Maria Malmer Stenergard

Herr talman! Som jag sa tidigare följer Migrationsverket händelseutvecklingen i Gaza noggrant och uppdaterar löpande verksamheten med ny landinformation. Migrationsverket uppdaterar också rättsliga ställningstaganden som ligger till grund för prövningen av ansökningar om skydd, och det görs naturligtvis löpande när det behövs.

Migrationsverket fattade som bekant beslut om verkställighetsstopp gällande Gaza den 10 oktober. Det innebär att verkställighet av lagakraftvunna avvisnings- och utvisningsbeslut till Gaza tillfälligt stoppas, det vill säga inhiberas. Migrationsverket prövar och avgör dock asylärenden från Gaza. Verkställighetsstoppet hindrar alltså inte Migrationsverket från att pröva ansökningar om skydd.

Naturligtvis har Migrationsverket att i sina bedömningar ta hänsyn till Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner, precis som Tony Haddou nämnde här. Är man inte nöjd med Migrationsverkets bedömning utifrån dessa har man också möjlighet att få ytterligare prövning i domstol.

Jag vill också framhålla att det fortsatt inte är särskilt många palestinier som kommer till Sverige. Antalet palestinier och statslösa som söker asyl i Sverige minskade under 2023, och ingen ökning har setts under hösten och vintern 2023/24. Det finns ingen statistik över hur många av dem som söker som har sin hemvist i Gaza, men totalt sökte 83 palestinier asyl i Sverige under 2023, vilket är en halvering jämfört med året innan. De flesta palestinier som söker asyl i EU söker sig i dagsläget i stället till Grekland och Belgien.

Herr talman! Jag ska först säga några ord generellt om den fruktansvärda situationen i Gaza.

Den svenska regeringen har alltsedan terroristattacken den 7 oktober stått upp för några centrala och gemensamma europeiska ställningstaganden. Vi fördömer reservationslöst Hamas barbariska terrorattack, och vi står bakom Israels självklara rätt att försvara sitt land och sitt folk. Israels rätt att försvara sig måste utövas i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Civila måste alltid skyddas. Och eftersom Gaza är extremt tätbefolkat blir denna uppgift svårare och viktigare.

Humanitärt tillträde är fundamentalt. Alla parter i konflikten har enligt den humanitära rätten ett ansvar att se till att civilbefolkningens humanitära behov tillgodoses. Det är av yttersta vikt att skyndsamt, säkert och obehindrat humanitärt tillträde säkerställs och att humanitärt stöd når människor som är i behov av det.

När det sedan gäller själva prövningen av asyl och skydd kan jag, som jag tidigare sa, inte påverka eller ingripa i Migrationsverkets bedömningar i enskilda ärenden. Men jag vill vara väldigt tydlig mot Tony Haddou om att jag inte heller har rätt att styra deras rättsliga ställningstaganden generellt, vilket jag tycker antyds att jag har en möjlighet att göra. Om jag gjorde det tror jag nog att någon annan kollega skulle KU-anmäla mig.

En prövning av asyl och skydd är individuell. Utlänningslagen och den praxis som har utvecklats av Migrationsöverdomstolen understryker vikten av en individuell bedömning, och i enlighet med prövningsordningen prövas en person som söker skydd i Sverige först som flykting. Enligt flyktingkonventionen, svensk lag och EU-regler bedöms en person som flykting som har välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, nationalitet, religiös eller politisk uppfattning, kön, sexuell läggning eller tillhörighet till viss samhällsgrupp.

En person som söker skydd i Sverige kan bedömas som alternativt skyddsbehövande om personen löper risk att straffas med döden eller utsättas för kroppsstraff, tortyr eller annan omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, liksom om man som civilperson löper allvarlig risk att skadas på grund av en väpnad konflikt.

Bedömningen av när en person riskerar att skadas allvarligt på grund av våld med anledning av en yttre eller inre väpnad konflikt är individuell men kan i vissa situationer i stället handla om en bedömning av när våldet riskerar att drabba alla. Som jag sa görs bedömningen av när detta krav är uppnått av Migrationsverket, och den bedömningen äger jag alltså inte rätt att påverka.

Herr talman! Tony Haddou har frågat mig vilka generella initiativ jag avser att vidta för att asylsökande från Gaza ska beviljas skydd i Sverige i enlighet med asylrätten samt vilka generella initiativ jag avser att ta för att säkerställa att Migrationsverket uppfyller Sveriges internationella konventionsåtaganden.

Migrationsverket bevakar noggrant händelseutvecklingen i Gaza. Myndighetens aktuella bedömning är att rådande situation är mycket oroande och medför en stor osäkerhet och instabilitet. Migrationsverket har därför beslutat om verkställighetsstopp till Gaza, vilket innebär att Migrationsverket inte verkställer lagakraftvunna avvisnings- eller utvisningsbeslut till Gaza så länge som stoppet gäller. Ett beslut om verkställighetsstopp hindrar dock inte att myndigheten avgör ansökningar om asyl.

Som statsråd kan jag inte uttala mig om Migrationsverkets bedömningar i enskilda ärenden. Skyddsbehov i asylärenden prövas individuellt av Migrationsverket, och den som bedöms ha behov av internationellt skydd beviljas uppehållstillstånd i enlighet med utlänningslagen. Ett beslut som går den enskilde emot kan överklagas till migrationsdomstol.

Migrationsverket har i sina bedömningar att ta hänsyn till Sveriges åtaganden enligt internationella konventioner. Regeringen anser att det är viktigt att asylprocessen är rättssäker och att den har en hög legitimitet, och jag följer Migrationsverkets arbete på detta område. I syfte att stärka kvalitet, enhetlighet och rättssäkerhet gav regeringen i december 2023, i enlighet med en överenskommelse i Tidöavtalet, ett uppdrag till Statskontoret att göra en översyn av asylprocessen. I uppdraget ingår att se över behovet av en extern tillsynsfunktion eller inspektion på migrationsområdet. Uppdraget ska redovisas senast den 7 oktober 2024.

