Jacob Risberg

Fru talman! Samtidigt som vi ser följderna av Hamas avskyvärda terrordåd och samtidigt som vi ser de fruktansvärda övergreppen på civila i Gaza sker det saker även på Västbanken som inte är direkt relaterade till Israels vedergällning mot Hamas. Det är snarare något som sker i skuggan av Hamas och som följer ett ohyggligt mönster när världen är fokuserad på en enda spektakulär händelse i taget.

Bara timmar efter attackerna den 7 oktober började bosättare på Västbanken att driva bort palestinska herdar och bönder från deras marker. Bilar attackerades med automatvapen, och olivträd har huggits ned, mitt i den ekonomiskt viktigaste delen av året för palestinierna, nämligen olivskörden.

Sedan den 7 oktober har drygt 100 palestinier, varav 32 barn, dödats av israeliska soldater eller bosättare på Västbanken. I byn Wadi al-Seeq greps tre palestinska män av soldater och bosättare, misshandlades, kläddes av och blev urinerade på, alltmedan omvärlden fokuserar på vad som händer i Gaza.

Hamas fruktansvärda attacker, Israels oproportionerliga svar och bosättningarnas de facto fortsatta expansion mitt under brinnande konflikt gör att en tvåstatslösning ter sig alltmer omöjlig.

Fru talman! Nu krävs att Israel stoppar bombningarna och upphör med blockaden så att riktiga humanitära korridorer till Gaza kan upprättas. Det krävs att Hamas och andra grupper omedelbart upphör med raketbeskjutningar och släpper alla i gisslan. Det krävs att samtal på riktigt inleds för en permanent vapenvila. Det krävs också att regionala och globala aktörer agerar kraftfullt för en nedtrappning av våldet och för återupptagna fredssamtal. Och slutligen: Det krävs att ockupationen upphör.

Fru talman! Tack för svaret, utrikesministern!

Principen om skyldighet att försvara kom till efter att världssamfundet varit för långsamt med att agera i tidigare konflikter. Det finns nu en överhängande risk för att man inte förrän konflikten på Gazaremsan eventuellt tar slut kommer att bestämma sig för huruvida krigsbrott har begåtts från den ena eller den andra parten.

Frågan är hur vi kan göra de bedömningarna snabbare, så att världssamfundet kan agera kraftfullt och verkligen se till att redan i dag skydda dem som utsätts för attacker och att man inte väntar på att det här kriget tar slut.

Fru talman! Responsibility to protect - skyldighet att skydda - är en princip som antogs enhälligt av FN 2005. Den bygger på tre pelare. Den första är att varje stat har en skyldighet att skydda sin egen befolkning om den utsätts för krigsbrott. Pelare två handlar om att omvärlden har en skyldighet att hjälpa den stat att skydda sin befolkning när den eventuellt utsätts för krigsbrott. Slutligen har världssamfundet om staten inte själv lyckas skydda sin egen befolkning en skyldighet att gå in och hjälpa till att skydda befolkningen.

Min fråga till Billström blir: Vilket ansvar har världssamfundet för att skydda de civila på Västbanken som nu drabbas av Israels svar gentemot Hamas?

Fru talman! Jag börjar inse att det blir en del upprepning i debatten. Men lördagen den 7 oktober vaknade vi till nyheten att Hamas hade inlett en fruktansvärd terrorattack mot flera mål inne i Israel.

Uppemot 5 000 raketer sägs ha skjutits mot israeliska byar och städer. Men den stora skillnaden mot den tidigare lågintensiva krigföringen mot Israel var att man nu även hade tagit sig in i Israel och öppnat eld mot både militära och civila mål. När helgen fortskred stod det mer och mer klart hur besinningslöst, vansinnigt och bestialiskt dödandet var. Män, kvinnor, barn och äldre hade dödats urskillningslöst, och på en fredlig musikfestival massakrerades minst 260 människor till döds. Som om dödandet i sig inte var nog tog Hamas också med sig drygt 220 israeler som gisslan när de drog sig tillbaka till Gaza.

Den 7 oktober har gått till historien som den dödligaste dagen för israeler sedan staten Israel bildades, med runt 1 400 dödade och drygt 5 000 skadade. Mitt hjärta brast när jag såg hur civila människor misshandlades, dödades och skändades.

Samtidigt visste jag att det här bara var början. Liksom vid tidigare större attacker från Hamas eller den andra terrorgruppen, Islamiska jihad, förstod jag att Israels svar inte skulle låta vänta på sig. Israel har - det vill jag vara tydlig med - en rätt att försvara sig. Men det försvaret måste ske i enlighet med folkrätten och på ett sätt som minimerar antalet civila offer, och vi har sett genom de fyra större krig som har utkämpats i Gaza sedan 2007 att så sällan är fallet.

Sedan Israel inledde sin motattack mot Hamas har minst 7 000 palestinier i Gaza dödats, varav 66 procent är kvinnor och barn - 66 procent! Drygt 18 000 är skadade, och 1 600 personer saknas och förmodas ligga begravda under rasmassor. Omkring 900 av dessa är barn.

