter, vilket i sin tur riskerar ökade flyktingströmmar vilket driver på en ännu större risk för väpnade konflikter. Med andra ord: Regeringens fokus på svenska intressen och svensk säkerhet riskerar i stället att minska svensk säkerhet.

Internationellt bistånd

Fru talman! De förändringar regeringen nu genomför i biståndet grundas inte på fakta, utvärderingar och konsekvensanalyser eller på konsultationer med de aktörer som utför biståndet. Inte heller har det varit någon beredning i riksdagen. Vi står inför ett paradigmskifte i svensk utvecklingspolitik både vad gäller volymer och vad gäller inriktning och kvalitet.

Vi vet som sagt var ännu inte riktigt hur regeringen vill prioritera. Vi vet inte vad som ryker och vad som finns kvar. Först i slutet på veckan när regleringsbreven till bland annat Sida är publicerade vet vi mer.

Internationellt bistånd

Miljöpartiet vill fortsätta att driva en feministisk utrikespolitik. Vi vill fortsätta effektiviseringen av biståndet och ständigt göra det bättre. Vi vill på sikt också öka anslaget till biståndet till 1,25 procent av bni. I övrigt hänvisar jag till Miljöpartiets fantastiska budgetmotion i dess helhet.

I detta anförande instämde Jan Riise (MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Allmän miljö- och naturvård

Herr talman! Sverige präglas av höga energipriser, inflation, klimatkris och en kraftig förlust av biologisk mångfald, vilket skapar stora parallella utmaningar. Samtidigt pågår ett krig i Europa, svältkatastrofer och extrem fattigdom runt om i världen.

Miljöpartiets budget för 2023 visar att det går att tänka nytt. Vi kan nå våra klimatmål trots tuffa ekonomiska tider och en osäker omvärld samtidigt som vi ökar jämlikheten, stärker jämställdheten och tar tag i våra stora välfärdsutmaningar. Vi vill bygga ett nytt grönt folkhem.

Regeringens politik och budgetproposition går tyvärr i helt motsatt riktning. Över en tredjedel av reformutrymmet läggs på ökade fossila subventioner, med ökade utsläpp som följd. Det stärker inte välfärden utan utarmar centrala verksamheter för utbildning och vård.

Miljöpartiets budgetmotion innehåller en historiskt stor klimatsatsning på 100 miljarder kronor per år i tio år. Paketet innehåller pengar till industrins och hela samhällets omställning, en utbyggnad av den förnybara energin och kraftiga satsningar på energieffektivisering och klimatanpassning. Vi lägger fram en kraftig förstärkning av miljöarbetet för att stoppa överfisket, bevara levande sjöar och hav, återväta fler våtmarker och skapa bättre system för att bevara värdefull natur.

Människor måste också ha ekonomiskt stöd i krisen. Därför föreslår vi en skattereduktion för människor som bor i glesbygd, höjt barnbidrag och studiestöd samt höjd allmän pension. Vi inför även ett högkostnadsskydd på tandvård. Att välfärden fungerar är avgörande för människors vardag och trygghet. Utbildning och vård ska hålla hög kvalitet för alla. Högre generella statsbidrag till landets kommuner och regioner är då avgörande. Våldet måste minska, såväl på gatorna som i hemmet. Ökat stöd till kvinnojourerna måste till.

Vår budget tar också fasta på att samarbete bygger styrka. Gemensamma globala utmaningar löser vi tillsammans. Därför föreslår vi en biståndsbudget där målet är 1,25 procent av bni och 200 miljoner kronor till loss and damage-fonden inom COP 27. I vårt förslag om det nya gröna folkhemmet finns lösningar på flera av de utmaningar vi nu har att ta oss an. Tillsammans bygger vi framtiden.

Herr talman! Sverige ska vara en internationell röst för demokrati, fred och mänskliga rättigheter. Nu är inte tiden för att backa från våra internationella åtaganden, tvärtom. Regeringens politik är ett bakslag för den svenska utrikes- och utvecklingspolitiken och ett tydligt avsteg från de värden som framhölls då Sverige drev en feministisk utrikespolitik. Samarbete är avgörande i en svår tid med svåra utmaningar. Därför vill vi att Sveriges avgifter till internationella organisationer ska öka från den nivå som vi sett de senaste åren.

Ett starkt FN är viktigt för omställning till hållbara och demokratiska samhällen i hela världen. Internationellt samarbete är viktigare än någonsin. FN är den enda arenan som inkluderar och har legitimitet hos hela världssamfundet, och det är därför viktigt att bland annat internationella säkerhetsfrågor i så stor utsträckning som möjligt hanteras inom FN:s ram och att Sverige är en aktiv och engagerad medlem.

