Helena Storckenfeldt

Fru talman! Sverige står inför stora utmaningar i en tid av ökade handelshinder och global osäkerhet. I detta läge är det viktigare än någonsin att stärka vår konkurrenskraft, främja investeringar och säkra en hållbar tillväxt. Svenska företag har en unik möjlighet att bidra till den gröna omställningen, inte minst genom export av klimatsmarta produkter. Därför är det avgörande att politiken inte försvårar företagens möjligheter att växa och skapa jobb.

Mot denna bakgrund är det förvånande att Socialdemokraterna fortsätter att driva en politik som innebär högre skatter och en ökad regelbörda för företag.

Min fråga är därför: Hur menar Socialdemokraterna att deras företagsfientliga politik med återkommande skattehöjningar ska göra det enklare för svenska företag att växa, konkurrera globalt och leda klimatomställningen?

Fru talman! Klimatförändringarna är vår tids stora utmaning. Det är en utmaning som berör varje människa, varje sektor, varje samhälle – här hemma i Sverige och runt om i världen. Men för att lyckas med den enorma strukturomvandling som klimatet kräver måste vi visa att det går att minska utsläppen utan att offra ekonomisk tillväxt. Det är inte bara en ekonomisk nödvändighet. Det är en klimatstrategi.

Den tidigare regeringen gjorde tyvärr misstaget att satsa på det som lät bra snarare än på det som fungerade. Resultatet blev en politik utan folklig förankring som gjorde det dyrare att leva på landsbygden och saboterade vårt fossilfria elsystem. Det var ett dyrt misstag som vi inte tänker upprepa.

Samtidigt vill jag rikta ett medskick till Klimatpolitiska rådet. Deras uppdrag är viktigt, men trovärdigheten hänger på att granskningen är rättvis, balanserad och teknikneutral. Tyvärr ser vi att rådet ibland lutar åt att föredra vissa lösningar framför andra snarare än att objektivt bedöma vad som faktiskt ger hållbar klimatnytta.

Vi står för en ny riktning. Regeringens klimatpolitiska handlingsplan tar oss hela vägen till nettonoll och inte bara till nästa opinionsmätning. Planen fokuserar på strukturella lösningar: mer fossilfri el, förenklade tillståndsprocesser, teknikutveckling och global klimatnytta. Den lägger också vikt vid legitimitet: Hela landet ska med. Sverige förtjänar en klimatpolitik som håller i längden, inte bara till nästa val.

(Applåder)

Herr talman! Jag måste säga rakt och tydligt till Katarina Luhr att jag inte vet exakt varför man har valt att genomföra enbart den ena av rekommendationerna och inte den andra.

Detta är ett utvecklingsområde, och jag tror att vi måste vara öppna för utvecklingspotentialen som finns inom alla stödsystem i Sverige. Vi måste kunna vara öppna för att se över och ändra om i systemen.

Det gäller inte enbart när det kommer en rapport från Riksrevisionen, utan man måste ha det i bakhuvudet också framåt när man arbetar för att stödsystemen ska bli så effektiva som möjligt. Det gäller Klimatklivet, Industriklivet och Kväveklivet; det gäller politik generellt sett.

Jag håller alla dörrar öppna för att se över hur Industriklivet kan bli ännu mer effektivt och bidra till Sveriges klimatomställning.

Herr talman! Jag börjar med att välkomna Miljöpartiet till effektiviseringsdebatten. Det är ofta vi på den borgerliga sidan lyfter upp att man ska kunna spåra varenda krona, men det är inte riktigt lika ofta vi hör det från vänstersidan i politiken. Varmt välkomna! Det är jätteviktigt att vi båda driver denna linje om en effektiv klimatpolitik som också har resultatfokus.

Jag tror att det finns flera saker här som vi kan ta med oss framöver. Som jag nämnde tror jag att det för industrins omställning är viktigt med sådana här stora system men också att det utvecklas framtida stödsystem. Vi har exempelvis lanserat Kväveklivet och liknande. Jag tror också att det är jätteviktigt att vi kan se när det finns brister och skruva i de systemen.

