Maria Malmer Stenergard

Herr talman! Frågan om kvotflyktingar är otroligt viktig men också en svår debatt. Precis som Ola Möller säger stämmer det att det här är väldigt utsatta personer som verkligen är i behov av skydd.

Sverige har tagit ett enormt ansvar. Som jag nämnde inledningsvis var lilla Sverige det land som tog emot enskilt flest i hela EU både 2021 och 2022. Jag kan bara beklaga att inte fler länder kliver fram och tar ett större ansvar för kvotflyktingarna.

Vid sidan av att vi har tagit ett stort ansvar jämfört med andra europeiska länder men även sett till hela världen har vi dessutom hört till de länder som har haft det allra största mottagandet av asylsökande som själva har rest till den svenska gränsen. Det har lett till en ohållbar situation i Sverige med ett integrationsmisslyckande till följd av att flera regeringar inte har tagit ansvar för invandringen eller integrationen, i synnerhet inte Ola Möllers regering som avgick i höstas.

Det finns enorma problem i det svenska samhället som vi som ansvarskännande politiker med full kraft nu ska ta itu med. Det handlar om boendesegregation. Det handlar om skolan, där alldeles för många elever inte lär sig svenska, inte får en utbildning och i många fall tyvärr döms till ett utanförskap som blir mycket långvarigt. Det handlar om kriminaliteten. Det handlar om kvinnor som aldrig får den chans som de borde få i ett fritt och demokratiskt samhälle.

Detta är vi beredda att ta ansvar för. Vi tar samtidigt fortsatt ansvar för att ta emot kvotflyktingar som är så utsatta. Med våra 900 ligger vi fortfarande bland topp tre i EU sett till per capita. Så kom inte och säg att den här regeringen inte tar ansvar!

Det finns en väldigt viktig aspekt i den här diskussionen som Ola Möller med precision missar att framhålla, nämligen att det traditionellt sett är män som kommer till Europa. Det är män som betalar flyktingsmugglarna och kommer hit. Därför prioriterar den här regeringen, vilket den förra regeringen inte klarade av, kvinnor, flickor och hbtq-personer, som är så otroligt utsatta i flyktinglägren. Är det verkligen fel, Ola Möller?

Herr talman! Ola Möller har frågat mig hur jag menar att tredjeland stärks av att Sverige tar emot färre kvotflyktingar.

Vidarebosättning är ett sätt för länder att erbjuda en varaktig lösning för särskilt utsatta flyktingar som inte har någon sådan möjlighet att tillgå där de befinner sig. Under 2021 tog Sverige emot 6 400 kvotflyktingar och var därmed den största vidarebosättningsstaten i EU. Under 2022 vidarebosattes 5 000 flyktingar, vilket innebar att Sverige fortsatt var bland de största vidarebosättningsländerna såväl i EU som globalt.

Regeringen kommer i enlighet med Tidöavtalet att begränsa vidarebosättningen till 900 kvotplatser per år med start 2023, ett antal som fortfarande kommer att göra oss till en av EU:s största mottagare. Förändringen genomförs mot bakgrund av att Sveriges asylmottagande varit mycket ansträngt under lång tid och att vi nu behöver en nivå som speglar det antal som Sverige klarar av.

Ansvaret för vidarebosättning kan inte vila på ett fåtal stater. Sverige har tagit ett stort ansvar, men för att kvotflyktingsystemet på allvar ska kunna fungera som ett verktyg att ge skydd till människor på flykt behöver fler länder bidra med årliga flyktingkvoter.

Interpellanten tycks dock ha blandat ihop frågan om kvotflyktingar med arbetet med att stärka de länder människor flyr ifrån. Regeringen har aldrig påstått att tredjeland stärks av att Sverige tar emot färre kvotflyktingar. Arbetet med att stärka tredjeland som regeringen deltar i handlar snarare om att minska antalet utsatta människor på flykt från första början eller att förbättra deras möjlighet till skydd i närområdet.

