Elisabeth Thand Ringqvist

Fru talman! Jag börjar med att upprepa det som jag sagt tidigare år i denna debatt: Regeringen måste göra en genomgång av de statligt ägda bolagen för att besluta vilka som ska säljas och vilka som bör vara kvar i statlig ägo.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag yrkar därmed bifall till reservation 1 i beslutspunkt 2.

Bolagsportföljen är i dag värd 820 miljarder och delar ut 22 miljarder. Det är svårt att på portföljnivå få en uppfattning om staten är en bra eller dålig ägare givet blandningen av bolag. Om man studerar de två största, som står för en tredjedel av den vinst som delas ut, ser man ändå att de inte är några utdelningsmaskiner, som affärspressen brukar skriva.

LKAB och Vattenfall ska faktiskt dela ut 40-70 procent, enligt de ägardirektiv som regeringen står bakom.

LKAB delar ut drygt 7 miljarder av sina 15 miljarder. Det är i alla fall hälften av årets vinst. Men man kan konstatera två saker.

Avskrivningar och avsättningar ökade väldigt mycket under förra året. Det är ett klassiskt sätt att minska utdelningen om man inte vill att det ska synas att man har så mycket utdelningsbar vinst.

LKAB har ungefär 100 miljarder i utdelningsbar vinst. Det är årets vinst och tidigare uppskjutna vinstmedel hopräknat.

Vattenfall, då, hur ser det ut för dem? De har ett resultat på drygt 10 miljarder. De delar ut 4 miljarder. Det är faktiskt under ägarens riktlinjer.

Vattenfall omsätter nästan 300 miljarder och delar ut 4 miljarder. Är det rimligt? Bolag med jämförbar omsättning delar ut dubbelt så mycket.

Jag är fullt medveten om att de här bolagen ska investera mycket och behöver spara en del av utdelningsmöjligheterna. Men de ska alltid investera i en ny grundnivå. De ska flytta en stad - ja, det kanske de inte ska göra så många fler gånger - och bygga nya energikällor. Men det betyder ju inte att de ständigt ska spara sina vinstmedel och lägga pengar på hög.

Det finns många fördelar med att vara ett noterat bolag. Det finns en hel del nackdelar också. Men noterade bolag nagelfars av analytiker. Analyserna känns inte alltid rättvisa, ska jag villigt erkänna, men de skapar transparens. Det finns väldigt få analytiker som tittar på de statliga bolagen. Det finns några eftersom några av våra statliga bolag har obligationer upptagna, men de är väldigt få.

Jag argumenterar absolut inte för att sälja LKAB och Vattenfall. Tvärtom är det bolag som vi ska ha kvar i statlig ägo. Min poäng, fru talman, är att genomgången av den statliga portföljen inte bara ska handla om vilka bolag som ska säljas utan också vara en jämförelse med andra bolag av samma typ så att vi vet om dessa enorma bolag förvaltas på ett klokt sätt.

Fru talman! Det är bra att regeringen nu har börjat städa. Bilprovningen är såld, vilket var tanken när vi i alliansregeringen jobbade med avregleringen av marknaden. Sveaskog har äntligen sålt sitt innehav i Setra, och SAS har hittat en ny långsiktig ägare.

Skattebetalarna ska inte längre betala för att några ska få spela på kasino. Enligt den senaste tillgängliga siffran subventionerar vi dem med hela 165 miljoner kronor, så det är bra att det förslaget kommer till kammaren inom kort.

Men det finns mer att göra. Förra året gick 13 bolag med förlust. Även om man räknar bort SAS stod Postnord för en förlust på en halv miljard och övriga 11 bolag för en halv miljard.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Några av dessa bolag har inget samhällsuppdrag. Det är klart att bolag med samhällsuppdrag har lite problem mellan åren med nollresultat. Men det finns bolag som omedelbart borde utvärderas för att eventuellt säljas.

Lernia har vi pratat om. De konkurrerar uppenbart med privata tjänsteföretag, och det finns ingen poäng med att hålla gamla Arbetsmarknadsstyrelsen under armarna.

Svevia är ett annat företag som agerar på en fullt konkurrensutsatt marknad. Svevia bildades 2009, på den tiden när det fanns något som hette Vägverket, och inom Vägverket fanns Vägverket Produktion. I en myndighet fanns alltså ett bolag som konkurrerade med privata bolag. Den delen reddes ut, men det var aldrig tänkt att staten skulle äga Svevia på sikt.

Inom Svevia finns det i dag ett intressant litet bolag som heter Arento. Arento erbjuder ett brett sortiment av bygg- och anläggningsmaskiner, inklusive jordfräsar. Det är inte ett statligt uppdrag att hyra ut jordfräsar och bilar. Det sker i direkt konkurrens med små företag på lokala marknader runt om i Sverige.

Svevia har vid det här laget kommit så långt i sin omvandling att de kan stå på egna ben.

SBAB delar ut en vinst på 1 miljard. De har ganska god kostnadseffektivitet, men jämfört med andra banker har de lägre lönsamhet och lägre avkastning på eget kapital. SBAB:s nytta på bolånemarknaden borde också utvärderas.

Fru talman! Jag lyfte även förra året upp ett av de allra minsta bolagen i portföljen, ett bolag som märkligt nog ligger i Sankt Petersburg: Sweden House, som tidigare hette Dom Sjvetsii, där svenska staten äger 36 procent och Sankt Petersburgs stad 15 procent. Resten ägs av ett fastighetsbolag.

Jag ställde för ett år sedan en skriftlig fråga till utrikesminister Billström om vilka åtgärder regeringen vidtagit för att avveckla ägandet i Sweden House. Jag fick följande svar: "Mitt och regeringens fokus har i närtid legat på att avveckla generalkonsulatet under ordnade former trots den begränsade tid som medgavs för avveckling." Svaret fortsätter: "I fråga om en möjlig avveckling av svenska statens minoritetsandel i Sweden House måste såväl bolagsordning som lokala och svenska rättsliga förutsättningar för avveckling tas i beaktande." Det verkar ändå rimligt.

Att döma av redogörelsen som vi debatterar i dag tror Sweden House fortfarande på en framtid, för där står följande: "I och med att Sveriges generalkonsulats hyreskontrakt för kontorslokalerna har sagts upp kommer vakansgraden att öka kraftigt . Kontorslokalerna är i stort behov av renovering, vilket är utmanande med tanke på kraftigt ökade byggkostnader och brist på lämpligt byggmaterial." Ja, det är för att vi har sanktioner mot Ryssland! Det är därför det är brist på byggmaterial. Ändå tror man i det här bolaget och skriver i den svenska årsredogörelsen att det ska fortsätta utvecklas.

Jag har nu upprepat frågan, och jag fick för några timmar sedan följande svar från utrikesminister Maria Malmer Stenergard: "Frågan om en möjlig avveckling av svenska statens minoritetsandel i Sweden House bereds för närvarande i Regeringskansliet. Såväl bolagsordning som lokala och svenska rättsliga förutsättningar för avveckling måste tas i beaktande."

Ja, det är klart. Men det har snart gått tre år sedan Ryssland startade sin fullskaliga invasion av Ukraina. Det är fullständigt orimligt att det kan ta så lång tid att komma ur ett ägande. Det är som att det över huvud taget inte är angeläget för den svenska regeringen att Sverige kommer ur ett samägande med Ryssland. Hur kan det komma sig? Många svenska företag hade inom ett halvår avvecklat sin verksamhet, sagt upp sin personal och försvunnit från Ryssland. Regeringen skyller på att det varit svårt för staten att komma ur ett hyresavtal - med sig själv, för det är UD som äger båda frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT 2024 års redogörelse för företag med statligt ägande

Jag skäms över att Sweden House fortfarande är ett ryskt intresse i svenska statens ekonomi, och det är min förhoppning att Utrikesdepartementet löser det här före treårsdagen för invasionen. Då kan regeringen med kraft kritisera företag som kringgår sanktioner, för där är vi överens.

Fru talman! De statliga bolagen är en mycket stor tillgång som måste förvaltas väl. Jag vet att de tjänstemän som jobbar med detta gör ett gott jobb. Men regeringen måste lägga ytterligare analys på vilka bolag som ska behållas i statlig ägo och vilka som när tiden är rätt kan lämna den statliga bolagsportföljen.

Herr talman! Jag avstår från ställningstagande när det gäller budgetbeslutet och hänvisar till våra överväganden i vårt särskilda yttrande.