Vi behöver en klimatpolitik som är just effektiv och resultatbaserad. Och vi måste fortsätta ha respekt för skattebetalarnas pengar. Jag tror att det är oerhört viktigt att bibehålla acceptansen för klimatpolitiken och egentligen alla politikområden. Det är fundamentalt.

Vi har, som jag nämnde i mitt anförande, börjat med det första uppdraget till Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Man ska se över en del av hur man kan skruva i Industriklivet för att nå bäst resultat. Jag är övertygad om att det finns mer som vi kan ta oss an.

Herr talman! Industriklivet är ett av statens största och mest betydelsefulla klimatpolitiska stödprogram. Det handlar inte bara om utsläppsminskningar, utan det handlar även om framtidens industri. Syftet är att möjliggöra stora tekniksprång inom industrin i allt från stål och cement till kemi och gruvnäring. Det är investeringar som stärker både vår konkurrenskraft och vår förmåga att leda klimatomställningen globalt.

Men som Riksrevisionens granskning visar finns det brister vi inte får blunda för. Målstyrningen och uppföljningen har varit otillräcklig. Det har betalats ut mycket pengar i stöd – utan att vi med 100 procents säkerhet vet vilken klimatnytta som faktiskt uppnåtts. Det är kanske svårt att uppnå den graden av säkerhet. Däremot är vi övertygade om att det är otroligt viktigt att spåra varenda krona.

Investeringarna som skett tack vare Industriklivet är viktiga, men det är också viktigt att kunna erkänna när man behöver skruva i systemen.

Herr talman! Industrins gröna omställning måste ske om Sverige även fortsättningsvis ska vara en stark industrination – men då krävs att varje krona ger maximal effekt. Politiken måste vara teknikneutral, kostnadseffektiv och resultatorienterad. Stöden ska gå till de projekt som har störst potential att minska utsläppen och samtidigt bygga upp exporterbar teknik, nya jobb och global klimatnytta.

Vi kan inte bygga klimatpolitiken på förhoppningar, utan vi måste bygga den på resultat. Här är det uppenbart att det behövs tydligare uppföljning.

Regeringen har redan vidtagit konkreta åtgärder i linje med de rekommendationer som har lämnats. Ett gemensamt uppdrag har getts till Naturvårdsverket och Energimyndigheten för att se över regelverket och eventuell överlappning mellan Industriklivet och Klimatklivet. Det är ett led i att förbättra styrningen, öka effektiviteten och se till att statliga medel används där de gör störst nytta. Uppdraget ska redovisas i december 2025.

Industriklivet är ett avgörande verktyg för att uppnå nettonollutsläpp till 2045, men det måste fungera och fylla sitt syfte med respekt för skattebetalarnas pengar. Sverige har en unik möjlighet att visa världen att det går att förena ekonomisk tillväxt med ambitiös klimatpolitik. Våra industrier står redo med teknik, innovationskraft och vilja att ställa om. Politikens uppgift är att skapa förutsättningar, inte hinder. Med rätt villkor, stabila spelregler och en politik som fokuserar på resultat snarare än symboler kan Sverige fortsätta vara ett föregångsland – inte bara i ord utan också i handling.

Herr talman! Det är sant att den rödgröna klimathandlingsplanen innehöll handling, men bara till 2030. Sedan tog det tyvärr stopp.

Jag kan inte heller avhålla mig från att prata skogspolitik nu när vi har chansen. Vi ser alltför ofta att Miljöpartiets politik för skogen i stort präglas av misstro mot Sveriges 300 000 skogsägare. I stället för att skogen ses som en hållbar, förnybar resurs för klimatnytta, jobb och tillväxt blir det allt fler bördor på Sveriges skogsägare.