Att FN består av merparten av alla världens länder är en styrka - men också en oerhörd utmaning, då många av medlemmarnas företrädare är från brutala och odemokratiska regimer. Miljöpartiet vill att FN ska ha ett tydligare och mer kraftfullt mandat att samordna arbetet med globala frågor som klimatförändringarna, natur- och miljöförstöring och fattigdom samt arbetet för utveckling, mänskliga rättigheter och fred.

När världssamfundet engagerar sig för fred är ofta den väpnade konflikten redan ett faktum, och när en vapenvila uppnåtts trappas engagemanget ofta ned. Den gröna säkerhetspolitiken vill bryta med det mönstret. Fred är inte bara avsaknaden av våld. Därför handlar fredsarbete också om att understödja grunden för fredliga samhällen.

Det är viktigt att fler stater bidrar till FN:s fredsbevarande styrkor, och Sverige har som rikt och alliansfritt land särskilt goda skäl att göra detta. Genom att delta i internationella fredsfrämjande insatser kan vi bidra till att förebygga, hantera och lösa kriser och konflikter samt underlätta och stödja fredsbyggande. Huvudsyftet med sådana insatser ska alltid vara att bidra till en bättre framtid för lokalbefolkningen. Insatserna ska syfta till att värna internationell fred och mänsklig säkerhet med utgångspunkt i folkrätten. Militära medel kan bara övervägas när alla andra alternativ uttömts.

Herr talman! Sverige ska även bidra till militär nedrustning i världen. Dagens möjligheter till undantag för export av krigsmateriel måste avskaffas eller begränsas mycket kraftigt. ISP kommer att behöva mer resurser för att hantera den ökade mängd ärenden som kan komma att bli aktuella i och med Sveriges medlemskap i Nato. Det är av yttersta vikt att ISP kan fortsätta göra en noggrann prövning av bland annat demokratikriteriet, särskilt nu när Sveriges internationella åtaganden öppnar upp för export till länder som tidigare inte varit aktuella. Den svenska vapentillverkningen och vapenexporten får inte urholka arbetet för fred, demokratisering och mänskliga rättigheter.

För att värna grundvärden i svensk utrikes- och säkerhetspolitik såsom demokrati, mänskliga rättigheter och respekt för rättsstatens principer får inte Natomedlemskapet urvattna det svenska regelverket för krigsmaterielexport. Hänsyn till alliansen eller dess medlemmar får inte tillåtas väga över i bedömningen av export till odemokratiska stater, till stater som allvarligt och omfattande kränker mänskliga rättigheter eller till länder i väpnad konflikt eller som riskerar väpnad konflikt.

Herr talman! Svensk forskning om nedrustning och icke-spridning i detta nya säkerhetspolitiska läge måste öka. Ryssland hotar att använda kärnvapen mot Ukraina, och de senaste åren har vi sett hur kemiska vapen använts i krigföring i bland annat Syrien. I och med ett svenskt Natomedlemskap förväntas regeringen ställa sig bakom Natos kärnvapenpolitik. För att väga upp dessa nya hot om användning av kemiska eller nukleära vapen och i ljuset av en eventuell ny kärnvapenlinje är det nödvändigt att forskning om nedrustning och icke-spridning stärks kraftigt. Vi vill därför se ökade anslag till Utrikespolitiska institutet, Alva Myrdal-centrum för kärnvapennedrustning, FOI:s CBRN-verksamhet och andra projekt, både i Sverige och utomlands, som genomförs på området - särskilt inom kärnvapen- och nedrustningspolitik generellt samt uppföljning kring följdleveranser och användning av artificiell intelligens i vapensystem.

Herr talman! Miljöpartiet har en vision om global nedrustning och fred. I den visionen ingår ett övergripande mål om ett avskaffande av världens kärnvapen. Tillgången till kärnvapen utgör ett av de allvarligaste säkerhetshoten i vår tid, med potential att fullständigt utplåna mänskligheten och annat liv på jorden. Därför driver vi kraftfullt att Sverige ska ansluta sig till FN:s konvention om ett globalt kärnvapenförbud och öka ansträngningarna i det internationella nedrustningsarbetet. Vi vill att kärnvapenländerna gemensamt och ömsesidigt nedrustar sina arsenaler.

