Herr talman! Jag vill tacka statsrådet för svaret på såväl Eva Lindhs som Peter Hedbergs interpellationer i dag. Eva Lindh har tyvärr blivit sjuk.

Sedan flera år har vi mycket goda skäl att tro att kommuner i vårt land motverkar integrationen, kränker barns rättigheter och utsätter redan pressade kommuner för stora påfrestningar genom att helt enkelt dumpa människor som behöver samhälleliga insatser. Vi vet också att bristen på lämpliga bostäder är en mycket viktig faktor som driver vissa i allt väsentligt rika och välmående kommuner som är under borgerligt styre sedan decennier att agera på detta vis.

Kunskapen om dessa mycket allvarliga missförhållanden i vårt land skulle nu samlas i en statlig utredning. Därtill skulle förslag på åtgärder arbetas fram.

Utredningen som Erik Slottner och regeringen har lagt ned har hunnit inkomma med ett brev med anledning av regeringens beslut att avsluta utredningen om att motverka social dumpning. I brevet förklarar utredningssekretariatet att man givetvis inte har kunnat arbeta färdigt med sina reformförslag men att man ändå vill redovisa två föreslagna åtgärder.

Jag läser innantill ur brevet: Vi vill avsluta med att belysa två åtgärder som vi bedömer kan motverka social dumpning i närtid. Nummer 1 är krav i socialtjänstlagen på informationsöverlämning från sändande till mottagande kommun om en person med kommunala stödinsatser, även nyligen avslutade, flyttar från en kommun till en annan. Nummer 2 är att förtydliga vad som avses med skyldighet att efter anvisning ta emot nyanländ för bosättning i kommunen enligt lag 2016:38 om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Det skulle bidra till en enhetlig tillämpning av bosättningslagen i enlighet med lagens intentioner samt motverka social dumpning.

Mina frågor till statsrådet blir: Är regeringen och statsrådet Erik Slottner beredda att föreslå dessa mycket konkreta förändringar? Om man är det, hur tänker statsrådet kring detta? Om man inte är det, varför?

Herr talman! Statsrådet säger nu tydligt att social dumpning är ett problem. Det är glädjande. Men jag har också hört statsrådet använda formuleringen att vi inte har kommunarrest i Sverige. Det tror jag inte att någon har påstått heller.

Jag vet inte om vi ska ägna oss åt någon sorts seminarieövning om begreppet, men vi kan gå till det som den nu nedlagda utredningen sa om hur man definierade social dumpning: som kommunalt agerande som syftar till att personer som är i behov av kommunala stödinsatser ska flytta till en annan kommun utan att personen själv uttryckt en tydlig vilja att flytta.

Det är just frågan om frivillighet eller ofrivillighet som är kärnan i social dumpning. I kommuner som Kramfors, återigen, har personer som kommit till kommunen ofta berättat att de utsatts för påtryckningar från sin tidigare hemkommun. De har i princip blivit tillsagda att de inte kommer att få fortsatt försörjningsstöd om de inte åker.

Frivilligheten kan alltså verkligen diskuteras. Det är tråkigt att utredningen inte hann arbeta mer än drygt ett halvår, men som statsrådet också tar upp hann den ändå lyfta fram flera allvarliga konsekvenser för både kommuner och enskilda.

Jag förvånas väl delvis över ryckigheten i statsrådets agerande gällande detta. I november uttryckte statsrådet i en intervju i Dagens Samhälle att det var bra att frågan utreddes och att man ville se mer fakta på bordet. Men en månad senare lade man ned utredningen.

Vi har redan otaliga vittnesmål från kommuner och en väldigt bra kartläggning från Statskontoret. Vad gäller utredningen av utjämningssystemsfrågan och att den ska lösa problemet med social dumpning - inte helt, det förstår jag att statsrådet inte menar, men delvis - är jag tveksam, av två skäl. Jag tror att det kommer att vara väldigt svårt att träffsäkert beräkna hur social dumpning faktiskt slår, eftersom antalet fall kan variera från år till år och kommuner kan drabbas olika.