Vi tror på skogsägarnas roll i klimatomställningen, inte som ett problem utan som en alldeles oerhört viktig del av lösningen. Vi behöver mer, inte mindre, hållbart brukad skog i Sverige.

Det blir bättre, generellt sett, när skogsägarna får bestämmanderätt. Det har vi sett väldigt tydliga exempel på i svensk skogspolitik. Vi har dubbelt så mycket skog nu som för 100 år sedan, de produkter som produceras trycker undan de fossila och markägare bidrar till god biologisk mångfald, höga naturvärden och så vidare.

Herr talman! Jag undrar hur Miljöpartiet tror att klimatmålen ska nås om vi hindrar dem som vill bruka sin skog på ett hållbart sätt och med ansvar och långsiktighet. Hur ska Sverige nå klimatmålen utan att vi också har med oss skogsägarna?

Herr talman! Tack, Katarina Luhr, för ett fint anförande! Det är kul att vi har vår första debatt här i kammaren.

Herr talman! För första gången har Sverige nu en klimatpolitisk handlingsplan som visar hela vägen till nettonoll. Jag tycker att vi ska vara ärliga med vad som faktiskt har levererats under tidigare mandatperioder och under andra regeringar. Under de åtta år som S och MP satt vid makten fanns det visserligen jättefina klimatmål men ingen konkret plan för hur målen skulle nås. Först nu, med en borgerlig regering, har Sverige en klimatpolitisk handlingsplan som sträcker sig hela vägen fram till nettonollutsläpp 2045.

Man valde att fokusera mycket på reduktionsplikten som huvudinstrument, utan tillräcklig hänsyn till kostnader, sociala effekter eller alternativ teknik. Resultatet blev kraftigt höjda drivmedelspriser och en omställning som tappade den folkliga förankringen.

Herr talman! Vi breddar verktygslådan, vi stärker industrins gröna omställning och vi bygger ut den fossilfria elproduktionen. Och vi har acceptans för vår politik. Jag undrar: Hur hade Miljöpartiet tänkt genomföra en politik som uppenbarligen inte vinner acceptans hos folket?

Herr talman! Jag tycker att det blir tydligt vilka som applåderar åt Centerpartiet och vilken sida Centerpartiet alltmer närmar sig, särskilt när partiets företrädare väljer att sätta sig mellan Socialdemokraternas ledamöter här i kammaren. Det är intressant att se vilket håll Centerpartiet är på väg åt. Jag har under lång tid haft förhoppningar om att Centerpartiet ska komma tillbaka till borgerligheten och till en politik som förs med rim och reson.

Det går absolut att vara effektiv i att minska utsläppen. Vi hade kunnat minska utsläppen i morgon om Rickard Nordin så ville. Vi kan stänga all industri, förbjuda alla bensin- och dieselbilar och lägga ned allt jordbruk. Vi i den här kammaren kan göra det, men jag tror inte att det är någonting som någon i den här kammaren vill se.

Det vi menar med en effektiv och evidensbaserad klimatpolitik är en som håller hela vägen. Det räcker inte med en klimatpolitik som minskar utsläppen så att vi når 2030-målen om den stannar av där, utan vi måste ha en klimatpolitik som också når målen till 2045. Då gäller det att ha med folket, annars kommer det inte att bli av.

Klimatpolitiken är inte någonting som vi bara kan se på enbart utifrån vad som sker inom Sveriges gränser, utan vi måste lyfta blicken och se hur vi kan bidra på bästa möjliga sätt. Om vi ska minska utsläppen och ta bort alla utsläpp till i morgon tror jag inte att något annat land i världen kommer att välja det sättet. Det gäller att bibehålla god konkurrenskraft och god tillväxt och se till att andra faktiskt vill följa efter – annars är det kört.

(Applåder)

Fru talman! Det har sannerligen varit ett tufft ekonomiskt läge för många, inte minst för våra företagare.