Tre av fyra som bor på landsbygden tycker att staten har övergivit landsbygden. Samtidigt tycker tre av fyra att de själva har ett ansvar för att utveckla den plats som de bor på. Tre av fyra känner framtidstro där de bor. Tre av fyra tycker inte att man ska vänta på staten, utan man ska ta tag i sina egna problem.

Det här är siffror från en undersökning som Hela Sverige ska leva har genomfört och publicerat i år. Jag blir såklart både bestört och glad över att läsa detta. Jag ser framför mig många av de samhällen i Jämtland, i Västerbotten, på Öland och i Hälsingland, där jag växte upp och fortfarande tillbringar en stor del av min tid. Jag ser hur vågen av svarta, tomma skyltfönster skapat missmod och hur skolor och vårdcentraler stängts, bussen slutat gå och vägarna blivit sämre.

I Strömsunds kommun i norra Jämtland har det i år fötts ett femtiotal barn. Strömsund är som bekant ungefär lika stort som Skåne eller Cypern. Att ordna förskola och så småningom skola för ett femtiotal barn med sådana avstånd är otroligt utmanande. Det är därför Centerpartiet anser att det lokala självstyret är viktigt. Beslut om hur man bäst tar hand om dessa 50 barn kan bara fattas lokalt, och då måste politiken, både härifrån och lokalt, ge utrymme för det. I dag skapar det stora problem när man försöker hitta lösningar som passar lokalt.

Regional utveckling, som vi debatterar i dag, är ett komplicerat politiskt område. Det är 4 miljarder som ska fördelas i landet för att därefter matchas mot medel från EU. På regional nivå har länsstyrelser och regioner på sina håll inte helt och hållet hittat formerna för vem som ska göra vad. Det beror lite grann på hur länge man har varit region. Till det kommer ett antal olika myndigheter som hanterar delar av den regionala utvecklingspolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Herr talman! Den gröna omställningen gör det möjligt för många kommuner att öka värdet på sina naturtillgångar. Det finns tyvärr starka röster som argumenterar för att glesbygder, framför allt i norra Sverige, ska fortsätta vara exportörer av råvaror. Det har tagits upp under flera debatter under eftermiddagen. Man säger att det saknas förutsättningar för att utvinna dessa på plats. Det är en helt orimlig utgångspunkt.

För Centerpartiet är det självklart att göra allt för att stödja den positiva utvecklingen. Det här är investeringar som inte är initierade av staten, och det här är viktigt att poängtera. Det har gjorts av privat kapital som ser att det finns affärspotential. Och när vi ser att det finns stora utmaningar med att få tillstånd på plats, att få människor att flytta och att bygga bostäder i områden som ligger utanför storstäder är det vårt jobb att riva hinder så att tillväxt kan ske.

Centerpartiet lägger ordentligt med pengar för att människor ska kunna få bidrag att flytta dit där jobben finns. Vi utgår från att alla människor vill och kan jobba utifrån sina förutsättningar. Syftet med bidraget är alltså att det inte ska kosta att omlokalisera, utan det ska uppmuntras.

Det måste också få byggas på landsbygden. Fyra mil från Åre centrum är det inte lönsamt att bygga. Inte ens kommunen kan bygga. Många både större och mindre åtgärder behövs. En utredning måste se över regelverken så att bostadsbyggande inte kommer i konflikt med EU:s statsstödsregler. Det finns problem med årsredovisningar liksom ett antal problem med hur kreditgarantierna används i dag.

Om nu människor i glesbygder har en optimistisk framtidstro och inser att de inte kan vänta på att staten kommer tillbaka och allt blir som förr måste man självklart tänka att man ska göra det bättre framåt. Då måste man också rimligen få något tillbaka för att nya gruvor startas och att vindkraft byggs. Att få tillbaka en del av det värde som genereras lokalt är en mycket gammal centerfråga. Många verkar tro att vattenkraft liksom bara rinner förbi och inte skapar några större effekter eller olägenheter i naturen. Sådana personer har aldrig upplevt vad det innebär att bo vid en reglerad älv eller sjö.

Herr talman! Lokal kommersiell service är också viktig för att landsbygder ska kunna fungera. Att folk kan och vill bo kvar och att man kan locka till sig nya invånare, företag och inte minst besökare kan tyckas vara en liten fråga, men många beskriver den som avgörande för livskraftiga samhällen utanför städerna. Då menar jag städer som Hudiksvall och Norrtälje.

Centerpartiet ökar stödet men vill också utvärdera det för att butikerna och servicen ska finnas kvar. När jag i dag analyserar stödet ser jag att det är uppdelat på åtta olika poster och delas ut av flera olika myndigheter. Vissa delas ut av Tillväxtverket och andra av regionerna eller länsstyrelserna. Detta måste ses över för att säkerställa att medel verkligen kommer till företagen och inte fastnar i mängder av administrativa led.

Även regelverken för de regionala företagsstöden och transportbidraget skulle behöva ses över för att bli bättre anpassade för mindre företag. Det borde också finnas en samlad förvaltning av strukturfonderna på en enda myndighet så att det blir enklare för alla inblandade parter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Vi har även regelkrångel som i sig gör det svårt att driva verksamheter under korta säsonger. Detta är inte alls anpassat för mindre samhällen. Ska man servera öl krävs det ett kök som kan göra varm mat. Sallader och smörgåsar är fortfarande inte att betrakta som mat. För en bar som har en lång säsong är det dålig ekonomi att bygga ett varmkök, men för en ort med några månaders säsong blir det omöjligt. Med dessa krav blir det också svårare att driva en krog på mindre orter året runt. Även om man har ett kök för att laga varm mat finns det antagligen inte ekonomi att ha en kock där varje kväll. För att människor ska må bra vore det väl bättre om de drack tillsammans än att de sitter i var sin stuga och gör det.

Och så har vi då avstånden. För att ta sig till fantastiska upplevelser, men inte minst för att kunna resa till och från jobb, släktingar och vänner, behövs transporter. Centerpartiet har under hela mandatperioden krävt och lagt fram förslag om en kriskommission för infrastruktur. Centerpartiet har också varit tydligt med att vid övergången från överskottsmål till balansmål i statsfinanserna måste medel reserveras för att rusta upp transportinfrastrukturen.

I denna budget lägger vi en infrastrukturmiljard för akuta insatser, inklusive räddning av nattåg, mobiltäckning på vägar och tåg och en garanti för snabbt åtgärdande av potthål på allmänna och enskilda vägar. Regionala flygplatser i kris räddas kvar med ett särskilt stöd.

Herr talman! Jag väljer att se att glaset är halvfullt. Tre av fyra anser att de själva har ett ansvar för att utveckla den plats där de bor. Tre av fyra känner framtidstro där de bor. Tre av fyra tycker att man inte ska vänta på staten utan ta tag i sina egna problem. Med en politik för tillväxt i hela landet finns mycket goda förutsättningar för att hela Sverige ska stå starkt.

Jag önskar kollegorna och kansliet i näringsutskottet samt talmanspresidiet och medarbetarna en god jul.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Herr talman! 700 miljoner kronor om dagen, varje dag hela året om - det är så mycket som företagen betalar in i skatt i form av den allmänna löneavgiften, den skatt som är inbakad i arbetsgivaravgiften. Totalt blir det 260 miljarder kronor om året i intäkt till statskassan.

De budgetfrågor vi diskuterar här i dag uppgår till ungefär 8 miljarder. Det är lika mycket som elva dagars skatt från företagen. Dessa områden handlar främst om innovation och strukturer för att företag ska kunna utveckla och testa nya produkter, men också anslag för att förstå bergarter och hantera det ökade intresset för svensk gruvindustri.

Ofta attackeras bidrag som handlar om näringslivsutveckling runt om i Sverige. Det handlar om till exempel bidrag till Ung Företagsamhet, kunskapsuppbyggnad om varför så få kvinnor startar tillväxtbolag eller hur man ska få den fantastiskt väl fungerande plattformen verksamt.se att fungera ännu bättre. Det här är många frågor, men det är bara 3 procent av den budget vi pratar om i dag.

Förutsättningarna för företagande i hela landet, för stora som små företag, är helt avgörande för att snabbt kunna vända den ökande arbetslösheten. Prognosen från Svenskt Näringsliv är att arbetslösheten nästa år kommer att ligga på 8,6 procent. Det är inga snygga rekordnivåer. Var fjärde person under 25 år har i dag inget jobb. En tredjedel av alla arbetslösa saknar gymnasieutbildning. En av lösningarna är förstås mer utbildning och att säkerställa att unga människor tar sig igenom grundskolan och gymnasiet. Det ska gå att fylla på med utbildning genom hela livet, oavsett var någonstans man är född.