I dag går dessvärre trenden åt fel håll. De senaste åren har flera viktiga kärnvapenavtal övergetts av kärnvapenländer, samtidigt som flera länder har börjat uppgradera och utöka sina arsenaler. Ambitionerna för nedrustning måste öka dramatiskt för att stoppa denna utveckling.

Sverige var ett av de första länderna att skriva under icke-spridningsavtalet, och Sveriges regering har markerat att vi inte vill ha kärnvapen på svensk mark. Sverige har dock till skillnad från Finland inte lika starkt reglerat i lag att kärnvapen på svensk mark är förbjudet, något som vore önskvärt för att göra den svenska linjen ännu tydligare och svårare att ändra med kort varsel vid eventuella påtryckningar. Sverige bör också likt Nya Zeeland verkställa förbudet genom inspektioner av exempelvis gästande örlogsfartyg, också om Sverige går med i Nato.

Internationell samverkan

Miljöpartiet vill att Sverige fortsätter arbeta för kärnvapennedrustning och för principen om no first use samt att Sverige uttryckligen förbjuder införsel av kärnvapen, både i freds- och i krigstid, i vårt land. Vi vill att Sverige ska verka för ett demokratikrav inom Nato samt att Nato inte ska ha permanenta trupper eller baser på svenskt territorium.

För mer information vill jag hänvisa till Miljöpartiets fantastiska budgetmotion, som tyvärr föll i och med att budgetramarna togs i går.

Ursäkta att jag drog över tiden, herr talman!

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Fru talman! Flera parallella kriser pågår runt om i världen.

Demokratin är på tillbakagång globalt. I spåren av covidpandemin har auktoritära regimer flyttat fram sina positioner och tryckt tillbaka demokratiska krafter.

Världen befinner sig i ett akut klimatnödläge. Nivåerna av koldioxid i atmosfären är högre än de varit på 4 miljoner år. Klimatkrisen innebär redan nu extremväder och torka, vilket gör att människor tvingas på flykt.

Till detta står vi inför en fruktansvärd global svältkatastrof på grund av bland annat höjda spannmålspriser i spåren av Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina.

Vi lever i en tid där fred är något vi måste bygga, bevara och kämpa för.

Miljöpartiet har drivit igenom skärpta regler för svensk vapenexport, bland annat genom införandet av ett demokratikriterium som innebär att vapen inte ska exporteras till diktaturer. Det var ett viktigt steg, men lagstiftningen räcker inte till.

Vi får inte glömma att det inte är Sverige som ska anpassa sin lagstiftning för att möjliggöra export av vapen till skurkstater. Det är de importerande ländernas ansvar att leva upp till Sveriges demokratikriterium. Och det är regeringens ansvar att föra en säkerhets- och utrikespolitik värd namnet. Den svenska vapentillverkningen och vapenexporten får inte urholka arbetet för fred, demokratisering och mänskliga rättigheter i vår omvärld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jag glömde tacka utrikesministern för hans svar tidigare, så jag passar på och gör det nu i stället. Tack så mycket!

USA har riktat skarp kritik mot Turkiet efter oroväckande signaler om att YPD ger upp kampen mot terrorsekten IS på grund av de turkiska attackerna. Från amerikanskt håll uttrycker man oro för att mycket av arbetet med att trycka tillbaka IS riskerar att gå förlorat på grund av Turkiets agerande, vilket i värsta fall skulle kunna leda till att IS åter vinner mark i Syrien. Från Sveriges håll har vi hittills bara hört förståelse och sympati för Turkiets attacker i Syrien trots de stora risker attackerna medför.

När ISP uttalade sig den 30 juni respektive den 30 september om svensk vapenexport till Turkiet hänvisade de dels till den dåvarande regeringens utrikesdeklaration och dels, som Håkan Svenneling pratade om här tidigare, beslutet om det stundande Natomedlemskapet och de förändrade försvars- och säkerhetspolitiska omständigheterna. Mycket har hänt sedan den 30 september, måste jag säga.

Regeringen bär ett ansvar för utrikes- och säkerhetspolitiken och utrikesdeklarationen och har därför genom sitt agerande, sina uttalanden och genom den utrikespolitik man för en direkt inverkan på och ett ansvar för ISP:s beslut. Det finns dessutom, precis som utrikesministern påpekar, en säkerhetsventil i svensk lagstiftning där ISP på eget initiativ kan överlämna ärenden till regeringen för prövning om dessa har principiell betydelse eller är av särskild vikt.

Fru talman! Enligt underlag från Utrikesdepartementet urholkas respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer fortlöpande i Turkiet. Inskränkningarna i yttrande, press- och informationsfriheten fortsätter genom trakasserier av rättslig karaktär, frihetsberövanden, hot och våld mot journalister.