Herr talman! Socialdemokraterna införde inte bara en utan två gymnasielagar som direkt underminerar återvändandet. Spårbyte är en annan sak som både Migrationsverket och Delegationen för migrationsstudier har pekat på är försvårande för det frivilliga återvändandet. Trots detta ville S utreda hur det skulle bli enklare och hur fler skulle kunna omfattas av spårbyte. Och när riksdagen röstade om att stoppa spårbytet röstade S nej tillsammans med MP och V.

När vi nu föreslår och faktiskt också inrättar återvändandecenter raljerar Socialdemokraterna om läger, trots de uppenbara svårigheter som EBO medför när det gäller myndigheternas återvändandearbete. Det bidrar också till en allvarlig segregation.

När vi föreslår att det offentliga ska arbeta tillsammans för att utvisningsbeslut ska verkställas raljerar S om angiverilag, och S-styrda kommuner fortsätter att betala ut ekonomiskt stöd till personer som befinner sig illegalt i Sverige. Varje år under åren 2018-2022 minskade antalet återvändande, men nu vänder utvecklingen uppåt igen. Detta tycker jag är väldigt positivt.

S påstår sig nu uppenbarligen vara för en stram invandring och ett ökat återvändande, men när S styrde gav man de facto Miljöpartiet veto i migrationspolitiken. Återvändandet underminerades varje år som S hade makten. Nu är det positivt att utvecklingen vänder.

För att svara på interpellantens fråga är min målsättning naturligtvis att alla som har fått nej på sin asylansökan också ska lämna landet. Men detta bygger på att även S-styrda kommuner är med och hjälper till.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Den interpellation som ställdes till mig var så kort att det inte var alldeles enkelt att förstå hur interpellanten hade tänkt, och jag kan inte säga att det blev mycket enklare nu utifrån den statistik som han redogjorde för. Jag kan konstatera att antalet asylsökande helåret 2023 jämfört med helåret 2022 minskade med 26 procent i Sverige, men ändå ökade återvändandet helåret 2023 jämfört med helåret 2022.

Ingen leverans, säger ledamoten. Jag undrar hur han tänker då. Vi har levererat tre propositioner. Jag vill särskilt lyfta fram den som handlar om anhöriginvandring och den humanitära skyddsgrunden. Det är förslag som våra fyra partier i regeringsunderlaget lade fram under den förra mandatperioden och som handlade om skärpning av försörjningskravet för anhöriga och om att minska utrymmet för att bevilja människor uppehållstillstånd när de inte har skyddsskäl.

Socialdemokraterna röstade nej till dessa skarpa förslag. Vi tog fram dem i riksdagen under den förra mandatperioden genom att arbeta i utskottet. Vi förlorade omröstningen med en röst, men jag är väldigt glad att vi nu har lyckats få igenom det. Det trädde i kraft strax före årsskiftet. Därför ser jag med tillförsikt fram emot att få se resultaten av skärpningarna, som jag tror är alldeles nödvändiga för att minska invandringen och därmed stärka integrationen.

På Ola Möller låter det som att Socialdemokraterna gjorde väldigt mycket. Då har jag två frågor. Den ena handlar om preskriberade beslut om asyl. Personer som kommer till Sverige och ansöker om asyl men som får nej på sin asylansökan och detta vinner laga kraft står för en fjärdedel av alla asylansökningar som kommer in. Detta innebär att den socialdemokratiska regeringen misslyckades fullkomligt med att få återvändandet att fungera. Man har inte varit beredd att göra det som krävs för att bekämpa skuggsamhället.

När vi nu lägger fram förslag efter förslag om verktyg för att verkligen kunna säkerställa den reglerade invandringen och se till att de som har fått nej på sin asylansökan verkligen lämnar landet blir det ramaskri. Och innan det ens finns en färdig proposition har naturligtvis en rad olika socialdemokrater runt om i landet sagt att de inte tänker följa denna lag. Detta vittnar om vilken vilja som egentligen finns i detta parti att upprätthålla den reglerade invandringen.

En annan sak som jag skulle vilja lyfta fram, där jag bedömer att Socialdemokraterna inte gjorde tillräckligt, är arbetet med att säkerställa att tredjeländer tar emot sina egna medborgare, vilket de har en folkrättslig förpliktelse att göra. Där krävs en oerhört intensiv diplomati för att säkerställa att de faktiskt gör detta. Man behöver jobba med biståndet och med andra delar för att de ska förmås att ta tillbaka sina egna medborgare.

Vi har nu inrättat en särskild statssekreterargrupp för att säkerställa att man, från Justitiedepartementet till Utrikesdepartementet, talar med en och samma röst och ser till att använda alla verktyg som finns för att få till ett fungerande återvändande. Detta är något som jag önskar att man hade gjort för mycket länge sedan.

Som jag nämnde jobbade vi under det svenska ordförandeskapet också intensivt för att använda de verktyg som faktiskt finns, bland annat påtryckningar när det gäller viseringspolitiken, gentemot länder som inte sköter sig och som inte tar emot sina egna medborgare. Där har vi glädjande nog redan sett resultat.

Fru talman! Som jag sa inledningsvis är det vi ser resultatet av Socialdemokraternas bristfälliga politik på området.

Under Socialdemokraternas senaste mandatperiod sjönk återvändandet varje år. Det sjönk från 2018 till 2019. Det sjönk från 2019 till 2020. Det sjönk från 2020 till 2021, och det sjönk från 2021 till 2022.

Det senaste året som vi har styrt hela året började det gå upp igen. Det är naturligtvis förklaringen till att interpellanten väljer att i sin fråga jämföra med 2021 och inte med 2022.

Med det sagt är jag absolut inte nöjd med resultatet. Men jag är mycket nöjd med det arbete som regeringen och samarbetspartiet tillsammans gör för att verkligen vända utvecklingen och se till att återvändandet fortsätter att gå uppåt.

