Helena Storckenfeldt

Herr talman! Tyvärr får vi bara två minuter i replikskiftena. Det går kanske inte att utveckla i exakt den omfattning som jag hade velat.

Vad gäller miljöbalken tror jag att en viktig del är att se till att vi tillämpar den på ett bättre sätt. I första paragrafen står det att man ska kunna ta hänsyn till de målkonflikter som uppstår i olika ärenden. Är det exempelvis rimligt att en tretåig hackspett sätter stopp för ett bygge av något som är otroligt samhällsviktigt? Sådana avvägningar görs i dag inte av politiken utan snarare av domstolar. Det finns oändligt många målkonflikter, och jag tror att tillämpningen sker på fel sätt i dag.

För att återkomma till energifrågan nämnde Joakim Järrebring att vi har ett överskott. Det stämmer, men däremot är skillnaden mellan produktion och konsumtion stor. När vi tittar på siffrorna ser vi tydligt att produktionen har ökat till följd av den vindkraft som har kunnat byggas ut, men konsumtionen har däremot inte hängt med i utvecklingen. Det är där vi har problemet.

Jag hoppas att S kan ta den här frågan vidare och ta energifrågan på lite större allvar framöver och se att en nyckel i den gröna omställningen är att vi kombinerar målen om produktion med att se till att det faktiskt går att konsumera. Där är nyckeln faktiskt kärnkraft. Jag hoppas att Socialdemokraterna är villiga att ta viktiga och stora steg framåt i den frågan och bli tydligare, för allas vår skull.

Herr talman! Det är viktiga frågor som ledamoten Järrebring väljer att lyfta upp här.

Inledningsvis, om energin, kan vi konstatera att om man inte har någon energipolitik har man heller ingen klimatpolitik. De två går hand i hand, och vi måste på ett mer seriöst sätt börja behandla dem på det sättet också.

Vi behöver tillräckligt mycket el för att ställa om alla våra stora, tunga industrier. Vi är ett land långt upp i norr med kalla temperaturer. Det är också något att ta hänsyn till.

Sedan ska vi ställa om en hel fordonsflotta. För att klara av det kommer vi att behöva hantera energipolitiken på ett helt annat sätt än vad man gjort under tidigare mandatperioder. Det är just därför vi nu har lagt om politiken – för att se till att kärnkraft blir verklighet framöver. Det är otroligt viktigt, och det går hand i hand med tillståndsprocesser, som ledamoten också lyfte upp. Här har vi gått framåt på många olika fronter.

När man ser över hur vi kan förenkla för våra företag och för näringslivet måste man se på helhetsbilden. Vad är det för olika lösningar som kommer in här?

Vi har propositionen Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning. Där nämns bland annat ändringstillstånd men också att giltigheten kan förlängas. Vi har även tillståndsprövningen av elnät. Det är otroligt viktigt att det, när vi ökar produktionen av el, blir möjligt att göra den tillgänglig i hela landet. Annars, återigen, stannar det av med alla flaskhalsar som existerar i dag.

Det handlar också om ändringar i minerallagen, för vi kommer trots allt att behöva mycket mer mineral för att klara av att ta fram de tekniker som behövs för omställningen.

Herr talman! Det här betänkandet kallas ibland något orättvist för slasktratten. Det är för att det behandlar en bred palett av frågor som inte riktigt passar in i andra betänkanden men som ofta är några av de absolut viktigaste vi har att hantera. Med så mycket mörker i världen är det lätt att drunkna i notiserna, titta bort och hoppas att det snart ska gå över. Min första och kanske viktigaste uppmaning under detta anförande är att inte titta bort och inte låta mörkret vinna. Vi har mycket arbete kvar att göra, och miljö- och klimatpolitiken är kanske ännu viktigare i dag just på grund av allt som sker.

Herr talman! Sveriges konkurrenskraft och välfärd bygger på att vi har en trygg och stabil elförsörjning. Energipolitiken ska säkra el till konkurrenskraftiga priser och garantera att el finns när och där man behöver den. För att minska sina utsläpp och säkra framtidens jobb behöver Sverige mer ren el som möjliggör ökad tillväxt och en konkurrenskraftig industri.

Vårt elsystem är uppbyggt kring vattenkraften i norr och kärnkraften i söder. Detta har lagt grunden för vårt robusta, fossilfria system som säkerställer att vi har tillräckligt med el för Sveriges hushåll och företag och att vi klarar omställningen.

Det är nog ingen som har missat att Moderaterna vill ha mer kärnkraft. Tyvärr drev Sledda regeringar länge en politik för att försämra och till slut slå ut kärnkraften. Detta har varit oerhört skadligt för Sverige. Den moderatledda regeringen har lagt en ny kurs för Sverige och säkrat en framtid där ny kärnkraft faktiskt kan byggas.