Israel har effektivt skurit av elektricitet, tillgång till vatten och drivmedel samt införsel av mat och mediciner. Sedan en vecka tillbaka, när gränsen mot Egypten öppnades, har sammanlagt 74 lastbilar kunnat ta sig in med förnödenheter. Det kan jämföras med de runt 500 lastbilar som passerade in och ut dagligen före den 7 oktober. FN har sagt att minst 100 lastbilar per dag behövs enbart för att klara de mest basala humanitära behoven.

Runt 1,4 miljoner av Gazaremsans drygt 2 miljoner invånare är fördrivna från sina hem. Cirka 45 procent av samtliga bostäder är förstörda eller skadade av Israels bomber.

Fru talman! Israels svar på Hamas fruktansvärda attack är inte längre proportionerligt.

(Applåder)

Herr talman! Öster om Jerusalem, i de ockuperade områdena, lever palestinier och israeler under helt olika förutsättningar vad gäller rörelsefrihet och andra saker. Om en palestinsk och en israelisk ung människa kastar sten på varandra döms de av helt olika domstolar, och de lever under helt olika lagar.

Enligt Romstadgan definieras apartheid som omänskliga gärningar vilka begås i förbindelse med en institutionaliserad ordning av systematiskt förtryck och dominans av en rasgrupp över en eller flera andra rasgrupper.

Frågan är om det sätt som Israel upprätthåller ordningen på ockuperade områden kan anses vara apartheid.

Herr talman! Min fråga riktar sig till utrikesminister Tobias Billström.

I Sverige har vi en lång tradition av samstämmighet i utrikespolitiken. Mänskliga rättigheter och internationell rätt är styrande i vårt agerande och i våra ställningstaganden. Vi följer i mycket stor utsträckning FN:s olika resolutioner eftersom vi vet att de utgör grunden för internationella överenskommelser och i förlängningen fred.

Jerusalems status har länge varit omtvistad. År 1947 kom FN:s medlemsländer överens om att Jerusalem skulle vara en delad internationellt administrerad stad. Men annekteringen 1980 ledde till att världssamfundet valde att flytta sina ambassader till framför allt Tel Aviv. Jerusalems framtida status, där både Palestina och Israel gör anspråk på staden som sin huvudstad, ska avgöras i rättvisa fredsförhandlingar. Det har varit Sveriges officiella politik länge.

Men i somras gjorde Kristdemokraternas riksdagsgrupp en uppmärksammad resa till Israel och framförde att de önskade flytta den svenska ambassaden till Jerusalem.

Min fråga till utrikesministern är därför: Har Sveriges hållning i frågan om Jerusalem svängt?

Fru talman! Om mindre än ett år röstar EU:s medborgare i frågor där EU har kommit att spela en alltmer betydande roll, framför allt gällande miljön, klimatet och det vi ska prata om i dag, det vill säga EU:s säkerhets- och utrikespolitik.

EU:s gemensamma utvecklings- och utrikespolitik ska gynna ett EU som kan vara en tongivande röst för folkrätt och mänskliga rättigheter. Vi ska möta en alltmer polariserad värld med demokratiskt samarbete och alliansbyggande för att försvara en regelbaserad världsordning, demokratiska normer och principer med grund i mänskliga rättigheter. Utrikes- och säkerhetspolitiken ska vara jämställd och inkluderande. Den ska fokusera på konfliktförebyggande arbete, fredsbyggande, civilförsvar, bistånd, fattigdomsbekämpning, rättvis handel, medling och diplomati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Den europeiska säkerhetsordningen är under attack. Rysslands invasion av Ukraina gör att säkerhetsläget försämrats dramatiskt i vårt närområde. Ukraina, ett demokratiskt land i Europa, har blivit invaderat av det auktoritära Ryssland som försöker frånta ukrainarna deras rätt till frihet och självbestämmande.

Fru talman! Putins anfallskrig mot Ukraina är ett fruktansvärt brott mot folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Putin skyr inte attacker mot civila mål helt i strid med krigets lagar. Putins krigföring har också redan nu resulterat i att miljontals människor tvingats på flykt, antingen inom Ukrainas gränser eller till närliggande länder, däribland Sverige.

Vi ser hur geopolitiska spänningar och bränsle- och matpriser har stigit globalt som följd. Nu mer än någonsin behöver världen kraftsamla för att tillsammans möta utmaningarna. EU är vårt viktigaste forum för internationellt samarbete.

Det är bra och nödvändigt att västvärldens reaktion på Putins vidriga anfallskrig har varit kraftfullt, men vi måste också hålla ut. Putin räknar med att vi kommer att tröttna och att vårt motstånd trappas ned. Vi kan inte slå oss till ro.

Det finns mer att göra för att strypa Putins krigskassa. Vårt beroende av olja och gas har konsekvenser. För samtidigt som vi stöttar Ukraina med vapen och pengar fortsätter vi som land att köpa rysk fossilenergi. Detta sker snart ett år efter att riksdagen röstade igenom att vi skulle stoppa importen av rysk olja och gas. EU måste också snarast stoppa importen av rysk energi.