Arbetet mot grundorsakerna till irreguljär migration och tvångsfördrivning är brett och innefattar en mängd olika aspekter. Bland annat arbetar EU strategiskt med partnerskap med ursprungs- och transitländer. Regeringen driver också på för att stärka samarbetet med tredjeländer på återvändandeområdet för att minska belastningen på transitländer och kunna garantera ett ordnat återvändande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill också avslutningsvis tillägga att den kanske viktigaste frågan för att förbättra situationen i transitländer är att få till stånd ett nytt och förbättrat asylsystem med minskad irreguljär migration och smuggling samt ett förbättrat återvändande. Det är ett arbete som jag deltar i och ser fram emot att fortsätta med.

Herr talman! Mitt fokus är inställt på att under den kommande mandatperioden åstadkomma det paradigmskifte som svensk migrationspolitik verkligen är i behov av.

På tal om paradigmskifte slog det mig att Magdalena Andersson vid något tillfälle ska ha sagt att det paradigmskifte som nuvarande regering pratar om redan genomfördes av Socialdemokraterna 2015. Vi är nog dock alltför många som ser igenom detta försök att skriva om historien. Att Socialdemokraterna tillsammans med Miljöpartiet skulle kunna stå för ett paradigmskifte i migrationspolitiken - åtminstone ett som går i rätt riktning - faller på sin egen orimlighet. Det är denna regering som tillsammans med Sverigedemokraterna står för ett paradigmskifte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det finns väldigt många delar av migrationsområdet som behöver stramas åt. Som jag har sagt här tidigare i dag är utvisning på grund av brott inget undantag, och det är jag och Richard Jomshof helt överens om, trots att regelverket skärptes så sent som i augusti förra året. Men liksom andra förändringar under de senaste åtta åren handlade detta om något som kom alldeles för sent och som var alldeles för lite.

Vi har en helt annan ambition, och vi kommer att återkomma med stramare lagstiftning. Vi kommer också att säkerställa att hela regeringen jobbar som en samlad kraft för att kunna verkställa utvisningsbeslut.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Mitt svar på Ola Möllers fråga är att regeringen har tillsatt en utredning som ska titta på huruvida man kan utvisa människor på grund av bristande vandel. Jag vill inte föregripa resultatet av utredningen men ser mycket fram emot resultatet av den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller Richard Jomshofs inlägg vill jag hänvisa till det som statsministern var tydlig med i regeringsförklaringen. Man har fått ansvar för ett land som befinner sig i flera parallella kriser, och den senaste tidens eskalerande våldsspiral vittnar tyvärr om att det inte finns någon återvändo. Kampen mot den grova kriminaliteten måste vinnas och tryggheten upprätthållas i hela vårt land.

En skärpning av regelverket för utvisning på grund av brott kommer inte att vända utvecklingen på egen hand, men det är en otroligt viktig del. Redan i opposition visade de fyra partierna i regeringsunderlaget samsyn kring utvisning på grund av brott. Det var också dessa tillkännagivanden som ledde fram till att man i augusti fick ett nytt regelverk på plats som innebar en skärpning i vissa delar men som inte alls går så långt som samarbetspartierna vill.

Jag är väldigt glad för att det finns samsyn hos regeringssamarbetspartierna, för det är viktigt att Sverige som rättsstat kan upprätthålla tryggheten i samhället och respekten för våra lagar. Var och en som befinner sig i vårt land, oavsett om den är svensk eller utlänning, behöver följa svensk lag och avhålla sig från brott. Men det handlar också om att stå upp för brottsoffren. Regeringens ambition är att med kraftfulla åtgärder försvåra kriminellt leverne i Sverige på många plan.

Om en utlänning har begått allvarliga eller upprepade brott måste det finnas bättre förutsättningar att besluta om utvisning. För att återgå till Richard Jomshofs ursprungliga fråga om vidtagande av generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare kommer det inte att handla om generella åtgärder utan om flera specifika sådana, och inte bara inom mitt ansvarsområde.