Men det handlar också om företagens möjligheter att anställa. Sverige har EU:s lägsta andel av enkla jobb, högst sannolikt också världens lägsta andel av enkla jobb. Det är alltså jobb som inte kräver så mycket förkunskaper men som för den sakens skull inte är oviktiga. För företagen är det dock i dag för dyrt att anställa dem som inte har erfarenhet.

Nu har vi ju fått bukt med inflationen, säger många. Räntorna går ned. Ekonomin kommer att rulla igång igen! Men den gör ju inte det. Företagen var lite glada på vårkanten, men nu avvaktar de. Och det är inte så konstigt. Den framtida utvecklingen i den globala ekonomin är osäker. Europa brottas med strukturella problem, och konkurrenskraften är i vissa delar helt eftersatt. Tillväxtmotorerna i Frankrike och Tyskland går på halvfart.

Tillväxten i euroområdet, dit 40 procent av Sveriges export går, kommer att ligga på 1,2 eller 1,3 procent. Lägg därtill den stora export vi har till USA, där man kommer att införa importtullar.

Varje vecka blossar nu krig och oroshärdar upp. Georgien är plötsligt på väg bort från EU. Syriens framtid och påverkan på en redan hårt ansträngd region är mycket oklar. Under de senaste månaderna har antalet containerfartyg som går genom Suezkanalen minskat med 70 procent jämfört med förra året. Det är inte konstigt att allt detta påverkar ekonomin och att orderingången är svag. Den dämpade globala efterfrågan tynger utvecklingen den närmaste tiden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringsliv

Centerpartiets mål är att åtminstone 130 000 fler arbetslösa ska få ett jobb så att arbetslösheten i alla fall faller till en genomsnittlig nivå i EU. Detta kan ske på många sätt, bland annat genom att företag inte behöver betala någon arbetsgivaravgift för de tio första anställda. Det är bra att regeringen utökar växa-stödet. Men det är bara för två anställda, och det är faktiskt ett otyg att kalla det för växa-bidraget. Det är ett avdrag. Det här är ju företagens pengar; det är inga bidrag!

Arbetsgivaravgiften ska sänkas permanent med totalt 5 miljarder kronor för dem som har låga ingångslöner för att åtgärda det som vi pratade om tidigare. Skyldigheten för företagare att betala för sjuka medarbetare måste tas bort. De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna måste styras om till mer effektiva matchningstjänster för företag.

Ett gott företagsklimat som ska klara de globala kriserna och utmaningarna kräver också att det skapas fler företag i allt från högteknologiska branscher till besöksnäring. Besöksnäringen skulle behöva en ordentlig strategi som också inkluderar en uppdatering av Matlandet. Det är bra att regeringen vill göra skatten mer rättvis för mikrobryggerier, men vi föreslår att den ska göras mer omfattande för att få bättre effekt.

De högteknologiska branscherna behöver mycket av det som regeringen föreslår. Men det finns en pusselbit som jag vet kräver extra omsorg. Det är tillväxtbolag som jobbar med teknik som tar lite längre tid att ta fram. I allt från medicinteknik till teknik för grön omställning krävs uthållighet från såväl entreprenörer som det offentliga och investerare.

Det är i dag lite komiskt när jag träffar grabbar som har jobbat med riskkapital i Stockholm i många år. De kan inte förstå hur det kan vara svårt att hitta riskkapital. Och så är det ju; när man har gjort några entreprenörsresor är man i rätt cirklar, och det är inte så svårt att investera i varandras bolag. Men inträdesbarriärerna är otroligt höga, och de är geografiska.

Varje entreprenör vet att det är ovärderligt att bli rekommenderad en investerare av en gemensam bekant. Om man har långt till Handelshögskolans, Chalmers och Karolinskas inkubatorer behöver man innovationsmiljöer runt om i Sverige. Dessa ska givetvis granskas och utvärderas över tid. Men de är viktiga, för de skapar mötesplatser och sammanhang där kapital, industri och startups kan mötas. Därför behöver Vinnova mer medel för just detta.

Herr talman! Som jag har beskrivit lever vi i en tid av geopolitiska utmaningar som vi inte tidigare hade kunnat föreställa oss. Vi har också förbundit oss att bli ett samhälle som inte släpper ut mer än det vi kan ta om hand om inom 20 år. Jag tittar på min 20-åring hemma och tänker att de åren går ganska fort!

Det bästa är att alla dessa utmaningar är till Sveriges fördel. Men vi måste jobba snabbt och smart för att lyckas på så kort tid. Vi har råvarorna, vi har talangerna och vi har entreprenörskapet. Kan vi bara se till att innovationerna fortsätter att frodas här, att kapital både stannar i och lockas till Sverige och att vi beskattar nya företag som växer lite rimligare - ja, då kommer ekonomin att växa och arbetslösheten att sjunka.

Herr talman! Jag kan läsa, statsrådet, och jag kan också dra slutsatser av det jag läser. Jag kan också dra slutsatser av det som inte står.

Jag vet att fåglar inte ingår i den nationella fridlysningen, men jag hör också att det enda sättet regeringen tänker hantera fåglarna på är att betala för de områden där det finns fåglar. Det är klart att man då kan säga att regeringen har omhändertagit frågan om fåglar. Detta betyder dock att enorma markarealer i Sverige kommer att bli naturreservat. Det innebär också att utredningen inte gjorde det jag och miljöministern pratade om för ett år sedan, det vill säga tittade på hur Finland gjorde när de implementerade en modell inom nuvarande EU-lagstiftning som gjorde att fåglar och deras habitat kunde undantas i det sätt man bedriver skogsbruk i Finland. Detta fanns som en möjlighet att ta med i utredningen, men det valde man att inte göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om jag tolkar ministern rätt är svaret: Vi väntar på EU. Det är rättsprocesserna i EU som avgör hur vi kommer att implementera fågeldirektivet i svensk lagstiftning. Ungefär när ser ministern att denna implementering och det nya sättet att tolka EU:s art- och habitatdirektiv kan bli verklighet?

Herr talman! Centerpartiets skogspolitik, liksom all vår politik, bygger på frihet under ansvar med enkla och tydliga regler - allt för att åstadkomma ett hållbart skogsbruk som klarar av att balansera miljö, klimat och produktionsintressen. Vi utgår från en stark ägande- och brukanderätt.

Sedan den nuvarande skogslagstiftningen infördes i början av 90-talet har mycket blivit bättre. Den absoluta merparten av landets 300 000 skogsägare tar stort ansvar för att skogen ska finnas kvar och skötas på ett bra sätt. Men precis som Helena Lindahl beskriver har vi de senaste åren sett stora, växande problem med att skogsägare inte får avverka sin skog.

Norra Skog berättade för mig för några veckor sedan att hälften av all den skog som anmälts för avverkning i Jämtland och Härjedalen inte får avverkas. I många fall beror det på att det kan finnas en fågel i skogen.

Statsrådet Pourmokhtari stod här för ungefär ett år sedan och pratade om vad som skulle kunna göras i artskyddsfrågan. Jag beskrev då mitt besök hos familjen Hyttsten i Konäs i Västjämtland. De har skött sin skog på allra bästa sätt och vill nu avverka för att kunna genomföra ett generationsskifte där yngsta dottern tar över mjölkgården. Men iakttagelser av märken av ringhack från en tretåig hackspett sätter stopp för detta. Man vet inte när hackspetten varit där eller ens om det verkligen är märken från en hackspett i deras skog. Efter ett år av processande har familjen nu beviljats prövningstillstånd i mark- och miljödomstolen. Det lilla steget framåt i byråkratins kvarnar har firats.

För ett år sedan bekräftade statsrådet att regeringen delar bilden av att det finns problem med lagens utformning och tillämpningen av dessa artskyddsregler. Men mina exempel från Jämtland och Härjedalen visar att problemen består. Skogsägare som har skött sin skog väl ska tydligen acceptera att värdet på deras tillgångar devalveras.

