Helena Storckenfeldt

Fru talman! Vi moderater är övertygade om att det som hjälper klimatomställningen och den enorma omställning som ska ske i Sverige och globalt inte är elcykelsubventioner, elbilsbonusar eller plastpåseskatter. Det är detta jag syftar till när jag pratar om ineffektiv politik som har fått kritik, inte bara av moderater utan även av experter och expertråd.

Det har vi alltså plockat bort. Vi har sett till att det inte är det som är ledstjärnan för klimatpolitiken i Sverige utan att det som lägger grunden snarare är ett energisystem som är stabilt och robust och som klarar av den enorma omställning som ska ske.

Om vi fortsatt ska vara ett industriland kommer vi att behöva enorma mängder ren el, och då krävs mer än plastpåseskatter och elcykelpremier för att det ska bli verklighet. Det krävs mer kärnkraft, det krävs alla fossilfria kraftslag och det krävs i allra högsta grad ett robust fundament som ser till att det faktiskt blir verklighet.

Det som har byggt Sverige starkt har ju varit låga elpriser. Det är det som har drivit många av de stora investeringarna till Sverige. Det är det vi håller på att tappa, och det är därför vi lägger fokus där, så att vi i världen faktiskt kan vara ett grönt föregångsland och visa vad som är möjligt.

Fru talman! Torka, skogsbränder, vattenbrist, skyfall och översvämningar gör det uppenbart att klimatförändringarna påverkar här och nu. I Sverige har vi de senaste åren märkt skillnad i vårt klimat, och vi kan förvänta oss att skyfallen kommer att öka i både intensitet och frekvens. Det ställer nya och större krav på byggnation och att fler aktörer arbetar aktivt för att förebygga översvämningar, ras och skred. Inte minst måste vi se till att rusta och klimatanpassa infrastrukturen när vi bygger nytt.

I Parisavtalet konstateras att det nuvarande behovet av klimatanpassning i världen är stort. Alla regioner drabbas av klimatförändringarna, och även i Sverige har vi känt av effekterna, inte minst efter stormen Hans. Värst drabbade är dock de i de allra mest sårbara utvecklingsländerna. Där innebär en översvämning inte att man blir sen till jobbet utan snarare att man blir utan skörd och alltså utan mat det året, att huset rasar samman och att familjen tvingas på flykt.

Klimatförändringarna bidrar till fattigdom och otrygg livsmedelsförsörjning, vilket också kan få allvarliga konsekvenser för fred och säkerhet. Minskade utsläpp, ökad motståndskraft och en grön omställning är därför avgörande för att trygga människors livsvillkor på både kort och lång sikt.

Behovet är stort i både Sverige och världen, och de beslut som fattas i dag kommer att påverka hur morgondagen ser ut. Därför är jag stolt över att den moderatledda regeringen satsar på det som gör störst skillnad för klimatet. Vi plockar bort ineffektiv symbolpolitik och satsar där vi gör störst nytta.

Fru talman! I första hand måste fokus ligga på att minska utsläppen och klara klimatmålen. Men det räcker inte att se till vad som sker inom Sveriges gränser. Vi måste också lyfta blicken och beakta den globala utvecklingen.

Globalt ökar utsläppen just nu. Frågan man bör ställa sig är därför snarare hur Sverige kan bidra till att andra länder tar efter det arbete som i mycket större utsträckning redan har blivit verklighet i Sverige.

Ska vi klara omställningen i Sverige, EU och globalt måste vi alltså bedriva en politik som får andra länder att vilja följa efter. Sverige ska vara ett grönt föregångsland, inte för att det känns bra för stunden, utan för att genom praktisk handling visa för världen vad som är möjligt och få fler att följa efter.

Tyvärr kommer inget annat land i världen att vilja ta efter det svenska exemplet om det enda vi har att visa upp är höga elpriser, ett instabilt energisystem och lägst tillväxt i EU. Tvärtom krävs låga elpriser, stabilitet i energisystemet och en hög ekonomisk tillväxt. En växande ekonomi är inte bara viktigt för en långsiktig finansiering av fler poliser och fler händer i vård och omsorg utan även för att ha resurser för att ställa om och bekämpa klimatförändringarna.

Generella reformer för stärkt konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt är även god klimatpolitik. Det ger Sverige och svenska företag resurser att genomföra den gröna omställningen i praktiken. För att bibehålla vår status som grönt föregångsland krävs därför en borgerlig regering som ser behoven och tar dem på allvar.

Fru talman! Gemensamt för många av de miljöproblem som människan hittills har stött på är att hon också har visat sig förmögen att lösa dem. Lösningen har inte varit att minska mänsklig verksamhet, utan tvärtom har lösningen varit en kombination av tekniska innovationer, ekonomisk tillväxt, allmänhetens krav och politiskt ansvarstagande. Det ger hopp och tillförsikt om att vi kan klara även dagens stora miljöproblem.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Slutligen skulle jag vilja tacka utskottet för ett givande och konstruktivt år. Här i debatten är vi ofta skarpa mot varandra, men både innan och efter delar vi många goda skratt, och vi tar gärna en fika med varandra. Det är något som jag uppskattar väldigt mycket och något som jag är övertygad om att demokratin mår bra av. Stort tack för detta, alltså!