Ryssland är ett land som måste betecknas som en internationell sponsor av terrorism. Detta förhållande blir mycket tydligt när verksamheten hos privata militära företag granskas. Wagnergruppens närvaro i Mali, Libyen och Syrien såväl som i Ukraina har lett till förstörelse av kulturarv kopplat till religiösa och kulturella objekt. Det finns en tydlig koppling till trafficking, smuggling av militär materiel och kulturföremål, penningtvätt och därmed transnationell brottslighet.

De konventioner som kränks av Wagnergruppen är bland annat FN-stadgan, deklarationen om mänskliga rättigheter, deklarationen om försvar av mänskliga rättigheter, konventionen mot finansiering och understödjande av terrorism, konventionen om tortyr och grymhet, konventionen om inhuman behandling och bestraffning, respekten för krigets lagar och Genèvekonventionen om behandling av krigsfångar.

EU och världssamfundet kan göra mycket mer för att tydligt stämpla detta konglomerat av företag och organisationer för vad de är, nämligen terrorister. Det enda rimliga är att beteckna Wagnergruppen och övriga internationellt aktiva ryska militära företagskonstellationer som terroristorganisationer.

Fru talman! Ockupationen av Palestina och den diskriminering av palestinier som råder är grundorsaken till våldsamheterna som föder extremerna på båda sidorna av konflikten. Det är civila i Palestina och Israel som betalar priset med sina liv för ett cyniskt maktspel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

Det är pinsamt att se hur EU i dag hanterar Israel och dess förtryck mot palestinier. EU är närmast osolidariskt i sin tystnad. Vi accepterar att om två tolvåriga pojkar - en palestinsk och en israelisk - kastar sten mot varandra på ockuperat område hamnar det palestinska barnet i militärt häkte och ställs inför en militärdomstol utan insyn, medan den israeliske pojken skulle prövas i en civil israelisk domstol - om han ens skulle prövas eftersom han är minderårig och därför med all sannolikhet släpps.

Vi accepterar att en palestinsk familj som har bott i samma by i flera generationer blir hemlös när deras hus rivs för att ge plats åt ytterligare en bosättning så att en israelisk familj, i strid med folkrätten, ska kunna flytta in.

Vi accepterar att israeliska matvaror och andra produkter som producerats på ockuperat område importeras till EU skattefritt, i strid med EU:s egna regler, samtidigt som palestinska varor stoppas och kontrolleras av Israel och sporadiskt tillåts exporteras. Det gör det så oförutsägbart och dyrt för palestinska företag att många ger upp möjligheten att exportera.

Vi accepterar ökat våld och utomrättsliga avrättningar på palestinier på Västbanken där israelisk militär och bosättare undgår rättslig prövning.

Det yttersta ansvaret för att avsluta konflikten fredligt vilar på Israel som ockupant och militärt överlägsen part. En mer aktiv och realistisk europeisk strategi skulle fortfarande kunna göra skillnad. Sverige och resten av det internationella samfundet har ett ansvar för att sätta press på Israel och inte blunda för den israeliska bosättningspolitiken som tillsammans med olagliga vräkningar av palestinska familjer strider mot internationell humanitär rätt, underminerar tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå.

Miljöpartiet vill att Sverige trycker på för att EU i handling ska visa att man menar allvar med kritiken mot ockupationen och bosättningspolitiken samt uppmaningarna till Israel att avstå från alla handlingar som undergräver en lösning.

Associeringsavtalet mellan EU och Israel ger EU ett kraftfullt verktyg att sätta press på Israel att respektera folkrätten och de mänskliga rättigheterna. Vi anser att regeringen som företrädare för Sverige dels bör motsätta sig att EU fördjupar sitt samarbete med Israel på något område, dels bör arbeta för att EU ska suspendera det nuvarande associeringsavtalet så länge Israel inte avvecklar bosättningarna och vägspärrarna på ockuperat område, avbryter blockaden av Gaza och river muren inne på Västbanken.

För att sätta ytterligare press på Israel att engagera sig i fredsprocessen och upphöra med den apartheidliknande behandlingen av palestinier genom bland annat tvångsförflyttningar, konfiskering av mark och utomrättsliga avrättningar anser vi att regeringen bör ta initiativ till att EU ska införa sanktioner mot Israel och att sanktionerna ska omfatta ett vapenembargo. Att strypa vapentillförseln är ett effektivt påtryckningsmedel, och ett vapenembargo mot Israel skulle också bidra till jämbördighet mellan parterna i konflikten eftersom det i dag inte förekommer någon vapenexport från EU till palestinska företrädare.

Herr talman! Jag läste nyligen i DN att kostnaden för den miljöförstöring som orsakats av Rysslands anfallskrig mot Ukraina enligt uppskattning just nu ligger på 500 miljarder kronor. Att attackera miljön är att attackera människor. Det som pågår i Ukraina är ekocid. Det saknas i dag en effektiv internationell lagstiftning som ger juridiska möjligheter att utkräva ansvar för storskalig miljöförstöring som orsakar allvarliga eller långvariga skador.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Verksamheten i Europeiska unionen under 2022

För att motverka den utbredda straffriheten för miljöbrott och förstörelsen av livsmiljöer av internationellt intresse behövs ett globalt verktyg med vidsträckt jurisdiktion för att kunna utreda, lagföra och utkräva ansvar för ekocid. Vi anser därför att regeringen bör utreda möjligheten att få till stånd en internationell lagstiftning mot ekocid, företrädesvis genom att lägga till ekocid som brott i Romstadgan.