Därför har vi också vidtagit en rad kraftfulla åtgärder för att just öka återvändandet. Alla de åtgärderna som vi har vidtagit har inte vidtagits tidigare. Det kan jag bara beklaga.

Regeringen beslutade i augusti 2023 om tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet för att bland annat förbättra förutsättningarna för att bedriva ett effektivt återvändandearbete.

En särskild utredare har fått i uppdrag att göra en översyn av reglerna om förvar i utlänningslagen i syfte att skapa ett modernt regelverk. Det delbetänkandet överlämnades precis nyligen.

Den 1 januari 2024 trädde lagändringar i kraft som ger myndigheterna effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll. Det är otroligt viktigt för att kunna säkerställa att personer som inte ska vara här också lämnar landet.

Vi har gett tydliga mål och uppdrag till Migrationsverket, Polismyndigheten och andra berörda myndigheter för både 2023 och 2024 för att intensifiera återvändandearbetet. Jag kan inte nog betona hur viktig styrningen är och inte bara lagstiftningen.

Regeringen gör en stor satsning på återvändande i budgetpropositionen för 2024. Det gäller för det första ett ökat fokus på återvändande hos Migrationsverket, för det andra fler förvarsplatser, för det tredje inrättande av återvändandecenter, som det ibland har raljerats över från Socialdemokraternas sida, och för det fjärde att återvändandesamarbetet med tredjeland ska förstärkas.

Samarbetet med tredjeland har intensifierats. Kravet på ett fungerande återvändande knyts också tydligt till andra relevanta politikområden inte minst inom biståndspolitiken. På EU-nivå under det svenska ordförandeskapet drev vi också tydligt frågan om viseringsrestriktioner för länder som inte tar emot sina egna medborgare.

Vi har en starkare samverkan mellan olika berörda myndigheter. Som jag sa är regeringen inte nöjd med det nuvarande resultatet. Det grundar sig i att återvändandearbetet under många år under den socialdemokratiskt ledda regeringen inte var prioriterat.

Det är ett långsiktigt arbete. Jag är väldigt glad över de åtgärder som vi nu har vidtagit. Jag ser med tillförsikt fram emot kommande statistik.

(forts. § 8)

Fru talman! Ola Möller har frågat mig vad jag ska göra åt att allt färre återvänder.

Sedan regeringen tillträdde för drygt ett år sedan har en rad åtgärder vidtagits för att öka återvändandet. Bland annat beslutade regeringen den 30 augusti om tilläggsdirektiv till Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet i syfte att bland annat förbättra förutsättningarna att bedriva ett effektivt återvändandearbete. Därtill har en särskild utredare fått i uppdrag att göra en översyn av reglerna om förvar i utlänningslagen i syfte att skapa ett modernt och ändamålsenligt regelverk. Den 1 januari 2024 trädde också lagändringar i kraft som ger myndigheterna effektivare verktyg vid inre utlänningskontroll.

Berörda myndigheter fick i sina respektive regleringsbrev för 2023 i uppdrag att öka sin samverkan i återvändandearbetet. Som en konsekvens av den tydliga styrningen från regeringen har Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården skapat en samlokalisering av återvändandeverksamheten för att få en högre effektivitet i arbetet.

Regeringens ambitionshöjning på återvändandeområdet innebär också att regeringen tar ett samlat grepp, och en stor satsning görs i budgetpropositionen 2024 på återvändandet. Det innefattar fokus på återvändande hos Migrationsverket, ett ökat antal förvarsplatser, inrättandet av återvändandecenter samt förstärkning av återvändandesamarbetet med tredjeländer. Dessa satsningar syftar till att öka återvändandet.

En viktig del av regeringens arbete är att intensifiera samarbetet med tredjeländer. Kravet på ett fungerande återvändande knyts tydligt till andra relevanta politikområden, såsom viserings, handels, bistånds- och utrikespolitiken. Regeringens reformagenda för biståndet anger också att biståndet ska utvecklas för att bli ett bättre verktyg för att främja återvändandet.

Till skillnad från den förra regeringen har den här regeringen en konkret plan för att lösa ett brett spektrum av migrationsrelaterade samhällsproblem, däribland återvändandet. Att återvändandet under många år med den förra regeringen inte var prioriterat har lett till den situation vi har i dag där alldeles för få återvänder. Återvändandearbetet är ett långsiktigt arbete, och med de kraftfulla åtgärder som regeringen vidtar är vår ambition att återvändandet nu kraftigt kommer att öka.

Fru talman! Vi har enats i regeringsunderlaget om direktiven till utredningen, och det står klart och tydligt att man inte förväntas lägga fram några förslag som innebär att människor blir statslösa genom att medborgarskap återkallas. Där har vi också regeringens ställning i frågan, det vill säga att regeringen inte har några planer på att lägga fram några förslag. Jag hoppas att jag därigenom har varit väldigt tydlig.

Jag vill tacka så jättemycket för debatten. Jag förstår verkligen att man lyfter fram den här frågan, och jag ser fram emot att fortsätta diskutera den när kommittén har kommit med sina förslag.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Till att börja med ska jag besvara Samuel Gonzalez Westlings fråga. Jag tycker att jag i varje inlägg har varit tydlig med och repeterat att regeringen inte planerar att lägga fram några förslag som innebär att människor görs statslösa. För att vara väldigt tydlig vill jag också säga att det är jag som i den här debatten representerar regeringen.

När det sedan gäller FN:s viktiga konventioner om att motarbeta statslöshet anser regeringen att UNHCR utför ett viktigt arbete med att minska statslösheten i världen. Sverige stöder också UNHCR:s pågående kampanj mot statslöshet, som inleddes 2014 och löper på till och med i år.

Fru talman! Det var många olika frågor. Jag börjar med att förtydliga, utifrån frågan jag fick av Samuel Gonzalez Westling, att regeringen inte har några planer på att lägga fram några förslag som innebär att människor ska kunna göras statslösa. Att undersöka den frågan ingår inte heller i uppdraget för 2023 års fri- och rättighetskommitté som tillsattes av regeringen förra året och där alla partier i riksdagen är representerade.