Jag vill också tacka utskottets kansli, kammarkansliet, talmännen och kollegorna i utskottet och önska alla en härlig sommar med lagom mycket sol och regn.

(Applåder)

Fru talman! Jag inser att jag missade kemikaliefrågan när jag gick igång ordentligt på plastpåseskatten.

Moderaterna är måna om att de kemikalier som finns i samhället ska vara säkra för människors hälsa och för miljön; det sa jag också i mitt anförande. Kemikalielagstiftningen ska vara väl förankrad i vetenskap och utgå från ordentliga riskbedömningar. Vi står fortsatt bakom försiktighetsprincipen och substitutionsprincipen.

Tack vare svenska miljölagar, skärpt lagstiftning inom EU och internationella överenskommelser har användningen av många farliga kemikalier minskat. Detta är något som vi kommer att fortsätta att driva på för.

Jag vet att det är väldigt svårt när det kommer till frågan om PFAS eftersom det finns så otroligt många olika sorter som används till olika saker som faktiskt är samhällsnödvändiga. Just när det kommer till PFAS handlar det om två saker.

Det gäller att begränsa de fortsatta utsläppen av PFAS-ämnen, och där fortsätter vårt arbete både nationellt, inom EU och internationellt för att fasa ut användningen av dessa ämnen. Det gäller att vara försiktig och inte göra det på ett felaktigt sätt som skulle äventyra exempelvis livsmedelsindustrin eller försvaret. Vi vet också att teknikbranschen behöver dessa ämnen för att fortsätta.

Det handlar också om att hantera konsekvenserna av den tidigare spridning som redan har skett. Där satsar vi på att sanera dessa områden. Det är svårt att veta när det inte finns någon specifik som man kan peka på som är ansvarig. Hur hanterar man det?

Vi har avsatt särskilda medel för detta i saneringsanslaget för förorenade områden. Det är något som vi kommer att fortsätta driva.

Fru talman! Det är alltid enklare att införa en skatt än att ta bort en skatt. Detta tror jag är kärnan i vad som skiljer Socialdemokraterna från Moderaterna.

Socialdemokraterna ser alltid en möjlighet att införa en skatt och ser det sedan som ett problem när man väljer att ta bort en skatt. Socialdemokraterna vill hellre använda skatter för att göra det enklare för hushåll och företag och fördela det på det sätt som Socialdemokraterna tycker.

Vi tycker snarare motsatsen: Det är bättre för hushållen och företagen att de får behålla de pengarna i plånboken och själva får avgöra hur de ska spenderas i stället för att belastas med en extra skatt.

Lösningen är inte alltid subventioner och skatter, utan de allra bästa lösningarna för just frågor som den cirkulära ekonomin är att underlätta för företag att faktiskt innovera och komma fram till nya tekniska lösningar. Det bästa sättet att arbeta, både i Sverige och i Europa, är att ta bort fler regler. Vi måste minska regelbördan, och vi måste se till att vi har en god konkurrenskraft i EU.

Vi ser att Europa halkar efter, inte minst när vi har länder som USA som inför stora subventionspaket för att stötta sitt näringsliv och driva på den gröna omställningen där. Det är jättebra att USA tar de stegen, men vad gör det med konkurrenskraften och konkurrensförutsättningarna?

Vi tror väldigt starkt på marknaden. Vi tror att marknaden har möjligheten att skapa rätt förutsättningar för en mer cirkulär ekonomi. Vi skulle vilja se mer fokus på detta på EU-nivå.

Herr talman! Då förstår jag frågan mycket bättre.

Jag är inne på samma spår. Fler kommuner borde investera i snålspolande toaletter och se till att man vid nybyggnation använder sig av gråvatten på ett bättre sätt. Det finns väldigt många sådana lösningar som jag vet att många kommuner, som också har ansvar för den här utvecklingen på lokal nivå, brinner för.

Vår egen Lisa Andersson, KSO i Kungsbacka kommun, driver den här frågan starkt. Det är en fråga som absolut inte är främmande för Moderaterna utan snarare någonting som vi stöder.

Sedan tror jag att alla i den här kammaren vet hur det kan se ut och låta runt förhandlingsbordet på EU-nivå. Vi har åtminstone hört det från våra parlamentariker. Det är ett givande och ett tagande. Där har vi varit drivande i att se till att vi får fram bra förslag för ekodesign. Vår egen Jessica Polfjärd har varit drivande i den frågan.

Jag misstänker att när det kommer till EU-nivå är det kanske inte gråvatten eller snålspolande toaletter som är det absolut mest prioriterade. Det fanns nog andra saker som var högre prioriterade vid just det förhandlingsbordet.

Herr talman! Ja, det finns väldigt mycket som vi skulle vilja göra för att få en mer cirkulär ekonomi och få bättre produkter och mer teknologi som faktiskt lyckas åstadkomma vad jag tror att både jag och Stina är ute efter.