Centerpartiet ser problemen. Många centerpartister lever med dem. Vi vill åtgärda dem med fyra verktyg: att förändra artskyddet på det sätt som Helena Lindahl just beskrivit, att utvidga väntansavtalet för att på kort sikt lösa skogsägarnas ekonomiska problem, att hindra överimplementeringen av EU:s kommande naturrestaureringslag och att se över definitionen av vem som egentligen är berörd allmänhet när det gäller skogen.

Jag går tillbaka till svaret från statsrådet. Det är ju väldigt tydligt att fåglarna inte ingår i den översyn som görs. Därför vill jag ställa två frågor. Varför ingår inte fåglarna i översynen, och när tänker regeringen ta tag i fåglarnas inverkan på svenskt skogsbruk och svensk skogsnäring?

Herr talman! Jag vet att statsministern och jag delar intresset för jakt och skog. Vi verkar också dela intresset för äganderätten givet det brev som Ulf Kristersson skickade ut till landets skogsägare före valet, där han lovade att bara den som berörs av skogliga åtgärder ska kunna påverka dem.

Det rimmar dock ganska illa med de berättelser jag tar del av från Jämtland Härjedalen, där hälften av all skog som anmälts för avverkning inte får röras. Rent komiskt blir det när man har tjäder i skogen - man får skjuta tjäder men inte avverka skogen.

Jag ska inte ta upp grundlagsutredningen eller artskyddsutredningen, för dem kan statsministern inte kommentera. Däremot vill jag ta upp frågan om vem som får tycka till om skogen, för den behandlas i dag ingenstans. Centerpartiet anser att den svenska tolkningen av vad som anses vara berörd allmänhet, som därmed har rätt att överklaga miljöbeslut, måste göras om.

Min fråga är vilka initiativ statsministern tänker ta för att säkerställa att det verkligen är de som är berörda som får tycka till och inte vem som helst som råkar befinna sig i en skog, allt för att säkra äganderätten.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för beskrivningen av vad vi ska göra framöver.

Eftersom det här är ett område som är underanalyserat och underdiskuterat tror jag att det är viktigt att ha örat mot marken inom många områden. När jag tidigare var vd för Företagarna stod bluffakturor högt på dagordningen. Det var för ungefär 13 år sedan. Då förstod vi inte riktigt hur stort problemet med bluffakturor var. Det var någonting som man skulle skämmas lite för, innan man insåg att det var satt i system. Många var vi då som samlade myndigheter och företagare för att få insikt i vad det egentligen var som hände där ute på fältet. Då kunde man också agera snabbt.

Jag tror att det är viktigt att fortsätta med sådana samtal för att höra hur saker och ting fungerar ute på fältet. Många gånger är det nog företagare som ser vissa delar av detta missbruk, som tar ett tag för myndigheter att upptäcka, eftersom myndigheter är så fragmentiserade. Jag ser fram emot en fortsatt diskussion om de här frågorna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tackar statsrådet för resonemanget kring förslagen.

Jag konstaterar att det i den nya propositionen Bolag och brott finns ett antal åtgärder. Det handlar till exempel om att inte återställa revisionsplikten för små bolag. Jag tror inte heller att det är rätt väg att gå, utan jag tror att de saker vi talar om här är mycket viktigare. Det handlar om att inte göra det svårare för alla utan säkerställa att vi gör det svårt för de kriminella bolagen. Det är också bra att Bolagsverket har fått en mycket mer aktiv roll och nu även ska kunna gå in med skärpningar gällande bolagskapningar och annat som har diskuterats mycket tidigare.

I den första ronden av digitalisering var det väldigt bra för företagen; allt blev enklare. Digitaliseringen gjorde att man kunde integrera sin bokföring hela vägen till Skatteverket. På många sätt har det blivit väldigt bra.

I den andra ronden har de kriminella utnyttjat de möjligheter som digitaliseringen har erbjudit. Därför är det väldigt viktigt att vi nu i den tredje ronden ser till att generativ AI, eller maskininlärning, kan användas så att man säkerställer att man upptäcker de avvikelser som finns när allting rapporteras in digitalt. Till exempel har det gått att se att Bolagsverket har missat att det har lämnats in årsredovisningar med nollresultat i större omfattning än tidigare. Detta borde det digitala absolut kunna fånga upp.

Det är ju detta som är så fantastiskt - avvikelser från det som ska finnas med sorteras ut lätt. Därmed är det viktigt att Bolagsverket kan träffa personer på riktigt där det finns avvikelser för att göra en bedömning av om det är rätt person med rätt syfte.

Jag vill gå in lite på frågan om näringsförbud. Vi har båda läst om fallet med en bolagsförmedlare som åtalades av Ekobrottsmyndigheten. Man kunde bara styrka brott i 11 fall av 1 159, och ingenstans blev det så att näringsförbud kunde utdömas. När kommer näringsförbud att kunna utdömas för fler typer av brott och i större omfattning, enligt den tidtabell som regeringen jobbar med nu?

Herr talman! Jag tackar justitieminister Strömmer för svaret.

Det finns många skäl till att väl fungerande bolag avslutas. Att avsluta ett bolag är inte som att stänga ett bankkonto; det är skatter, avgifter, årsredovisningar och annat som ska avvecklas över tid. Orsakerna till avveckling kan vara många: Ett bolag i en koncernstruktur kanske inte behövs längre, man kan ha tröttnat på att driva bolag eller också går en företagare plötsligt bort och familjen sitter med ett bolag i knät.

I det senare fallet är det många som inte har en aning om hur man ska göra med bolaget och gärna vill hitta ett sätt att hantera det. Jag använde mig själv av ett likvideringsbolag när en familjemedlem gick bort, och detta trots att jag har ganska god kunskap om hur man driver och hanterar ett aktiebolag. Det kändes enkelt att för en rimlig peng säkerställa att det var någon som hanterade allt det där. Jag fick då en rekommendation av familjens revisor, och allt fungerade precis som det skulle.

Jag måste dock erkänna att jag i sorgens ögonblick nog kanske inte hade läst det finstilta om att bolaget eventuellt skulle kunna säljas vidare. Även om det hade stått tydligt i avtalet att det skulle avvecklas och någon hade brutit mot det var mitt incitament för att följa upp saken absolut obefintligt. Det var först när frågan lyftes i Dagens industri som jag i panik kontrollerade att bolaget verkligen var avslutat - vilket det var.

Det kan också finnas flera skäl till att man vill köpa ett historikbolag. Vi har de personer som har ett brottsligt förflutet, stora skulder och svårt att starta bolag och få tillgång till ett bankkonto. Det finns personer som vill kunna visa upp ett företag med fin historik och bra resultaträkning och balansräkning för att kunna delta i offentliga upphandlingar eller kvalificera sig som underleverantörer till etablerade bolag.

Precis som justitieministern beskrev är effekterna av det här väldigt allvarliga: Ärliga bolag förlorar upphandlingar mot kriminella bolag med låtsashistorik, bolagen möjliggör brottslig verksamhet som vida överstiger vinsterna från narkotika och företagare som säljer bolag kan helt ofrivilligt bli indragna i olika härvor.

Den som i dag säljer vidare ett bolag som ska avslutas bryter formellt bara mot en klausul i ett kontrakt, men som jag beskrev tidigare har motparten i kontraktet inget incitament att följa upp att likvidationen sker. Nationellt underrättelsecentrum kom förra veckan ut med en mycket bra rapport med många idéer på detta tema, och jag skulle vilja lyfta fyra konkreta åtgärder.

Den första är skärpta straff för kontraktsbrott när ett bolag säljs vidare när det egentligen ska avslutas. I rapporten skrivs: "En särskild straffbestämmelse om att handla med falskt avvecklade historikbolag skapar klara ramar och förenklar brottsbekämpningen och kan även ge den drabbade företagaren bättre möjligheter att ta vara på sina rättigheter."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Den andra åtgärden är att införa en licens för konsulter som ska förmedla eller avveckla bolag.

Den tredje åtgärden - det här står inte i rapporten - innebär att flera tidigare huvudmän får ett meddelande från Bolagsverket där frågan ställs om allt verkligen stämmer när ett bolag byter hela styrelsen och huvudman. Då kommer nämligen tidigare ägare att få veta att bolaget inte är avslutat.

Den fjärde åtgärden är att det ska noteras hos Bolagsverket och därmed synas på exempelvis Allabolag att ett bolag byter inriktning. Då kan man nämligen som företagare själv fundera över om det är rimligt att ett företag som jobbat med kommunikation helt plötsligt jobbar med bygg.