Av kommitténs direktiv framgår att uppdraget i denna del enbart omfattar att undersöka om medborgarskapet ska kunna återkallas för den med dubbla medborgarskap som har begått systemhotande brottslighet, brott mot mänskligheten, vissa andra internationella brott, andra mycket allvarliga brott eller vars medborgarskap har förvärvats till följd av oriktiga uppgifter eller genom annat otillbörligt förfarande.

Jag vill vara väldigt tydlig med att det faktum att en person blir statslös i fall när man har beviljats medborgarskap genom att till exempel lämna osanna uppgifter alltså inte är ett folkrättsligt hinder. Det kan vara värt att notera. Personen har ju i det fallet lurat till sig ett medborgarskap, vilket är stötande. Det är därför enkelt att förstå varför en sådan möjlighet finns, rent folkrättsligt. I dessa fall väger intresset av att värna om medborgarskapets värde och integritet över. Men, som jag redan har sagt - och jag tycker att jag har varit ganska tydlig - är återkallelser som kan leda till statslöshet inte någonting som grundlagsutredningen ska undersöka.

Regeringen tycker att det är viktigt att utredningen tittar på möjligheten att återkalla medborgarskap för dem som har dubbla medborgarskap. Det är ett led i att värna om det svenska medborgarskapet och dess värde.

Regeringen har tillsatt en utredning för att stärka värdet av det svenska medborgarskapet, och där ingår att föreslå en längre hemvisttid från dagens fem till minst åtta år som huvudregel. Det ingår även att föreslå skärpta kunskaper om Sveriges samhälle och kultur, föreslå återinfört krav på egen försörjning, föreslå skärpta krav på hederlig vandel inklusive kontroll av tidigare brottslighet i hela EU och att utreda en lojalitetsförklaring, medborgarskapssamtal eller liknande ceremoniellt inslag av obligatorisk karaktär.

Återkallelse av medborgarskap ligger i en annan utredning och är ytterligare ett sätt att försöka stärka värdet av det svenska medborgarskapet.

Jag måste säga att jag blev lite konfunderad av det inlägg som Tony Haddou hastigt och lustigt gjorde i debatten. Det är ju inte så att om man ingår i ett regeringsunderlag slås man automatiskt samman till ett och samma parti. Vi är fyra partier varav tre sitter i regering, och jag har mycket tydligt redogjort för regeringens ståndpunkter. Att vi sedan som enskilda partier kan ha delvis annan syn på saker men ändå samarbeta i delar där vi är överens är ingen demokratisk anomali utan snarare så som det brukar gå till.

Detta är en debatt som jag välkomnar, för jag tycker inte att det här är alldeles enkla frågor. Låt oss fortsätta debatten!

Fru talman! har frågat justitieministern om han anser att det är önskvärt med ett ökat antal statslösa och hur ministern avser att agera inom sitt ansvarsområde utifrån sin ståndpunkt i frågan. Han har även frågat under vilka omständigheter ministern anser att en person ska kunna göras statslös och om ministern avser att ta några initiativ inom sitt ansvarsområde för att möjliggöra att personer görs statslösa. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Låt mig först säga att regeringen inte planerar att lägga fram några förslag som innebär att människor ska kunna göras statslösa. Att undersöka den frågan ingår inte heller i uppdraget för 2023 års fri- och rättighetskommitté, som tillsattes av regeringen förra året och där alla partier i riksdagen är representerade. Av kommitténs direktiv framgår att uppdraget i denna del enbart omfattar att undersöka om medborgarskapet för personer med dubbla medborgarskap ska kunna återkallas i vissa angivna fall. Justitieministern redogjorde också för detta i december i sitt svar på interpellation 2023/24:243.

Regeringen anser att UNHCR utför ett viktigt arbete med att minska statslösheten i världen, och Sverige har genomfört flera utfästelser inom ramen för UNHCR:s pågående kampanj mot statslöshet. Fler länder har nu tillträtt FN:s båda statslöshetskonventioner, det vill säga 1954 års FN-konvention om statslösa personers rättsliga ställning och 1961 års FN-konvention om begränsning av statslöshet. Det är konventioner som Sverige tillträdde redan på 50- respektive 60-talet.

Statslöshet för personer som lever i Sverige beror i första hand på de statslösa personer som beviljas uppehållstillstånd av skyddsskäl eller på grund av familjeanknytning. Ett annat skäl till statslöshet är diskriminerande lagstiftning i vissa länder som innebär svårigheter att föra över medborgarskap från mor till barn. Ytterligare ett skäl är att vissa länder fråntar delar av befolkningen rätten till sitt medborgarskap. Ett viktigt sätt att bryta den utvecklingen är att fler länder efterlever FN:s statslöshetskonventioner. Det är bland annat därför UNHCR:s arbete mot statslöshet är så viktigt.

Ett sätt att undvika att statslöshet uppstår är att tillåta dubbelt medborgarskap, vilket Sverige har gjort sedan 2001. Den som ansöker om svenskt medborgarskap behöver därför inte avsäga sig sitt tidigare medborgarskap.

Avslutningsvis vill jag understryka att regeringen vill värna det svenska medborgarskapets värde. Regeringen har bland annat tillsatt en utredning som har i uppdrag att lämna förslag på skärpta krav för svenskt medborgarskap. Regeringen vill också att det ska ställas krav på språk- och samhällskunskaper för svenskt medborgarskap.

Herr talman! Jag tackar återigen Jan Riise för en viktig interpellation och för att ledamoten tar upp den här angelägna frågan.

Jag tror att vi i grunden är överens om mycket, och så är det inte alltid för Moderaterna och Miljöpartiet i migrationspolitiken. Jag konstaterar dock att vi här har liknande ambitioner, och jag kan garantera Jan Riise att vi ska göra allt vi kan, både jag inom mitt ansvarsområde och statsrådet Mats Persson inom sitt ansvarsområde, för att säkerställa att Sverige är attraktivt för internationella talanger som vill komma hit för att forska och studera.