När det gäller frågan om vad man kan göra innan den nya lagstiftningen finns på plats är jag lika otålig som Richard Jomshof och vill peka på hur otroligt viktigt det är att säkerställa att i de fall någon får en utvisning - de är få - ska utvisningen också kunna verkställas. Det har man lyckats alldeles för dåligt med, men vi kommer att jobba med full kraft för att man ska kunna göra det.

Herr talman! Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna är överens om att tillsammans med Sverigedemokraterna ta ansvar för Sverige. Jag ser med tillförsikt fram emot de regelförändringar som är att vänta på migrationsområdet den kommande mandatperioden. Jag vill ta fasta på den fråga som Richard Jomshof avslutade med, det vill säga hur vi ska kunna utvisa utländska medborgare som ej har begått brott när vi nu inte lyckas utvisa dem som har begått brott. Det är en fullt berättigad fråga.

Min ambition som migrationsminister och regeringens och samarbetspartiernas ambition är att helt lägga om politiken. Vi behöver ett paradigmskifte. Vi måste se till att människor i mycket fler fall än i dag döms till utvisning. Det är det som alla de här förslagen syftar till.

Något som man ofta glömmer bort är att det även om det döms till utvisning tyvärr är alldeles för svårt att verkställa utvisningarna. Här har regeringen väldigt höga ambitioner om att jobba mycket mer med diplomati. Det verkade den tidigare regeringen inte särskilt engagerad i. Man måste jobba träget med de länder som vägrar ta emot sina egna medborgare, trots att folkrätten kräver att de ska göra det.

Det är också något som vi under den här veckan kommer att ta upp med våra kollegor i EU som vi har nöjet att välkomna till Stockholm för det första informella RIF-rådet här. Om vi tillsammans på EU-nivå kan jobba för att få till återtagandeavtal och jobba som en enad kraft mot ursprungsländer som inte vill samarbeta är det oerhört bra.

Vi kommer också att ta upp en särskild punkt om att man måste jobba med en whole-of-government approach. Vi kan alltså inte ha det så att en biståndsminister säger en sak, en handelsminister säger en annan sak, en utrikesminister säger en tredje sak och en migrationsminister som hemskt gärna vill att länderna ska ta tillbaka sina medborgare. Hela regeringen måste jobba samlat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Alla myndigheter som kommer i kontakt med frågan om utvisning av medborgare måste också jobba i samma riktning. Det är lättare sagt än gjort. Men här har Tidöpartierna höga ambitioner om att få till stånd en förändring. Vi vill till exempel använda biståndet som påtryckningsmedel mot de länder som vägrar att samarbeta.

Även om jag är medveten om att det är en svår uppgift att både genomföra lagändringar och få till en annan styrning av myndigheter har jag höga ambitioner i fråga om att regeringen ska lyckas betydligt bättre än vad som varit fallet tidigare.

När det gäller frågan om vandel har jag debatterat den med Ola Möller tidigare. Regeringen menar att även om man inte uppnått nivån för att dömas till utvisning till följd av ett brott ska man ändå i vissa fall kunna utvisas på grund av bristande vandel. Det handlar till exempel om personer som har samröre med en terrororganisation eller på annat sätt visar att de absolut inte vill bli del av det svenska samhället eller efterleva de demokratiska principer som gäller här.

Herr talman! Richard Jomshof har frågat justitieministern om ministern ämnar vidta några generella åtgärder i fråga om utvisning av utländska medborgare dömda för grov brottslighet och i så fall vilka. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Av Tidöavtalet framgår att en ny regering ska tillsättas - det ska vara en ny utredning, inte ny regering, som ska tillsättas - med uppdrag att ytterligare skärpa regelverket för utvisning på grund av brott. Enligt Tidöavtalet bör en sådan utredning få i uppdrag att föreslå författningsändringar som bland annat innebär att utvisningsfrågan alltid ska prövas när utlänningar är åtalade för brott, att inte mer hänsyn ska tas till en utlännings anknytning till Sverige vid prövningen av utvisningsfrågan än vad som krävs med hänsyn till internationella åtaganden och att verkställighetshinder inte ska medföra att domstolen inte fattar beslut om utvisning. Av Tidöavtalet följer bland annat också att en sådan utredning bör få i uppdrag att lämna förslag som innebär att återreseförbuden blir längre och som utgångspunkt meddelas på livstid vid allvarlig brottslighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samarbetspartierna har samsyn om att nämnda förslag samt övriga som räknas upp i Tidöavtalet för att skärpa regelverket för utvisning på grund av brott ska lämnas som proposition till riksdagen, och jag avser att verka för detta.