Stina Larsson inledde sin replik med att tala om vatten. Där skulle jag vilja förtydliga med något som jag ser framför mig och som jag själv går och tänker på rätt ofta. Jag skulle vilja att vi i Sverige tar fram en vattenstrategi, för vi ser år efter år att det kommer att bli mer och mer relevant hur vi hanterar vatten och vattenflöden och hur vi ska tänka framåt när vi befinner oss i en klimatkris som kommer att orsaka mer extremväder. Där ser jag en möjlighet att gå före och se till att vi har en strategi på plats innan det är för sent.

Herr talman! Jag ska vara ärlig och säga att jag inte riktigt förstod resten av Stinas replik. Hon får gärna upprepa den.

Herr talman! Årets Europaval äger rum i en mycket osäker tid. Inte sedan andra världskriget har säkerhetsläget i Europa varit så allvarligt som det är nu. Det har blivit allt tydligare just hur viktigt det är att bibehålla en stabil grund.

Försörjningstrygghet är ett ord som har aktualiserats av pågående kriser. Det var länge sedan livsmedelsförsörjning, samhällskritiska resurser och krigsberedskap stod så högt upp på agendan. En del i försörjningstryggheten är inflödet och bevarandet av grundläggande samhällsviktiga resurser. En annan del är hur vi använder oss av dessa resurser. Jag är övertygad om att vi i framtiden står starkare inför kommande kriser om vi i dag fattar beslut som leder oss in på en mer cirkulär och hållbar bana.

Att skapa förutsättningar för ett resurseffektivt samhälle ligger högt upp på Moderaternas agenda. Det finns många fördelar ur både ett miljömässigt och ett ekonomiskt perspektiv med att återvinna mer och fler material samt att optimera användningen av de resurser som finns. En genomsnittlig europé konsumerar mellan 1O och 20 ton resurser varje år. Om en större andel av dessa resurser återvinns minskar behovet av att utvinna nya. Politikens uppgift är därför att skapa goda förutsättningar för olika aktörer att ta ansvar för sitt avfall och värna principen om att förorenaren betalar.

Vi kan glädjas åt att medvetenheten kring det cirkulära har ökat. Sedan den industriella revolutionen har människan verkat i en ekonomi som bygger på råvaruuttag, produktion, konsumtion och avfall - en linjär modell som fungerar bra så länge man antar att jordens resurser är oändliga, tillgängliga och billiga.

Nu vet vi bättre. Resurserna är ändliga, och råvarupriserna har mångdubblats. Den linjära modellen håller inte längre. Många politiska beslut fattas nu runt om i världen i en hållbar och cirkulär riktning. Det är bra. Besluten är ofta tänkta att bidra till innovation och minskad påfrestning på miljö och klimat. Problemet är när besluten snarare bidrar till det motsatta.

Den förra regeringens införande av plastpåseskatten är ett sådant exempel, där skattens konstruktion, som likställer fossilbaserade plastpåsar med dem som har producerats av återvunnen eller biobaserad plast, inte har gynnat vare sig cirkularitet eller innovationskraft. Ett av den S-ledda regeringens påstådda argument var att få renare hav, vilket vi givetvis stöder. Men eftersom 90 procent av plastskräpet i världshaven kommer från tio floder i Asien och Afrika menar vi att det är mer effektivt att i stället försöka stoppa utsläppen vid källan.

Beslut som plastpåseskatten kommer med ett högt pris för svenska konsumenter och företag men med liten nytta för miljö och klimat. Det är dålig politik. Precis som inom andra politikområden måste omställningen till en cirkulär ekonomi präglas av kostnadseffektivitet och resultatfokus. Uppnår man inte önskvärt resultat måste beslutet omprövas, något som den borgerliga regeringen nu tagit tag i. Den 1 november 2024 avskaffas plastpåseskatten.

Jag skulle även vilja betona vikten av att kemikalieskatten bör avskaffas för begagnade produkter. Det är ytterligare en skatt som träffar helt fel och sätter käppar i hjulen för en nödvändig omställning mot cirkularitet.

Herr talman! En naturlig del av livsmedelsförsörjningen är att minska matsvinnet. Världen måste göra mer för att begränsa matsvinnet. Ur ett internationellt perspektiv är en av de stora frågorna hur vi ska kunna mätta alla munnar när jordens befolkning stadigt växer.

För att minska matsvinnet behövs informationsinsatser om vad bästföredatum innebär för olika livsmedel och hur livsmedlen ska förvaras. Här har mycket kunskap gått förlorad under senare decennier.

Herr talman! Om tio dagar stänger vallokalerna, och det är viktigt att alla går och röstar. Behovet av en mer cirkulär ekonomi är tydligt, och i Europaparlamentet har Moderaterna varit extra drivande. Vi har lett flera förhandlingar som har mynnat ut i kloka och väl avvägda beslut för att öka cirkulariteten i EU.

Begreppet hållbar utveckling är varken en motsägelse eller en abstrakt vision utan en grundförutsättning för att Europa ska kunna leda med exempel och få med sig andra aktörer i den gröna omställningen.