Vi har högt uppsatta standarder för vad som krävs för att ett land ska kunna vara aktuellt för krigsmaterielhandel från Sverige. Det finns gott om länder som lever upp till dessa standarder - betydligt fler än vad som krävs för att vi ska kunna upprätthålla en svensk vapenindustri, som är själva grundtanken med att vi över huvud taget exporterar vapen. Men det är upp till varje land som vill köpa svenska vapen att leva upp till dessa krav. Det är inte Sveriges skyldighet att göra avsteg eller undantag från dessa krav.

Regeringen vägrar fördöma Turkiets attacker på civila med hänvisning till Sveriges intressen, och regeringen vägrar stå upp för folkrätten för att man är rädd för att det får konsekvenser för Sveriges Natoansökan. Varför ska vi då gå med i Nato om det inte handlar om att försvara civilas rätt till liv, om det inte handlar om att försvara folkrätten?

Fru talman! Jag undrar fortfarande vilka åtgärder utrikesministern och regeringen tänker vidta gällande de senaste veckornas upptrappning från Turkiets sida.

Fru talman! Denna interpellation avser som bekant uttalanden som utrikesminister Tobias Billström har gjort angående vapenexport till Turkiet.

För Miljöpartiet är det självklart att vi inte ska exportera vapen till Turkiet eller andra diktaturer och folkrättsbrytande invasionsmakter. Svensk utrikes- och säkerhetspolitik ska inte dikteras av auktoritära regimer. Och vårt förhållningssätt till vår vapenexportlagstiftning ska inte ändras bara för att vi blir medlemmar i Nato.

Utrikesministerns uttalande i Expressen kan tolkas som att regeringen inte har något inflytande över ISP:s bedömning och beslut. Detta stämmer såklart inte. Sverige har visserligen valt att delegera bedömningen till ISP. Men det fråntar inte regeringen ansvaret. Regeringen har alltid ansvar för all svensk vapenexport. Enligt regelverket bör alla kontroversiella frågor lyftas till regeringen, och Turkiet är kontroversiellt.

Sveriges självständiga utrikes- och utvecklingspolitik är särskilt viktig nu när vi befinner oss i en utdragen Natoansökan. Kort efter att det stod klart att Sverige och Finland skulle ansöka om medlemskap ställde Turkiets president Erdogan krav på en förändrad svensk politik för att inte stoppa ansökan. Det är inte en slump att Erdogan använder vår vapenlagstiftning till att sätta press på regeringen. Det är inte heller en slump att han nu fortsätter att sätta press på regeringen i andra frågor, såsom kurders rättigheter.

Fru talman! De senaste veckornas turkiska flygbombningar mot kurdiska mål i Irak och Syrien har krävt ett stort antal dödsoffer, däribland många civila. Den turkiska militären och deras allierade har sedan tidigare visat stor brist på respekt för civila liv, bland annat genom attacker mot bostadsområden där civila har dödats och skadats. Dessa attacker möjliggörs genom vapenexport från Sverige.

Utrikesminister Billström och statsminister Ulf Kristersson har försvarat Turkiets handlingar. Regeringen spelar ett tragiskt högt spel när den väljer att fördjupa banden med denna auktoritära regim och ignorerar de folkrättsbrott den gör sig skyldig till.

I riktlinjerna gällande vapenexport står att "respekt för mänskliga rättigheter och den mottagande statens demokratiska status utgör centrala villkor vid tillståndsprövningen. Ju sämre den demokratiska statusen är, desto mindre utrymme finns för att tillstånd beviljas. Ifall det förekommer allvarliga och omfattande kränkningar av mänskliga rättigheter eller grava brister i den demokratiska statusen utgör det hinder för beviljande av tillstånd."

Freedom House klassar i sitt index Turkiet som icke-fritt. Landet kommer endast upp i 32 poäng på en hundragradig demokratiskala, vilket är i klass med Mali och Algeriet. Det är med andra ord knappast något som kan klassas som en god demokratisk status.

Fru talman! Turkiet tar hela tiden steg i en alltmer auktoritär riktning. Jag undrar om utrikesministern kan säga hur länge detta ska få pågå innan regeringen har någon som helst tanke på att säga nej till vapenexport till Turkiet.

Herr talman! Regeringen skriver själv i sin budget att klimatmålen inte längre kan nås med hjälp av den här politiken. Regeringen säger sig vilja driva en ny typ av miljö- och klimatpolitik, men resultatet av det verkar vara att ta bort majoriteten av alla satsningar som Miljöpartiet drev igenom under åren i regering.