Herr talman! Jag var, för att svara på Annika Hirvonens fråga, migrationspolitisk talesperson för Moderaterna innan jag blev migrationsminister. Moderaterna utlovade inte före valet att man skulle höja dagersättningen. Vi följer som sagt nu frågan väldigt nära och är väl medvetna om att det är en svår ekonomisk situation.

Det har ännu inte, men snart, gått ett år sedan kriget bröt ut. Vi hoppas och ber allihop att det snart ska ta slut.

Givet att det är ett tillfälligt skydd som ges har man bedömt att det är rimligt att följa det regelverk som gäller för asylsökande. Efter hand som tiden löper kommer det såklart att finnas anledning att titta närmare på frågan om vilka nivåer som ska gälla.

Jag vill återigen betona att det görs otroligt mycket, både från det offentliga och från fantastiska hjältar i civilsamhället, för att hjälpa ukrainarna på alla möjliga sätt. Från det offentliga tillhandahåller man sjukvård, skola, utbildning, samhällsintroduktion och Svenska från dag ett. Olika delar av socialfondsprogrammet används för insatser för personer som omfattas av massflyktsdirektivet, för social inkludering och för möjlighet till arbete. De har också möjlighet att studera på universitet eller högskola.

Jag uppskattar verkligen Annika Hirvonens genuina engagemang i frågan och vill försäkra henne att regeringen står bakom henne i det engagemanget. Som sagt kommer vi att följa den här frågan.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Det är precis som Annika Hirvonen säger: Det är en extremt svår ekonomisk situation för de ukrainska flyktingarna, och också för andra asylsökande som lever på dagersättning. Det finns även många andra i det svenska samhället som i dessa tider med ökande priser och tuffare situation på arbetsmarknaden har det väldigt tufft. Detta är en utveckling som regeringen följer mycket nära.

Jag vill dock vara väldigt tydlig med att den svenska regeringen till hundra procent står bakom Ukraina och det ukrainska folket. Det visar vi också, inte minst genom allt det stöd vi skickar till Ukraina - även humanitärt stöd.

Det regelverk som gäller för ukrainarna är inte ett regelverk som vi själva har implementerat. Det implementerades av den socialdemokratiska regeringen. Men med det sagt följer vi naturligtvis frågan mycket nära.

Det tål också att påpekas en gång till att vi gör mycket för att säkerställa att ukrainarna ska få möjlighet att komma i arbete och bli socialt inkluderade genom socialfondsprogrammet. Vi ger möjlighet till Svenska från dag ett, som man också kan ta del av digitalt om det inte finns i den kommun där man själv är bosatt.

Visst är svenska språket viktigt för att man ska komma in på arbetsmarknaden, men vi ser också att många, trots att de inte har det med sig, lyckas få in en fot på arbetsmarknaden. Många har väldigt höga ambitioner, och det tycker jag är otroligt glädjande.

Herr talman! Jag tycker att det visade på en enorm styrka i EU-samarbetet när EU:s länder så snabbt aktiverade massflyktsdirektivet, som aldrig tidigare har aktiverats, och gav skydd till miljontals ukrainare som flydde Putins vidriga krig.

I Sverige har ukrainarna samma rättigheter som asylsökande. De har rätt att arbeta, och de har rätt att studera. Mycket görs också för att ukrainarna som har kommit till Sverige ska kunna komma i arbete och bli socialt delaktiga, och jag tycker att det är tråkigt när man väljer att helt bortse från de viktiga insatser som faktiskt görs.