Till sist: Om jag inte återkommer till kammaren före jul vill jag passa på att önska talmanspresidiet och ledamöterna en riktigt god och förhoppningsvis lugn jul.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Svaret är ja. Jan Riise kan återkoppla och säga att vi gör allt vi kan för att korta handläggningstiderna. Det gäller också andra ärendekategorier där vi kämpar med alldeles för långa handläggningstider. Vi jobbar också mycket intensivt för att göra Sverige mer attraktivt för forskare, doktorander och studenter som vill komma hit och som har seriösa avsikter.

Jan Riise var ju inne på missbruket, och jag tänkte uppehålla mig lite vid det. Det finns sedan länge indikationer på att systemet för att studera i Sverige har missbrukats. Migrationsverket har enligt en rapport från förra året funnit starka indikationer på att det pågått ganska omfattande missbruk av uppehållstillstånd för studier genom att studenter har använt tillstånden när avsikten egentligen varit att arbeta. Vi har enligt min mening mycket generösa regler för internationella studenter vad gäller att arbeta vid sidan av studier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Huvudorsaken till detta missbruk är enligt rapporten lagstiftningens utformning. Lagstiftningen begränsar inte hur mycket man kan jobba, och den ger möjlighet att ansöka om arbetstillstånd efter bara en termins studier - alltså en sorts spårbyte. Detta leder till att personer vars främsta avsikt är att arbeta i Sverige i stället ansöker om uppehållstillstånd för studier, eftersom regelverket för detta är relativt generöst.

Låt mig bli lite mer konkret. Migrationsverkets rapport visar att enbart en dryg tredjedel av de pakistanska masterstudenterna i Sverige ansökte om uppehållstillstånd för studier för att gå det andra året på sin tvååriga utbildning. Nästan en tredjedel ansökte i stället om tillstånd för att arbeta.

En annan orsak till att systemet missbrukas är att vissa lärosäten inte lägger tillräckligt fokus på att attrahera studenter med en uppriktig avsikt att studera när de rekryterar internationella studenter. Även Sveriges universitets- och högskoleförbund har, som Jan Riise nämnde, noterat brister i lagstiftningen som gör det enkelt för sökande utan studieavsikter att söka sig till ett svenskt lärosäte i syfte att få uppehållstillstånd i Sverige.

Utöver de brister som Migrationsverket har uppmärksammat har SUHF pekat på att möjligheten för medföljande familjemedlemmar och personer som efter en termins studier beviljas uppehållstillstånd på annan grund, till exempel arbete, att studera avgiftsfritt kan utgöra ett incitament till fusk.

Riksrevisionen har i en granskningsrapport noterat vissa brister i systemet med uppehållstillstånd för studier. Man beslutade i november 2023 att genomföra en granskning om tredjelandsstudenter i högskolan. Inom ramen för denna granskning kommer Riksrevisionen att granska om systemet med antagning och organisering av utbildningen för tredjelandsstudenter fungerar effektivt.

Vi jobbar på båda sidorna här. Detta har varit en viktig del av vårt regleringsbrev. Vår avsikt är inte att detta ska förlänga handläggningstiderna, utan vi tror, som jag förklarade i mitt förra inlägg, att det i förlängningen kan leda till kortare handläggningstider på grund av att man tidigt identifierar de uppehållstillstånd för studier som bör dras in. Därmed får man heller inte några förlängningar avseende dessa individer.

Eftersom Jan Riise nämnde passkontrollerna vill jag slutligen säga att detta är ytterligare en situation där vi måste göra en avvägning mellan potentiellt fusk och att försöka ha en smidig ansökningsprocess. Därför har regeringen gett Migrationsverket i uppdrag att underlätta för studenter att visa upp sitt pass i original, vilket numera är ett krav. Därför har detta gjorts på exempelvis den amerikanska västkusten, vilket jag tror att Jan Riise nämnde i sin interpellation.

Herr talman! Låt mig börja med att verkligen tacka för interpellationen, för detta är väldigt viktiga frågor. Jag tycker också att det är välkommet att Jan Riise lyfter alla relevanta perspektiv i sin interpellation, det vill säga behovet av att vi är en attraktiv forsknings- och studienation och å andra sidan vikten av att motverka fusk - vilket i sin tur också är en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta vara attraktiva.

Låt mig förvissa Jan Riise om att alla i regeringen är väldigt måna om att Sverige ska vara attraktivt för kvalificerad och högkvalificerad arbetskraft, liksom för forskare och doktorander. Jag är personligen helt övertygad om att den typen av utbyte vi har på våra lärosäten är helt avgörande för att den intellektuella debatten och forskningen ska kunna utvecklas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Tidöpartierna är också, av just detta skäl, överens om att undersöka behovet av särskilda regler för doktorander och forskare. Det pågår därför ett arbete i Regeringskansliet för att arbeta fram ett uppdrag som ska se över förutsättningarna för bland annat utländska forskare att verka i Sverige. Det finns en bakgrund här: dels ett ändrat försörjningskrav för permanenta uppehållstillstånd, dels att det har varit flera år av långa handläggningstider - även om jag nu konstaterar att de aktuella siffrorna innebär att den genomsnittliga tiden från ansökan till beslut är 93 dagar. För dem som får bifall är snittet 70 dagar, men det ser givetvis olika ut i olika kategorier.

Utredaren ska alltså föreslå åtgärder som förbättrar möjligheterna att attrahera och behålla utländska doktorander och forskare i Sverige men också göra en översyn av regelverket gällande uppehållstillstånd för studier. Syftet är att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation, och jag hoppas kunna presentera det uppdraget inom kort.