Jag vet att jag och justitieministern inte är särskilt oense i den här frågan. Vi vill båda två se hur vi snabbt kan komma åt problemet utan - och det är ett viktigt "utan" - att göra det superkrångligt för alla de företagare som gör och fortsätter att göra ett bra jobb. Min fråga till statsrådet är därför hur han resonerar kring den här typen av förslag.

Fru talman! Min poäng med att beskriva hur svårt det var att boka en resa förra året var att säga att det måste ha varit ett dåligt år, givet hur svårt det var att boka. Att fatta beslut om nedläggning och säga att tåglinjen inte är lönsam är obegripligt. Man borde åtminstone ha ett genomsnittsår för att förstå detta.

Sedan låter det som att det är enorma kostnader. Det är svårt att veta, för SJ har inte beskrivit exakt hur mycket man har gått med förlust, men vi kan göra en jämförelse med den subvention som i dag ligger på nattåget mellan Stockholm och Östersund, Åre och Duved. Det är 20 miljoner, så det är kanske 20 eller 30 miljoner som skulle behövas även för Göteborg. Det är summor som är rimligt små i förhållande till vilket enormt värde de bidrar till, för att få en del av landet som ligger långt borta att fungera bra.

Jag upprepar att Centerpartiet vill att Trafikverket ska upphandla Göteborg-Duved och Göteborg-Umeå, och i vår budget anslår vi självfallet de medel som behövs för att detta ska ske. Vi kommer självfallet också att ta strid för att säkerställa att nattågen, som ofta har varit hotade även från Stockholm till Östersund, Åre och Duved, kommer att fortsätta gå.

Fru talman! Jag förstår att statsrådet Carlson har svårt att ge ett konkret svar på frågan, och jag vet att statsrådet bryr sig om att hela Sverige ska leva. Men statsrådet har en regering som inte vill gå från ord till handling och som inte har förmåga att prioritera de faktiskt små medel som behövs för att denna avgörande pulsåder ska fungera.

SJ har tidigare i höst kommenterat att hälften av resenärerna på nattågen till och från Jämtland åker med vagnarna som än så länge körs från och till Göteborg. Men linjen är trots det olönsam!

Jag kan förstå att det är svårt att få ekonomi på linjen när SJ inte kan släppa biljetter i tid därför att Trafikverket inte har koll på när banarbetena är klara.

Följande stod att läsa på SJ:s hemsida förra hösten: Normalt släpper SJ sina vinterbiljetter i slutet av september, men på grund av en försenad tågplan från Trafikverket har det inte blivit så i år. Men nu meddelar SJ att resenärerna kan börja boka sina decemberresor från den 9 november. Då släpps biljetter för perioden 11 december till och med 12 mars.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sex veckor före jul och nyår kunde man alltså inte boka ett nattåg. Det är klart att underlaget och lönsamheten på en linje påverkas av att bokningen blir så pass dålig.

Det hade inte blivit bättre i våras, för då stod det så här: Måndagen den 3 juni planerar vi att släppa avgångarna för perioden 19 till 27 juni.

Då var det alltså 16 dagar i förväg man fick veta om man över huvud taget kunde boka tåg. Och i dag finns det inga datum för när det går att boka biljetter för jul och nyår.

Jag vet det här eftersom jag reser fram och tillbaka till Åre kontinuerligt.

Den här typen av framförhållning gör det svårt att välja tåget när man planerar en långresa eller att ens se Jämtland som ett alternativ för sin fritids- eller affärsresa.

Statsrådet redogjorde för att det finns fungerande linjer mellan Göteborg och Stockholm på kommersiella grunder. Det verkar vara ett av skälen till att strypa nattågen från Göteborg upp till Duved.

Den som har försökt att boka nattåg från Stockholm till Östersund/Åre/Duved eller från dessa destinationer till Stockholm under säsong - och säsongen är numera hösten, vintern och sommaren - vet att det är helt omöjligt om man inte är ute i väldigt god tid, vilket är svårt när det inte finns någon tidtabell att boka på eftersom Trafikverket lämnar så dåliga prognoser.

Mot bakgrund av detta är det helt obegripligt hur det ska fungera att dubbelt så många ska få plats på de tåg som går mot Jämtland på nätterna.

Det är väldigt bra att ledningen för Snälltåget utreder om det är möjligt att köra, men de har sagt ett till två nattåg i veckan från Göteborg under högsäsong. Det kommer inte att hjälpa alla som bor och jobbar i Jämtland att lyckas med det.

På vilket sätt bedömer statsrådet att nattågstrafiken över huvud taget ska fungera för alla som vill ta tåget till Östersund och Jämtlandsfjällen?

Fru talman! Jag tackar infrastrukturministern för svaret.

75 000 personer har i dag skrivit under det upprop som Linnéa Granqvist i Östersund startade när det blev känt att tågtrafiken från Göteborg till Duved och från Göteborg till Umeå skulle läggas ned.

Beskedet här i dag är ett dråpslag för Jämtland och Västerbotten, som under både vintersäsong och sommarsäsong lockar många västsvenskar. Det hämmar dessutom möjligheterna för jämtar och västerbottningar att på ett rimligt sätt ta tåget till västra Sverige för jobb, familjebesök och nöjen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När nu Bra blir underleverantör till SAS riskerar tillgängligheten att ytterligare försämras till dessa områden, och vi kan vara säkra på att biljettpriserna når nya rekordnivåer.

Låt mig kort beskriva vad det här handlar om. På linjer med oregelbunden beläggning är det svårt för en operatör att få ekonomin att gå ihop. I vårt avlånga och många gånger glest befolkade land är det därför nödvändigt att upphandla olika typer av trafik.

Lina Edström på SJ sa följande till SVT när nyheten presenterades för en månad sedan: "Vår förhoppning är att trafiken på den här sträckan ska upphandlas, men vi har inte fått gehör för det. Vi önskar att Trafikverket och regeringen väljer att se över det igen."

Jag inledde med att artigt säga att jag tackade för svaret på min ganska raka fråga om hur statsrådet skulle agera för att säkerställa att nattågstrafiken till Jämtland kan fortsätta. Men jag tror inte att någon av alla dem som tittar på svaret nu, och som har skrivit under uppropet för att kanalisera en frustration för att regeringen inte lyssnar, kan förstå svaret.

Egentligen kokar detta ned till följande: Trafikverket gör kartläggningar av tillgängligheten mellan olika delar av landet, tittar på hur mycket som finns i budgeten och upphandlar när det behövs. Men eftersom det finns fungerande tågtrafik mellan Göteborg och Stockholm behövs ingen trafikupphandling.

Jag förstår att infrastrukturministern inte kan svara på annat sätt. För det stod svart på vitt i gårdagens budget att regeringen anslår 194 miljoner mindre till Trafikverket än vad man har begärt för att upphandla trafik.

Centerpartiet förstår i själen att det är helt avgörande att man kan resa på ett rimligt sätt genom hela landet. Där det finns räls ska den användas. Nattågen är oersättliga på de långa sträckorna. Därför vill vi att Trafikverket ska upphandla sträckorna Göteborg-Duved och Göteborg-Umeå. Och självklart anslår vi medel i vår budget för att det ska ske. Självklart kommer vi att säkerställa att tågtrafiken på nätterna mellan Stockholm och Duved kommer att fortsätta även efter nästa år.

Vi vill för övrigt få till en fungerande infrastruktur i hela landet med satsningar på underhåll av vägar, att arbetet med stambanor återupptas, att det sker investeringar i nödvändiga spår för industrin och att regeringen omedelbart tillsätter en infrastrukturberedning så att vi gemensamt mellan partierna tar ansvar för att flyg, tåg, väg och båt fungerar. Människor ska kunna lita på att resorna fungerar. Det är viktigt för familjer och för alla typer av företag och företagare.

Jag ställer återigen min fråga till statsrådet: På vilket sätt kommer statsrådet att agera för att säkerställa att nattågstrafiken till Jämtland kan fortsätta på ett rimligt sätt?

Herr talman! År 2009 bokade Storsjöyran i Östersund en rätt okänd amerikansk artist till en av de mindre scenerna på festivalen. På den tiden var det grabbar med gitarr som drog den stora publiken. Men någon i Yrangänget ville ändå ha ett alternativ, gärna en kvinna. De andades alltså djupt och betalade 700 000 för detta gig.

När Lady Gaga kom till Östersund hade man för länge sedan insett hur stor hon var, och hon fick flytta till den största scenen.