Herr talman! Jag stöder självklart samtliga våra reservationer i betänkandet, men för tids vinning yrkar jag bifall enbart till reservation 15.

Jag önskar alla mina kollegor en glad sommar.

(Applåder)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Under lång tid har EU arbetat med att få till stånd ett handelsavtal med Östafrikanska gemenskapen, ett avtal som i dag med all sannolikhet skulle bidra till att legitimera bland annat regimen i Uganda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

I ljuset av att stödet till Afrika nu riskerar att skäras ned kraftigt i regeringens slakt av biståndet vill jag fråga: Kan biståndsministern i stället tänka sig att öka det ekonomiska stödet till de organisationer som arbetar med att stärka hbtqi-personers rättigheter och dem som arbetar rättsligt med att försöka överklaga Ugandas nya fruktansvärda lagstiftning?

Fru talman! Min fråga riktar sig till bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell. Både jag och mina två praoelever Alvin och Leo, som har hjälpt mig med dagens fråga och som sitter på läktaren här i dag, och många andra runt om i världen har blivit djupt bedrövade och upprörda av den nya, skrämmande lagstiftningen i Uganda, som bland annat kan innebära dödsstraff för homosexuella.

Biståndsministern har twittrat att regeringen nu ska se över den nya lagen och bedöma hur regeringen bäst kan arbeta för en förändring. Statsrådet nämner också att han har framfört kritik till Ugandas regering, men kritik uppfattas ofta som enbart tomma ord om den inte följs av handling.

Min fråga till ministern är därför: Hur ämnar regeringen arbeta för en förändring som i stället stärker hbtqi-personers rättigheter och trygghet i Uganda?

Herr talman! Min fråga riktar sig till kulturministern.

Förra veckan deltog kulturministern vid EU:s ministerrådsmöte tillsammans med övriga kulturministrar. Statsrådet sa då att det svenska ordförandeskapets fokus på medie- och kulturområdet är frihet. Under mötet antogs rådsslutsatser om utsatta och fördrivna konstnärer. Slutsatserna innehåller bland annat uppmaningar till medlemsstaterna att verka för stärkt stöd till hotade konstnärer på flykt och att öka ambitionerna när det gäller exempelvis residensbostäder och nödresidens. Samtidigt ser vi oroväckande tendenser i Sverige; exempelvis börjar kommuner dra sig ur fristadssystemet.

Min fråga är: Vad planerar kulturministern för insatser framåt för att stärka och utveckla Sveriges arbete på detta område, så att vi lever upp till rådsslutsatserna och ökar stödet och skyddet till hotade och förföljda konstnärer och författare?

Herr talman! Jag vill försäkra ledamoten om att Miljöpartiet såklart står bakom allt stöd som Sverige kan ge till Ukraina. Det finns också en anledning till att Miljöpartiet gick ut och sa att vi vill höja biståndet till hela 1,25 procent av bni. Vår långsiktiga politik är att se till att ge ännu mer pengar i bistånd, just för att man inte ska behöva flytta över pengar från ställen där de också behövs. Just nu pågår till exempel en fruktansvärd svältkatastrof på Afrikas horn som drabbar inte bara miljoner utan hundratals miljoner människor. Med tanke på de nya, höga matpriserna i hela världen finns det ett enormt behov.

Vi ska definitivt fortsätta stödja Ukraina allt vad vi kan, men vi får inte glömma att det finns en annan värld omkring oss också. FN är stora aktörer, och där kommer det svenska kärnstödet nu att skäras ned ganska kraftigt av regeringen.

Herr talman! Jag håller med om mycket av det som Margareta Cederfelt säger. Det är absolut viktigt att se över vad Sverige ger pengar till. Vi har fått några signaler från regeringen, och det blir intressant att se den stora reformagendan gällande biståndet när den presenteras. Vi har hört att väldigt mycket av biståndet ska fokuseras på och flyttas till närområdet, framför allt Ukraina. Det innebär att pengarna måste tas någon annanstans ifrån.

Vi har också hört att det ska fokuseras mycket på humanitärt bistånd. Det är jätteviktigt med humanitära insatser, men de innebär också att man tar mycket pengar från där biståndet har allra störst långsiktig effekt, det vill säga i uppbyggandet av demokratiska stater och demokratiska organisationer. Om pengarna inte tas från det övriga biståndet, varifrån ska de då tas nu när det skärs ned på så mycket och bistånd flyttas från både Afrika och Latinamerika över till vår närregion?

Herr talman! För länge sedan i en galax långt, långt borta - eller åtminstone några mil bort och på flera platser runt om på vår egen planet kämpar olika folk för rätt till självbestämmande, rätt till demokrati och rätt till liv. De kämpar med samma övertygelse och beslutsamhet som ewoker på Endors måne slåss mot imperiet.