Jag tror att det är väldigt viktigt att klimatpolitiken är effektiv och folkligt förankrad. Vi har sett att den inte har varit det hittills. Det har fokuserats på en viktig lösning, nämligen reduktionsplikten. Den var väldigt effektiv i att sänka utsläppen snabbt, men vi såg samtidigt att den inte skulle kunna löpa linan ut. Det är problematiskt när det gäller att nå klimatmålen långsiktigt, fram till 2045, och att få till den systemomvandling som jag tror att vi alla är ute efter. Då behöver man bredda perspektivet och se vad mer som kan göras.

Det är precis detta som den borgerliga regeringen lägger sin tid och sitt fokus på. Vi har en klimatpolitisk handlingsplan. Den handlar inte bara om symboler utan om praktisk politik som faktiskt fungerar och – kanske allra viktigast – har folklig förankring. Har man inte folket med sig kommer det inte heller att gå att genomföra någon effektiv klimatpolitik.

Fru talman! Jag skulle avslutningsvis vilja säga detta: Ska Sverige lyckas med klimatarbetet är det viktigt att vi alla breddar verktygslådan. Regeringen har presenterat ett sjuttiotal konkreta förslag för att minska utsläppen. Jag ser fram emot att presentera ännu fler.

Fru talman! I mitt första replikskifte med Jytte Guteland valde jag att prata om de väldigt konkreta saker som vi lägger tid, energi, engagemang och inte minst pengar på för att se till att den svenska industrin både har goda förutsättningar, vill stanna kvar i Sverige och blir en god kraft i klimatomställningen.

Det vi hörde från industrier, från Svenskt Näringsliv och från svenska företag inför den förra valrörelsen var just att regelbördan var för stor och att det inte fanns tillräckligt mycket stabil fossilfri el. Man behövde ha de sakerna på plats för att man fortsatt skulle vilja vara en del av den här omställningen. Jag vet helt ärligt inte vilka industrier eller företag som Jytte har pratat med, fru talman, för dem jag har träffat tycker alltså att det handlar om precis de saker som regeringen fokuserar på.

Fru talman! Jag tackar Jytte Guteland för en väldigt bra och viktig fråga. Det är otroligt viktigt att vi värnar svensk industri. Den bidrar inte bara till vår ekonomi, till att vi har många jobb och till teknikutvecklingen, utan svensk industri bidrar väldigt konkret med klimatnytta. Med de produkter som produceras i Sverige och sedan exporteras ut i världen bidrar man med konkret klimatnytta motsvarande ungefär hälften av Sveriges utsläpp.

Några av de saker som vi såklart driver på för är Industriklivet, som ska behandlas i en kommande debatt här. Det är otroligt viktigt, och där stöttar vi upp. Vi tycker att det är bra att de investeringarna sker. Men även regelförenkling är en otroligt viktig del av industrins omställning och över huvud taget av att värna det svenska näringslivet. Här har vi tillsatt ett implementeringsråd, ett accelerationskontor, ett förenklingsråd med mera. Det är en massa utredningar som ska just förenkla regelbördan för svenska företag och inte minst för industrin.

Det kanske allra viktigaste är dock att vi har tillräckligt mycket fossilfri, stabil el för att industrin ska kunna genomföra sin omställning och vilja stanna kvar i Sverige.

Fru talman! Mer pengar till allt och alla är Vänsterpartiets förslag gällande det mesta, och det här är inget undantag. Vi har ett annat perspektiv: Vi vill bibehålla en god konkurrenskraft och en god tillväxt.

Vi ska nå nettonollutsläpp, men det jag tror att Kajsa Fredholm är ute efter är exempelvis sådana förslag som lyftes av Vänsterpartiet i ett replikskifte här. Man vill minska svensk köttkonsumtion med 25 procent. I det stora hela skulle det innebära ett frontalangrepp på hela Sveriges köttproduktion. Trots att svenskt kött är bland det mest klimatsmarta i världen vill man ersätta det med någonting annat. Förslaget skulle nämligen leda till import.