Sverige har en viktig roll att spela i det arbetet, och det är något som vi borde lyfta upp på EU-nivå. Våra företag besitter djup kunskap när det gäller hållbarhet, och med vår exportorienterade industrimodell är vi särskilt väl positionerade att driva på för en effektiv cirkulär marknad i Europa.

Arbetet mot en cirkulär ekonomi är en möjlighet att ta styrketag i vårt klimatarbete och stärka den inre marknaden samtidigt som vi stärker svensk konkurrenskraft.

Herr talman! Vi omges dagligen av tusentals kemikalier. Många är livsnödvändiga och har varit avgörande för att bygga det samhälle vi har i dag. Kemikalier har bland annat möjliggjort längre hållbarhet för mat, hållfasta byggmaterial och minskad risk för brand i elektronikprodukter. Kemikalier möjliggör också utveckling av mediciner som förlänger och räddar liv. Vårt moderna samhälle är på många sätt beroende av innovationer som drar nytta av kemikalier. Därigenom kan kemikalier också utgöra viktiga bidrag till den ekonomiska och sociala välfärden för medborgarna genom handel och sysselsättning.

Samtidigt, herr talman, finns det risker med många kemikalier. Med en allt större kemikalieanvändning tillkommer också ett större ansvar för vilka kemikalier vi sprider och hur dessa långsiktigt påverkar både miljön och oss människor. Alla kemikalier är inte önskvärda överallt.

Moderaterna är måna om att de kemikalier som finns i samhället ska vara säkra för människors hälsa och för miljön när de används på ett normalt sätt.

Herr talman! PFAS är vad man kallar evighetskemikalier. De bryts ned väldigt, väldigt sakta om ens alls. PFAS-ämnen har skapats för att stöta bort fett, smuts och vatten och är otroligt användbara under rätt förutsättningar. I dag finns tusentals olika sorter på marknaden. De finns i stekpannor, funktionskläder, tyger, skidvalla, brandskum, teknologi, försvarsmateriel och mediciner. Men den senaste tiden har vi blivit alltmer uppmärksamma på deras negativa effekter.

PFAS kan ha effekter på reproduktionsförmågan och orsaka leverskador och hormonstörningar. Vissa sorter misstänks även vara cancerframkallande.

Herr talman! Det finns fortfarande många frågetecken kring PFAS-ämnen, men det är tydligt att det krävs hårdare begränsningar så att PFAS inte hamnar på fel plats och orsakar skador på människors hälsa och naturen.

För att begränsa fortsatta utsläpp fortsätter regeringen Sveriges aktiva arbete nationellt, inom EU och internationellt för att fasa ut användningen av PFAS-ämnen.

Herr talman! Det här är ett väldigt brett betänkande. Det finns mycket att säga inom ramen för betänkandet - det handlar trots allt om cirkulär ekonomi, om kemikalier och om en rapport från Riksrevisionen som jag inte hunnit tala om än. Men jag stannar där och yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Fru talman! Jag vet inte om Miljöpartiet riktigt har förstått vad baskraft är, men det som just beskrevs är inte baskraft. Det kommer inte att räcka - inte ens nästan.

Det Elin kallar att reducera politikområden är snarare att presentera riktiga lösningar. Från IPCC har man varit otroligt tydlig med att kärnkraften faktiskt kommer att behövas. Nu ser vi hur flera gröna partier ute i Europa har börjat vända i den här frågan eftersom det är så tydligt. Klimatpolitiken kräver en energipolitik - utan en sådan är klimatpolitiken obefintlig.

Jag undrar varför Sveriges miljöparti inte kan göra samma reality check som resten av de gröna i Europa har gjort och inse att kärnkraften faktiskt behövs.

Fru talman! Jag kommer att fortsätta debatten och prata lite om kärnkraft. Jag vet hur mycket det uppskattas.

Som jag sa i mitt anförande kommer vi att fördubbla vårt elbehov till 2045. Det var inte så länge sedan både S och MP röstade nej till att tillåta mer kärnkraft på fler platser i Sverige, så det är väldigt tydligt vad Miljöpartiet tycker i denna fråga och vilka konsekvenserna blir av ett eventuellt regeringsskifte framöver där man ingår i en socialdemokratiskt ledd regering.

I stort är klimatfrågan en energifråga; det är få som inte har insett detta vid det här laget. Vi kommer att behöva otroliga mängder fossilfri el för att klara omställningen, för att ställa om hela transportsektorn och för att vi ska kunna fortsätta vara en industrination.

Ska vi fortsätta att producera stål i Sverige? Om svaret är ja behöver vi mer el, och den ska dessutom vara ren.

Jag som kommer från ett kärnkraftslän kan meddela Elin Söderberg att det 2014 fanns planer på ny kärnkraft på Ringhals. Så fort det blev ett regeringsskifte och Socialdemokraterna och Miljöpartiet ingick i regeringen avbröts dock diskussionerna. Dessutom såg vi hur utsläppen ökade när man i förtid stängde ned de två reaktorerna på Ringhals.