Det handlar till exempel om samhällsintroduktion, som det är obligatoriskt för Migrationsverket att tillhandahålla och som ges på ukrainska, ryska eller engelska. Det handlar om att ukrainarna har tillgång till Svenska från dag ett, som är en folkbildningsinsats som bedrivs av studieförbund och folkhögskolor. I budgetpropositionen föreslår regeringen totalt 30 miljoner kronor för insatsen för år 2023.

Genom EU-initiativet Care kan kvarvarande medel inom socialfondsprogrammet för 2014-2020, totalt 885 miljoner kronor, under 2022 och 2023 användas för insatser för personer som omfattas av massflyktsdirektivet.

Personer som har fått ett uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet kan också ansöka om att studera på universitet eller högskola. De behöver inte betala anmälningsavgift eller studieavgift. Många vill jobba och väljer att göra det. Slutligen får vi inte heller glömma de fantastiska insatser som görs av många frivilliga.

Det är en särskild reglering som gäller för ukrainarna. Det handlar om att vi mycket snabbt ska kunna bevilja uppehållstillstånd för dem som flyr kriget i vårt närområde. Det är därför rimligt att man hänvisar till ett annat regelverk än det som gäller för dem som har kommit hit och sökt asyl på reguljär väg, men det är klart att regeringen följer frågan väldigt nära.

När det kommer till frågan om prostitution initierade Polismyndigheten tidigt en särskild händelse med anledning av kriget i Ukraina. Gränspolisen arbetar aktivt med frågan, och polisen initierade särskilda insatser mot människohandel i Region Stockholm och Region Syd.

Information på engelska och ukrainska delas ut till ankommande vid de svenska gränspassagerna. Syftet är att sprida information om hur ankommande kan göra för att minska risken att utsättas för människohandel men även om hur de ska agera om de blir utsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Enligt Noa, polisens nationella operativa avdelning, upprättades under perioden den 24 februari till den 31 oktober 29 polisanmälningar som kan kopplas till människor som har flytt från Ukraina eller som är strandsatta i Sverige sedan innan kriget. De förundersökningar som ännu pågår rör koppleri, människohandel och människoexploatering.

Utöver att individer utnyttjas i prostitution syns också arbetskraftsexploatering, där branscher som grön näring, städ och bärplock dominerar. Av de 29 anmälningarna har 21 lagts ned på grund av bristande bevis eller att målsäganden inte har velat medverka i en brottsutredning.

Enligt nya uppgifter från Europol finns dock väldigt få bekräftade fall av människohandel kopplade till Ukraina. Den svenska polisens bild är också att det inte i första hand är de ukrainska kvinnor som söker skydd i Sverige som hamnar i prostitution. De ukrainska kvinnor som befinner sig i prostitution i Sverige har kommit hit på samma sätt som vi tidigare har sett när det gällt kvinnor från exempelvis Rumänien eller vissa länder i Afrika.

Personer i prostitution befinner sig i de flesta fall i väldigt stor utsatthet. Jag har i tidigare debatter varit tydlig, och jag vill vara det även här, med att man inte ska utvisas för bristande vandel enbart på grund av det faktum att man har hamnat i en utsatt position.

Fru talman! Annika Hirvonen har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta inom mitt ansvarsområde för att förhindra att kvinnor som flytt kriget i Ukraina utnyttjas i prostitution och om jag och regeringen avser att gå vidare med Tidöavtalets förslag om att utvisa personer som utnyttjas i prostitution. Annika Hirvonen har även frågat mig hur jag och regeringen avser att säkerställa att ukrainska kvinnor och barn som har flytt till Sverige ska ha råd med vinterkläder och skor, samt om jag och regeringen skyndsamt kommer att se till att ukrainska flyktingar som har fått skydd enligt massflyktsdirektivet får samma rätt till sfi, sjukvård, etableringsinsatser och etableringsersättning som övriga flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige och när rätten till sfi i så fall kommer att ges. Slutligen har Annika Hirvonen frågat mig om jag och regeringen avser att höja dagersättningen.