Det blir ännu mer absurt när man pratar om just konsumtion av kött eftersom viltkött då vägs in. När det gäller biologisk mångfald vet vi att just betesmarker är några av våra artrikaste miljöer. Vill man ha en god biologisk mångfald – fler ängsblommor, insekter och ett bättre fågelliv – krävs också fler mular i landskapet, inte färre.

Allt det här är viktigt, och det är därför jag kommer tillbaka till ett systemperspektiv. Den här reservationen är nämligen ett väldigt gott exempel på hur Vänsterpartiet tänker en bit och stannar där, fru talman. Det håller inte hela vägen. Detsamma gäller resten av klimatpolitiken: Det är närtid som gäller, och inget annat spelar någon roll.

Fru talman! I närtid är viktigt, men det är absolut inte allt. Jag tror snarare att det är ännu viktigare att se till att vi faktiskt har en plan för att nå hela vägen till nettonollutsläpp år 2045 och att se till att den planen går att hålla hela vägen dit – och därefter. Jag tror att vi alla någonstans vill bygga upp ett samhälle där vi har god konkurrenskraft och där vi faktiskt kan uppnå negativa utsläpp och fortsätta bidra på det sättet.

Jag ser det som ännu viktigare att vi ser till att värna om den svenska ekonomin och om tillväxten så att andra länder också ska kunna, och vilja, ta efter de svenska exempel som kommer härifrån. Vi fokuserar väldigt mycket just på den fossilfria elproduktionen, och där ser vi att kärnkraften absolut är en nyckel. Det är inte allt, men det är en förutsättning för att vi ska lyckas med elektrifieringen i stort vad gäller både industrierna och transporterna. Då behövs både kärnkraft och mer vind. Som sagt är kärnkraften en förutsättning för att också kunna ha mer vind i systemet.

Vi tycker också att skogen ska brukas. Den bidrar otroligt mycket till att låsa in kol på ett väldigt effektivt sätt. Det bidrar till goda produkter som vi sedan kan exportera, och då kan vi trycka undan andra fossila produkter i andra sektorer och i andra delar av världen. Sverige kan bidra på ett jättebra sätt, men det gäller att vi har ett systemperspektiv och att vi ser till att vi når längre än bara närtid.

Fru talman! Det var ett anmärkningsvärt högt tonläge vi fick höra här från Socialdemokraternas representant. Jag vill börja med att påminna om att vi talar genom talmannen.

Fru talman! Klimatförändringarna är vår tids stora utmaning. Det är en utmaning som berör varje människa, varje sektor och varje samhälle både här hemma i Sverige och runt om i världen. För att lyckas med den enorma strukturomvandling som klimatet kräver måste vi dock visa att det går att minska utsläppen utan att offra ekonomisk tillväxt. Det är inte bara en ekonomisk nödvändighet. Det är en klimatstrategi i sig.

Om klimatpolitiken upplevs som ett hot mot jobben, företagens framtid eller hushållens ekonomi tappar vi det engagemang som omställningen är helt beroende av. I stället för att bygga stöd riskerar vi att skapa motstånd.

Sverige är ett föregångsland just för att vi har visat på motsatsen: att det går. Sedan 1990-talet har vi halverat våra utsläpp per bnp-krona samtidigt som ekonomin har växt. Detta är ett bevis på att smarta investeringar, teknikutveckling och näringslivets omställningskraft fungerar. Det är någonting att vara stolt över och bygga vidare på.

En avgörande förklaring till Sveriges framgångar är vår fossilfria elproduktion. Tillgången till stabil och prisvärd el utan utsläpp har varit en nyckel till både vår konkurrenskraft och vår klimatpolitik. När FN:s klimatpanel tydligt pekar på att kärnkraften är en nödvändig del av lösningen står det klart att Europa och Sverige behöver mer kärnkraft – inte mindre. Jag undrar vad den som inte tror att energiproduktion hör hemma i den klimatpolitiska debatten egentligen har för långsiktiga lösningar för klimatet över huvud taget.