Jag är övertygad om att det inte är leasingcheckar som kommer att lösa klimatomställningen. Varifrån kommer den stabila baskraften att komma, Elin Söderberg?

Herr talman! Utmärkt fråga, Kajsa Fredholm! I höstas antog vi i Moderaterna en ny proposition på vår partistämma där vi slog fast allting mer eller mindre i linje med incitamentsutredningen. Vi är helt övertygade om att det kommer att behövas incitament för närboende men också för kommuner som sådana för att öka acceptansen för att bygga mer vindkraft i Sverige.

Vi ser att alla partier är en del av detta och sitter i styren som säger nej. Den lokala acceptansen är ett problem oavsett partifärg. Jag hoppas absolut att incitamentsutredningen snart blir verklighet.

Herr talman! Eftersom jag själv kommer från ett kärnkraftslän kan jag informera Kajsa Fredholm om att det sällan finns något motstånd mot kärnkraft på bygden. Det är snarare en väldigt positiv inställning till de arbetstillfällen som den skapar och det som den bidrar med till kommunen och länet.

Jag vet själv att flera från vänstersidan - ungdomsförbund och liknande - har varit på besök och varit väldigt positiva när de gått därifrån. Jag hoppas att synen på kärnkraft kan förändras och att vi kan komma fram till något gemensamt här. Det vore bra för Sverige och det politiska samtalet, tror jag.

Att vi fokuserar för mycket på elproduktionen och på kärnkraft är en invändning man kan ha. Jag tycker att det är en absurd invändning i och med de utmaningar som vi står inför och de mängder el som vi kommer att behöva för att klara av den gröna omställningen.

Ska vi fortsätta att vara en industrination och fortsätta att tillverka stål? Om svaret på frågan är ja kommer vi att behöva otroliga mängder ren, fossilfri el. Då räcker det inte med vindkraft och batterilager, utan vi kommer att behöva bygga upp vår grund. Det är därför vi pratar så mycket om kärnkraft. Sanningen är dock att det absolut inte är det enda som vi har i vår plan, utan vi pratar också otroligt mycket om tillståndsprocesser och om att bygga ut laddinfrastrukturen. Det finns väldigt många korgar för våra ägg.

Herr talman! Vad är då facit av Miljöpartiets klimatpolitik? Jo, att den rödgröna regeringen inte var på väg att nå målen. Den första klimathandlingsplanen fick mycket kritik, inte minst vad gäller att mäta effekter av de åtgärder som skulle vidtas.

Man har en nonchalant inställning till effekt och resultat som är otroligt problematisk, herr talman. Det här verkar vara någon form av miljöpartistisk klassiker.

Vad blev då utfallet? Jo, det blev en politik som befolkningen inte köpte. Den gjorde det dyrare att leva på landsbygden, den rev ned vårt stabila fossilfria energisystem och den kastade pengar på elcykelsubventioner. Jag är övertygad om att det inte är så man når klimatmålen, herr talman.

Herr talman! Vi har under väldigt lång tid nu sett en politik som har varit ett småduttande med små lösningar här och där. Man har inte tagit ett helhetsgrepp. Det är något som vi bestämt oss för att göra. Regeringens klimathandlingsplan heter Hela vägen till nettonoll av en anledning. Den lägger grunden till att vi faktiskt ska lyckas och vara det här gröna föregångslandet.

Som jag sa i mitt anförande måste man ständigt ompröva och omvärdera lösningar som man kommer fram med, men jag är övertygad om att problemet med vår eltillförsel inte kommer att försvinna över en natt. Jag är övertygad om att vi för att klara den här gröna omställningen kommer att behöva enorma mängder ren el. Jag undrar var Miljöpartiet tycker att den elen ska komma ifrån. Man har gjort det väldigt tydligt att man är emot kärnkraft, och i många kommuner sitter faktiskt Miljöpartiet i styret och säger nej till mer vindkraftverk.

Det finns en otroligt stor uppgift här. Jag tror att det hela grundar sig i just elen när vi ser till det stora projektet med den gröna omställningen. Det är inte genom hur många som har råd att köpa en elcykel som vi kommer att lösa den gröna omställningen, utan det är hur vi lyckas bibehålla vår status som industrination och ställa om och bli ett grönt föredöme för länder som Indien och Kina. Det är det som jag syftar till när jag pratar om att vi ska vara ett grönt föregångsland. Om vi inte visar på tillväxt och välstånd kommer inget utvecklingsland att vilja följa vårt exempel.

Herr talman! Jag tycker att det är magstarkt av S att vrida på orden på det här sättet igen. Jag gav faktiskt Jytte Guteland svar på frågan och lyfte då tillståndsprocesserna som en av de viktigaste åtgärderna, vilket var en del av rapporten. Frågan var trots allt vad jag, om inte detta, tycker är en av de viktigaste och mest effektiva åtgärderna, vilket jag gav svar på.

Socialdemokraterna satt vid makten i åtta års tid. Jag förstår att man känner en viss desperation just nu när man inte har presterat något själv under de här åtta åren och helt plötsligt har en bred palett av saker som man skulle vilja göra, av vilka många dessutom är påbörjade av den här borgerliga, moderatledda regeringen.