Det är svårt att riktigt förstå hur kommersiella och många ideella krafter samverkar för att få de kulturella och kreativa branscherna att fungera runt om i Sverige. Men de gör det, och de är omätbart viktiga.

Evenemang inom kultur och idrott bidrar gemensamt med en omsättning på över 53 miljarder kronor och sysselsätter fler än 100 000 människor. Förädlingsvärdet av detta och därmed bidraget till bnp uppgår till nästan 25 miljarder. Och det är bara en liten del av de kreativa och kulturella branscherna.

Kreativitet och kultur är grundbultar för vår demokrati, vårt välmående och vår ekonomiska tillväxt. Kulturella och kreativa branscher bidrar direkt till bnp genom produktion av varor och tjänster, sysselsättning och turism. Export av kreativa varor och tjänster, såsom spel, filmer och musik, ger betydande tillskott till ekonomin.

Indirekt främjar dessa branscher också innovation och teknikutveckling, vilket i sin tur ökar produktiviteten och den ekonomiska tillväxten.

Kulturella och kreativa branscher bidrar till utveckling av både städer och regioner. Det höjer fastighetsvärden och attraherar investeringar. Dessutom främjar de utbildning och kompetensutveckling. Allt detta stöder långsiktig ekonomisk tillväxt.

Det är bra att regeringen har tagit fram en strategi. Men det krävs mer. Flera har redan talat om exempelvis spel, som är en etablerad kultur i många människors medvetande. Spel borde vara en naturlig del av de kulturella och kreativa branscherna.

It Takes Two spelas av 16 miljoner människor. Egentligen är det dubbelt så många som spelar det, eftersom man måste vara två för att spela det. Över 32 miljoner människor spelar alltså ett spel om hur man ska göra när man ska skiljas. Det har skapats av den framgångsrika svenska regissören Josef Fares.

Men spel är inte bara underhållning och nöje. Precis som flera har varit inne på är det också en framgångsrik och stark näringsverksamhet som under 20-25 år har varit viktig för svensk export.

Herr talman! Centerpartiet driver en politik som främjar alla typer av företag, men vi tänker alltid på att underlätta för de allra minsta och att de ska kunna växa. Jag skulle vilja sammanfatta vår omfattande motion i sex konkreta förslag.

Först handlar det om bättre regler för upphovsrätt. Regelverk och lagstiftning måste anpassas för att möta både utmaningar och möjligheter med AI. Vi behöver tydliggöra regler för upphovsrätt för AI-genererade verk så att alla får rättvisa villkor.

Det andra är att vi måste genomföra att det blir lägre kostnader för att anställa och ge företag i dessa branscher bättre rådgivning. Det går att göra genom att sänka arbetsgivaravgifter på ett sätt som träffar de allra minsta företagen. Det är nämligen arbetsintensiva företag, och de rådgivande myndigheter som möter kulturella och kreativa branscher måste få ett tydligare uppdrag för att stödja den typen av företagare. När man träffar dem säger de återkommande att ingen riktigt förstår dem. På samma sätt som man förstår hur stålbranschen och andra väldigt tydliga, gamla branscher i Sverige fungerar måste man förstå hur olika typer av verksamheter inom dessa branscher kan få bättre rådgivning.

Det tredje är att ta bort sjuklönekostnaden. Små företagare ska inte behöva betala sina anställdas sjukfrånvaro. Kulturella och kreativa branscher drabbas givetvis väldigt hårt av det här. Man måste hitta ersättare till den som ska stå på scenen - eller ställa in. Samtidigt ska man betala vad det kostar att en person har blivit sjuk, fastän den kanske har gjort sig illa på fritiden. Därför slår sjuklönekostnaden oerhört hårt mot kulturella och kreativa branscher.

Det fjärde vi vill göra är att lyfta fram kulturens roll i hela landet. Kulturella och kreativa branscher finns över hela landet, inte bara i storstäder. På mindre orter är studieförbunden otroligt viktiga bärare av de här branscherna. Regeringen borde värna om dessa aktörer och inkludera dem i strategin. Dessvärre har man faktiskt slaktat stödet till folkbildningen.

För det femte vill vi lyfta fram spelbranschen. Den behöver erkännas som en del av kulturen och få samma roll som andra kreativa branscher. Att formellt inkludera spel i kulturbegreppet skulle innebära att fler aktörer och personer får möjlighet att ta del av, skapa och sprida spelkulturen. Kulturrådet, som fördelar statens bidrag till kultur och bestämmer vad som är kultur och inte, borde inkludera både digitalt och analogt spelande i sina mål.

Att skapa en spelstrategi och ett spelinstitut är vårt sjätte förslag. Vi behöver en nationell strategi för spelbranschen och ett nationellt spelinstitut. Det skulle ge branschen ännu mer legitimitet och öppna dörrar för forskningsmedel och andra resurser som är självklara för andra branscher. Spelindustrin är ju en stark kraft där Sverige är världsledande, och den måste därför erkännas inom alla områden.

Regeringens förslag till strategi är ett bra steg på vägen. Centerpartiet vill med dessa förslag gå längre för att göra Sveriges kulturella och kreativa branscher till en både kulturmässig och näringspolitisk angelägenhet.

Jag yrkar bifall till reservation 13 under punkt 7.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret, som blev något mer konkret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Lättanvända AI-program finns redan nu tillgängliga för att anonymt skapade, kontrollerade upplopp på sociala medier ska bli monumentalt mycket större än det vi ser i dag. Jag vill därför förtydliga frågan: På vilket sätt jobbar regeringen, i Sverige och i EU, för att denna och framtida valrörelser ska styras av ett meningsutbyte mellan väljare och inte av intressenter med rymligt samvete när det gäller att iscensätta fejkade debatter?

Herr talman! Flera frågeställare har varit inne på detta tema, men jag vill bli ännu mer konkret.

Att ett visst parti har kontrollerat och drivit anonyma konton är inget nytt, men systematiken och omfånget av detta väcker grundläggande frågor om att partifinansierade konton bidrar till att sätta en bild av instabilitet i landet som inte är sann. När påhittade personer utan kändisskap förvånande nog har tiotusentals följare som taktiskt kommenterar och stärker varandra får det helt onaturlig verkningsgrad på algoritmerna i sociala medier. Riskerna med detta är givetvis att främmande makt använder och spär på iscensättningen av instabilitet i landet för egna intressen.

Min konkreta fråga är därför: På vilket sätt jobbar regeringen för att inhemsk, oproportionerligt stor och fejkad negativ bildsättning inte ska påverka rikets säkerhet?

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för förtydligandet! Jag ska svara på frågan. Statens roll är att säkerställa att vi har en ekonomi som håller räntorna låga. Det är det första. Det andra anser jag fortfarande vara att vi ska ha marknadsvillkor för nyproduktion.

Att det inte byggs beror ju på att det inte är lönsamt. Då finns det två typer av kostnader för ett företag. Räntorna är en del av byggkostnaden. Ett stort problem just i Kiruna, även om det inte bara finns där, är bygglönerna. Kiruna har bland Sveriges högsta bygglöner, beroende på att efterfrågan på arbetskraft är så hög. Men också på många andra orter finns det problem med att få nybyggnation på plats. Om inte intäkterna kan öka för den som ska bygga kommer det ju inte att byggas något. Där skiljer vi oss nog i synen på vad vi tror är det bästa.

Jag och Centerpartiet tror inte att det är genom subventioner av byggnation som vi kommer framåt. Man måste kunna få in de intäkter som krävs för att byggbolagen ska vilja bygga på de platser där det ska byggas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

Fru talman! Tack, Birger Lahti, för frågan! Varför det inte byggs på landsbygd är en väldigt stor fråga. Det finns just nu stora problem med att väldigt många byggen är uppskjutna. Mitt under den stora industriella tillväxt vi har är räntorna så höga att många byggbolag inte har likviditet att sätta igång sina byggen, utan de låter byggen vila. Det betyder att vi måste fortsätta ha en ansvarsfull ekonomisk politik som driver tillväxt så att räntan hålls nere. Jag tror att den lilla räntesänkning vi såg i dag kanske innebär hopp om en ny vår, men det kommer att ta lång tid innan vi kommer tillbaka till det fördelaktiga ränteläge vi hade tidigare.