Jag vill säga något ytterligare om handläggningstiderna. Handläggningstiderna för denna grupp har ju debatterats under lång tid. De påverkar naturligtvis universiteten och högskolorna, eftersom vissa ansökningar inte hinner handläggas i tid och eftersom lärosätena då inte kan fylla sina studieplatser för internationella studenter.

Som en åtgärd för att komma till rätta med detta utarbetar Migrationsverket nu tillsammans med flera lärosäten en gemensam strategi för att upptäcka tecken på studieavbrott som kan tänkas påverka en persons status för uppehållstillstånd. Migrationsverket bedömer att antalet förlängningsansökningar skulle minska om samtliga lärosäten skulle tillämpa en sådan strategi framöver, vilket även skulle kunna leda till att handläggningstiderna minskar. Planen är att detta arbete ska vara klart i april 2024.

En annan fråga som har tagits upp i debatten är att det är svårt för vissa att ha en utlandsvistelse under tiden som de bedriver studier. Jag vill påpeka att Migrationsverkets praxis för utlandsvistelser har ändrats. Möjligheten att vistas en längre tid utanför Sverige utan att man riskerar att få sitt uppehållstillstånd återkallat, så länge som vistelsen är en del av studierna, har utökats. Tidigare praxis innebar att ärenden om återkallelse öppnades även för väldigt seriösa studenter. Förändringen leder enligt Migrationsverket också till bättre användning av myndigheternas resurser, och därmed kan handläggningstiderna kortas.

Det pågår för närvarande en utredning om hur högkvalificerad arbetskraft kan främjas och vilka åtgärder som krävs för att attrahera talanger. Utredningen har ett brett uppdrag som också innefattar att se över hur man kan möjliggöra kortare handläggningstider. Utredningen ska redovisa sina resultat senast den 31 januari, alltså efter årsskiftet. Här kan det absolut finnas skäl för regeringen att återkomma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Jan Riise har frågat utbildningsministern vad han avser att göra för att studerande och forskare som man önskar ska komma hit ska kunna göra det och för att de som eventuellt är ute efter att utnyttja systemet hindras från att göra det.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Regeringens mål för forskningspolitiken är att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Det är därför viktigt att Sverige har en stark attraktions- och konkurrenskraft som destinationsland för utländska forskare och studenter. Det är också angeläget att den aktuella gruppen ges möjligheter att långsiktigt bidra med sin kompetens i hela landet. Vi behöver därför skapa bättre förutsättningar för bland annat forskare att verka i Sverige.

Regeringen ser samtidigt allvarligt på missbruk av uppehållstillstånd för studier. Fusk och missbruk av systemet är oacceptabelt och måste naturligtvis motverkas.

Mot denna bakgrund pågår det för närvarande ett arbete inom Regeringskansliet för att ge en utredare i uppdrag att föreslå åtgärder som förbättrar förutsättningarna för utländska doktorander och forskare att verka och stanna kvar i Sverige. Avsikten är att det även ska göras en översyn av regelverket när det gäller uppehållstillstånd för studier. Syftet med det kommande uppdraget ska vara att stärka Sveriges konkurrenskraft som forskningsnation samt motverka att systemet med uppehållstillstånd för studier missbrukas.

Regeringen har därtill gett Migrationsverket och samtliga statliga universitet och högskolor ett gemensamt uppdrag att genomföra åtgärder som utvecklar och effektiviserar arbetet med att säkerställa att missbruk av uppehållstillstånd för studier inom högre utbildning försvåras. Uppdraget samordnas av Migrationsverket och ska slutredovisas den 1 april 2024.

Jag följer detta arbete noga och avser att återkomma om det skulle bli nödvändigt med ytterligare åtgärder från regeringens håll.

Fru talman! Det enkla svaret är ju att man ska följa de beslut som har fattats. Om det är så att det faktiskt inte går att verkställa en utvisning beviljar Migrationsverket och i förekommande fall även domstolar tillfälliga uppehållstillstånd på grund av hinder för verkställighet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Men jag tycker att den verkliga grunden för Tony Haddous fråga skiner igenom. Man litar inte på myndigheterna och domstolarna. Man överprövar dem och säger att de inte fattar rättssäkra beslut. Man tycker nog egentligen inte att de beslut som de fattar ska följas, eftersom man inte tycker att de är korrekta.

Jag har en helt annan inställning. Jag är av den bestämda uppfattningen att vi har en rättssäker process i Sverige där man får sin sak prövad, oftast i flera instanser, och när man väl slutligen har fått ett avgörande har man också som enskild en skyldighet att följa det beslutet. Som jag sa inledningsvis är det en förutsättning för att vi över huvud taget ska kunna upprätthålla den reglerade invandringen och i förlängningen en förutsättning för att vi ska kunna fortsätta vara ett öppet land som hjälper människor som är på flykt och verkligen har skyddsskäl.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 13.)

Fru talman! Vi har väldigt olika syn på migrationspolitiken, Tony Haddou och jag, Vänsterpartiet och Moderaterna. Jag har full respekt för Vänsterpartiets förslag, men jag vill hävda att vi har provat den vägen tidigare, det vill säga att göra avsteg från den reglerade invandringen och ge amnesti till personer som inte har skyddsskäl. Det senaste är den gymnasielag som drevs igenom under den socialdemokratiskt ledda regeringen. Det är inte bra eller rättvist. Det underminerar våra möjligheter att hjälpa dem som faktiskt har skyddsskäl. Är det någonting som är vår skyldighet som politiker är det att fatta de svåra besluten och förmå prioritera dem som faktiskt har skyddsskäl framför dem som inte har skyddsskäl när behoven i världen är enorma.

Faktum är att det går att verkställa utvisningar till i princip alla världens länder om den enskilde samarbetar. Det kan vara så att det inte är möjligt att verkställa en utvisning på grund av att den som ska utvisas exempelvis skulle drabbas av tortyr eller död. Då beviljar vi uppehållstillstånd under kortare tid på grund av hinder för verkställighet. Jag tycker att det är en rimlig ordning. Som sagt är det vår skyldighet att prioritera dem som har skyddsskäl.

Fru talman! Det här är en viktig debatt. Jag delar som sagt Annika Hirvonens engagemang för ukrainarna. När jag har samtal med politiskt aktiva ukrainska unga, vilket jag hade senast i helgen, säger de: Ge oss vapen, vapen, vapen! Det är det som de efterfrågar. Vi gör allt vi kan från regeringens sida för att göra just detta för att säkerställa att de kan vinna kriget mot Ryssland.

Men naturligtvis arbetar vi också för att förbättra villkoren på plats här i Sverige. Det var anledningen till att vi sköt till pengar till sfi, så att de skulle kunna få svenskundervisning. De säger själva i den undersökning som vi lät göra att språket är det främsta hindret för dem att komma in på arbetsmarknaden, och det försöker vi alltså åtgärda.

Vi har inväntat bedömningar från Skatteverket när det gäller folkbokföringen för att kunna veta hur vi ska hantera frågan vidare. Jag kan garantera Annika Hirvonen att vi fortsätter att jobba med de här frågorna.

Fru talman! Ledamoten och jag delar verkligen engagemanget för de ukrainska flyktingarna, och regeringens stöd är starkt både militärt och humanitärt på plats i Ukraina. Vi stöttar naturligtvis också de ukrainare som har kommit hit och bosatt sig här för att få skydd. De får grundläggande sjukvård, skola och arbetstillstånd.

Det är väldigt glädjande att den omfattande rapport som vi beställde från FN:s migrationsorganisation, IOM, visar på att ukrainarna i Sverige i större utsträckning än i andra europeiska länder har kommit i arbete. I den arbetsföra delen av den gruppen är det 55 procent som jobbar, och det är naturligtvis väldigt glädjande.

På EU-nivå driver vi på för att få veta vad som gäller om det fruktansvärda kriget fortfarande fortgår efter det att massflyktsdirektivet har löpt ut. Det talade också Annika Hirvonen om tidigare. Jag tycker att det är viktigt att tidigt ge tydliga besked från EU:s sida, och min förhoppning är att direktivet ska kunna förlängas även bortom dessa tre år och att vi fattar beslut om det så fort som möjligt.

Regeringen analyserar alltjämt hur vi på bästa sätt kan hjälpa ukrainarna som är här. Jag ser flera behov, precis som Annika Hirvonen. Det handlar om ganska komplicerad lagstiftning. Man implementerade direktivet för över 20 år sedan, och det var då en annan situation.

När det däremot gäller dagersättningen till asylsökande generellt avser vi inte att genomföra några höjningar. Vår avsikt är i stället, som jag nämnde i mitt huvudanförande, att alla ska bo på mottagningscenter där de naturligtvis får mat och logi.

Fru talman! Det är minst sagt en orolig tid. Inte långt från oss rasar Rysslands orättfärdiga och vedervärdiga krig mot Ukraina. Terrororganisationen Hamas attack på Israel har skapat ett obeskrivligt lidande, och den humanitära situationen i Gaza är mycket, mycket svår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

På svenska gator har Hamas vedervärdiga attacker på israeler den 7 oktober hyllats. En tidigare, till synes slumrande, antisemitisk glöd har fått syre och står i vissa delar av samhället i full brand.

Detta vittnar om ett parallellsamhälle som inte hör hemma i Sverige. Lägg till det en omfattande segregation, där den sociala rörligheten har stagnerat och där det spelar alltför stor roll för en liten flickas framtid i vilket område hon växer upp. I det djupa utanförskapet frodas trångboddhet, bristande skolresultat, hedersförtryck och kriminalitet.

Decennier av ohållbar invandringspolitik i kombination med avsaknad av en genomtänkt integrationspolitik har tagit oss hit. Jag är övertygad om att det går att vända utvecklingen. Men det kommer att krävas mycket, och det kommer att kräva en kraftigt minskad invandring under lång tid framöver.

Fru talman! Det märks inte så mycket i Sverige, men i Europa råder en mycket ansträngd migrationssituation. Hittills i år har antalet asylsökande ökat med runt 25 procent till över 1 miljon. I Tyskland har antalet asylsökande ökat med 70 procent. Ungefär hälften av de migranter som kommer EU bedöms ha skyddsskäl. Resten utgör ekonomisk migration. Till dessa siffror som jag nämnde kommer 4 miljoner ukrainare som beviljats stöd enligt massflyktsdirektivet, varav runt 40 000 just nu befinner sig i Sverige.

I Sverige ser vi däremot en annan utveckling. I år har antalet asylansökningar minskat med cirka 25 procent jämfört med förra året. Bortsett från under pandemin, då gränserna var stängda, har vi inte haft en så låg asylinvandring under hela 2000-talet. Den utvecklingen måste fortsätta.

Men det räcker inte med minskad invandring. Vi måste också ha ordning och reda i migrationspolitiken. En reglerad invandring bygger på att de beslut som har fattats efter en rättssäker prövning också efterlevs. Den säkerställer att de som får ett ja får alla möjligheter och förväntningar om att komma in i samhället. Men den innebär också att den som har fått ett nej faktiskt lämnar landet. Säkerhetshot måste identifieras och felaktiga uppehållstillstånd återkallas.

Den moderatledda regeringen har hittills lagt fram tre propositioner för en mer ordnad invandring. Vi har tillsatt fem nya utredningar och ändrat tre direktiv till befintliga utredningar om allt från stärkt säkerhet på Migrationsverkets förvar till skärpta krav för medborgarskap. Allt detta kommer att leda fram till en mer ändamålsenlig lagstiftning på migrationsområdet. Steg för steg får vi ordning på invandringen.

Men lagstiftning är verkligen inte allt. Minst lika viktigt är hur vi styr våra myndigheter. En av de första saker som jag gjorde som minister var att ge Migrationsverket i uppdrag att prioritera arbetet med återkallelse av felaktiga uppehållstillstånd. Det fick direkt resultat. Under det första halvåret i år återkallades tre gånger så många uppehållstillstånd som samma period förra året.