Utöver det verkar regeringens enda politik på området vara ny och dyr kärnkraft. Det minskar inga utsläpp under åtminstone de kommande 10-15 åren.

Vilka av regeringens reformer är det som kommer att sänka utsläppen under nästa år? Eller är det helt enkelt så att regeringen inte har en enda reform som sänker utsläppen? Om statsministern återigen tänker ha utbyggd laddinfrastruktur som enda exempel skulle jag vilja veta hur mycket regeringen räknar med att den satsningen kommer att sänka utsläppen.

Herr talman! Nika Shakarami, Hananeh Kia, Ghazaleh Chelavi, Minu Majidi och Mehsa Mogoi. Det här är några få av de kvinnor som har klivit ut på gatan i solidaritet med Jina Mahsa Amini i protest mot regimens förtryck och med hopp om ett friare liv. Det är namn som nu sörjs av nära och kära på grund av den iranska regimens brutala förtryck.

Vi ser ett stort engagemang runt om i världen och även i Sverige, till stor del drivet av svenska medborgare med rötter i Iran. Det är människor som bär med sig Irans historia och som själva har utsatts, eller har familjemedlemmar som utsätts i detta nu, för den islamistiska regimens brutala övergrepp.

Herr talman! För Miljöpartiet är det en självklar del av den feministiska utrikespolitiken att stå upp för och visa solidaritet med de människor som protesterar i Iran. På EU-nivå har miljöpartister i den gröna gruppen arbetat för att ena Europaparlamentet bakom en stark resolution som kräver att regimen i Iran omedelbart ska stoppa det statligt sanktionerade våldet mot den egna befolkningen och släppa alla dem som arresterats i samband med protesterna.

Människorättsaktivister världen över vittnar om hoppet de får av unga skolflickor som ger den högsta ledaren fingret med livet som insats. Det är i dag kvinnor som leder protesterna och som fortsätter att våga leda protesterna också när deras medsystrar mördas. De leder en feministisk revolution.

Herr talman! Den moderatledda regeringen och dess samarbetsparti gillar att skymfa den feministiska utrikespolitiken genom att kalla den för symbolpolitik. Det beror ju på hur man använder den. För Miljöpartiet är den feministiska utrikespolitiken en utfästelse som förpliktar. I detta avgörande läge i Irans historia måste Sverige använda utrikespolitiken för att sätta ännu mer press på den iranska regimen. Det uppror mot förtrycket som drivs av kvinnor och flickor i Iran kräver att Sverige, EU och övriga omvärlden svarar och aktivt stöttar motståndsrörelsen mot mullorna.

Herr talman! Förutom de utmärkta frågor som Håkan Svenneling och Alireza Akhondi har ställt undrar jag följande. Avser ministern att vid ministerrådet nästa vecka stödja de utökade sanktioner som bland annat Tyskland har arbetat fram mot individer och organisationer som står bakom våldet mot befolkningen i Iran? Avser ministern att arbeta för att EU sätter press på den iranska regimen att släppa alla tusentals fångar som har gripits och riskerar att avrättas? Avser ministern att arbeta för att EU sätter upp det islamistiska revolutionsgardet på EU:s terrorlista? Avser regeringen att agera kraftfullare mot de iranska agenter som förföljer och hotar svenska medborgare? Avser ministern att arbeta för att EU aktivt agerar för distribution och upprättande av kommunikationskanaler till dem som påverkas av nedstängningar av internet i Iran? Avser ministern att agera för att FN tillsätter en oberoende utredning för att ställa dessa MR-förbrytare till svars?

Det är hög tid för Sverige att uppdatera sin Iranpolitik.

Fru talman! Det är lite anmärkningsvärt, för man borde ha sett vad det man bestämmer i EU får för konsekvenser för Sverige.

Det är också positivt att EU betonar vikten av klimatfinansiering från rika länder till fattiga länder. Det är helt centralt att de länder som står för de största historiska utsläppen under COP 27 visar att de är beredda att betala för den skada som redan uppstått på grund av klimatförändringarna, särskilt i fattiga delar av världen.

Tyvärr har medlemsländerna misslyckats att mobilisera de 100 miljarderna US-dollar under de senaste åren, så satsningarna bör vara ännu högre kommande år för att kompensera för det.

Min fråga till statsministern är därför: Vad är regeringens plan för hur Sverige, som är ett rikt land, ska klara sina åtaganden inom klimatfinansieringen och föregå med gott exempel?