Fru talman! Personer som utnyttjas i prostitution befinner sig i en utsatt situation. De är dessutom ofta utsatta för brott, till exempel människohandel för sexuella ändamål. Med anledning av flyktingsituationen kopplad till kriget i Ukraina har flera svenska myndigheter vidtagit särskilda åtgärder för att motverka människohandel och andra former av exploatering.

I enlighet med Tidöavtalet avser regeringen att tillsätta en utredning som bland annat ska analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar på grund av bristande vandel och, i den utsträckning en sådan möjlighet finns, lämna författningsförslag. Enligt Tidöavtalet avses med bristande vandel till exempel association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk och deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden. Vad som kan ligga till grund för utvisning på grund av bristande vandel får utredningen utvisa.

Skyddsbehövande från Ukraina omfattas som utgångspunkt av massflyktsdirektivet. Direktivet fastställer miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer. Det tillfälliga skyddet gäller under en begränsad tid, som högst tre år. Det är mot den bakgrunden rimligt att de förmåner som är sammankopplade med uppehållstillstånd med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet skiljer sig från övriga uppehållstillstånd.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utgångspunkten är att skyddsbehövande från Ukraina i så stor utsträckning som möjligt ska arbeta. De som saknar egna medel har emellertid rätt till bistånd enligt lagen om mottagande av asylsökande med flera, den så kallade LMA, i form av boende, dagersättning och särskilt bidrag. Dagersättningen ska räcka till bland annat mat, kläder och förbrukningsvaror. Den som är i behov av något som inte täcks av dagersättningen kan ansöka om särskilt bidrag, till exempel för varma vinterskor. Migrationsverket gör en individuell bedömning av behovet av särskilt bidrag i varje enskilt fall. Det finns för närvarande inget förslag om att höja dagersättningen.

Skyddsbehövande från Ukraina har rätt till akutvård och sådan vård som inte kan anstå, men även mödravård och vård vid abort med mera. Barn och ungdomar under 18 år har rätt till samma vård som bosatta här i landet. Barn och ungdomar har även rätt till utbildning i förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem och gymnasieskola om utbildningen påbörjas innan de har fyllt 18 år. Skyddsbehövande från Ukraina har möjlighet att ta del av ett antal insatser som syftar till att stödja språkinlärning och kunskaper om det svenska samhället och bidra till att personer kommer i arbete. De har dock för närvarande inte rätt till sfi.

Sammanfattningsvis bistår Sverige skyddsbehövande från Ukraina på en rad olika sätt. Regeringen avser att säkerställa att så görs även framöver och följer frågan om behov av ytterligare stöd och insatser för ukrainska skyddsbehövande noggrant.

Fru talman! Tack för frågan, Ludvig Aspling!

Jag träffade Österrikes migrationsminister förra veckan. De är i ett extremt ansträngt läge. Det är inte så många som uppmärksammar det här hemma i Sverige, men enligt hans uppgifter har 100 000 människor sökt asyl i Österrike i år - ett land med ungefär vår befolkningsmängd. En stor majoritet av dessa har inte varit registrerade någon annanstans. Det är väldigt märkligt eftersom Österrike inte har någon yttre gräns.

Detta visar att det nuvarande regelverket inte fungerar. Dublinregelverket fungerar inte.

Den här regeringen har fullt fokus på att få nuvarande regelverk att fungera och se till att medlemsländerna faktiskt sköter sina uppgifter och registrerar sina asylsökande, samtidigt som vi jobbar vidare med asyl- och migrationspakten. Många av de problem som Österrike har lyft skulle också kunna lösas om vi fick en bra lösning på plats. Till stor del handlar det om att säkerställa att vi har kontroll vid gränserna och att återvändandet fungerar. Kan vi ha det på plats är mycket vunnet.