Mänskliga rättigheter ska såklart gälla oavsett kön, ålder eller om man tillhör en minoritet eller ett urfolk. De ska gälla oavsett språk, tro, sexuell läggning eller hudfärg. FN:s deklaration om mänskliga rättigheter är just universell. Det innebär att de är lika giltiga oavsett om man bor i Sverige, Turkiet eller Västsahara, oavsett om man bor på jorden, på Tatooine eller i de yttre territorierna.

Herr talman! Under lång tid har vi på jorden lyckats arbeta tillsammans för att minska sjukdomar, fattigdom och hunger. Vi har gjort stora framsteg vad gäller rätten till utbildning, särskilt för flickor, yttrandefrihet, mödravård och sexuella rättigheter. Och vi har gjort framsteg med växande ekonomier.

Men på senare år har en del trender vänts i fel riktning. Coronapandemin har lett till ökad fattigdom. En hel generation av barn har missat år av utbildning, och hungern har ökat till följd av torka och missväxt på flera ställen. Och Rysslands oprovocerade och folkrättsvidriga attack på Ukraina, likt imperiets attack på Alderaan, har lett till högre mat- och energipriser globalt och till kraftig inflation, som bidragit till ökad barnfattigdom och ökande klyftor även i Sverige.

Som om dessa negativa trender inte var illa nog har vi sett att allt fler regimer runt om i världen gått över till den mörka sidan och blivit alltmer auktoritära. Det handlar om inskränkningar vad gäller yttrandefrihet, hbtqi-rättigheter, tillgång till sjukvård och även tillgång till utbildning.

Nu mer än någonsin krävs det att vi är en stark röst som står upp för mänskliga rättigheter, humanitära principer och fredlig utveckling. Men då väljer vår regering att lägga ned vår feministiska utrikes- och utvecklingspolitik och skära ned kraftigt på och lägga om biståndet. Den biståndsbudget som finns kvar riktas till stor del om till vårt närområde och bort från det långsiktiga uppbyggandet av demokratiska samhällen runt om i världen.

De av världens länder överenskomna globala utvecklingsmålen, särskilt målen om jämställdhet och fredliga och inkluderande samhällen, riskerar med regeringens nedskärningar och förändrade biståndspolitik att missas lika grovt som vi vet att imperiets stormtroopers missar sina mål.

Herr talman! I utskottet kivas vi ofta om politiken. Och inom just utrikespolitiken blir det ofta diskussioner om nyanser. Men i en fråga står vi i dag eniga. Det är jag mycket glad för. När det kommer till Iran, dess regim och revolutionsgardet, som ibland överträffar till och med The First Order i sin grymhet och repression av befolkningen, är vi enade om att försöka få en enighet inom EU om en terrorklassning av IRGC. Det är ett viktigt steg för att kunna få till ännu kraftfullare sanktioner som riktar in sig på just de personer som ansvarar för utvecklingen i Iran.

Herr talman! Då robotar och droider inte är välkomna att hålla anförande i riksdagens talarstol blev jag tvungen att be C-3PO, eller snarare hans kusin Chat GPT, att sammanfatta det viktigaste inför denna debatt. Här följer alltså droidversionen av mitt anförande.

"Herr talman, åhörare och republikens senatorer! I dag debatterar vi Utrikesutskottets betänkande UU15 - en resa till avlägsna galaxer, där Sveriges utrikespolitik kämpar för att upprätthålla rättvisa och frihet i en tid av ökande spänningar och hot.

Precis som i Star Wars, möter vi också i vår verklighet konflikter och hot från ondsinta krafter - från Rysslands aggression mot Ukraina till utmaningar i Afrika och på andra platser i världen. Men vi kan inte svika våra allierade, precis som Rebel Alliance inte kunde svika varandra när de stod inför det ondskefulla Imperiets makt. Vi måste samarbeta tillsammans, med EU och andra länder, för att stärka vår allians och upprätthålla fred och stabilitet.

Betänkandet rekommenderar att Sverige bör vara en aktiv aktör i EU:s sanktionsregim mot Ryssland, precis som när rebellerna gick i krig mot Imperiet. Vi måste försvara de demokratiska principerna och internationell rätt, och visa att vi inte kommer att backa ner från dessa värderingar.

Precis som Jedis använde kraften för att bekämpa mörkret, så måste vi använda vår makt och inflytande för att hjälpa de som lider i Afrika och andra delar av världen. Betänkandet betonar vikten av att fortsätta stödja utvecklingen i Afrika genom humanitärt bistånd och ekonomiskt samarbete, och det är en uppgift som vi måste ta på oss för att bygga en mer rättvis och fredlig värld.

Vi måste också vara modiga och stå fast vid våra värderingar, precis som Luke Skywalker stod fast vid sin tro på Kraften och bekämpade det onda Imperiet. Betänkandet uppmanar till att fortsätta att utveckla samarbetet med både USA och Kina, trots de utmaningar som finns. Vi måste hålla oss engagerade i internationella frågor och försöka bygga broar mellan olika länder och regioner.

Så låt oss stå enade, precis som rebellerna, i vår kamp för rättvisa och frihet. Låt oss kämpa mot det onda och ta upp utmaningen att upprätthålla fred och stabilitet i vår värld. Betänkande UU15 är vår karta, vårt ljus i mörkret, och vi måste följa den för att säkerställa en trygg och fredlig framtid. Må kraften vara med oss alla."