Att detta uppdrag var nödvändigt bekräftas av den granskning av återkallelsearbetet åren 2013-2022 som Riksrevisionen presenterade förra veckan. Det är nedslående, för att inte säga förfärande, läsning. Under den förra S-ledda regeringen saknades helt styrning på detta område. "Regeringen har mellan åren 2013 och 2022 inte gett Migrationsverket några mål, uppdrag eller återrapporteringskrav rörande återkallelser", konstaterar Riksrevisionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Och effekterna är tydliga. Nästan vart tionde arbetstillstånd och vart fjärde studerandetillstånd kan ifrågasättas. Medborgarnas surt förvärvade skattepengar, som kunde ha gått till välfärden, har i stället felaktigt betalats ut till personer som inte borde ha fått dem. Granskningen visar att 9 000 personer hade kvar sina uppehållstillstånd trots att de hade flyttat från landet. Det har medfört felaktiga utbetalningar från statliga myndigheter och kommuner på upp till 430 miljoner kronor under perioden 2013-2020. Utbetalningarna har dels gått till personer vars uppehållstillstånd har återkallats, dels till personer som varaktigt flyttat från landet utan att deras permanenta uppehållstillstånd har återkallats.

Berörda myndigheter - och Migrationsverket är inte ensamma - har varken fått förutsättningar eller styrning för att hålla ordning på vilka som har rätt att vara i Sverige och ta del av den svenska välfärden. Det är slut med det nu.

En annan sak som jag gjorde under min första tid som minister var att ge Migrationsverket i uppdrag att främja den högkvalificerade arbetskraftsinvandringen. Som ett resultat av det rullar myndigheten nu ut en helt ny modell, där de som har högskoleutbildning eller söker en chefstjänst garanteras besked inom 30 dagar. Det är nödvändigt med en smidig ansökningsprocess för att våra företag som verkar på en global marknad med mycket tuff konkurrens ska kunna locka talanger från hela världen.

Fru talman! Jag nämnde hur viktigt arbetet med återvändande är. Detta är ännu ett område som varit mycket lågt prioriterat under den tidigare, Sledda regeringen. Alltför många som borde ha lämnat landet efter avslag på asylansökan har hållit sig kvar och blivit del av ett växande skuggsamhälle där många far illa och utnyttjas. Faktum är att var fjärde asylansökan som just nu ges in kommer från en person som har ett tidigare lagakraftvunnet beslut om att lämna landet.

Nu tar vi steg för steg bort från EBO, eget boende, som bidrar till segregationen och försvårar återvändandet. Kommunpolitiker med olika politisk färg runt om i landet har larmat om EBO:s effekter i många år, men ändå har det fått vara kvar.

Av den budget vi debatterar i dag framgår att regeringen skapar en helt ny modell för mottagande och återvändande. En stor majoritet av dem som kommer till Sverige - ungefär två av tre - får besked om att de ska återvända. Det ställer krav på effektiv asylprövning och effektivt återvändande. Den nya modellen innebär att alla ska bo på mottagningscenter i stället för i eget boende i avvaktan på beslut. Det ska redan från början vara tydligt att beslutet kan resultera i att man får stanna eller att man ska återvända.

Den stora majoritet som får nej ska flytta till återvändandecenter där de kan få närmare kontakt med handläggare, information och stöd i återvändandet och återintegreringen. Den minoritet som får ja på sin asylansökan ska få full stöttning i att komma in i det svenska samhället, lära sig språket och kulturen och bli självförsörjande.

I budgeten satsar vi också på ökad dialog med ursprungsländer för att förmå dem att ta emot sina egna medborgare. Den dialogen för vi även på politisk nivå, outtröttligt och från flera departement. Alla talar med en gemensam röst.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Migration

Fru talman! Slutligen vill jag lyfta fram vikten av att riksdagen nu antar nya mål för migrationspolitiken. De tidigare målen antogs 2009 och speglar en annan tid och en helt annan migrationssituation.

I årets budgetproposition har regeringen föreslagit nya migrationspolitiska mål. Jag är glad om än något förvånad över att det är full uppslutning i riksdagens kammare bakom dem.

Det nya målet för utgiftsområdet är en ansvarsfull och restriktiv migrationspolitik som för det första ger tillfälligt skydd till människor som har skyddsbehov i enlighet med miniminivån som följer av EU-rätten och de bindande internationella regler som Sverige åtagit sig att följa, bland annat asylrätten, samt upprätthåller en kontrollerad invandring.

För det andra minskar migrationspolitiken den irreguljära migrationen till Sverige och EU.

För det tredje bidrar migrationspolitiken till att personer som saknar skyddsskäl eller av andra skäl inte har laglig rätt att vistas i Sverige lämnar landet.

För det fjärde säkerställer migrationspolitiken en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft.

För det femte förhindrar, upptäcker och åtgärdar migrationspolitiken fusk och missbruk.

För det sjätte stimulerar migrationspolitiken frivillig återvandring.

Som jag nämnt tidigare i mitt anförande är mål och styrning mot mål viktigt för en effektiv offentlig verksamhet. Nu får vi nya mål som underlättar för oss att driva igenom den restriktiva politik som samarbetspartierna har enats om. Det är bra för integrationen, det är bra för säkerheten och det är bra för Sverige.

Jag konstaterar att Socialdemokraterna inte längre är kvar i kammaren. Jag beklagar det, för jag hade gärna debatterat denna mycket viktiga och svåra fråga med dem. Men på något sätt är det symtomatiskt att de nu lämnar walkover i migrationspolitiken precis som de gjorde under de tidigare mandatperioderna till inte minst Miljöpartiet. Det är inte bra för Sverige. Vi behöver fler som tar ansvar för invandringen. Jag önskar att Socialdemokraterna hade stannat kvar i debatten och i matchen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M), Hans Eklind (KD) och Mauricio Rojas (L).