Samma problem som många av Norrlandskommunerna med gruvor och den typen av etableringar har finns också i turismkommuner där man kan bygga i vissa områden i kommunen och huset är värt något. Men så fort man befinner sig kanske fem mil utanför orten kan man inte bygga, för då finns det ingen bank som kan ställa upp. Det går inte ens att som privatperson bygga en villa. Där har även kommunerna problemet att de inte får bygga. Detta är inte mitt område, men det finns något i villkoren som är problematiskt och på något sätt måste ses över. Det kan inte vara så att en bostad är helt värdelös sju mil från Åre medan det är helt annorlunda två mil från Åre.

När det gäller marknadshyror eller inte är det i de kommuner som har försökt göra något åt sitt bostadsbyggande svårt för de byggbolag som ska komma in att ta all risk när allt ska vara nyproduktion. Där blir kostnaderna och hyrorna höga, och de väljer därför att inte etablera sig där. Vissa kommuner har alltså gjort en sorts byte.

Fru talman! I Sverige ska alla kunna leva och förverkliga sina drömmar, oavsett var man bor. Centerpartiet vill ha tillväxt, jobb, trygghet och service i hela Sverige. Detta är något som vi har arbetat för under lång tid, faktiskt mer än 110 år, och fortsätter att jobba för.

Den viktigaste tillgången i arbetet för en levande landsbygd är de människor som bor där. Viktigt är då att detaljer i beslut avgörs så nära dem som berörs som möjligt. Detta är kärnan i den decentraliseringspolitik som Centerpartiet tror på.

Viktigt är också att äganderätten är fortsatt stark. Besparingar, oavsett om det rör sig om skog, fastigheter eller tillgångar på ett bankkonto och oavsett om de är privata eller i företag, måste betraktas som något okränkbart. Att enskilda arter av orkidéer eller fåglar kan hota hela bygder och göra att mark som ägts av familjer i generationer blir helt värdelös är oacceptabelt.

Fru talman! Jag är medveten om att sakfrågan om äganderätt hör hemma i andra utskott och debatter. Men frågan är av grundläggande, principiell karaktär och en förutsättning för det vi talar om i dag.

Desto mer hemmahörande i dagens debatt är frågorna om ett näringslivsklimat som säkerställer att företag och jobb kan utvecklas. Utan dessa finns nämligen varken befolkningsunderlag eller skattekronor för skola, vård och omsorg. Ett rikt kultur- och friluftsliv finns ofta, byggt på lika delar eldsjälar och turism.

Dessvärre låter regional utvecklingspolitik ofta som bidragspolitik. Det kan till exempel handla om bidrag till lanthandeln långt från allfarvägarna, ersättningar för transporter så att förädling kan ske lokalt eller utvecklingsbidrag till företag som vill utvecklas och öka sin produktion. Men på det temat vore det mycket bättre om bidrag i stället blev skatteintäkter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regional utveckling

För en dryg månad sedan var jag åter i Kiruna. Det är många som har pratat om Kiruna i dag; vi var flera som var där. Det är en kommun jag ofta återkommer till för både jobb, vandring och skidåkning, i alla fall när säsongen i Västjämtland är slut. Det framgick tydligt när vi lyssnade till kommunstyrelsens ordförande att det är rätt tufft när kommunen växer men få betalar skatt där. Enligt deras egen beräkning i höstas går de miste om 100 miljoner kronor. Förutom att de som jobbar lokalt inte betalar någon skatt får man heller inga intäkter från den malm som tas upp.

Fru talman! I dag får medborgarna i regioner och kommuner med stor vindkrafts- eller vattenkraftsproduktion eller malmfyndigheter främst uppleva de negativa effekterna av en ökad lokal produktion medan de i mindre utsträckning får ta del av de fördelar som en utbyggnad innebär. Centerpartiet anser att de värden som dessa naturresurser skapar i högre grad än i dag bör stanna lokalt. Det enklaste sättet att åstadkomma detta är att fastighetsskatten på elproducerande fastigheter regionaliseras. På så sätt kan de värden som dessa naturresurser skapar bli kvar i de regioner och kommuner där de utvinns.

Norge har haft ett system för återbäring från vattenkraft under väldigt lång tid. Finland har återbäring från lokal vindkraft. I Kanada och USA har delstater hittat olika varianter av vinstdelning för att säkerställa att man lokalt inte bara får fler jobb utan också skatteintäkter.

Detta är en fråga som Centerpartiet drivit under decennier, och jag blev därför väldigt glad när jag hörde att till och med vd:n för Svenskt Näringsliv i Ekots lördagsintervju för första gången sa att det är viktigt för den lokala acceptansen för vindkraft att de som bor nära får ersättning.

För Centerpartiet är det helt avgörande att vi metodiskt genomför den gröna omställningen och når vårt mål om nettonollutsläpp i Sverige om bara 20 år och att hela Sverige kan och vill bidra till detta mål. Om det värde från vind, vatten och malm som uppstår lokalt också får stanna lokalt minskar behovet av omfördelningar. Det är med den stoltheten som kommuner runt om i Sverige kan och vill utvecklas.

Därmed vill jag yrka bifall till reservation 7 under punkt 3.

Fru talman! Disruptiva bolag, oavsett om de är stora eller små, utmanar gamla industrier. Ibland gör de det så till den milda grad att industrier och företag dör utan att de riktigt förstår varför. Men lyckligtvis har svenska industrier varit väldigt snabba, och de har på ett begåvat sätt tagit till sig ny teknik. Många av våra storbolag i dag var startups vid förra sekelskiftet. Många av dem har klarat av att ständigt förändra sig genom forskning och innovation och i mötet med kunderna på globala marknader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

I Sverige är 2 promille av alla små och medelstora företag startups, men de står för 5 procent av alla jobb som skapas. Startups är helt avgörande för ekonomisk tillväxt. 20 procent av alla patentansökningar i Europa kommer från småbolag. Och vartannat jobb som skapats inom OECD har faktiskt skapats i bolag som startats de senaste fem åren - vartannat jobb!

Sverige har faktiskt lite svårt med investeringar i de tidigaste skedena, det som på startup-språk brukar kallas för försådd eller såddkapital. Lite beroende på företagets produkt eller tjänst kan företaget vara i den fasen i allt från sex månader till fyra fem år.

I Sverige är det bara 11 procent av allt riskkapital som sätts i dessa bolag. I Tyskland och Frankrike är det dubbelt så mycket. Detta tyder på att vi har en brist på kapital i tidiga och innovativa skeden. Jag vet att det framför allt gäller bolag där produktutvecklingen har ganska stora risker och där köparna inte riktigt vet vad omvärlden kräver av dem. Vad kommer klimatomställningen att ställa för krav på företagen? Och vad är man beredd att betala för dessa oprövade produkter och tjänster?

Här har Sverige faktiskt en väldigt stor potential i det som kallas för impact startups. Det är bolag som både vill tjäna pengar och vill se till att vi tillsammans kan uppnå FN:s hållbarhetsmål.

Det nystartade nätverket Nordic Angels har tillsammans med Boston Consulting Group tagit fram en rapport som visar att det i Sverige investerades över 4 000 kronor per capita i impactbolag. Det är åtta gånger så mycket som i något annat land i EU. Närmast ligger Finland med 500 kronor per capita.

Det är klart att mycket av det riskkapital som det talades om tidigare gäller väldigt stora industriomvandlingar. Det är de pengarna, och det är bara de privata pengarna jag talar om.

Norden har potential att bli ett sustainability valley, alltså ett nordiskt Silicon Valley inom hållbarhet. Det innebär exportmöjligheter om 1 300 miljarder kronor. Det är sex gånger så mycket som hela det svenska exportvärdet i dag. Det skulle kunna bidra med 1 miljon nya jobb, enligt beräkningar i den här rapporten.

Hur bra är vi då som land på att ta vara på den potentialen? Inte så värst bra, är nog svaret. Atomico, det venture capital-bolag som Skypegrundaren Niklas Zennström startat och som har sin bas i London, har gjort en kartläggning av regulatoriska lättnader för startups och scaleups i Europa.

Sverige ligger näst sist i fråga om införda lättnader. Det som gör att Sverige ändå finns med på listan är att vi har fri utbildning, att det är lätt att starta aktiebolag, att vi har en föräldraförsäkring som fungerar bra och att vi har förskolan. Detta har inte så mycket med själva företagsklimatet att göra, men det har med etableringsklimatet att göra. När det gäller etableringsklimatet är vi bra, men själva företagsklimatet är sämre.

De stora skillnaderna handlar om att det saknas statliga finansieringsinstrument och olika typer av incitament för att vi alla ska kunna vara med och investera i startups. Och har vi hamnat efter i den europeiska konkurrensen kommer vi också att vara långt efter i den globala konkurrensen.