Det var allt från droiden.

Herr talman! Jag ville få in något om att vi kan förledas att tro att det är Ulf Vader som styr i vår galax men att vi alla innerst inne vet att det är kejsare Åkesson som drar i trådarna. Men min politiskt sakkunnige tyckte att det nog var på gränsen.

Hur som helst - jag bakom samtliga av Miljöpartiets reservationer givetvis står. Men för tids vinnande jag bara reservation 8 yrkar på. I have spoken.

(Applåder)

Herr talman! Utskottet har behandlat en rad motioner som rör Sveriges internationella samarbeten. Vi i Miljöpartiet anser att Sveriges internationella samarbeten är avgörande för att möta klimatkrisen, bekämpa fattigdom och värna mänskliga rättigheter. Vi vill att Sverige ska förvalta det förtroende som Sverige har för att driva på för fred och demokrati och vara en stark röst för rättvisa, fred och hållbar utveckling i världen.

Jag kommer i mitt anförande att beröra situationen i Israel och Palestina och i Västsahara.

Till att börja med vill jag säga följande: Jag saknar den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken. Vi ser att hoten ökar och att kränkningarna av demokratiska och mänskliga rättigheter fortsätter i en rad länder i världen. I takt med att klimatet förändras ökar också spänningar och konflikter som handlar om tillgång till vatten, mat och mark. Det är enorma utmaningar vi står inför. Regeringen vill hellre fokusera på handel, på villkorat och kraftigt sänkt bistånd och på att låta utländska despoter sätta villkor för yttrande- och demonstrationsfriheten i Sverige, inklusive i Sveriges egen riksdag.

Herr talman! Den 28 mars stod utrikesminister Billström i denna kammare och kallade Israel för en levande demokrati.

"Israel är en levande demokrati. EU:s och Sveriges goda relationer med Israel grundas på gemensamma värderingar som demokrati och respekt för rättsstatens principer. Vi utgår från att rättsstatens principer fortsatt kommer att respekteras i Israel."

Sedan dess har situationen i Israel eskalerat, och Netanyahus regering har bytt ut en galen reformagenda med en ännu galnare idé: att införa en privat milis. Det börjar bli rätt tröttsamt, men vi undrar verkligen hur den moderatledda regeringen förhåller sig till definitionen av demokrati, eller om det är ett sätt att undvika att markera när regeringar som Sverige samarbetar med kränker rättsstatens principer och mänskliga rättigheter.

Den svenska regeringen och EU behöver markera hårdare mot Israel för att deeskalera situationen. Både israeler och palestinier har rätt till frihet, utveckling och trygghet inom säkra och erkända gränser. Och samtalet om vägen dit behöver bidra till en fredlig lösning. Miljöpartiet stöttar Palestinas rätt att existera och tvåstatslösningen i enlighet med 1967 års gränser.

Miljöpartiet står bakom utskottets bedömning att alla frågor om slutlig status, inklusive Jerusalems status, måste lösas genom förhandlingar mellan parterna och inte genom ensidigt agerande. Israel måste respektera internationell rätt och på allvar försöka hitta vägar framåt för en tvåstatslösning, i stället för att fortsätta expandera sina bosättningar på palestinsk mark. Det räcker inte att hänvisa till att Israel är en demokrati och att vi får hoppas på det bästa. Det är en tandlös utrikespolitik som regeringen för.

Herr talman! Lika tandlös är den tystnad som råder i frågan om Västsahara. Marockos ockupation av Västsahara har fått fortgå utan större protester från omvärlden. Det är nu hög tid att världssamfundet tar sitt ansvar i Västsahara och ser till att den folkomröstning som parterna enades om för över 30 år sedan kommer till stånd och att västsaharierna därigenom får utöva sitt självbestämmande över Västsaharas framtida status.

Internationella relationer m.m.

Sverige kan inte ensamt ansvara för att folkomröstningen genomförs. Men Sverige har ett högt förtroende i regionen genom ett långvarigt och genomtänkt bistånd i kombination med ett principfast ställningstagande för folkrätten och mot ockupationen. Med stöd av detta höga förtroende anser vi att regeringen bör agera aktivt för att skynda på processen för en folkomröstning i Västsahara.

Ett erkännande skulle sätta mycket stark press på Marocko att komma vidare i fredsförhandlingarna. Sverige bör erkänna Västsahara och arbeta för att fler EU-länder gör detsamma. Erkännanden från EU-länder är en viktig pusselbit, och ett svenskt erkännande skulle sända en viktig och tydlig signal till omvärlden och den frihetsrörelse som tror på fred och en demokratisk utveckling i regionen.

Herr talman! Medan vårt och Europas fokus ligger på kriget i Ukraina - och missförstå mig rätt, Ukraina behöver allt stöd det kan få av oss - flyttar Israel samtidigt fram sina positioner på de ockuperade områdena, ännu fler bosättningar byggs och våldsamheter mot civilbefolkningen ökar, och Marocko fortsätter samtidigt att fiska i västsahariska vatten, att utvinna värdefulla mineraler ur västsahariska gruvor och att neka västsaharierna rätten till sitt land och självbestämmande. Lidandet hos palestinier och västsaharier råkar inte vara mindre bara på grund av att det pågår ett fruktansvärt krig i vårt närområde.

