Peter Hedberg

Herr talman! Som statsrådet säkert förstår tycker jag fortfarande att det är väldigt tråkigt att utredningen har lagts ned. Om den hade fått fullfölja sitt uppdrag hade den kunnat peka på konkreta åtgärder som vi hade kunnat vidta i närtid och på längre sikt.

Det kan förvisso mycket väl vara så som statsrådet säger att kommuner behöver tala mer med varandra. Men om 58 hushåll har dumpats eller förflyttats till en enskild kommun kan det i sig innebära ett omfattande arbete för den mottagande kommunen. Jag tycker att det hade varit önskvärt att gå vidare med och titta mer på det som utredningen började komma fram till vad gäller ökade krav i socialtjänstlagen.

Statsrådet är säkert medveten om att vi kommer att bevaka frågan och förhoppningsvis även kommer att kunna ha en fortsatt diskussion med honom. Jag är ganska säker på att kommunerna inte heller kommer att lägga ned sin bevakning av frågan.

Jag ser fram emot fortsatta diskussioner och hoppas att regeringen kommer att leverera något slags resultat. Om den inte gör det får vi kanske ses i kammaren igen för en lite friskare och spänstigare debatt än vad vi haft i dag. Jag tackar ändå statsrådet för en bra diskussion.

Herr talman! Statsrådet säger nu tydligt att social dumpning är ett problem. Det är glädjande. Men jag har också hört statsrådet använda formuleringen att vi inte har kommunarrest i Sverige. Det tror jag inte att någon har påstått heller.

Jag vet inte om vi ska ägna oss åt någon sorts seminarieövning om begreppet, men vi kan gå till det som den nu nedlagda utredningen sa om hur man definierade social dumpning: som kommunalt agerande som syftar till att personer som är i behov av kommunala stödinsatser ska flytta till en annan kommun utan att personen själv uttryckt en tydlig vilja att flytta.

Det är just frågan om frivillighet eller ofrivillighet som är kärnan i social dumpning. I kommuner som Kramfors, återigen, har personer som kommit till kommunen ofta berättat att de utsatts för påtryckningar från sin tidigare hemkommun. De har i princip blivit tillsagda att de inte kommer att få fortsatt försörjningsstöd om de inte åker.

Frivilligheten kan alltså verkligen diskuteras. Det är tråkigt att utredningen inte hann arbeta mer än drygt ett halvår, men som statsrådet också tar upp hann den ändå lyfta fram flera allvarliga konsekvenser för både kommuner och enskilda.

Jag förvånas väl delvis över ryckigheten i statsrådets agerande gällande detta. I november uttryckte statsrådet i en intervju i Dagens Samhälle att det var bra att frågan utreddes och att man ville se mer fakta på bordet. Men en månad senare lade man ned utredningen.

Vi har redan otaliga vittnesmål från kommuner och en väldigt bra kartläggning från Statskontoret. Vad gäller utredningen av utjämningssystemsfrågan och att den ska lösa problemet med social dumpning - inte helt, det förstår jag att statsrådet inte menar, men delvis - är jag tveksam, av två skäl. Jag tror att det kommer att vara väldigt svårt att träffsäkert beräkna hur social dumpning faktiskt slår, eftersom antalet fall kan variera från år till år och kommuner kan drabbas olika.

Sedan vet jag inte om jag tycker att det är särskilt bra att man i praktiken, inom ramen för systemet, på något sätt godkänner eller institutionaliserar rätten att åsidosätta socialtjänstlagen. Jag tycker att det är lite problematiskt därför att jag i grunden tror att jag och statsrådet är överens om att det är viktigt med bra etablering på arbetsmarknaden för både personer med sociala problem som hemlöshet och missbruk och personer som nyligen kommit till Sverige.

Utifrån det uppdrag utredningen hade tycker jag att det blir konstigt att lägga ned den. Den skulle till exempel främja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer i syfte att skapa varaktiga samarbetsformer. Det var väl delvis vad statsrådet efterlyste, till exempel dialog mellan kommuner? Där hade kanske utredningen kunnat bidra. Jag hoppas verkligen att det statsrådet säger om att se över bosättningslagen på något sätt kan innefatta det som den nu nedlagda utredningen tog upp och inte bara de delar som finns i Tidöavtalet.

Avslutningsvis vill jag säga att det behövs tydliga besked från regeringen i den här frågan. Om den nu nedlagda utredningen inte höll måttet blir min fråga till statsrådet vilka konkreta initiativ han tänker ta för att säkerställa att faktabasen som efterfrågas faktiskt kommer till. Är statsrådet beredd att gå vidare med konkret lagstiftning gällande just denna problematik, alltså inte inom ramen för andra - kanske mer perifera - system?

Herr talman! Jag tackar statsrådet för svaret. Jag vill inledningsvis säga att jag naturligtvis delar statsrådets uppfattning att social dumpning är en komplex fråga som spänner över flera politiska områden. Däremot uppfattade jag inte riktigt att statsrådet i sitt svar faktiskt svarade på min huvudsakliga fråga, nämligen om statsrådet anser att social dumpning faktiskt är ett problem.

Min hemkommun Kramfors var en av de första i landet att larma om problemen med social dumpning. Man märkte att det i kommunen plötsligt fanns många individer med sociala problem och individer vars etableringstid hade gått ut och att dessa nu sökte försörjningsstöd. Det framkom också att dessa människor hade blivit uppmanade att flytta från sin tidigare hemkommun med olika former av påtryckningar. Detta var något som också andra kommuner senare vittnade om i utredningar och kartläggningar.

Från Kramfors kommuns sida påbörjade man ett påverkansarbete för att uppmärksamma den dåvarande socialdemokratiska regeringen på detta fenomen. Det ledde senare till att Statskontoret kartlade dumpningen och konstaterade att den existerar i olika former.

Visst är en förklaring, som statsrådet anförde i sitt svar, att kommuner tolkar bosättningslagen olika. Men Statskontoret kom också fram till att andra grupper än nyanlända förekom, bland annat personer med missbruksproblematik.

Herr talman! Social dumpning innebär att företrädesvis rikare kommuner vältrar över kostnader på mer utsatta kommuner. Det är ett reellt problem. 2 miljoner kronor eller 4 miljoner kronor i ökade kostnader för socialförvaltningen i Kramfors eller Sandviken kan vara skillnaden mellan ett nollresultat eller att hamna på minus.

Jag vill samtidigt göra en markering. Det kommunala ekonomiska perspektivet är förstås viktigt. Men det är minst lika viktigt att peka på konsekvenserna för den enskilde. Socialtjänstlagen anger att insatser ska utgå från den enskildes behov och livssituation. Men beslut om insatserna ska inte tas över huvudet på den enskilde. Till exempel får en kommun inte tvinga personer som behöver bistånd att byta bostadsort.

Precis som de drabbade kommunerna har Statskontoret och den nu nedlagda utredningen konstaterat att den enskildes möjligheter till etablering på arbetsmarknaden försvåras. Dessutom blir det inte ett värdigt mottagande i eller en värdig flytt till den nya kommunen.

Det har inte sällan varit barnfamiljer som blivit förflyttade. Därmed finns också ett barnperspektiv att beakta. Hur påverkas barn av att ryckas upp och flyttas utan att det sker på ett korrekt och värdigt sätt?

Jag är, precis som många andra, besviken och upprörd över att utredningen om att motverka social dumpning har lagts ned. Jag får återkomma till det i kommande inlägg.

Jag vill backa till det jag sa inledningsvis. Jag uppfattar inte att jag har fått svar på min huvudsakliga fråga och ställer den därför igen. Anser statsrådet att social dumpning är ett problem?

Herr talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservation 1.

Det är en allvarlig tid vi lever i. Ekonomisk oro, hög inflation och det ryska kriget mot Ukraina har ställt oss svenskar inför vägval och situationer vi inte alls förväntat oss. De höga elpriserna har lett till problem för både hushåll och företag, och kraven på stödåtgärder har duggat tätt.

Vi socialdemokrater valde redan förra året, när vi befann oss i regeringsställning, att stötta hushållen. Under höst och vinter har priserna fortsatt att vara höga. Den nya regeringen lovade att ha ett elstöd på plats den 1 november 2022. I dag skriver vi den 25 januari 2023 och konstaterar att stödet förhoppningsvis kommer att betalas ut under februari månad.

Det förslag till sekretess gällande stödet till elanvändare som regeringen har lagt fram behandlar vi alltså i dagens betänkande KU16.

Vi socialdemokrater har förvisso haft synpunkter på den valda modellen att låta Försäkringskassan sköta utbetalningarna. Men stödet måste komma på plats, så i den delen har vi valt att inte opponera oss.

Vi är dock kritiska till regeringens förslag att sekretessbelägga utbetalningarna av stödet. Vi menar, likt flera remissinstanser inklusive Lagrådet, att skälen regeringen anför för förslaget inte är tillräckligt starka. Att regeringen dessutom väljer att föreslå ett omvänt skaderekvisit gör att det i praktiken blir omöjligt att granska hur stödet har fördelats och hanterats.

Herr talman! Offentlighetsprincipen är en ordning vi svenskar är mycket stolta över. Om riksdagen ska fatta beslut om nya sekretessbestämmelser måste avvägningar göras. Det stöd som nu ska betalas ut omfattar cirka 17 miljarder kronor. Här föreligger ett uppenbart allmänintresse gällande vart pengarna tar vägen samt stödets träffsäkerhet och fördelningsprofil.

I remissvaren från ett flertal instanser framhålls det stora allmänintresset och möjligheten till insyn och granskning. Därför tycker vi socialdemokrater att det gällande utbetalningarna av elstödet är viktigt att det ges möjlighet för journalister och forskare att granska stödet och eventuella konsekvenser.

Riksrevisionen väljer ju själv vad man vill granska. Vi kan hoppas att Riksrevisionen tar ett sådant beslut att möjlighet ges att se konsekvenserna av elstödet, men för det finns ingen garanti.

I betänkandet uttrycks majoritetens hållning om att uppgifterna i sammanställd form skulle kunna användas för att ge en bild av vanor, livsstil och ekonomi hos enskilda individer och grupper inom de aktuella elområdena, och eftersom uppgifterna samlas in direkt från elnätsföretagen kommer inte heller enskilda att kunna förhindra att uppgifterna lämnas in till och förvaras hos Försäkringskassan.

Socialdemokraternas syn är att uppgifterna som samlas in inte omfattar så känslig information som det ges uttryck för i propositionen och att just elförbrukningen inte heller skulle ge en så heltäckande bild av vanor och ekonomi som häri påstås. Som nämnts tidigare under debatten är det redan många uppgifter relaterade till exempelvis inkomst, skatt och fordonsinnehav som är tillgängliga för allmänheten att ta del av och som i mångt och mycket ger en god bild av en persons levnadsförhållanden. I ljuset av detta förefaller inte uppgifter om elförbrukning, varav mångas redan är tillgänglig via exempelvis kommunala elnätsföretag, vara av särskilt känslig karaktär i förhållande till insynsintresset.

Det är däremot korrekt att enskilda inte kan förhindra att uppgifterna lämnas in till och förvaras hos Försäkringskassan. Men det är denna modell regeringen har valt, så det utgör inte heller ett starkt argument till varför sekretess med omvänt skaderekvisit ska råda.

Avslutningsvis vill jag återigen yrka bifall till reservation 1.

(Applåder)

Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten (vilande grundlags-förslag m.m.)

Fru talman! Vi behandlar i dag det vilande grundlagsförslaget Ett ändamålsenligt skydd för tryck- och yttrandefriheten. Inledningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

När riksdagen i maj 2022 behandlade ärendet för första gången lämnade mitt parti Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet en gemensam reservation. Den gällde värnandet av den personliga integriteten i förhållande till sökdatabasers möjligheter att tillhandahålla känsliga uppgifter till en bred allmänhet. Det kan handla om tidigare domar men också, som nyligen omskrivits, om psykisk tvångsvård och missbruksproblem.

Fru talman! I denna kammare fördes då en saklig debatt. Varje parti redogjorde för hur man resonerat gällande den dåvarande regeringens förslag.

Det framhölls från dem som inte ville bifalla regeringens förslag i detta avseende att de föreslagna bestämmelserna skulle vara vaga och svårtolkade. Det hänvisades även till remissinstanser som avstyrkt förslaget på just dessa grunder. Det är förvisso en fullt acceptabel invändning, men som vår socialdemokratiske representant i vårens debatt, Per-Arne Håkansson, framhöll har utvecklingen på detta område visat sig gå i precis den oroväckande riktning som KU varnade för redan 2003.

I dag tillhandahålls känsliga personuppgifter online på ett sätt som de flesta av oss ser som djupt problematiskt. Regeringens förslag i våras var ett försök att adressera problemet efter åratal av utredningar och diskussioner. Till en början fanns det faktiskt en enighet över partigränserna, åtminstone som den kom till uttryck i 2018 års parlamentariska tryck- och yttrandefrihetskommitté.

Fru talman! Nu är läget som det är, och vi har ett vilande grundlagsförslag att ta ställning till. Vi socialdemokrater har i utskottet lämnat ett särskilt yttrande, där vi framhåller vår grundläggande inställning att den förra regeringens proposition borde ha bifallits i sin helhet. Vi är däremot inte beredda att förkasta hela grundlagsförslaget baserat på detta.

Det finns dock ett stort orosmoln framöver. Grundproblemet gällande den personliga integriteten kvarstår. En prövning i EU-domstolen om det svenska grundlagsundantaget och förenligheten med GDPR kan komma att få oanade konsekvenser för svensk tryck- och yttrandefrihet.

Det här är komplex materia, och jag kan konstatera, fru talman, att den nytillträdda regeringen med stor sannolikhet kommer att behöva hantera den här frågan under innevarande mandatperiod. Vi socialdemokrater hoppas att justitieministern återkommer med ett förslag som adresserar frågan.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

Fru talman! Jag kan konstatera att det finns många viktiga aspekter av totalförsvaret. Jag ser ingen motsättning mellan socialdemokrater och moderater i en sådan fråga. Det skulle kunna diskuteras så att vi hittar en överenskommelse.

Sedan kan jag också säga, om vi återgår till civilplikten som jag talade om, att MSB har påpekat att det har utretts under lång tid, som ledamoten sa. Men det har inte varit helt lätt att definiera exakt vilka verksamheter som utgör de viktigaste samhällsfunktionerna. Jag hoppas att det är någonting som regeringen nu tar tag i.

Fru talman! Först ska jag säga att vi blev glada över det faktum att det tillsattes en minister i regeringen med ansvar för civilt försvar. Det såg många av oss som någonting positivt.

När det gäller om vi är beredda att ställa oss bakom andra satsningar på totalförsvaret var det en ganska diffus fråga. Jag vet inte exakt vilka satsningar som ledamoten menar.

Jag upplever att vi är väldigt överens om att vi ska ha stora satsningar både på själva utbyggnaden och också på att finansiera den. Frågan är egentligen: Vad tänker den nytillträdda regeringen göra när det gäller detta?

Vi får återkomma till exakt hur vi ser på finansiering och uppbyggnad. Men i grunden är väl egentligen alla partier överens om behovet av att totalförsvaret ska byggas upp.

Fru talman! Det är, som ganska många i dag har påpekat gällande flera olika aspekter, oroliga tider. Vårt land har de senaste åren upplevt kriser vi förmodligen inte har varit vana vid att hantera på väldigt lång tid. Det kanske allvarligaste är det försämrade säkerhetspolitiska läget i Europa. Därför vill jag i mitt första anförande i denna kammare fokusera på vårt totalförsvar och mer specifikt på den del som mitt hemlän Västernorrland kan bidra med.

Fru talman! Inför försvarsbeslutet 2020 lämnade Försvarsberedningen sin slutrapport i maj 2019. Där konstaterades det att det säkerhetspolitiska läget i Europa försämrats och att det var en konsekvens av ryskt agerande under en längre period.

Det var mot bakgrund av detta, bland annat, som det fattades beslut i denna kammare om att stärka Försvarsmakten både organisatoriskt och ekonomiskt. I förlängningen blev ett resultat av detta att Västernorrlands regemente med Jämtlands fältjägarkår, I 21, återupprättades och påbörjades. Det går knappt att beskriva den glädje som rådde i vårt län när detta blev klart. Det var naturligtvis en glädje över att vi hade fått en viktig statlig etablering i vårt län, en verklig statlig kärnuppgift. Men det var också en stolthet över det faktum att bedömningen var att Västernorrland hade en roll att spela i försvaret av vårt land.

Fru talman! När vi nu har en bred enighet, som jag uppfattar det, i Sveriges riksdag om att vi ska satsa på totalförsvaret är det viktigt att vi inte glömmer bort civilplikten. Aktivering av civilplikten och formerna för detta har diskuterats under en ganska lång tid, både i Försvarsberedningen och i de politiska partierna. Efter 2008 genomförs det inte längre några grundutbildningar på lång sikt inom ramen för civilplikt, eftersom den i praktiken är avskaffad. Men en modern civilplikt skulle kunna utgöra en viktig del av vårt totalförsvar.

Därför hoppas jag naturligtvis att den nytillträdda regeringen arbetar hårt för att genomföra en sådan. Jag tror nämligen att det är avgörande för vår försvarsförmåga att vi kan upprätthålla gemensamma samhällsviktiga funktioner i tider av kris.

Allmänpolitisk debattFörsvarspolitik

I en situation där civilplikten aktiveras och staten tydliggör uppdraget står mitt hemlän Västernorrland redo att bidra. Hela vårt län, med sju kommuner och vår region, har gemensamt uttalat att man är beredd att erbjuda omfattande utbildning och övningsverksamhet i Kramfors, Sollefteå och Härnösand. Där finns det bred kompetens, god myndighetssamverkan och kraft att ro en modern civilpliktsutbildning i hamn.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag säga att vi socialdemokrater länge har menat att det är viktigt med statlig verksamhet i hela landet. I grunden handlar det om statens legitimitet.

Jag kan inte låta bli att se med viss oro på det faktum att det inte finns ett enda statsråd i den nya regeringen som kommer från norra Sverige. Jag är orolig för vilka konsekvenser det kan få. Men jag tar fasta på det statsministern uttryckte i sin regeringsförklaring: att han vill att vi ska fortsätta det goda samarbetet gällande försvaret.

Jag hoppas att det innebär fortsatta satsningar på totalförsvaret även i norra Sverige och att regeringen nu skyndsamt arbetar för att få en modern civilplikt på plats.

(Applåder)