Vi är också överens om att mer vindkraft behövs. Den svenska energimixen har historiskt lockat många investeringar till vårt avlånga land. Billig, fossilfri och tillgänglig el ska byggas upp med en stabil grund i kärnkraften och vattenkraften. Vårt fokus måste vara på att bygga upp ett fossilfritt energisystem som håller i längden. Den krassa verkligheten är att vårt elbehov kommer att fördubblas på väldigt kort tid, och för att klara denna utmaning kommer både vindkraften och kärnkraften att behövas.

Herr talman! I dag tar det dock alldeles för lång tid att få tillstånd för exempelvis ett nytt vindkraftverk. Många företag vittnar i dag om långa handläggningstider för miljötillstånd när de vill investera i och utveckla sina verksamheter. Detta gäller också för alla de verksamheter som skapar stor klimatnytta. I stället för att uppmuntras möts de i dag av hinder. Det gäller till exempel vattenkraftverket som kunde utöka sin produktion genom att effektivisera befintligt kraftverk men som fick slita i 15 års tid för att få tillstånd. Det gäller också lantbrukaren som fick orimligt många extra pålagor på sin verksamhet för att han, till skillnad från grannen som haft samma tillstånd sedan 60-talet, ville modernisera sin gård.

Det finns mycket att förbättra. Dels behöver kommuner ta sitt ansvar genom att effektivisera processer och i större utsträckning stå på företagarnas sida, dels behöver våra nationella regelverk skapa rätt förutsättningar. Det är trots allt näringslivet som genomför klimatomställningen, inte politikerna eller tjänstemännen. Många verkar tro att det är politikens uppgift att tvinga fram den gröna omställningen, men jag ifrågasätter det. Politiken sätter ramarna, regelverket och riktningen, men ibland är det faktiskt bättre att politiken inte lägger sig i.

Det är bra att Sverige har en tuff miljölagstiftning. Det har gett oss en unik position att skapa hållbara produktionsled. Vi ser dock en tydlig vändning där näringslivet numera är den nya miljörörelsen och driver på i en mycket högre takt än politiken har möjlighet att hänga med i. Det har gjort att mycket av den lagstiftning som har syftat till att skydda miljön snarare stjälper mer än den hjälper. Vi måste därför börja ifrågasätta när, var och hur politiken har mandat att lägga sig i.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Övergripande miljöfrågor

Miljöbalken är skriven i en tid då klimatomställningen inte stod särskilt högt upp på agendan. I dag har vi helt andra förutsättningar och behov. Det är uppenbart att miljöbalken behöver reformeras så att den främjar utvecklingen i stället för att hindra den.

Herr talman! Det finns få saker som gör mig så arg som när människor förstör vår natur. Naturen är en del av vårt arv, och det är vårt gemensamma ansvar att ta hand om den. Tyvärr ser vi hur den grova kriminaliteten orsakar förödelse inte bara i våra städer utan också i vår natur. Oseriösa företag tjänar stora pengar på att utnyttja luckor i vår lagstiftning och dumpa avfall i naturen. Det är också uppenbart att straffskalan inte står i paritet med den förödelse som orsakas för djur, natur och människor. Här är det tydligt att det behövs en bättre process för att både upptäcka och motverka miljöbrottslighet.

Herr talman! Århuskonventionen, som både Sverige och EU anslutit sig till, är en FN-konvention om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. I konventionen slås bland annat fast att den berörda allmänhet som har ett tillräckligt intresse eller som hävdar att en rättighet kränks har rätt att få giltigheten av ett miljörelaterat beslut prövad av domstol.

Grundtanken är god. Det är en helt naturlig del av ett demokratiskt samhälle att en organisation ges möjlighet att företräda sina medlemmars åsikter och intressen. Men utvecklingen av talerätten har gått i en riktning som är problematisk. Skogsägare kan tvingas att på egen bekostnad försvara sin rätt att bruka sin skog samtidigt som små miljöföreningar utan lokalförankring har rätt att överklaga avverkningar, utan något som helst kostnadsansvar. Så var inte tanken.

Äganderätten är grundlagsskyddad, men det sätt på vilket vi i dag behandlar markägare är skamligt. Jag vet inte varför det har blivit ett förhållningssätt där man automatiskt misstror markägare. Såvitt jag vet har den svenska miljön bara förbättrats när i synnerhet skogsägare har fått rådighet över sin mark. Återigen: Jag tror att det är nyttigt för oss alla att ställa frågan: När har politiken mandat att kliva in?

(Applåder)

Fru talman! Jag uppskattar att ledamoten lyfter ESR-målen, för det är väldigt tydligt att vi når ESR-målen med vår politik. Däremot är det tveksamt om Centerpartiet, som avvisar regeringens reduktionsplikt till förmån för biobränsleupphandling, skulle göra det. Det är väldigt tveksamt om Centerpartiet skulle nå ESR-målen med den budget som man har i dag.

Ja, det är dyrt med kärnkraft. Men det är mycket dyrare, fru talman, att riva fullt fungerande reaktorer och att sedan leva med konsekvenserna för både klimatet och hushållen.