Internationella relationer m.m.

Herr talman! Jag stöder givetvis samtliga av Miljöpartiets motioner och reservationer på området, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 3.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 april.)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Internationella relationer m.m.

Fru talman! Tack för anförandet, Magnus Berntsson!

Jag hörde att ni har fattat ett kongressbeslut om att ni ska jobba för att Sverige ska erkänna Jerusalem som Israels huvudstad.

Det finns två stater som gärna vill se Jerusalem som sin huvudstad. Det finns ett FN-beslut på att det ska finnas internationell närvaro i väntan på ett formellt fredsavtal där man gemensamt beslutar om var huvudstäderna ska ligga. Palestinierna vill också ha Jerusalem som huvudstad.

Jag undrar om Kristdemokraterna har funderat någonting på var ni har tänkt att Palestinas huvudstad ska vara i framtiden.

Fru talman! Det har nu gått mer än ett år sedan Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Tusentals liv har gått till spillo, familjer har slagits sönder och miljontals människor har tvingats på flykt, inom Ukraina men även till resten av Europa. Infrastruktur och byggnader har bombats sönder, och Putins armé har urskillningslöst attackerat civila mål, inklusive skolor och sjukhus.

Det brukar sägas att sanningen är krigets första offer, men det stämmer inte längre. I dagens uppkopplade samhälle med en kamera i var mans mobiltelefon dokumenteras krigets fasor och de krigsbrott som Putin och hans nickedockor gör sig skyldiga till. De kommer att ställas till svars. Frågan är bara hur snart.

Nej, ett krigs första offer är inte längre sanningen. Det är inte heller enbart alla de hundratusentals dödade och skadade. Det är de osynliga värdena som offras först - jämställdheten, yttrandefriheten, mänskliga fri- och rättigheter, kulturen, allt det som bär upp demokratin, allt det som är samhällets kärna och hjärta.

Fru talman! När vi pratar om stödet till Ukraina har vi nästan uteslutande pratat om det militära stödet. Vilken sorts pansarskott ska vi skicka? Vilka stridsvagnar? Är vi beredda att skicka svenska Jas-plan? Dessa frågor är såklart mycket viktiga och kan vara avgörande för hur snart vi kan få se ett slut på kriget. Men jag vill i dag även lyfta det andra stödet, stödet som inte väcker tidningsrubriker men som är nog så viktigt för att upprätthålla det ukrainska samhället och dess motståndskraft.

När kriget en dag är över vill vi se ett Ukraina som snabbt står på egna ben, som snabbt byggs upp både ekonomiskt och strukturellt och som är på god väg att bli medlem i EU. Resan dit är lång, men ju mer vi satsar nu på att upprätthålla demokratiska institutioner och tryck- och yttrandefrihet, arbeta mot korruption och stödja demokratibärare och kulturarbetare, desto snabbare och enklare är resan då.

Fru talman! I helgen skrev Mustafa Can en gripande artikel i Svenska Dagbladet om den ukrainske rockstjärnan och författaren Serhij Zjadan, som nu blivit något av en nationalhjälte. Zjadan menar att den ryska invasionen också är ett kulturkrig: Förutom civila, förlossningskliniker, sjukhus, ambulanser och skolor attackerar den ryska armén också kyrkor, teatrar, gallerier, museer, bibliotek och historiska monument. Målet: att utplåna allt det som format och formar ukrainarna till vad de är.

Jag citerar ur artikeln: "När ett krig bryter ut går 'tiden av'. Framtiden sträcker sig på sin höjd till nästa morgon. Varje andetag sker med ansträngning. Med skräcken och döden som vardaglig fond splittras språket."

Fru talman! Ryssland söker med precision och med ideologisk drivkraft utplåna Ukraina, som land och som kultur. Teatrar, museer och monument har inte bara råkat förstöras utan har varit direkta måltavlor för Rysslands aggression.

Kulturen och det fria ordet har en stark och viktig roll för våra samhällen och för våra tankar. Under den pågående invasionen bidrar kulturen, ordet, sången och berättandet till styrka och gemenskap. Därför är det inte märkligt att Ryssland gör vad de kan för att förminska och förstöra den ukrainska kulturen.

Det är också därför det är så viktigt att vi redan nu börjar planera för återuppbyggnaden av Ukrainas kulturliv och kulturarv, samtidigt som vi behöver fortsätta att stötta de konstnärer, författare och fria kulturskapare som fortsätter att verka - både de som är på flykt här i Sverige och de som fortsatt befinner sig i Ukraina. Vi måste stödja det fria ordet i form av fria medier i Ukraina, vi måste stödja demokratiska institutioner och vi måste stödja den ukrainska kulturen.