Fru talman! Jag tackar Nadja Awad för frågan. Det här faller inte under Erik Slottners ansvarsområde. Därför tar jag frågan som allmänpolitiskt ansvarig. Dessutom är jag gammal kronofogde. Detta är en fråga som ligger mig varmt om hjärtat. Jag har sett väldigt många människor fara mycket illa. Inte minst ensamstående kvinnor har en väldigt ansträngd situation. Det är svårt att skydda sig mot de händelser i livet som ofta orsakar skuldsättning, exempelvis skilsmässa, dödsfall och arbetslöshet.

Regeringen följer utvecklingen väldigt noga. Normalbeloppet ska täcka kostnaderna för att leva på existensminimum, men man ska vara medveten om att kostnaden för bostad tillkommer. Jag vill betona vikten av att vi nu säkerställer att hushållen får utbetalning av elstöd i februari. Det kan göra väldigt stor skillnad i ekonomin för de här väldigt ansträngda hushållen.

Fru talman! Jag tackar Ingemar Kihlström för en väldigt viktig fråga. Vi har historiskt haft problem med alldeles för långa handläggningstider för asylsökande. Det innebär i sig ett stort lidande. Vi menar från samarbetspartierna att om man har transitcenter och kortar asylperioden blir det också mycket lättare för myndigheter att ha kontakt med dem som söker asyl och se till att de får kontakt med exempelvis socialtjänst och vård, vilket skapar mycket bättre förutsättningar för de personer som ska stanna att få en bra start i Sverige. Det gör även att det blir lättare att återvända för dem som har fått nej.

Därmed kommer vi in på den del av Ingemar Kihlströms fråga som handlar om skuggsamhället. Det är otroligt viktigt att vi säkerställer att ett nej också är ett nej. Många går under jorden i samband med asylbeslut. De är sedan svårare att finna och kräver mycket mer resurser från samhället. Kan vi korta processerna och se till att man har mycket bättre kontakt med myndigheterna blir det också lättare att verkställa det här.

Detta ska som sagt utredas. Jag kan inte säga exakt när vi kan återkomma, men vi är tydliga med att vi har en hög ambition.

Fru talman! Tack, Emma Ahlström Köster, för en väldigt viktig fråga!

Det är svårt att peka på hur många som lever här utan att ha rätt till det. Men skuggsamhället växer, och det finns bedömare som menar att det handlar om över 100 000 personer. I skuggsamhället far människor, inte minst barn och kvinnor, otroligt illa.

Det är viktigt att regeringen och samhället agerar för att säkerställa att ett ja betyder ett ja. Har man fått ett ja på sin ansökan om uppehållstillstånd ska man också få alla möjligheter att komma in i samhället. Men om man har fått ett nej kräver den reglerade invandringen att man lämnar landet.

Än värre är det, vilket frågeställaren är inne på, om man också begår brott. Människor här i Sverige måste kunna känna sig trygga. Därför måste vi ha alla verktyg för att säkerställa att vi kan verkställa detta. Det handlar om att riva sekretess mellan myndigheter och att stoppa bidrag till personer som vistas här utan att ha rätt till det.

Jag vill passa på att lyfta fram att vi under vårt ordförandeskap i EU kommer att stärka samarbetet mellan EU-länderna för att få på plats ett fungerande återvändande.

Fru talman! Tack för frågan, Bassem Nasr!

Jag vill till att börja med vara tydlig med att det förslag som vi har stipulerat i Tidöavtalet och som ska utredas noggrant gäller att utmönstra permanenta uppehållstillstånd när det gäller asylrelaterad invandring. Det är de som omfattas av förslaget. Det ska i stället som huvudregel vara tillfälliga uppehållstillstånd som knyts mycket tydligt till det skyddsbehov man har.

När det gäller de som redan har permanenta uppehållstillstånd säger vi att man ska titta på hur de kan omvandlas, till exempel genom att hitta en tydlig väg för de personerna att klara kraven för medborgarskap. Jag vill vara tydlig med att ifall man sköter sig, försöker försörja sig själv och lära sig språket ska man inte vara orolig.