(Applåder)

Fru talman! Att det inte finns tillräckligt med pengar är nog något man kan säga om alla utgiftsområden och även när det gäller anslagsposter inom utgiftsområdena.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Naturvård är otroligt viktigt att prioritera, och det gör vi. Men återigen handlar det om att prioritera många olika saker. Vi ser att det är viktigt att stärka de gröna näringarna. Det är viktigt att stärka landsbygden för att så många som möjligt ska ha möjlighet att bo och verka på landsbygden och hålla på med de gröna näringarna.

Vi befinner oss i ett otroligt svårt säkerhetspolitiskt läge. Detta är något som vi inte får glömma här. När vi diskuterar dessa frågor handlar det om riktigt tuffa prioriteringar. Som min Tidökollega Martin Kinnunen nämnde tidigare handlar det också om prioriteringar mellan de olika områdena. Här väljer vi att staka ut en väg för ny kärnkraft, ny baskraft i Sverige, för att se till att vi har tillräckligt mycket el för att klara den gröna omställningen. Detta är något som vi satsar drygt 1 miljard på, för att se till att vi faktiskt minskar utsläppen nästa år.

Vi lägger fokus på att nå klimatmålen, att se till att det blir långsiktigt hållbart och att den planerbara produktionen kommer på plats.

Jag noterar däremot att Centerpartiet ensidigt fokuserar på väderberoende kraftslag. När världen skakas av geopolitiska spänningar och marknader blir alltmer volatila vet vi att behovet av stabil och planerbar elproduktion är kritiskt.

Vad är Centerpartiets tankar kring detta?

Fru talman! Bland annat har vi i just den här budgeten lagt 1 171 miljarder på infrastrukturen för perioden 2026-2036. Det är en historisk satsning på infrastrukturen för att vi ska få lite mer ordning på det som har släpat efter när det gäller järnväg och väg i Sverige.

Det är väldigt fint att Socialdemokraterna väljer att satsa dubbelt så mycket på klimatanpassning. Partiet har ju trots allt försatt oss i ett något svårt läge när det gäller att få bukt med utsläppen, vilket är grundanledningen till att klimatanpassningssatsningar ens behövs.

Jag undrar lite hur Socialdemokraterna tänker kring hur man ska få fram tillräckligt mycket ren el för att klara omställningen. Vi vet att behoven till 2045 är enorma, men det är de också till 2030.

Om vi ser till det långsiktiga perspektivet och det stora nettonollmålet vet vi att det svajar lite för Socialdemokraterna när det kommer till kärnkraftsfrågan. Man har en partiledare som under sin tid som finansminister chockhöjde skatten på kärnkraft, och fyra reaktorer stängdes på sex år. Nu vet vi inte riktigt om man har tänkt stoppa planerna på kommande kärnkraft. På scen har hon ratat kärnkraft, men i debatter här i kammaren har vi fått lite olika svar.

Jag vet att partiet Socialdemokraterna försöker övertyga väljarna om att man alltid har varit för kärnkraft. Men för mig går det inte riktigt ihop. Jag tycker att Socialdemokraterna är skyldiga väljarna ett svar.

(Applåder)

Fru talman! Klimatanpassning är ett väldigt komplext område i och med att det är så många olika aktörer involverade. Inte minst är det markägare och fastighetsägare som bär det tyngsta ansvaret för de åtgärder som ska komma på plats.

Pengapotten ska vara långsiktig. Det är pengar som går till MSB och alla andra myndigheter som är involverade i arbetet.

Det handlar helt enkelt om att ha långsiktigt fokus och se till att arbetet fortsätter, att vi har den kunskap som krävs och att det är de som är absolut närmast åtgärderna som också är involverade i att genomföra projekten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Klimatdebatten är ofta fylld av dystopiska framtidsbilder. Många känner hopplöshet, oro eller till och med desperation för att uppgiften är så stor och avgörande. Det finns därför skäl att inte bara peka på de problem som ligger framför oss utan även på de framsteg, om än otillräckliga, som ändå har gjorts. Sällan får de goda nyheterna den uppmärksamhet de förtjänar. Sverige är ett land som ligger i framkant, och det finns anledning att vara optimistisk och hoppfull.

Den resa Sverige har gjort är beundransvärd. Sveriges bnp har ungefär fördubblats sedan 1990-talet samtidigt som våra utsläpp av växthusgaser minskat med över en tredjedel. För varje krona av vår bnp genereras alltså bara en sjättedel så mycket växthusgaser som för tre decennier sedan. Vi har alltså anledning att med stolthet peka på hur Sverige kunnat förena minskade utsläpp med gott ekonomiskt välstånd.

Det finns flera skäl till Sveriges framgångar. En av de viktigaste faktorerna har varit vår i stort sett fossilfria elproduktion. Stabil tillgång till fossilfri el till konkurrenskraftiga priser är en viktig förutsättning för Sveriges konkurrenskraft. När IPCC, FN:s klimatpanel, är tydlig med att kärnkraften behövs finns inga tveksamheter - mer kärnkraft i Europa är nödvändigt.

Den moderatledda regeringen har nu fattat en lång rad beslut för att bana väg för ny kärnkraft. Dessutom tas nya steg för att öka utbyggnaden av vindkraften och öka kapaciteten i vattenkraften.

Fru talman! Många verkar tro att det är politikens uppgift att tvinga fram den gröna omställningen. Jag ifrågasätter detta. Politiken sätter ramarna, regelverket och riktningen, men ibland är det faktiskt bättre när politiken inte lägger sig i.

Emellanåt behöver man i den svenska hållbarhetsdebatten påminna om kraften hos den fria marknaden - hur konsumenters efterfrågan styr mer än politiska pekpinnar någonsin skulle kunna göra. Det är bra att Sverige har haft en tuff miljölagstiftning. Det har gett oss en unik position när det gäller att skapa hållbara produktionsled. Vi ser dock nu en tydlig vändning: Näringslivet är numera den nya miljörörelsen, som driver på i en mycket högre takt än politiken har möjlighet att hänga med i. Detta har gjort att delar av den lagstiftning som syftar till att skydda miljön stjälper mer än de hjälper. Vi måste därför våga ifrågasätta när, var och hur politiken har mandat att lägga sig i.

Den gröna omställningen kan vara en stor konkurrensfördel för Sverige. Den kan betyda fler jobb, god tillväxt och en stark välfärd. Men när vi moderater framhåller vikten av en evidensbaserad klimatpolitik som levererar resultat syftar vi inte bara på vilka styrmedel som bör införas utan också på vilka som är ren populism och absolut inte bör införas. När det gäller många av de återkommande politiska förslagen om nya skatter, regleringar, pålagor och förbud saknas inte bara bevis för att de fungerar - de kan dessutom vara direkt kontraproduktiva. Återigen är det ibland faktiskt bättre när politiken inte lägger sig i.

Fru talman! Målet med klimatpolitiken måste vara att både minska Sveriges utsläpp och uppmuntra andra länder att höja sina ambitioner. Den som har hört mig i tidigare debatter vet att jag brukar framföra vikten av att se klimatfrågan ur ett globalt perspektiv i stället för att stirra sig blind på vad som sker enbart på svensk mark. Utsläppen känner trots allt inga landgränser. Det vore därför synnerligen obegåvat att inte se Sveriges roll ur ett globalt perspektiv. Sverige är och ska fortsatt vara det gröna föregångslandet, inte bara för att det känns bra här och nu, för stunden, utan för att genom praktisk handling visa för världen vad som är möjligt och få fler länder att följa efter. Här är våra företags konkurrenskraft helt avgörande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Klimat, miljö och natur

Fru talman! Östersjön befinner sig i ett kritiskt läge. Under det senaste århundradet har överfiske, plastföroreningar, övergödning och klimatförändringar satt hård press på ett redan känsligt ekosystem. Av Östersjöns bottnar beräknas 20 procent vara syrefria. Det motsvarar en yta jämförbar med Danmark.

Kväveklivet är därför en viktig satsning i rätt riktning. Det är ett helt nytt stöd som syftar till att hjälpa lantbrukare att ställa om för att minska både klimatpåverkan och den övergödning som skadar våra vattendrag, våra sjöar och inte minst Östersjön.

Vi satsar även ytterligare medel på lokala vattenvårdsprojekt, så kallade LOVA-projekt. Dessa kan bland annat användas för att genomföra åtgärder som syftar till att minska övergödning, restaurera vattenmiljöer, hindra spridning av miljöfarliga ämnen eller ta hand om förlorade fiskeredskap. Det finns mycket att göra på detta område, vilket inte minst min kollega Joanna Lewerentz lyfte i debatten om Ett levande hav, den mest omfattande havsmiljöpropositionen på 15 år.

Fru talman! Det finns få saker som gör mig så irriterad som när människor skräpar ned. Vår natur är en del av vårt arv, och det är vårt gemensamma ansvar att ta hand om den. Tyvärr ser vi hur den grova kriminaliteten orsakar förödelse inte bara i våra städer utan också i vår natur. Oseriösa företag tjänar just nu stora pengar på att utnyttja luckor i vår lagstiftning och dumpa avfall i naturen. Detta är oacceptabelt. Därför ger vi extra resurser till Naturvårdsverket för åtgärder som ska bidra till att motverka avfallsbrottsligheten.

Fru talman! Det är naturligtvis inte så att det vi åstadkommit hittills räcker. Det finns fortfarande mycket kvar att göra, inte minst när det gäller att få andra länder att genomföra samma resa som Sverige. Men domedagsretoriken hjälper inte. Tvärtom riskerar den hela generationers tro på framtiden. Det vi behöver är fler som utbildar sig till ingenjörer, inte terapi mot klimatångest. Gemensamt för många av de miljöproblem som människan hittills stött på är att hon också har visat sig förmögen att lösa dem. Det är min stora övertygelse att så även gäller klimatet.

Eftersom detta är den sista debatten för året vill jag såklart tacka kansliet, utskottets ledamöter, kammarkansliet och talmanspresidiet och önska er alla en riktigt god jul.

(Applåder)

Herr talman! Emma Nohrén talar om att få ut biomassa. Det är dock väldigt tydligt att det inte finns någon lönsamhet i de alternativa metoder som man pratar om. Annars hade det redan skett. Det finns en anledning till att vårt skogsbruk ser ut som det gör i dag. Det finns också en anledning till att det inte är just i skogen vi har våra mest hotade arter.

I skogen blir den biologiska mångfalden bara bättre och bättre just nu. Det blir mer och mer död ved och fler fåglar. Om Emma hade försörjt sig enbart på sin skog hade hon kanske inte varit lika glad över den där tretåiga hackspetten, eftersom den skulle kunna innebära att hon blev väldigt begränsad i hur skogen får brukas och hur kommande generationer får lov att bruka den.

Det finns väldigt många delar jag skulle vilja lyfta i Miljöpartiets budgetmotion. En av delarna handlar om pengar, såklart. Som vanligt regnar det pengar över Miljöpartiet som ingen riktigt vet var de kommer ifrån. Min sista fråga till Emma Nohrén och Miljöpartiet är: Vilka skatter är det som ska höjas för att få ihop den här budgeten? Är det pensionärerna, småföretagarna eller barnmorskan som ska betala? Eller är det återigen plakatpolitik som plastpåseskatt eller mer flygskatt som gäller?

Herr talman! Miljöpartiet förvånar ingen med sin budgetmotion. Väldigt många satsningar görs på att införa begränsningar i skogsbruket och skydda mer mark från den ondskefulla markägaren.

Emma Nohrén talar om ett sjätte massutdöende. Jag vill vara tydlig: Det gäller inte i svensk skog. De arter vi nu hittar där finns där just på grund av ett ansvarsfullt brukande av skogen som våra markägare har utfört i generationer.

Min fråga till Emma Nohrén, herr talman, är: Vad har Miljöpartiet egentligen för bild av den enskilda skogsägaren i Sverige? 70 procent av Sveriges yta täcks av skog. Vi har drygt 300 000 skogsägare i Sverige. Som jag nämnde har de förvaltat sin del av naturen i flera generationer. Har Miljöpartiet någon som helst tillit till markägarna, eller förutsätter ni att alla är ondskefulla kapitalister som gör allt för att utarma den mark man går på?

Att vi ska skydda skyddsvärd natur tror jag att vi är överens om. Men det finns otaliga fall där markägare har skapat för höga naturvärden, om det nu är möjligt, i sin skog för att sedan få den mer eller mindre beslagtagen. Jag undrar om Miljöpartiet ser några som helst problem med att vi har en lagstiftning och en myndighetsutövning som tillåter detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Fru talman! Jag tackar biståndsministern för svaret.

Överst på agendan under COP 29 var att sätta ett nytt mål för klimatfinansieringen. Utfallet av detta blev en årlig finansiering på 300 miljarder dollar per år, som ska komma från både det offentliga och det privata. Precis som biståndsministern gjorde vill jag i detta sammanhang lyfta fram klimatbiståndets kvalitet. Även om själva beloppet är viktigt är det trots allt resultaten som spelar störst roll. Pengarna måste gå till rätt åtgärder i rätt tid.

Hur garanterar ministern att svenska skattemedel går till rätt saker?

Fru talman! Sverige har lägst utsläpp i EU per capita. Det finns många goda exempel på svensk företagsamhet som får stor global nytta för klimatet. Svenska företag är världsledande på utsläppsminskande teknik, och exporten av denna är avgörande för att lyckas med den gröna omställningen.

I dag motsvarar den svenska exportens globala klimatnytta ungefär hälften av de totala utsläpp som genereras i Sverige. Det är en siffra som med rätt förutsättningar kan fördubblas redan till 2040.

Min fråga till biståndsministern är: Hur jobbar regeringen för att öka svenska företags konkurrenskraft och inflytande när det gäller minskade utsläpp internationellt? Och vad anser ministern att Sveriges roll är i den globala omställningen?

Herr talman! Jag måste såklart komma tillbaka till frågan om diktatur. Det räcker med att googla för att se att Miljöpartiet har haft företrädare som har förespråkat att klimatet ska vara överställt allt annat. Klimatet är otroligt viktigt. Det är otroligt viktigt att vi ser till att få till den ordentliga gröna omställningen och att den genomsyrar alla delar av samhället. Men att ställa det över alla andra områden ser inte jag som ett alternativ.

En statsbudget har begränsat med pengar. Ett politikområde måste också ses i perspektivet av de andra. Här i Sveriges riksdag har vi ett ansvar att se till våra väljare - Sveriges befolkning - och se till att vi fattar kloka beslut som också går hand i hand med andra beslut. Miljöpartiet har dock företrädare som har förespråkat saker som klimatdiktatur, och det är problematiskt.

Herr talman! Jag vill att vi ska se klimatfrågan i ett större perspektiv - dels globalt, dels hur den påverkar andra områden. Elin nämnde infrastruktursatsningar. Titta bara på den här budgeten, budgetpropositionen för 2025, och vilka infrastruktursatsningar vi gör där! Detta är enormt. Det är också någonting som vi äntligen tar tag i. Vi har haft enorma infrastrukturunderskott och underhållsunderskott. Nu lägger vi tillräckligt mycket pengar men samtidigt bara så mycket som myndigheterna faktiskt klarar av att hantera. Det är någonting som inte har gjorts på väldigt lång tid.

Vi satsar på infrastrukturen. Vi ser också till att vi når klimatmålen genom flera andra satsningar.

(Applåder)

Herr talman! Jag nämnde i det tidigare replikskiftet att bland annat Klimatklivet och Industriklivet är saker som den tidigare S-ledda regeringen förde fram och som vi har fortsatt med. Där har vi bra saker, och därför fortsätter vi med dem.

Däremot leder vi en regering som har en annan syn på hur vi ska behandla hushållen och företagen. Vi anser att klimatomställningen inte går att åstadkomma om vi inte också visar på sambandet mellan just minskade utsläpp och ökad tillväxt.

Det här är någonting som vi lyckades med under alliansregeringen. Vi har Miljöpartiet att tacka för mycket av klimatpolitiken som har sänkt utsläppen de senaste tio åren, men just sambandet mellan tillväxt och minskade utsläpp var det alliansregeringen som var först med att visa. Det är det som vi måste komma tillbaka till.

När vi blickar ut i världen och ser vilka som är de absolut största utsläpparna ser vi att det inte är Sverige, utan det är länder som är mycket mer beroende av att öka sin tillväxt. Det finns otroligt många exempel på länder som inte kommer att vara villiga att offra sin tillväxt till förmån för att ställa om. Där har vi ett faktum som vi från Sverige måste utgå ifrån.

Jag blir frustrerad när jag pratar med Miljöpartiet om klimatpolitiken, för här har vi ett parti som dessutom förespråkar klimatdiktatur. Miljöpartiet har företrädare som har förespråkat detta; det stämmer. Det oroar mig ordentligt, för inte heller demokrati är någonting som den här regeringen är villig att bli av med.

Herr talman! Jag blir lite bekymrad när Jytte Guteland försöker få det att verka som att den här regeringen inte gör någonting när det kommer till just klimatpolitiken.

Först och främst gäller det Sveriges ordförandeskap i EU. Det var ju vi, den borgerliga regeringen, som såg till att Fit for 55 blev verklighet. Där har vi varit drivande i att se till att det faktiskt kom på plats. Vi har också varit drivande i att se till att fler områden inkluderas i de olika ETS-systemen. Där är det moderater som har stått längst fram för att se till att sjöfarten inkluderas, och i just detta har min kollega Jörgen Warborn från Halland varit otroligt drivande.

Det är extremt verklighetsfrånvänt att säga att moderater inte skulle bry sig om klimatpolitiken vare sig på EU-nivå eller nationellt. Här har vi en budget som vi nyligen har lagt fram där vi höjer reduktionsplikten och ser till att nå klimatmålen.

När det kommer till olika överenskommelser kan jag inte vara tydlig nog när jag säger att ingen vet vad Socialdemokraterna tycker i energipolitiken. Jag hade mycket gärna samarbetat med Socialdemokraterna när det kommer till energipolitiken. Problemet är bara att det inte går, för ingen vet vad Socialdemokraterna tycker i kärnkraftsfrågan. Där är vi överens; det är en stor del av det vi bygger vår energipolitik på. Vi är överens om just kärnkraftsfrågan. Jag, som kommer från ett kärnkraftslän, är mycket medveten om hur det såg ut innan vi gick över från en alliansregering till en S-ledd regering. Där fanns planer på nya reaktorer på Ringhalsområdet, men så fort vi bytte till en S-ledd regering rev man upp dessa planer.

Det hela är alltför oklart för att man ska kunna sätta sig ned vid ett bord med Socialdemokraterna och komma överens om någonting. Energipolitiken är alldeles för viktig för klimatpolitiken för att man ska göra något sådant.

(Applåder)

Herr talman! Jytte Guteland lyfter fram många bra poänger. Mitt svar tillbaka till Jytte Guteland blir väl: Det kommer snart!

Jag tillhör, precis som ledamoten sa, inte regeringen. Jag kan inte säga vad som pågår i korridorerna i Rosenbad eller på departementet. Jag vet bara att bollen är i rullning. Det kommer att finnas en styrmedelsutredning på plats snart.

Det är viktigt att vi också tittar på budgeten och klimathandlingsplanen. Där har vi en plan för att nå de långsiktiga målen med en klimathandlingsplan som ser till att vi tar oss hela vägen till nettonoll år 2045. Nu har vi dessutom en budget som ser till att vi når våra kortsiktiga mål till år 2030.

Vi har systemen på plats. Allting är inte perfekt. Det är väldigt sällan som allting är perfekt inom politiken. Vi är människor som sitter här och tycker och tänker saker och som ska representera våra olika partier och våra väljare.

Grunden är ändå att vi har en budget som når målen till 2030. Vi har en klimathandlingsplan som når målen till 2045. Vi har otroligt många satsningar. Det är många som Socialdemokraterna var med och startade under sin tid vid makten. Klimatklivet, Industriklivet och de sakerna är bra. Dem fortsätter vi att satsa på.

Det vi gör är att vi riktar om till att väga upp där Socialdemokraterna verkligen inte har presterat under sin tid vid makten. Det handlar om att se till så att elektrifieringen blir möjlig och att vi har tillräckligt mycket baskraft i systemet.

De sakerna försöker vi nu bygga upp under vår tid vid makten. Jag hoppas att Jytte Guteland har möjlighet att sätta sig in i det arbete som pågår på Regeringskansliet.

Herr talman! Målet med klimatpolitiken måste vara att både minska Sveriges utsläpp och uppmuntra andra länder att höja sina ambitioner. Den som har hört mig i tidigare debatter vet att jag brukar framhålla vikten av att se klimatfrågan utifrån ett globalt perspektiv i stället för att stirra sig blind på vad som sker enbart på svensk mark. Klimatfrågan är global. Därför måste även lösningarna vara det. Sverige är och ska fortsatt vara ett grönt föregångsland - inte för att det känns bra för stunden utan för att vi genom praktisk handling ska visa för världen vad som är möjligt och få fler att vilja följa efter.

Herr talman! Eftersom klimatomställningen är vår tids stora utmaning måste effekt och resultat få stå i fokus. Ska vi klara omställningen förutsätter det ett konkurrenskraftigt näringsliv, mycket mer ren el och en acceptans för klimatpolitiken.

Den här frågan är inte enkel. Det räcker inte med de mest bekväma åtgärderna som kanske låter slagkraftiga och känns bra i magen. Tyvärr finns det ingen quickfix, och det räcker heller inte att Sverige ensamt ställer om. Däremot är det värt att belysa den resa som Sverige har gjort.

Sveriges bnp har ungefär fördubblats sedan 1990-talet, samtidigt som våra utsläpp av växthusgaser har minskat med över en tredjedel. För varje krona av vår bnp genereras alltså bara en sjättedel så mycket växthusgaser som för tre decennier sedan. Vi har anledning att med stolthet peka på hur Sverige har kunnat förena minskade utsläpp med ett gott ekonomiskt välstånd.

Herr talman! Det är tydligt: Lösningen har aldrig varit att minska tillväxt eller mänsklig aktivitet. Lösningen har aldrig varit att stänga ned. Det har varit att ställa om, att skapa förutsättningar för näringsliv och individ att på ett kostnadseffektivt sätt ändra metoder som skadar vår levnadsmiljö.

EU Emission Trading System, eller ETS, är ett system för utsläppsrätter inom just EU-området. Systemet går ut på att begränsa rättigheten att släppa ut till ett antal utsläppsrätter som aktörerna inom systemet sedan kan handla eller byta med varandra.

I praktiken innebär det att det finns en konkret plan för att minska utsläpp som baseras på marknadens kraft att styra. Priset går successivt upp, och incitamenten att ställa om blir för varje år större och större. Det är klimatpolitik när den är som bäst. Politiken sätter ramarna, och företagen beslutar om åtgärderna.

Herr talman! EU ETS anses vara det mest kostnadseffektiva systemet i världen för att minska utsläpp och trycka omställningen i rätt riktning. Utsläpp av växthusgaser har tidigare varit gratis trots de stora konsekvenserna. Klimatförändringarna är påtagliga, och det är viktigt att vi nu ställer om. Moderaterna har länge varit för en prissättning av utsläpp, och sedan en tid tillbaka har vi det på plats inom EU-området. Det här betänkandet handlar om ett nytt ETS-system som även inkluderar utsläpp från bland annat byggnader och vägtransporter.

EU är Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform. Det är inom Europeiska unionen som Sveriges bindande klimatmål och regelverk för den gröna omställningen fastställs. Det är inom EU som vi enas om styrmedel som effektivt fördelar klimatansvar mellan medlemsstater. Det är inom EU som Sverige gör sina klimatåtaganden gentemot Parisavtalet. Den mest effektiva svenska klimatpolitiken är den gemensamma och övergripande som vi tillsammans utformar med övriga medlemsstater inom EU.

Men kraften i EU handlar inte bara om vilka utsläppsminskningar som vi åstadkommer här utan också om den normativa makt som EU besitter och om hur vi lyckas sätta standarder i världen. När 450 miljoner européer ställer om gör det global skillnad.

Herr talman! Moderaternas syn på klimat-, energi- och miljöfrågorna präglas av teknikoptimism och hoppfullhet. Vi är övertygade om att människan genom tekniska framsteg, vetenskap och fakta kan lösa de problem vi står inför och nå klimatmålen.

Tekniken finns. Det är möjligt. När andra länder bygger nya kolkraftverk och ökar sina utsläpp måste vi visa på alternativet. Den gröna omställningen måste vara en konkurrensfördel, som gynnar tillväxten i landet och skapar jobb och välstånd. Att ställa om till fossilfritt ska vara eftersträvansvärt.

Herr talman! Gemensamt för många av de miljöproblem som människan hittills har stött på är att hon också har visat sig förmögen att lösa dem. Låt oss göra det igen!

(Applåder)

Herr talman! Vi har sett till att en större del av EU:s bistånd går till klimatåtgärder och inte minst klimatanpassning. Vi har också varit väldigt tydliga från svenskt håll med att en större del av det svenska biståndet går till klimatåtgärder och inte minst klimatanpassningsåtgärder.

Miljöpartiet vill ofta hävda att de driver en politik som är väl förankrad i forskningen. Ändå tenderar de att göra tvärtom i vissa fall. I Europaparlamentet har vi ett tydligt exempel på hur Miljöpartiet tillsammans med sin partigrupp inte bara motsatt sig lagförslaget om att tillåta ny teknik som gensaxen och nya genomiska metoder utan också aktivt motarbetat detta. Det skulle kunna vara en vinst för alla då vi skulle kunna stärka jordbrukets konkurrenskraft samtidigt som vi ställer om jordbruket för att bli mer hållbart genom att till exempel låta tekniken ersätta skadliga växtskyddsmedel.

Herr talman! Det är väldigt tydligt att man är överens inom forskningen. Den nya tekniken, som dessutom tilldelades Nobelpriset i kemi, skulle kunna bidra till att göra vårt livsmedelssystem mer motståndskraftigt genom att utveckla förbättrade växtsorter som är mer klimattåliga. Det är alltså klimatanpassning i praktiken. Det skulle göra dem mer skadedjursresistenta och ge högre avkastning. Det är en teknik som skulle kunna göra enorm skillnad inte bara i Sverige utan i de allra mest utsatta utvecklingsländerna där klimatförändringarna slår som hårdast. Ändå valde Miljöpartiet att rösta nej och aktivt motarbeta detta. Jag undrar varför.

Herr talman! Vi vet att den verksamhet MSB har under sitt anslag fortsatt kommer att kunna bedrivas. Den är fortsatt finansierad.

Vi vet också att 2020 satsade den förra regeringen, som Elin Söderbergs parti ingick i, 75 miljoner på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. År 2021 satsade man 24,9 miljoner på förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor. År 2022, i den moderata, kristdemokratiska och sverigedemokratiska budgeten, satsades plötsligt 520 miljoner kronor. I dag, under den moderatledda regeringen, har vi 507 miljoner tillgängligt för alla kommuner i Sverige att söka.

Herr talman! Jag tycker att siffrorna talar för sig själva. Det är väldigt tydligt att vi prioriterar klimatanpassningsåtgärder. Det är ett lokalt arbete som kommuner och fastighetsägare har ansvar för. Vi har sett till att medlen finns tillgängliga. Vi hör att det är som allra mest problematiskt när de hoppar upp och ned. Nu vet vi att den här budgeten ligger fast. Detta är finansierat under lång tid framöver, och kommuner kommer fortsatt att kunna söka pengar.

Herr talman! Jag tycker alltså inte att det är någon tvekan om att vi tycker att klimatanpassningsåtgärder är prioriterade. Siffrorna talar för sig själva.

Fru talman! Jag vill vara tydlig när jag säger att bilden av Sverige som grönt föregångsland står sig starkt internationellt. Det är väldigt tydligt när man är ute i världen och diskuterar med politiker och företagare runt om i världen.

Det vi vet däremot är att vi inte vinner internationellt eller globalt och att den globala omställningen inte kommer att ske om vi i Sverige gör saker som endast minskar utsläppen här och nu.

Vi kan inte basera vår klimatpolitik på någonting som är otroligt kortsiktigt. Reduktionsplikten är ett sådant exempel, som jag tror att Jytte Guteland syftar på. Vi såg väldigt tydligt att vi inte hade kunnat följa banan hela vägen ut. Det kom mycket kritik just för att det inte var möjligt. Den var otroligt kortsiktig. Det hade inte gått att nå målet till 2045, och det hade inte fått oss att framstå som något föredöme i världen. Vi ser snarare att dessa bränslen kan användas på ställen där det är mycket svårt att elektrifiera.

Jytte Guteland lyfte fram två exempel som jag skulle vilja lägga lite extra vikt vid, och det är Klimatklivet och Industriklivet. Det är inte de sakerna vi säger är ineffektiva. Dem har vi snarare stärkt. De är saker som vi tyckte var positiva som den socialdemokratiska regeringen lade fram och som vi därför fortsätter med. Men ineffektiva, symbolpolitiska saker - som plastpåseskatter, elcykelpremier och elbilsbonusen som vi vet inte ledde till att man bytte ut sin gamla fossildrivna bil utan snarare köpte en till elbil - rör vi oss nu bort från.