Fru talman! För att säkerställa en god miljö för innovationer och för att dessa ska kunna kommersialiseras krävs kapital. Privat kapital är grunden för innovationerna, men statligt kapital har en viktig kompletterande roll. Det behövs för de satsningar som gör att svenska företag kan bidra till att nå globala klimatmål, som Industriklivet och Klimatklivet. Vi måste i Sverige också bli bättre på att plocka hem de pengar som finns inom Europa och EU-samarbetet för uppskalning av innovationer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Det finns många röster som menar att statliga pengar inte behövs som komplement till de privata. Men jag vill understryka att Almi, Almi Green Tech, Industrifonden och Saminvest är avgörande för att de första investeringarna ska komma på plats och för att bolag ska kunna växa.

Som Atomico visade i sin rapport jobbar alla länder med olika typer av statligt finansierade stöd för att få sina startups att lyckas. Det handlar då om innovationsdelen, inte om att det ska vara bidrag när företagen är stora och har full produktion.

Men dessa länder har också, som Swedish Incubators & Science Parks visat i sin utmärkta studie, en uttalad ambition och en plan för hur startups och scaleups ska växa just i deras land. Det är något som den svenska regeringen helt saknar.

Varför är det då viktigt för ett land som Sverige att vara så attraktivt som möjligt för dessa bolag? Jo - jag kommer tillbaka till det jag sa för några minuter sedan - det är viktigt eftersom hälften av alla jobb inom OECD har skapats av företag som startat de senaste fem åren.

Jag yrkar bifall till reservation 3 under punkt 1.

Fru talman! Det är också innovatörer, disruptörer och entreprenörer som får fart på omställningen av den gamla industrin till ett samhälle som har nettonollutsläpp, precis som vi har pratat om.

Nyindustrialiseringen skapar tillväxt i hela landet. Näringslivets investeringar i basindustrin är därför mycket glädjande att se. Dessa projekt sätter dock fokus på behovet av en rad reformer inom områden som detta utskott inte har att hantera. Det handlar om investeringar i utbildning, vägar, järnvägar, hamnar och flygplatser. Dessutom behövs det en översyn av inkomstbeskattningen och av miljöbalken.

Industrin upplever en mycket stor brist på utbildad arbetskraft. Att se till att svenska företag kan finna den kompetens som behövs är helt avgörande. Kompetensbristen understryker också vikten av att svenska företag även fortsättningsvis ska kunna rekrytera personal från hela världen och i alla löneklasser. Regeringens val att kraftigt försvåra arbetskraftsinvandringen är därför ett allvarligt hot mot tillväxten, de svenska företagen och därmed de svenska jobben.

Sverige behöver en politik som ger förutsättningar för nyindustrialisering och möjlighet för staten att matcha den otroligt snabba utbyggnaden av nettonollindustrier med en förstärkt infrastruktur. Dessutom måste kommunernas långsiktiga finansiering av de matchande samhällsinsatserna, som skolor och vård, underlättas för att de så småningom ska kunna generera skatteintäkter, så att de inte bara utnyttjas.

Med de enorma subventioner som framför allt finns på den amerikanska och kanadensiska marknaden kommer svenska företag att fatta helt rationella beslut om att fortsätta sin utbyggnad där. Då måste vi tillsammans göra allt vi kan på både lokal och nationell nivå för att företagen fortfarande ska vilja expandera även på den svenska marknaden. Men man måste alltid säkerställa att man agerar konkurrensneutralt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Utan startups och utan industriomställning kommer vi inte att ha några nya jobb att erbjuda nästa generation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Fru talman! Majoriteten av småföretagarna har inte så stora problem med regelkrångel. Det är en bokföringslag som ska följas, och när det krånglar köper man tjänster för att få det fixat. För företag med inga eller ett fåtal anställda där alla jobbar med en laptop i knät eller möjligtvis på ett skrivbord uppstår inte så många krångligheter.

Men så fort man växer, eller om man har ett företag som hanterar livsmedel eller djur, drabbas man av en fullständig regeltsunami. Lagkraven inom till exempel det svenska jordbruket har mer än fördubblats under de senaste 25 åren. År 1996 fanns det 278 lagkrav som berörde lantbruket. År 2021 hade den siffran ökat till 648. Till detta kommer 2 200 förordningar och 8 000 föreskrifter. Reglerna är krångliga, för många och tidvis helt motsägelsefulla.

Lantbruket möter 16 olika myndigheter. Regeringen har gett dessa myndigheter i uppdrag att hitta regelförenklingar, vilket vi har pratat om i dag. Då borde det ju vara slut med motsägelsefulla och omöjliga uppdrag. Nej då! Nu i april redovisade Naturvårdsverket ett regeringsuppdrag där de föreslår nya så kallade referensarealer för naturtyper enligt art- och habitatdirektivet. En referensareal är ett referensvärde för hur stor en areal behöver vara för att en viss naturtyp ska kunna säkerställas över tid. Förslaget är utarbetat av Skogsstyrelsen, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten.

Enligt Naturvårdsverkets förslag behöver 100 000-370 000 hektar betesmark återskapas. I många fall kommer det att vara i dag skogbevuxen mark som behöver återställas. Centerpartiet tycker såklart att det är viktigt med ökad jordbruksproduktion både för fredstid och för orostider. Det bidrar också till en bättre biologisk mångfald. Men den stora utmaningen är att EU:s avskogningsförordning förbjuder försäljning av virke som avverkas för att återskapa betesmarker och försäljning av kött från djur som betar på den återskapade marken. Den här typen av förslag från myndigheter och Regeringskansliet måste stoppas.

Fru talman! Alla dessa regler skapar inte bara pappersarbete utan mynnar också ofta ut i besök av olika myndigheter, nationella såväl som lokala. Kontrollerna ska ju vara avgiftsfinansierade, men ibland är det helt orimliga kostnader för exakt samma besök, och skillnaderna mellan olika delar i Sverige visar att det inte kan vara baserat på kostnader.

Näringslivets regelnämnd, som på företagens eget uppdrag gör undersökningar av kostnader och regelbörda, har tittat på kostnaden för till exempel byggnadslov i olika kommuner. Inom Sverige kan handläggningstiden för ett identiskt ärende variera med hela tio veckor, och den sammanlagda avgiften varierar med över 200 000 kronor. Då tänker ni att det förstås är olika förutsättningar i norra Sverige och södra Sverige, så det kanske inte är så konstigt att det är stora avgiftsskillnader. Men det roliga - eller sorgliga - är att det billigaste bygglovet finns i Perstorp med 7 000 kronor och det dyraste finns i Svedala med 189 000 kronor, och det är alltså mindre än nio mil mellan dessa kommuner.

Företagen och besöksnäringen betalar många avgifter i samband med ansökningar och tillstånd. Exempel på sådana är tillstånd eller tillsyn enligt alkohol, livsmedels- och miljölagstiftningen. Om vi tar Skåne som exempel kan kostnaden för ett serveringstillstånd vara 13 gånger så dyrt i den ena kommunen som i den andra, i samma region.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Regelförenkling för företag

Sedan borde det såklart vara självklart att man inte behöver betala någon avgift om någon faktisk tillsyn inte har skett. Men så är det inte i dag. Oavsett om någon har gjort kontroll eller inte måste företaget betala. Tänk det företag som kunde jobba efter den principen!

Ett annat problem för företag inom restaurangbranschen är att de får tillstånd att servera i en specifik kommun. Det är ju rimligt om man har en restaurang som finns i ett specifikt hus. Men om man bedriver catering blir läget ett helt annat, för ibland kan man ju vilja ta cateringbolag över kommungränsen. Jag kan återigen använda Skåne som exempel, där det är 33 kommuner på en yta som är mindre än Strömsunds kommun. Det är helt orimligt att ett företag ska ansöka om 33 tillstånd och få 33 besök för en verksamhet som ska bedrivas i ett område som är mindre än en Norrlandskommun.

Fru talman! Jag vill därför att Regelrådet ska förstärkas för att få den förmåga och den självständighet som exempelvis Lagrådet har. Men Regelrådet måste också ha mandat att komma in tidigare i lagstiftningsprocessen. Därför måste Regelrådet få ett utökat uppdrag också när det gäller att följa upp de avgifter som företagen betalar och de handläggningstider som finns.

Jag yrkar bifall till reservation 11.