Den moderatledda regeringen har nu fattat en lång rad beslut för att bana väg för ny kärnkraft. Dessutom tas nya steg för att öka utbyggnaden av vindkraften och öka kapaciteten i vattenkraften. Detta görs inte för skojs skull. Det är en grundläggande förutsättning för en klimatpolitik som håller hela vägen, som blir en konkurrensfördel och som bidrar till globala utsläppsminskningar. Att blunda för elproduktionens betydelse är ansvarslöst. Har man ingen energipolitik har man inte heller någon klimatpolitik.

Fru talman! Emellanåt behöver den svenska hållbarhetsdebatten påminnas om kraften i den fria marknaden och om hur konsumenters efterfrågan styr mer än politiska pekpinnar någonsin skulle kunna göra. Det är bra att Sverige har en tuff miljölagstiftning. Det har gett oss en unik position för att skapa hållbara produktionsled. Men låt oss vara tydliga: Lösningen är inte att slå av på tillväxten eller att hindra mänsklig aktivitet. Lösningen är att ställa om.

Sverige ska inte bara vara bäst på att minska utsläppen. Vi ska också vara bäst på att skapa teknik, lösningar och system som andra länder kan inspireras av och ta efter. Den som vill rädda klimatet måste också rädda konkurrenskraften.

Fru talman! Samtidigt som klimatförändringarna prövar vår infrastruktur, vår matproduktion och vår vattenförsörjning driver de också på konflikter globalt och tvingar människor på flykt. I många delar av världen innebär en översvämning inte bara materiella skador, utan det kan betyda att familjer förlorar sin skörd, sitt hem och sin framtid. Det påverkar också Sverige genom ökad migration och nya säkerhetspolitiska utmaningar.

När jag pluggade statsvetenskap vid Göteborgs universitet läste vi om ”water wars”, alltså krig om resursen vatten. Detta ser vi nu i praktiken. Klimatpolitiken måste därför också ses som en tydlig del av vår krisberedskap. Att säkra tillgången till fossilfri el, rent vatten, robusta transportvägar och samhällsviktig infrastruktur är inte bara en klimatfråga. Det är en fråga om trygghet och beredskap.

Fru talman! Vi är inte i mål – långt därifrån – men Sveriges resa visar att klimatansvar och tillväxt inte är motsatser. De är förutsättningar för varandra. Nu krävs ledarskap, mod och en tro på människans förmåga att lösa det som verkar omöjligt. För historien har lärt oss en sak: När det verkligen gäller reser sig människan. Då bygger hon nytt, tänker större och går före. Det är så vi formar en klimatpolitik som inte bara håller i teorin, utan även i praktiken – en klimatpolitik för hushållen, för företagen, för friheten och framför allt för framtiden.

(Applåder)

Fru talman! Energipolitik är klimatpolitik. Har man ingen energipolitik har man heller ingen klimatpolitik. Så enkelt är det.

Ska vi genomföra klimatomställningen kommer vi att behöva otroliga mängder ren och stabil el. Behoven av elproduktion är enorma. Jag tror att vi alla har lite svårt att greppa hur enorma behoven faktiskt är.

Från Vattenfall var man tydlig vad gäller frågan huruvida det var marknadsmässiga beslut som ledde till att kärnkraften lades ned i Sverige. Det var politiska beslut, har Vattenfall konstaterat. Det var detta som gjorde att kärnkraftsreaktorerna i mitt hemlän Halland stängdes. Där bär S, MP, C och V ett stort ansvar.

Fru talman! Vi hörde att ”vi får se” om kärnkraften har en del i Sveriges framtida elproduktion. Det är inte nog med svar för dem som faktiskt vill investera i kärnkraft i Sverige, utan vi behöver tydligare svar: Kommer man att riva upp de här planerna? Kommer man att stoppa det som vi nu har lagt grunden för, alltså att kärnkraft ska bli möjlig? Var står Socialdemokraterna i kärnkraftsfrågan?