Fru talman! Vi behöver ha kraftfullare sanktioner mot Ryssland. Men det räcker inte. Vi måste också stoppa fossilberoendet och stoppa importen av rysk gas och ryskt uran till Europa. Samtidigt som vi har ökat sanktionerna mot Ryssland göder nämligen Europas fossilberoende kriget i Ukraina, och Sverige fortsätter att importera rysk gas - detta snart ett år efter att riksdagen röstade igenom att stoppa importen av rysk olja och gas. Det är pengar som går rätt in i Putins krigskista. Det är oacceptabelt. Vi kan inte med ena handen sätta in sanktioner och med andra handen stödja Putin genom att fortsätta att bidra till hans krigskassa.

Nu visar det sig även i dagarna att Ungern har säkrat nya gasleveranser från Ryssland. Det är både mycket upprörande och anmärkningsvärt. Det är förvånansvärt tyst från regeringens sida i denna fråga. Sverige behöver som ordförandeland i EU göra mycket mer för att driva denna fråga. Importen av olja, gas och kärnbränsle från Ryssland måste upphöra nu!

Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag saknar initiativförmågan hos den svenska regeringen, och jag saknar proaktiviteten hos utrikesministern.

Att enbart förhålla sig till avtal som parterna själva har ingått räcker inte. Det är en metod som EU och Sverige har lutat sig mot under de senaste decennierna, och den duger inte längre.

Ockupationen av Palestina och den diskriminering av palestinier som råder är grundorsaken till våldsamheterna som föder extremerna på båda sidor av konflikten. Det är civila i Palestina och Israel som betalar priset med sina liv för ett cyniskt maktspel.

Den senaste tidens uttalanden från högerextrema företrädare för Netanyahus koalitionsregering leder till upptrappad stämning, och den svenska regeringen och EU behöver markera hårdare mot Israel för att deeskalera situationen. Både israeler och palestinier har rätt till frihet, utveckling och trygghet inom säkra och erkända gränser, och samtalet om vägen dit behöver bidra till en fredlig lösning.

Miljöpartiet stöttar Palestinas rätt att existera och tvåstatslösningen enligt 1967 års gränser. Israel måste respektera internationell rätt och på allvar försöka hitta vägar framåt för en tvåstatslösning i stället för att fortsätta expandera sina bosättningar på palestinsk mark.

Jag vill avsluta med att än en gång tacka Johan Büser för att frågan är uppe här i dag. Jag ser fram emot ett tydligt svar från utrikesministern om vilka nya initiativ som regeringen och Sverige som EU-ordförande avser att ta som svar på den snabbt ökande utbyggnaden av bosättningar och de ökande våldsamheterna.

Herr talman! Först och främst tack, utrikesministern, för svaret, och tack, Johan Büser, för din interpellation!

I dag är sjätte dagen under ramadans fastemånad, och på söndag inleds pesach, den judiska påsken. Människor i Israel och Palestina förbereder sig för ledighet och festmåltider men även på upptrappat våld.

Många faktorer pekar nu på att det i år finns en ännu högre risk för att våld i det ockuperade östra Jerusalem och på Västbanken kan eskalera inför de stora högtiderna som kommer att sammanfalla i år på samma sätt som de två senaste åren.

Netanyahus högerextrema regeringskoalition driver just nu Israel genom en konstitutionell kris. Den israeliska regeringens antidemokratiska initiativ har sina rötter i ockupationen av Palestina, Israels kontroll över och fördrivande av palestinier och det ständiga militära styret och de facto-annekteringen av ockuperad mark. Därför är Johan Büsers fjärde fråga särskilt angelägen, nämligen om utrikesministern avser att ta några initiativ med anledning av den ökande utbyggnaden av de illegala bosättningarna och nya beslut om israelisk annektering av ockuperad mark.

Vi ska komma ihåg att utbyggnaden och ockupationen inte bara drabbar palestinierna utan också innebär förstörande av infrastruktur, förstörande av skolor och förstörande av byggnader som ofta finansierats av EU och Sverige.

Israels åtgärder på den ockuperade Västbanken och i östra Jerusalem har under den senaste tiden - ett och ett halvt år - blivit mer frekventa och aggressiva. Israel har inlett och genomfört vad israelerna anser vara förebyggande och bestraffande operationer. En markering på vägen var Operation Break the Wave i mars 2022, som innebär frekventa arméräder som genomfördes som svar på ensamvargars attacker från palestinier i Israel mot israeliska soldater och bosättare på Västbanken. Operationen har katalyserat ilska bland palestinier i de ockuperade områdena.

År 2022 sågs den högsta palestinska dödssiffran på Västbanken sedan den andra intifadan för två decennier sedan, och 2023 är på väg att bli ännu blodigare eftersom palestinska medlemmar av väpnade grupper möter intrången med hårdare motstånd och blir alltmer inriktade på dödande. Attacker av enskilda palestinier på israeler, vilket arméns räder skulle stävja, har i stället tagit fart.

Det yttersta ansvaret för att avsluta konflikten fredligt vilar såklart på Israel som ockupant och militärt överlägsen part. En mer aktiv och realistisk europeisk strategi skulle i detta läge kunna göra skillnad. Sverige och resten av det internationella samfundet har ett ansvar för att sätta press på Israel och inte blunda för den israeliska bosättningspolitiken, som tillsammans med olagliga vräkningar av palestinska familjer strider mot internationell humanitär rätt, underminerar tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå.