Maria Malmer Stenergard

Fru talman! Tack, Hans Eklind, för frågan! Den är väldigt stor. Som Hans Eklind vet har FN ett kvotflyktingsystem där Sverige har stuckit ut under många år genom att vara ett av de länder som tar emot absolut flest kvotflyktingar. Det kommer vi att fortsätta vara, även om vi nu har sänkt nivån från 5 000 till 900.

Jag tycker att andra länder borde kliva fram och ta större ansvar, för människor dör på Medelhavet. Hela regelverket måste förändras så att fler av dem som kommer hit gör det på ett tryggt och säkert sätt och så att lidandet minskar. Det gäller också att prioritera om så att den som ändå kommer att få besked om att den ska återvända till sitt hemland inte riskerar sitt liv.

Det är ett viktigt arbete som görs med migrations- och asylpakten på EU-nivå, och under ordförandeskapet har Sverige höga ambitioner att komma framåt.

Fru talman! Tack för frågan, Rebecka Le Moine!

Regeringen vill självklart bedriva ett effektivt arbete för att skydda hotade djur. Det gäller även fjällräven.

Vår samlade miljö- och klimatbudget är större än den som lades fram när Miljöpartiet hade klimat- och miljöministerposten.

Det är komplexa förändringar i klimat och miljö som påverkar levnadsvillkoren för fjällräven, liksom för många andra hotade djur. Därför är det viktigt att regeringen bedriver en effektiv miljö- och klimatpolitik för att stärka de djurens levnadsvillkor. Vi menar att våra prioriteringar är betydligt mer träffsäkra än tidigare regeringars, där Miljöpartiet har haft ett bestämmande inflytande.

(Applåder)

Fru talman! Jag delar Ludvig Asplings grundsyn att vi måste ställa mycket högre krav. Det är uppenbart att denna lagstiftning är daterad, givet hur kriminaliteten kryper allt längre ned i åldrarna. Vi måste ha bättre kontroll på dem som ska bli medborgare även om de är unga eller under 18. Därför är det angeläget att skärpa regelverket gällande medborgarskap även i detta hänseende.

Tyvärr var direktiven till den utredning som vi talar om ganska begränsade, men vi kommer att gå vidare med det vi kan och sedan skärpa regelverket ytterligare.

Fru talman! Tack, Ludvig Aspling, för en väldigt angelägen fråga!

Det är precis som Ludvig säger: De flesta utlänningar blir svenska medborgare genom att ansöka om det, så kallad naturalisation. I sådana ärenden finns det ett krav på ett hederligt leverne. Men det finns enklare sätt att bli svensk medborgare för vissa, efter att bara ha lämnat in en anmälan, och det är dessa ärenden Ludvig Aspling tar sikte på. Det gäller främst barn och unga vuxna, och då finns det inte något krav på hederligt levnadssätt.

Att S-ledda regeringar före oss inte mäktat med att få igenom en lagstiftning med ett sådant krav visar hur handfallna de har varit. Den grova våldsutvecklingen kopplad till gängkriminaliteten borde ha fått dem att agera långt tidigare.

Det positiva är att det finns en utredning, precis som Ludvig Aspling säger. Jag ser fram emot att tillsammans med samarbetspartiet gå vidare med de förslag som behövs.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

De höga och instabila elpriserna slår väldigt hårt mot svenska hushåll och företag. Det finns flera orsaker till att vi är där vi är, inte minst den avvecklade kärnkraften. Där har Socialdemokraterna ett mycket tungt ansvar.

Regeringen arbetar nu intensivt för att få mer elproduktion på plats så att vi den vägen kan pressa priserna. Det behövs mer sol, mer vind och mer kärnkraft. Dessutom arbetar regeringen inom ramen för ordförandeskapet med att få EU:s nya elmarknadsdesign på plats, som syftar till att sänka elpriset och få stabilare priser.

Som jag förstår det socialdemokratiska utspelet är det inspirerat av det pågående arbetet med en ny elmarknadsdesign. Vi stänger inte dörren för något förslag som kan bidra till att få ned elpriserna för svenska hushåll och företag.

Herr talman! Till Jonny Cato vill jag vara väldigt tydlig med att regeringen ser behovet av säsongsanställda och hur oerhört viktiga de är för de gröna näringarna, som jag sa i ett tidigare anförande.

Den här första förordningsändringen innebär som propositionen var utformad att de som kommer hit med stöd av säsongsanställningsdirektivet inte träffas av förändringarna i steg 1. Men när det gäller steg 2, det vill säga utredningen med de större förändringarna, menar vi att det finns all anledning att titta på om det är rimligt att 13 000 ska vara lönekravet för någon. Men det finns alltså en möjlighet för utredaren att föreslå undantag för vissa, till exempel för säsongsanställda.

Vår ambition är absolut att få ett träffsäkert regelverk på plats som inte slår undan benen för de gröna näringarna.

Att säga att det bara handlar om lönegolv tycker jag är att beskriva regeringens politik lite felaktigt. Precis som har framhållits av flera socialdemokrater här är det inte så att en ensam åtgärd räcker när det gäller att komma till rätta med fusket på arbetsmarknaden, utan det krävs en rad olika åtgärder. Där behöver man jobba från olika myndigheter och med olika regelverk för att bekämpa det.

Jag tror i grunden att vi är väldigt överens om att det är helt nödvändigt att komma till rätta med det utnyttjande som tyvärr finns på svensk arbetsmarknad. Till skillnad från Socialdemokraterna tar vi nu viktiga steg när det gäller regelverket för arbetskraftsinvandring.

Jag vill citera vad Sofia Amloh skriver i sin interpellation: "Sverige ska aldrig konkurrera med låga löner och dåliga arbetsvillkor. Vi ska ha ordning och reda på svensk arbetsmarknad."

Då undrar jag: Varför har Socialdemokraterna inte avskaffat möjligheten till spårbyte? Varför fortsatte man att tillåta arbetskraftsinvandring till personlig assistans trots att de brottsbekämpande myndigheterna skrek? Vi gör nu det som sossarna inte förmådde.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag ska försöka mig på att svara alla fem ledamöter igen. Jag börjar med Jonny Cato, som menar att det är företagens behov som ska styra och att man inte ska slå sönder hela systemet. Vi vill inte - och det är svaret på socialdemokraternas fråga - ha en sådan arbetsmarknadsprövning som Socialdemokraterna har föredragit tidigare, där fack och myndigheter avgör vilken kompetens företag behöver. Jag och Jonny Cato är helt överens om att företagen själva bäst avgör sitt behov av kompetens.

Men det är också tydligt utifrån alla studier och all forskning som görs att det främst är i låglöneyrken vi ser fusk och utnyttjande, och det kan vi inte acceptera. Vi ser också att väldigt många som befinner sig i Sverige inte kan försörja sig själva, och då tycker jag att det är högst märkligt att man som företagare ska känna sig tvingad att gå den omväg som det innebär att ta hit arbetskraft från tredjeland, alltså länder utanför EU - människor som ska jobba i till exempel städbranschen eller som snabbmatspersonal eller tidningsbärare. Jag tycker att detta är arbetskraft som borde finnas i Sverige.

Här finns naturligtvis mycket som politiken måste göra för att bättre matcha. Det handlar dels om matchning, dels om arbetsmarknadsutbildning. Det handlar om den viktiga omställning som parterna har förhandlat fram.

Men det handlar också om en ny arbetslinje, och här finns kanske den allra tydligaste skiljelinjen mellan å ena sidan regeringen och samarbetspartierna och å andra sidan Socialdemokraterna. Vi tycker att det ska löna sig att arbeta. Vi tycker att det ska vara tydlig skillnad om man går från bidrag till egen försörjning. Men tyvärr finns inte tillräckliga drivkrafter i dag, och det gör att det blir väldigt svårt för företagen med kompetensförsörjning. Därför menar vi att vi, parallellt med de stora förändringar vi vill göra i regelverket för arbetskraftsinvandring, naturligtvis också måste arbeta med en bidragsreform för att det ska löna sig bättre för människor att ta de jobb som finns, inte minst inom låglönesektorer.

Sofia Amloh noterade att den här utredningen har samma namn. Jag vill förtydliga att det är utredaren själv som bestämmer namnet - det kan inte regeringen styra. Men eftersom det inte finns något förslag om behovsprövad arbetskraftsinvandring kvar att lägga fram skulle jag gissa att det kommer att bli ett annat namn när utredaren väl lägger fram sitt förslag.

Leif Nysmed förklarade varför Socialdemokraterna har gjort mycket lite på åtta år, egentligen bara det som vi i oppositionen tog initiativ till; det var för att man inte hade majoritet. Man har alltså valt att ta regeringsmakten och därmed avstått från att driva igenom sina kanske, som det framstår här i kammaren, allra viktigaste reformer - bara för att få makten.

I stället har, och det är jag mycket glad för, våra fyra partier majoritet för att nu sätta dit det fusk och det utnyttjande som de socialdemokratiska ledamöterna uttrycker så stor oro för, vilket inte har kunnat genomföras tidigare. Detta är jag väldigt glad för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen vill jag, eftersom talmannen inte reagerade, rikta mig till Ola Möller och säga att jag inte tycker att man ska baktala ministrar som inte deltar i debatten. Det finns alla möjligheter att rikta sig till den minister man har kritik mot i en saklig debatt. Jag kan dessutom tillägga att det enda som avvecklas på klimatområdet är den oerhört ineffektiva klimatpolitik som Socialdemokraterna och Miljöpartiet bedrev under tidigare mandatperiod.

Fru talman! Det är inte alldeles enkelt att på fyra minuter bemöta fem debattörer, men jag ska göra mitt absolut bästa.

Vi börjar med Centerpartiet och Jonny Cato. Frågan var hur jag ser på den oro som uttrycks hos företag i allmänhet och hos företag i gröna näringar i synnerhet.

Här vill jag vara tydlig med att jag ser den oron. Jag träffar företagen regelbundet, och vi har naturligtvis tagit till oss mycket av de synpunkter som kommit in. Det är därför vi har gett utredaren i uppdrag att också titta på möjligheten till undantag för vissa branscher men också för till exempel säsongsanställda, som ju är väldigt viktiga för de gröna näringarna. Svaret är alltså att vi tar den här oron på allvar.

Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när det gäller den förordningsändring som ska definiera vad god försörjning är, för den kommer att remitteras. Det kommer också att finnas goda möjligheter att komma med synpunkter när utredaren har lagt fram sina förslag i januari 2024. Vi kommer att göra allt vi kan för att det ska bli ett regelverk som är träffsäkert när det gäller att komma till rätta med fusk och utnyttjande samtidigt som vi säkerställer att det finns god kompetensförsörjning för Sverige och för svenska företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller Socialdemokraterna här är alla inne på arbetsmarknadsprövning.

Jag måste säga att jag är mäkta förvånad över den definition som Leif Nysmed gav av vad oreglerad arbetskraftsinvandring är. Det är alltså arbetskraftsinvandring där det inte har gjorts en behovsbedömning. Det spelar alltså ingen roll hur nitiskt man utformar regelverket, tolkar jag Leif Nysmed som, eller hur många krav man ställer. Det går ändå inte att betrakta en arbetskraftsinvandring som reglerad om det inte finns en behovsprövning. Det är en definition som jag tycker är mycket knepig och som jag tror att väldigt få skulle ställa sig bakom.

Däremot är jag helt övertygad om att både jag och Socialdemokraterna - och Centerpartiet, för den delen - är helt eniga om vikten av att det råder ordning och reda på den svenska arbetsmarknaden.

Regeringspartierna och Sverigedemokraterna slår sig inte heller till ro med de uppstramningar av regelverket för arbetskraftsinvandring som vi i opposition till slut lyckades få Socialdemokraterna att lägga fram i regeringsställning.

Jag måste säga att jag är imponerad av det mod som finns hos debattörerna här. I samtliga inlägg från Socialdemokraterna klagar de på den reform som Moderaterna och alliansregeringen införde 2008, när de sedan hade regeringsmakten i åtta år och inte gjorde någonting - utom det som vi tvingade dem att göra för att strama upp regelverket, stoppa fusket och stoppa utnyttjandet.

Svaret går naturligtvis att finna i den fråga som Teresa Carvalho ställer. Hon antyder att vi får betala ett pris för de direktiv som nu läggs fram. Så kan det ha varit i det samarbete som Socialdemokraterna hade under föregående mandatperiod. Januariavtalet vittnar till stor del om det. Men så fungerar inte det här samarbetet, för våra fyra partier är rörande överens om att vi ska sätta stopp för fusket och sätta dit dem som utnyttjar. Samtidigt ser vi behovet av högkvalificerad och specialiserad arbetskraftsinvandring till Sverige.

Fru talman! Jonny Cato har frågat mig när regeringen avser att fatta beslut om införandet av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring, vilken lönenivå regeringen avser att införa för ett lönegolv, vilka yrken som regeringen avser att undanta från lönegolvet och om regeringen kan garantera att säsongsanställd arbetskraftsinvandring exkluderas från ett lönegolv. Vidare har han frågat mig om jag har tagit något initiativ till en analys för att granska effekterna av ett lönegolv för arbetskraftsinvandring och om regeringen avser att införa en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandring.

Sofia Amloh har frågat mig vilka åtgärder som jag tänker vidta för att komma till rätta med den oreglerade arbetskraftsinvandringen, om jag anser att ett lönegolv är ett tillräckligt styrmedel för att få bukt med de problem som reglerna för arbetskraftsinvandringen orsakar samt om jag tänker ta några initiativ för att återinföra en myndighetsbaserad arbetsmarknadsprövning.

Jag vill poängtera att det är viktigt att det råder ordning på arbetsmarknaden och att lagar, regler och avtal efterlevs. Goda villkor ska gälla för alla som arbetar i Sverige. Att människor som kommer till Sverige för att arbeta utnyttjas är oacceptabelt. Fusk, missbruk och kriminalitet kopplat till arbetskraftsinvandring måste bekämpas med full kraft.

Sverige har en omfattande arbetskraftsinvandring till så kallade lågkvalificerade yrken där kraven på utbildning och yrkeserfarenhet är låga samt där lönerna är låga. I många fall handlar det om arbeten som bör kunna utföras av personer som redan bor i Sverige. Det förekommer också omfattande problem med missbruk av regelverket, särskilt inom lågkvalificerade yrken. Regeringen avser därför att - i ett första steg - höja försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare, för att begränsa den lågkvalificerade arbetskraftsinvandringen till Sverige och motverka missbruk. Försörjningskravet kommer att preciseras genom förordningsändringar.

Regeringen har dessutom den 16 februari 2023 beslutat om tilläggsdirektiv till Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring som innebär att villkoren för arbetskraftsinvandring ska skärpas men också att den kvalificerade och högkvalificerade arbetskraftsinvandringen ska främjas. Det ursprungliga uppdraget att föreslå ett nytt system för arbetsmarknadsprövning ska inte längre fullföljas. Utredaren ska i stället bland annat utreda frågan om lönekrav, där utgångspunkten ska vara att arbetstillstånd endast ska kunna beviljas om det arbete till vilket arbetskraftsinvandring sker i normalfallet har en lönenivå motsvarande medianlönen, även om den exakta nivån blir en fråga för utredaren att ta ställning till. I tilläggsdirektiven framhålls också att det är viktigt att lönekravet utformas så att det kan följa löneutvecklingen över tid.

Ett krav på en högre lönenivå kan minska arbetskraftsinvandringen inom lågkvalificerade yrken samtidigt som det kan innebära att den arbetskraft som redan finns i Sverige bättre kan tas till vara. En sådan ordning kan också bidra till färre ansökningar, vilket kan leda till snabbare handläggningstider för de arbetskraftsinvandrare som uppfyller kraven och därmed förenkla kompetensförsörjningen för arbetsgivare som har behov av att anställa kvalificerad arbetskraft från ett tredjeland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det ingår i utredarens uppdrag att göra en analys av effekterna av de förslag som lämnas.

Utredaren ska också lämna förslag som i enlighet med Tidöavtalet innebär att regeringen kan föreskriva om ett lägre lönekrav för vissa yrkesgrupper. Det kan till exempel röra sig om yrken inom vilka det krävs särskild kompetens, erfarenhet eller skicklighet eller yrken som är säsongsbundna. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur ett lägre lönekrav för enskilda yrkesgrupper kan utformas, vilka yrkesgrupper som bör omfattas och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Jag kan inte förekomma utredningen och beredningen och i nuläget uttala mig om vilka yrkesgrupper som kommer att omfattas av ett lägre lönekrav.

Det framgår inte vad Sofia Amloh menar med den oreglerade arbetskraftsinvandringen - till exempel om hon syftar på personer som arbetar i Sverige utan att ha sökt arbetstillstånd före inresa eller på personer som arbetar i Sverige trots att de helt saknar arbetstillstånd.

För att motverka missbruk, fusk och kriminalitet inom systemet med arbetskraftsinvandring har nämnda utredning även fått i uppdrag att föreslå hur vissa yrkesgrupper kan exkluderas från möjligheten att beviljas arbetstillstånd samt analysera och ta ställning till vilka yrkesgrupper som inledningsvis bör omfattas av en sådan exkludering och hur urvalet av dessa yrkesgrupper kan ändras över tid. Utredaren får även föreslå andra effektiva åtgärder för att motverka missbruk av systemet med arbetskraftsinvandring. Regeringen avser även att avskaffa möjligheten till spårbyte, det vill säga möjligheten att ansöka om uppehållstillstånd för arbete efter att ha fått avslag på en asylansökan utan att först lämna landet.

Försörjningskravet för tillstånd för säsongsarbete enligt säsongsanställningsdirektivet, liksom för tillstånd för företagsintern förflyttning, innebär för närvarande att lönen som lägst måste uppgå till 13 000 kronor per månad. Regeringen anser att även dessa utlänningars ställning på arbetsmarknaden bör stärkas och att konkurrens med låga löner måste motverkas. Utredaren ska därför analysera och ta ställning till hur försörjningskravet för dessa tillstånd bör höjas. Försörjningskravet får dock inte vara så högt att förenlighet med bakomliggande EU-direktiv riskerar att åsidosättas. Det innebär att kravet måste övervägas i särskild ordning.

Utredningen om en behovsprövad arbetskraftsinvandring har fått förlängd utredningstid och ska redovisa sina uppdrag den 31 januari 2024. Jag ser mycket fram emot att ta del av utredningens förslag.

Herr talman! Jag tackar Ludvig Aspling för en högst relevant fråga.

Det stämmer att prognosen visar på viss minskning, men ett planeringsantagande på 16 000 asylsökande per år är fortfarande alldeles för högt. Därför är de åtgärder vi har aviserat i Tidöavtalet så angelägna för att vi ska kunna minska asylinvandringen drastiskt. Jag är väldigt glad över det samarbete vi har i dessa frågor.

Samtidigt fortsätter trycket i Europa att vara högt. Än så länge når inte det flödet Sverige, men vi vet inte vad som händer. Att ha koll på EU:s yttre gräns är helt avgörande för att säkerställa att färre som har asylskäl söker sig till Europa för att bara vända. Här jobbar regeringen mycket aktivt på EU-nivå.

När det gäller prognosen ska man ha med sig att den bara tar hänsyn till föreslagna lagändringar i framlagda propositioner. Aviserade lagändringar räknas inte in, och jag tror att vi kan göra mer även på kortare sikt genom den politik vi har aviserat.

Herr talman! Tack så mycket, Christofer Bergenblock, för frågan!

Den här regeringen kommer att lägga om arbetskraftsinvandringen. Vi vill i mycket större utsträckning fokusera på kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring, och vi är övertygade om att många av de jobb som finns i Sverige i dag borde kunna utföras av dem som också redan finns i Sverige. Jag tycker att det är mycket märkligt att det kommer tusentals per år för att jobba inom städning, på snabbmatsrestauranger och som tidningsutbärare. Jag tror att den arbetskraften finns i Sverige, och då behövs en annan politik.

Jag kan ge ett exempel på vilken typ av arbetskraftsinvandring som inte behövs: Jag tycker inte att personlig assistans behövs. Vi ska utreda det här framåt för att se om det finns ytterligare kategorier som ska exkluderas.

Jag vill också påminna om att detta är en tvåstegsraket. Först kommer vi att höja försörjningskraven, och därefter tillsätter vi en utredning som tittar på kravet på medianlön. Man bör hålla koll även på detta.

Herr talman! Tack, Frida Tånghag, för frågan! Sverige har under väldigt lång tid haft ett mycket stort mottagande, och vi har inte klarat av integrationen. Denna regering tänker ta ansvar och säkerställa att vi kraftigt minskar asylinvandringen. Men samtidigt vill vi främja den kvalificerade och högkvalificerade arbetskraft som Sverige verkligen behöver. Det var i det sammanhanget som jag intervjuades.

När det gäller kvotflyktingar tar Sverige fortsatt ett mycket stort ansvar. Med de 900 per år ligger vi fortfarande topp tre - per capita - i EU. Jag tycker att det är dags att andra länder kliver fram och tar ett större ansvar för dessa mycket utsatta grupper. Men det är helt ohållbart att Sverige har ett väldigt stort mottagande vid gräns samtidigt som vi ligger i topp, vilket vi har gjort under tidigare regering när det gäller mottagandet av kvotflyktingar i och med de 5 000 vi har tagit emot per år.

Herr talman! Det stämmer. För det svenska ordförandeskapet är den här frågan mycket prioriterad. Det är därför som vi också tog upp den när vi höll i dagordningen för det informella rådsmötet för någon vecka sedan på Arlanda. Där diskuterade vi hur vi kan samarbeta bättre och också hur respektive land kan göra sin läxa. Jag är övertygad om att det då är viktigt att inte bara migrationsministern eller motsvarande jobbar med att få till återvändandet utan att man använder alla verktyg, som bistånd, handel och utrikespolitik för att se till att dessa länder samarbetar bättre.

Herr talman! Tack, Viktor Wärnick, för denna angelägna fråga! Detta är precis som Viktor Wärnick säger otroligt viktigt för att upprätthålla förtroendet för migrationssystemet. Om man får nej på sin asylansökan efter en rättssäker prövning ska man lämna landet.

Nu ser vi att alldeles för många inte gör det. Det är till och med så att 23 procent av de förstagångsansökningar om asyl som kommer in lämnas in av personer som redan har ett lagakraftvunnet avslagsbeslut. Detta visar att vi inte lyckas med återvändandet i den utsträckning som vi måste.

Den här regeringen och Tidöpartierna har lagt fram en rad förslag som vi kommer att genomföra. Det handlar om alltifrån transitcenter till fler förvarsplatser och att samverka bättre mellan myndigheter. Men mycket har redan gjorts. Vi har gett myndigheterna i uppdrag att genomföra fler inre utlänningskontroller och att också samverka på ett bättre sätt. Vi jobbar stenhårt med den här frågan.

Herr talman! Tack för frågan, Anders Ygeman!

Den dåvarande oppositionen låg på den dåvarande regeringen, där Anders Ygeman hade huvudansvar för migrationsfrågan, under väldigt lång tid för att förmå den att lägga fram förslag om skärpningar gällande arbetskraftsinvandringen. Efter nästan åtta år kunde man till slut lägga fram förslag om förändringar, även om de var långt ifrån tillräckliga.

Jag vill minnas att det var den 30 november som denna kammare fattade beslut om propositionen om höjt försörjningskrav för arbetskraftsinvandring. Sedan dess har vi jobbat hårt för att ta fram en förordning som ska ange exakt vilken nivå det ska vara. Jämfört med de åtta år som det tog för Anders Ygemans regering skulle jag vilja säga att de dagar som har gått sedan propositionen antogs fortfarande är relativt få. Jag kan garantera ledamoten att vi jobbar så fort vi bara kan för att få detta på plats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Jag tror inte att min intellektuella kapacitet klarar det där exemplet med skolklassen. Men jag ska ta med mig det hem och fundera på det.

Jag menar som sagt att det här är en genuint svår debatt. Frågan om migrationen och mottagandet av kvotflyktingar innehåller viktiga avvägningar.

Vi föregår inte med dåligt exempel från regeringen när vi fortfarande ligger topp tre i mottagandet av kvotflyktingar. Jag tycker att fler länder borde kunna ta ansvar, men som migrationsminister i Sverige kan jag bara ta ansvar för vad den svenska regeringen väljer att göra på migrationsområdet. Vi tar nu itu med den mycket svåra uppgift som Socialdemokraterna lämnat efter sig, det vill säga att få ordning på invandringen och integrationen. Det är ett digert arbete som vi bedriver med full kraft. Vi tar ansvar.

Jag tror att det är få i Sverige eller i övriga världen som skulle säga att Sverige inte har hjälpt dem som är på flykt. Nu har vi ett enormt ansvar att också se till att de kommer in i samhället på riktigt.

Jag är stolt över att vi till skillnad från den förra regeringen klarar av att göra den prioriteringen och säga att vi särskilt vill hjälpa kvinnor, flickor och hbtq-personer. Det handlar om grupper som är otroligt utsatta i de flyktingläger som vi hjälper dem från.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Jag tror att det är lite olyckligt om man inte kan erkänna att migrationsfrågan är genuint svår och att den innehåller avvägningar som måste göras. Erkänner man inte det blir det med det resonemang som Ola Möller för svårt att inte ställa frågan varför det ska stanna vid 5 000 - varför tycker Socialdemokraterna att alla över 5 000 inte ska ha rätt att komma hit?

Jag tror också att det är viktigt att man lyfter blicken. Jag vill att Sverige ska vara ett öppet land. Jag vill att vi ska kunna fortsätta att hjälpa människor som är på flykt. Men om den svenska befolkningen upplever att invandringen och integrationen inte fungerar tror jag att det i förlängningen finns en risk att vi inte kommer att ha samma förmåga att hjälpa. Jag tänker inte bara här och nu och till nästa mandatperiod, utan jag tänker långsiktigt på Sverige och Sveriges mottagande. Jag vill som sagt att vi ska kunna hjälpa. Ska vi kunna ha en acceptans för det bland svenska folket måste vi visa att vi klarar av att få ordning på invandringen och integrationen.

Vi har ett tungt uppdrag framför oss med tanke på hur den förra regeringen och regeringen dessförinnan med Miljöpartiet skötte migrations- och integrationsfrågan. Men det är en svår uppgift som vi verkligen är beredda att ta oss an med full kraft. Det är också därför som vi ser att det stora paradigmskiftet behövs i svensk migrationspolitik. Men jag vill betona att Sverige även med den genomförda minskningen till 900 kvotflyktingar fortsätter att vara bland de största vidarebosättningsländerna såväl i EU som globalt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Så till Ola Möllers fråga om hur vi stärker tredjeländer! Samarbete med tredjeländer handlar om att minska grundorsakerna till att människor tvingas på flykt eller irreguljärt migrerar till EU. Det handlar även om att stötta utsatta människor som är på flykt och förbättra deras möjligheter till skydd i närområdet. Vi behöver också bygga väl fungerande migrationssystem i tredjeländer, så att människor som är i behov av skydd kan stanna kvar där, alternativt återvända om de inte har laglig rätt att vistas i landet. Regeringen arbetar aktivt för att stärka samarbetet med tredjeländer på återvändandeområdet för att minska belastningen på transitländer och kunna garantera ett ordnat återvändande.

Den långsiktiga lösningen på den irreguljära migrationen är att i EU få till stånd ett nytt och förbättrat asylsystem där ett ja är ett ja och ett nej är ett nej. Ett förbättrat återvändande och insatser för att minska smuggling och irreguljär migration överlag menar vi är vägen framåt. Det är därför jag är så glad att ha möjlighet att diskutera de här frågorna när vi som EU:s ordförandeland välkomnar våra migrationsministerkollegor från de europeiska länderna till Stockholm senare i veckan. Samarbetet med tredjeländer för att stärka ursprungsländerna är en prioriterad fråga under det svenska ordförandeskapet och också en fråga som alltmer diskuteras på EU-nivå, för det är så vi långsiktigt kan skapa förändring.