Jag förstår att det är jobbigt för Socialdemokraterna att acceptera att man faktiskt inte sitter vid makten längre. Men faktum är att man inte kan behålla makten om man fortsätter att misslyckas. Det är så en demokrati fungerar.

Nu har vi lagt om kursen, och vi fokuserar på elektrifieringen. Då krävs mycket mer ren el.

Fru talman! Jag skulle säga att den andra delen i den forskningsrapport som Jytte lyfte upp är viktigare, nämligen att riva hinder. Det är precis det vi gör. Vi ser till att den gröna omställningen faktiskt är möjlig för hushåll och företag att genomföra. Det gör vi genom att korta tillståndsprocesser. Det är kanske inte den sexigaste åtgärden att prata om, men det är en av de absolut viktigaste för att se till att klimatomställningen blir möjlig.

Jag nämnde i mitt anförande att det inte är politiken som ska trycka på och se till att utsläppsminskningarna faktiskt blir av. Det är näringslivet och hushållen som gör det. Det är genom otroligt många beslut utanför den här salen som den gröna omställningen faktiskt genomförs.

Jag tycker att det var intressant att Jytte Guteland i sitt anförande inte lyfte ett enda konkret förslag på vad Socialdemokraterna faktiskt vill. Hon sa att Socialdemokraterna har en plan för hur man ska nå målen. Jag undrar: Vad innehåller den planen?

Fru talman! Jag vill börja med att nämna medborgarrådet för klimatet, som jag hälsade på i går. De efterfrågade just lite mindre konflikt i debatten. Det gör att jag tycker att det är något problematiskt att Rickard Nordin väljer att vrida och vända på mina ord på det sätt som han gjorde.

Det är alltså inte väljarnas viktigaste fråga att vi har ett mål till 2040. Jag sa inte heller att Moderaterna inte vill ha ett mål till 2040. Det vill vi. Vi tror att det är bra med mål. Det jag sa var att vi ännu inte har bestämt exakt vilken nivå det ska vara när det gäller de föreslagna åtgärderna.

Låt oss inte lägga ord i varandras munnar, och låt oss hålla den här debatten lite mer respektfull!

Jag förstår att Rickard Nordin gärna vill debattera reduktionsplikten igen. Den har vi varit igenom ett antal gånger. Jag har sagt ett flertal gånger att det var extremt tydligt att den var ohållbar. Den hade inte varit praktiskt genomförbar. Varför framhåller Centerpartiet då den som en effektiv åtgärd?

Det vi fokuserar på är de stora strukturella problem som finns när det gäller att faktiskt klara av omställningen. Det handlar exempelvis om att få ny kärnkraft på plats och att skapa möjligheter för ny kärnkraft i Sverige. Vi vet att det är det som är grunden i vårt elsystem. Vi vet att det kommer att behövas.

Det är numera väldigt få som är oense om att vi kommer att behöva dubbelt så mycket ren el till 2045. Det handlar inte om något småduttande, som en elbilspremie eller elcykelsubventioner, utan om ett helhetsgrepp. Hur ser vi till att hela Sverige klarar av den gröna omställningen?

Fru talman! Det ligger djupt rotat i Moderaternas dna att värna och vårda det vi en dag ska lämna efter oss.

Gemensamt för många av de miljöproblem som människan hittills stött på är att hon också har visat sig förmögen att lösa dem. Lösningen har inte varit att minska mänsklig verksamhet, utan tvärtom har lösningen varit en kombination av tekniska innovationer, ekonomisk tillväxt, allmänhetens krav och politiskt ansvarstagande. Det ger hopp och tillförsikt att vi kan klara även dagens stora miljöproblem.

Det här är den andra klimatpolitiska handlingsplan som regeringen, i enlighet med klimatlagen, överlämnar till riksdagen. Det är också den första borgerliga. Den heter Hela vägen till nettonoll, och den innehåller ett sjuttiotal konkreta förslag som antingen genomförs eller påbörjas under mandatperioden. För allra första gången finns en plan för hur Sveriges klimatmål ska kunna nås; hela vägen till nettonollutsläpp senast år 2045.

Efter 2045 ska Sverige uppnå negativa utsläpp. Det måste därför i grunden handla om att eliminera utsläppen. Då duger det inte med kortsiktiga förslag som bara leder en bit på vägen. Den här klimathandlingsplanen lägger grunden för att nå noll och därefter negativa utsläpp. Till skillnad från den rödgröna regeringens klimatpolitik lägger vår plan en mycket stor vikt vid folklig förankring och legitimitet. Ska vi klara klimatomställningen måste vi ha hela landet med oss på resan mot nettonoll - inte bara den del av befolkningen som kan ta tunnelbana eller elsparkcykel till jobbet.