Fru talman! Precis som frågeställaren säger är kompetensförsörjningen en jätteutmaning inom vården, liksom i andra branscher som vi har hört om här i dag. Och som jag redogjorde för i ett tidigare svar tittar vi nu på ett förhöjt försörjningskrav. Vi kommer att återkomma inom kort med ett förslag till förordning som kommer att gå ut på remiss, som sig bör.

Därefter avser vi att höja lönekravet i enlighet med Tidöavtalet, som frågeställaren också refererar till. Då säger vi att medianlön bör vara utgångspunkt, men det ska också utredas. Då finns också en möjlighet att titta på om vissa yrkesgrupper bör undantas. Det ska man titta noga på.

Jag vill inte föregripa det arbetet, men jag kan försäkra Anders W Jonsson om att regeringen är väl medveten om det ansträngda läget i vården. Vi kommer inte att vidta några åtgärder som ytterligare försvårar för vårdgivarna att rekrytera rätt personal.

Fru talman! Tänk att jag har varit så otydlig i mina tidigare debatter med Anders Ygeman! Det trodde jag inte. Låt mig därför vara väldigt tydlig en gång till.

Så här är det. Det tog den förra regeringen nästan åtta år att få fram en proposition, trots väldigt många ord om att man skulle skärpa reglerna för arbetskraftsinvandring. Propositionen innebär att riksdagen delegerar makt till regeringen, som genom förordning kan höja försörjningskravet. Denna proposition röstades igenom i den här kammaren för ungefär två veckor sedan, tror jag. Vi jobbar nu stenhårt med att få förordningen om ett höjt försörjningskrav på plats, så den kommer väldigt fort och kommer att kunna börja gälla inom kort.

Därefter vill vi införa ett höjt lönekrav. Det innebär alltså att vi vill gå längre än den tidigare regeringen. Det kan finnas anledning att för vissa yrkesgrupper göra undantag från det höjda lönekravet. Därför kommer det att bli en tvåstegsraket med höjt försörjningskrav och sedan ett höjt lönekrav.

Fru talman! Jag tackar Carl Nordblom för den kompletterande frågan.

Precis som frågeställaren säger krävs det ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik, och då handlar det om en rad åtgärder på en rad olika områden för att få till det.

Det handlar om att få ordning och reda på invandringen och integrationen. Och precis som jag sa måste vi prioritera att använda samhällets resurser till dem som verkligen har behov av skydd. Därför är det så viktigt att man också kan hantera situationen när det framkommer uppgifter om att en person har fått skydd på felaktig grund.

Fru talman! Tack, Carl Nordblom, för en väldigt angelägen fråga!

Det stämmer att vi i dag hade en pressträff jag och Henrik Vinge där vi presenterade ett nytt regeringsuppdrag till Migrationsverket. Det innebär att Migrationsverket måste skaffa sig rutiner för att hantera ärenden som handlar om återkallelse av uppehållstillstånd.

En internrevisionsrapport förra året visade att man inte har den typen av rutiner på plats. Om det kommer indikationer till myndigheten om att en person har fått uppehållstillstånd på felaktiga grunder har man inga rutiner för att hantera det och se till att uppehållstillståndet återkallas om det är aktuellt.

Det kan handla om att man en kort tid efter det att man har beviljats uppehållstillstånd, till exempel på grund av skyddsbehov, återvänder till sitt hemland. Det i sig kan ju vara indikation på att man faktiskt inte har behov av skydd. Vi måste använda samhällets resurser till dem som faktiskt har behov av skydd. Därför är det här uppdraget otroligt viktigt.

Fru talman! Det är otroligt viktigt att företagen kan stärka sin kompetens. Därför måste det också bli mer lönsamt att arbeta. Arbetsförmedlingen måste använda de verktyg som finns. Människor måste också vara beredda att flytta dit där jobben finns.

Där tycker inte jag att man ställer tillräckliga krav. Därför är regeringen mycket tydlig med att det måste löna sig bättre att arbeta. Arbetsförmedlingen ska använda de verktyg som finns.

Vi ska också säkerställa att det går att rekrytera spetskompetens från andra sidan jorden.