Sedan vet jag inte om jag tycker att det är särskilt bra att man i praktiken, inom ramen för systemet, på något sätt godkänner eller institutionaliserar rätten att åsidosätta socialtjänstlagen. Jag tycker att det är lite problematiskt därför att jag i grunden tror att jag och statsrådet är överens om att det är viktigt med bra etablering på arbetsmarknaden för både personer med sociala problem som hemlöshet och missbruk och personer som nyligen kommit till Sverige.

Utifrån det uppdrag utredningen hade tycker jag att det blir konstigt att lägga ned den. Den skulle till exempel främja samverkan och erfarenhetsutbyte mellan berörda aktörer i syfte att skapa varaktiga samarbetsformer. Det var väl delvis vad statsrådet efterlyste, till exempel dialog mellan kommuner? Där hade kanske utredningen kunnat bidra. Jag hoppas verkligen att det statsrådet säger om att se över bosättningslagen på något sätt kan innefatta det som den nu nedlagda utredningen tog upp och inte bara de delar som finns i Tidöavtalet.

Avslutningsvis vill jag säga att det behövs tydliga besked från regeringen i den här frågan. Om den nu nedlagda utredningen inte höll måttet blir min fråga till statsrådet vilka konkreta initiativ han tänker ta för att säkerställa att faktabasen som efterfrågas faktiskt kommer till. Är statsrådet beredd att gå vidare med konkret lagstiftning gällande just denna problematik, alltså inte inom ramen för andra - kanske mer perifera - system?

Herr talman! Först vill jag svara på Peter Hedbergs fråga. Tidningsintervjuer som ska handla om ett ämne kan ibland breddas lite; jag ska inte säga att de spårar ur. Då svarar man på de frågor man får från journalisten. Jag är väl medveten om definitionen av social dumpning, men den aktuella intervjun var något bredare. Därför ville jag betona att det inte alltid kan vara ett problem att människor fem år efter etableringen bor i en annan kommun än den de etablerade sig i. Det kan ju ha många olika orsaker. Jag tycker dock inte att social dumpning är en bra orsak till att man byter kommun.

Peter Hedberg ställde också en del frågor till mig om jag var beredd att genomföra den ena åtgärden efter den andra. Jag talar nu för hela regeringen och kan inte lägga ord i munnen på andra statsråd. De förslag som nämnts här är propositioner och utredningar som i så fall skulle läggas av andra statsråd, och därför kan inte jag stå här och säga att det är saker regeringen vill göra.

Det är dock väldigt bra om det kommer konkreta förslag, bland annat från dem som lett utredningen om social dumpning. Om de har konkreta och intressanta förslag tycker jag att vi åtminstone ska lyssna på dem, se om det är någonting man kan gå vidare med och analysera om förslagen kan bidra till en bättre ordning. Det är jag absolut beredd att göra.

Vi ska jobba vidare med denna fråga. Jag vill betona hur viktigt det är att inte bara regeringen har en dialog med kommunerna, utan att kommunerna har en dialog med varandra. Jag läste en artikel i tidningen som Peter Hedberg nämnde där en kommunrepresentant sa att de hade haft problem med social dumpning, men att de upphörde efter det att man ringt upp den kommun som skickat dit många av sina invånare.

Jag säger inte att det alltid är så lätt för alla kommuner, men det visar ändå på något av hur viktigt det är med mellanmänskliga kontakter. Man behöver inte alltid gå via regering, utredare och lagförslag utan kan också lyfta på luren, ringa varandra och diskutera problemet. Kanske är det då så att en kommunrepresentant lyssnar. I det här fallet gick det tydligen bra. Det kanske kan inspirera kommuner som är drabbade och som inte har gjort detta.

Jag tror, som jag nämnde i mitt förra inlägg, att i takt med att migrationen minskar kommer det här problemet också att börja ebba ut. Men regeringen kommer som sagt att fortsätta jobba med frågan.