Fru talman! Det är tydligt att de globala ansträngningarna för att minska utsläppen behöver öka. Sverige befinner sig i ett unikt läge. Vår el har länge varit fossilfri, billig och tillgänglig för hushåll och företag. Det har varit en av våra absolut viktigaste konkurrensfördelar, och det har gett oss ett försprång på den här resan. Till 2045 kommer vi att behöva ungefär dubbelt så mycket mer ren el. Vi ser behoven och gör allt för att bygga ut den fossilfria elproduktionen snabbare. Men så ser det inte ut i resten av världen. Trots en tydlig global uppvärmning fortsätter länder som Kina att godkänna och bygga kolkraft.

Sverige har goda förutsättningar att klara omställningen, men varken Sverige eller EU kan ensamt bromsa den globala uppvärmningen. Sverige står för cirka 1 promille av de globala koldioxidutsläppen, och hela EU står för betydligt mindre än en tiondel. Sverige har även låga utsläpp per capita, särskilt om vi jämför oss med utvecklade ekonomier. De svenska koldioxidutsläppen om cirka 3,8 ton per capita kan jämföras med Kinas cirka 8 ton per capita eller USA:s cirka 15 ton per capita.

Ska satsningarna för klimatet göra skillnad på riktigt måste vi sätta saker i perspektiv. Samtidigt som Sveriges, EU:s och USA:s utsläpp minskar ökar de globala utsläppen, särskilt i tillväxtländer som Indien och Kina. Det blir därför tydligt, fru talman, att om vi ska klara omställningen i Sverige, EU och globalt måste vi driva en politik som får andra länder att vilja följa efter. Sverige ska vara ett grönt föregångsland. Men tyvärr kommer inget annat land i världen att vilja ta efter det svenska exemplet om det enda vi har att visa upp är höga priser, ett instabilt energisystem och lägst tillväxt i EU. Sverige ska vara ett grönt föregångsland genom att få andra länder att följa efter. Lyckas vi inte med det är vi dåliga förebilder.

Fru talman! Den svenska klimatpolitiken har gått in i en ny fas dels som en följd av utvecklingen inom EU, dels framför allt tack vare att den gröna omställningen redan är i full gång och drivs av näringsliv och medborgare snarare än av nationella politiska mål och ambitioner. Den bästa klimatpolitiken är inte längre den som med lagstiftning ska tvinga fram utsläppsminskningar, utan det är den som skapar de bästa förutsättningarna för företag och medborgare att ställa om. Det gör den här klimathandlingsplanen.

En växande ekonomi är inte bara viktig för långsiktig finansiering för fler poliser och fler händer inom vård och omsorg utan även för att ha resurser för att ställa om och bekämpa klimatförändringarna. Generella reformer för stärkt konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt är även god klimatpolitik. Det ger Sverige och svenska företag resurser att genomföra den gröna omställningen.

I klimathandlingsplanen står följande: "Sverige ska bedriva en ambitiös och effektiv klimatpolitik. Samtidigt är det viktigt att klimatomställningen sker med medborgarnas acceptans. Utan brett långsiktigt stöd är det omöjligt att genomföra klimatpolitiken. Den förutsätter att enskilda och företag kan agera, innovera, konsumera, investera, finansiera och producera mer klimatsmart och att välståndet ökar. Det är i grunden samma faktorer som driver tillväxt. Klimatomställningen förutsätter tillväxt, men den driver också tillväxt."

Fru talman! När symbolpolitik tillåts ersätta genomtänkta reformer skadar det förtroendet för svensk klimat- och miljöpolitik. Den måste tvärtom alltid vara ändamålsenlig och kostnadseffektiv samt ständigt utvärderas och omprövas. Att skattepengar satsas på projekt utan resultat är alltid allvarligt, men tyvärr är det både vanligt och särskilt ansvarslöst inom klimatpolitiken, som har till uppgift att möta en av vår tids största ödesfrågor. Eftersom vi har begränsade resurser även till det mest angelägna måste varje klimatpolitisk åtgärd göra så stor nytta per krona som möjligt.

Den här klimathandlingsplanen slår fast att klimatpolitiken behöver bli mer kostnadseffektiv och tillväxtfokuserad. Allt annat vore oansvarigt.

Fru talman! Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på att vi har en trygg och stabil elförsörjning. Energipolitiken ska säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när och där den behövs. För att minska våra utsläpp och säkra framtidens jobb behöver Sverige mer el som möjliggör ökad tillväxt och en konkurrenskraftig industri.

Vårt energisystem är uppbyggt kring vattenkraften i norr och kärnkraften i söder. Det har lagt grunden till vårt robusta, fossilfria elsystem som säkerställer att vi har tillräckligt med el för Sveriges hushåll, företag och andra kritiska samhällsfunktioner.

Det är nog ingen som har missat att Moderaterna vill ha mer kärnkraft. Den politik som S-ledda regeringar under decennier har drivit för att försämra och till slut slå ut kärnkraften har varit skadlig för Sverige.

Den moderatledda regeringen har lagt en ny kurs för Sverige och garanterat en framtid där ny kärnkraft faktiskt kan byggas.