Fru talman! Tack, Jytte Guteland, för ett brandtal!

Klimatomställningen är en av vår tids absolut största utmaningar. Det tror jag, och det är jag rätt övertygad om att vi är överens om. Att vi behöver mycket mer ren el är jag också övertygad om att båda våra partier förstår och är väl medvetna om, kanske alldeles särskilt Socialdemokraterna, som har varit drivande i att bygga upp den industrination som har hjälpt till att bygga vår ekonomi stark. Det är en sak som jag ändå vill ge Socialdemokraterna.

Min fråga går tillbaka till Socialdemokraternas rötter. Det är därför jag väljer att lyfta fram industriaspekten av saker och ting, för då måste vi också prata om kärnkraft, vilket jag gillar. Socialdemokraternas partiledare var finansminister när S och MP bland annat chockhöjde skatten på kärnkraft. Fyra reaktorer stängdes på sex år.

Vi har inte svar på frågan om hon som statsminister skulle stoppa den kärnkraft som regeringen nu banar väg för. Som nyvald partiledare stod hon på scenen och ratade kärnkraften. I Socialdemokraternas nya partiprogram står det att elen ska vara förnybar.

Samtidigt hör vi en diskussion inom Socialdemokraterna där man försöker övertyga väljarna om att partiet alltid har varit för kärnkraften. Det går inte ihop, fru talman.

Jag måste därför fortsätta att ställa samma gamla fråga som jag har ställt många gånger förr till socialdemokratiska företrädare: Kan Socialdemokraterna ge ett långsiktigt svar till dem som vill investera i kärnkraft i Sverige – kommer man att riva upp finansieringsplanen, eller kommer man att orka stå emot det tillväxtfientliga inflytande som alldeles för ofta får vara med?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Herr talman! Jag som kommer från Hallands län vet att det före valet 2014 fanns planer på ny kärnkraft på Ringhalsområdet. Men så fort det blev regeringsskifte och Socialdemokraterna fick makten lade man ned alla sådana planer, för man visste att det inte fanns någon politisk vilja. Det är den verklighet vi måste utgå från. Jag brukar tänka: Var hade vi befunnit oss i dag om vi hade fortsatt att ha makten, om de planerna inte hade rivits upp, om det hade funnits en politisk vilja även efter det valet? Vi hade befunnit oss i ett helt annat utgångsläge för att klara den gröna omställningen.

Det system som Joakim Järrebring beskriver får vi inte utan mer baskraft. Det är bara så det fungerar. I dag kan vi inte använda all den el vi producerar. Som jag nämnde i det tidigare replikskiftet finns det en väldigt stor skillnad mellan produktion och konsumtion. Vi måste hitta tillbaka till den balans som gjorde att vi hade det mest effektiva systemet.

Jag hajade till när Järrebring pratade om den makt som en kommun på västkusten har. Han pratade om detta som om det vore någonting oerhört dåligt. Jag tror att vi alla är överens om att processen behöver gå snabbare och att vi behöver hitta sätt att öka den lokala acceptansen för vindkraften. Men skulle den här kommunen ensam bära ansvaret för de missade arbetstillfällena? Min konkreta fråga till Joakim Järrebring är: Vill Socialdemokraterna ta bort det kommunala vetot?

Herr talman! För att fortsätta på spåret att ta repliker på repliker på repliker tänkte jag återgå till energisystemet. Joakim Järrebring nämnde i det tidigare replikskiftet att vi hade det bästa energisystemet. Det fanns en anledning till detta. Grunden till att vi lyckats minska utsläppen sedan 70talet är vår fossilfria energimix, som bygger på vattenkraften och kärnkraften. Nu måste den återuppbyggas, och det kommer att ta tid.

Jag hoppas, som jag nämnde i det tidigare replikskiftet, att S kan ta om lite beslut vad gäller det här och kanske ta lite tydligare beslut. Det som behövs är långsiktiga förutsättningar för industrin och för transportsektorns omställning. Vi måste trygga vår elförsörjning, för utan el kommer heller ingen omställning.

Men frågan kvarstår, herr talman, om vad Socialdemokraterna egentligen vill. Batterier är inte en långsiktig lösning. Som nämnts hade vi det bästa systemet, men det har vi inte längre på grund av de beslut som Socialdemokraterna fattade.

Min väldigt konkreta fråga till ledamoten Järrebring är: Om S skulle få makten vid nästa val, kommer man då att riva upp kärnkraftsplaner?

Herr talman! Jag börjar med frågan om vattenkraften och utrivningen av olika dämmen som finns runt om i vårt land.

Jag kommer från Halland. Där har vi en hel del sådana här platser, där det är mer eller mindre lämpligt att riva ut de här.

På de platser där det är mindre lämpligt ser vi att det är gamla dämmen som gjort att det skapats helt egna ekosystem, som funnits där i hundratals år. Om vi ska prata riktig miljönytta ifrågasätter jag att det på exakt alla platser i Sverige är lämpligt att riva ut hundra år gamla dämmen och förstöra de befintliga ekosystemen till förmån för fiskvägar, också när man vet att det inte finns någon fisk som är på väg där. Däremot finns det andra ställen där det absolut ska göras, och det är viktigt att man kan skilja mellan var det är lämpligt och var det inte är lämpligt.

Det som görs just nu är oerhört ohållbart, för man tar inte hänsyn till de här aspekterna. Det är därför jag ifrågasätter den här allmänna, stora utrivningen av dämmen.

Vi går tillbaka till klimatpolitiken. Vad är det egentligen som har hänt sedan 2022? Jo, vi har valt att satsa på energipolitiken för att se till att den blir långsiktigt hållbar och robust och se till att det blir möjligt att nå klimatmålen på både kort och lång sikt.

Den förra regeringen skulle eventuellt ha nått 2030-målen men inte 2045-målen och inte nettonoll. Där lade man alla ägg i samma korg, som hette reduktionsplikten – som dessutom kritiserades av Riksrevisionen för att man inte hade kunnat följa hela banan hela vägen ut.

Vi har lagt ett annat fokus. Det ligger på ökad konkurrenskraft, god tillväxt och höga klimatmål.

Herr talman! Det var bra och viktiga frågor!

Jag vill inledningsvis tacka Emma Nohrén för hennes engagemang i de här frågorna. Det var faktiskt ett inlägg på hennes sociala medier som inspirerade min inledning i mitt anförande i dag. Det tycker jag är viktigt att visa på. I den väldigt mörka omvärld där vi befinner oss i dag är det viktigt att vi också här har någon form av gemensam inriktning och tanke om vart vi är på väg och vilka värden vi försvarar.

Den här regeringen har som mål att Sverige ska vara ett grönt föregångsland framåt. Det jag ser som ett problem som varit och som vi nu försöker fixa till är att det inte går att kalla sig ett föregångsland utan att se till att andra länder faktiskt tar efter det arbete som vi gör här i Sverige. Vi åstadkommer väldigt stora värden inom både miljö- och klimatpolitiken. Det har vi gjort under väldigt lång tid, och det ska vi fortsätta göra.

Det vi behöver göra nu är att utforma regelverk för vårt näringsliv för att se till att företagen stannar kvar i Sverige och fortsätter producera i Sverige och med det exemplet visa att det faktiskt går att öka vårt välstånd samtidigt som vi bibehåller högt satta klimatmål. Den omställningen förutsätter mycket mer ren el, så vårt fokus ligger på att öka konkurrenskraften och se till att vi bibehåller god tillväxt samtidigt som vi bibehåller högt satta klimatmål.

Det är väldigt många delar som går in i detta, inte minst tillståndsprocesserna som vi talade om i ett tidigare replikskifte.