Men vi är också överens om att mer vindkraft kommer att behövas. Den svenska energimixen har historiskt lockat många investeringar till vårt avlånga land. Billig, fossilfri och tillgänglig el ska vi bygga upp med en stabil grund i kärnkraften och vattenkraften tillsammans med alla fossilfria kraftslag vi kan få tag på. Vårt fokus måste ligga på att bygga upp ett fossilfritt energisystem som håller i längden. Den krassa verkligheten är att vårt elbehov kommer att fördubblas på väldigt kort tid. Industrin, experter och myndigheter har gemensamt varit tydliga med en sak: Vindkraften kommer att behövas för att man ska klara denna utmaning.

Men, fru talman, i dag tar det i snitt nio år att få till ett nytt vindkraftverk i Sverige. Det är orimligt.

Miljöbalken är skriven i en tid då klimatomställningen inte låg särskilt högt upp på agendan. I dag har vi helt andra förutsättningar och behov. Det är uppenbart att miljöbalken behöver reformeras så att den främjar utvecklingen i stället för att hindra den.

Att se över tillståndsprocesserna är en av de viktigaste åtgärderna för att skapa de bästa förutsättningarna för omställningen. Jag är därför stolt över vår regering, som lägger stort fokus på att göra det enklare för svenska företag att konkurrera och växa med klimatsmarta lösningar och innovationer.

Fru talman! Det räcker inte att vilja väl. Klimatpolitiken måste behandlas med samma krav på effektivitet som andra områden och prioritera åtgärder som ger resultat. Endast så kan vi minska utsläppen på riktigt och inte bara i retoriken. Den här klimathandlingsplanen gör inte anspråk på att ha alla svar - vi säger tydligt att det krävs fler åtgärder, vilka noggrant ska utredas för att säkerställa att de får just rätt effekt. Däremot lägger den grunden för att lyckas, något som har saknats under alltför lång tid.

(Applåder)

Herr talman! Det är alltid trevligt när en socialdemokrat hellre ger tiden till en moderat och för en gångs skull lyssnar på borgerligheten. Det känns väldigt bra.

Vi har ju levererat här. Det finns flera propositioner på propositionslistan om att korta tillståndsprocesserna inom flera olika områden. Jag tror inte att det finns en one size fits all inom just tillståndsprocesserna. Men vi har ett förslag som särskilt tar tag i utbyggnaden av elnätet, ett som särskilt tar tag i utvecklingen av gruvindustrin och ett mer generellt om en mer effektiv miljöprövning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Det är tydligt att det nuvarande systemet inte är uppbyggt efter de behov som finns i dag. Det är något som vi tar tag i och försöker hantera på bästa möjliga sätt efter åtta år av rödgrön röra.

När vi pratade vindkraft tidigare nämnde man att Moderaterna eller regeringen har försvårat. Jag skulle vilja säga att vi snarare har åstadkommit mycket mer. På åtta månader sa vi ja till dubbelt så mycket havsvind som den socialdemokratiska regeringen sa ja till på åtta år.

Jag förstår att det är obekvämt för Socialdemokraterna att komma med massor av kloka förslag och säga att vi håller med varandra och kritisera regeringen som suttit i inte ens två år när man hade åtta år på sig vid regeringsmakten att korta tillståndsprocesserna och se till att vi fick en reformerad miljöbalk som tar de utmaningar vi just nu har med elen på allvar.

Det är lite magstarkt att S inte har presterat någonting på åtta år och nu när man förlorat makten helt plötsligt har en bred palett av saker som man skulle vilja göra. Många är dessutom påbörjade av den här regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Herr talman! I höstas antog Moderaterna ett helt nytt klimatpolitiskt program, där vi tog tag i vindkraftsfrågan ordentligt.

Vi diskuterade just frågan hur vi kan se till att öka den lokala acceptansen, för det är det jag tror att det hela kokar ned till.

Vi ser att i våra grannländer, bland annat i Finland och i Danmark, har man system på plats för att kunna bygga ut vindkraften snabbare.

Jag pratade med en dansk politiker som sa: Vi måste verkligen korta tillståndsprocesserna i Danmark. Det tar alldeles för lång tid att bygga vindkraft. Jag sa att i Sverige tar det nio år. Hur lång tid tar det här? frågade jag. Två till tre år, svarade han. Det sätter saker i perspektiv.

En sak som jag vet att Socialdemokraterna också lyfter fram är tidigare veto. Men det är inte svaret på hela frågan, utan det handlar om så mycket mer. Bland annat måste det finnas tillräckligt mycket information så att kommunen kan fatta det beslutet i ett tidigare skede.

Vi måste se till att den lokala acceptansen ökar. Det kan vi göra bland annat genom att se till att fastighetsskatten går tillbaka till kommunerna och att man har rätt till inlösen om ett vindkraftverk byggs nära ens fastighet. Flera sådana saker tror jag att det är viktigt att man tar hänsyn till. Vilka effekter får belysningen på närområdet? Hur kan vi se till att lokalsamhället och kommunen får mer att säga till om och får dra nytta av vindkraften på samma sätt som av andra investeringar i en kommun? Det finns stora mängder pengar i vindkraftsbranschen, och vi ser att man vill göra investeringarna här.

Vi har fler förslag om att korta tillståndsprocesserna, men dem kan vi komma in på i nästa replikskifte.