Maria Malmer Stenergard

Herr ålderspresident! Det krig som nu pågår har gjort tvåstatslösningen ännu viktigare. En sådan lösning ligger i både Israels och Palestinas intresse. Alternativet fortsatt våld och konflikt tjänar ingen på.

En vapenvila i Gaza är också en förutsättning för att kyla ned situationen mellan Israel och Hizbollah såväl som att få en mer varaktig avspänning i regionen i stort. Regeringen är övertygad om att det endast är genom en framförhandlad tvåstatslösning med fast folkankring i folkrätten med Jerusalem som huvudstad för båda staterna som Israel och Palestina kommer att kunna leva sida vid sida i fred och säkerhet inom internationellt erkända gränser. Detta är naturligtvis ett mycket mödosamt och svårt arbete som känns extra svårt i dessa tider, men regeringen ser ingen annan väg framåt.

Herr ålderspresident! Låt mig avslutningsvis säga två saker. Det är svårt att tacka för debatten. Jag tycker inte att den har hållit en tillräcklig nivå som den här kammaren förtjänar. Det är högst beklagligt att man menar att vi inte bryr oss om svenska medborgare som finns i Libanon. Det är precis vad vi gör. Det är därför vi i ett års tid har avrått människor från att åka dit och dessutom uppmanat dem att faktiskt lämna landet, vilket är den allvarligaste avrådan vi kan ge.

Vi ger nu också konsulärt stöd - och det har vi gjort hela tiden - för den som till exempel inte har råd att själv åka hem. Det finns ekonomiskt bistånd att få om man vänder sig till svenska myndigheter, som nu inom kort kommer att finnas på plats.

Herr ålderspresident! Det har flera gånger talats om värdighet i debatten. Jag vill betona vikten av värdighet i hur man uttrycker sig även i denna kammare. Tillmälen riktade mot min företrädare hör verkligen inte hemma här, och jag tycker att man skulle kunna markera mot det.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr ålderspresident! Jag tror att stämningen både i den här kammaren och i världen blir mycket bättre om man försöker lyssna på varandra och på vad den andre säger.

Jag lyssnade på Håkan Svenneling, och han sa att regeringen borde sluta smutskasta UNRWA. Jag kan berätta att ett av de största arrangemang som jag var med på förra veckan på FN-veckan var ett seminarium som jag arrangerade tillsammans med Jordaniens utrikesminister och som enkom handlade om att uppmärksamma UNRWA och be länder att stötta dem.

Sverige är världens femte största givare till UNRWA. Det var självklart för regeringen att stoppa utbetalningarna när det framkom misstanke om oegentligheter och att pengar gick till terrororganisationer. Men utbetalningarna har sedan genomförts efter det att det har skapats bättre transparens och kontroll i organisationen.

Jag tycker att det är väldigt allvarligt om man anklagar regeringen för att inte ha ett engagemang i stödet för UNRWA. Det var åttonde året vi var med och arrangerade det här seminariet. Även FN:s generalsekreterare var där och talade, och det är jag väldigt glad för.

Jag går över till den fråga interpellationen faktiskt gäller. Palestina har sedan 2012 status som observatör i FN. Resolutionen från den 10 maj innebär att Palestina får vissa utökade rättigheter som observatör i FN. Exempelvis kommer Palestina nu att placeras bland medlemsstaterna på FN-möten, i alfabetisk ordning. Palestina får också rätt att göra uttalanden å en grupps vägnar i FN, rätt att presentera ändringsförslag till resolutioner samt rätt att ansluta sig till medförslagsställare. Palestina har fortsatt inte rätt att rösta i generalförsamlingen och kan inte kandidera till FN-organ. Resolutionen handlar således främst om proceduraspekter rörande Palestinas deltagande i FN.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen anser att stegen mot Palestinas fulla medlemskap i FN inte bara ska vara symboliska utan en del av en politisk process som kan leda till en tvåstatslösning där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet, och då resolutionen inte tillräckligt tydligt reflekterade nödvändigheten av en förhandlad tvåstatslösning valde Sverige, i likhet med flera likasinnade länder, att avstå. Sveriges erkännande av Palestina och stöd för en tvåstatslösning förändrades alltså inte av vår röst i samband med den här resolutionen.

Enligt FN-stadgans artikel 4 upptas stater som nya medlemmar i organisationen genom beslut av generalförsamlingen. Beslutet måste föregås av en rekommendation av säkerhetsrådet. Resolutionen från den 10 maj lades fram i generalförsamlingen mot bakgrund av USA:s veto mot en säkerhetsrådsresolution om palestinskt fullvärdigt medlemskap i FN. Jag kan konstatera att generalförsamlingsresolutionen från den 10 maj innehöll en uppmaning till säkerhetsrådet - där frågan ju först ska behandlas - att behandla frågan igen. Det är dock en grundförutsättning att det finns stöd i FN:s säkerhetsråd för dels en tvåstatslösning, dels ett palestinskt fullvärdigt medlemskap i FN.

Om en formell ansökan om fullvärdigt medlemskap når FN:s generalförsamling innebär det att ingen av de permanenta medlemmarna i FN:s säkerhetsråd motsatt sig den. Det innebär också att den har stöd av minst nio säkerhetsrådsmedlemmar. Ett sådant scenario skulle sannolikt innebära att förhandlingsläget mellan parterna är så gott att en hållbar framförhandlad tvåstatslösning är möjlig. Ett sådant framtida potentiellt scenario går det dock bara att spekulera kring i dagsläget.

Avslutningsvis är det en extremt allvarlig anklagelse att säga "Varför hatar Moderaterna muslimer?", och det kan jag över huvud taget inte acceptera i den här kammaren.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

Herr ålderspresident! Kriget i Gaza efter terroristorganisationen Hamas fruktansvärda terrorattacker mot Israel för snart ett år sedan har lett till ofattbara konsekvenser för civilbefolkningen. Det har även orsakat en ökad spänningsnivå i hela regionen, som riskerar en större regional konflikt.

Regeringen ser med mycket stor oro på den tilltagande eskaleringen mellan Israel och Hizbollah liksom på de ökade spänningarna mellan Israel och Iran. Regeringen uppmanar alla sidor att visa återhållsamhet.

Med gemensamma diplomatiska ansträngningar kan vi motverka fortsatt upptrappning och ytterligare spridningseffekter i regionen. Det är viktigt att stödja väl avvägda initiativ som kan lugna situationen och minska polariseringen.

Arbetet med att förmå parterna i Gazakriget att acceptera och genomföra den plan som har presenterats av USA och som inkluderar en omedelbar vapenvila, ökat tillträde för humanitär hjälp och frigivande av gisslan måste fortsätta. Detta har tidigare utrikesminister Tobias Billström och jag framfört direkt till Israels utrikesminister såväl som i samtal med andra regionala aktörer.

Sverige har tillsammans med övriga EU varit mycket tydligt i stödet till de amerikanska ansträngningarna. En vapenvila kan också ha dämpande effekter i regionen. Regeringen följer naturligtvis de fortsatta förhandlingarna mycket noga.

Samtidigt behöver vi se bortom det akuta krisläget och fokusera på åtgärder som kan leda till en genuin fredsprocess. Här ingår att stoppa återkommande våldscykler, hantera underliggande orsaker till konflikten och bidra till att öka förtroendet mellan israeler och palestinier.

Hamas, som sedan drygt 20 år är listad som terrororganisation av EU, måste upphöra med sina våldshandlingar. Regeringen stöder och deltar aktivt i det arbete som pågår bland EU:s medlemsländer när det gäller ytterligare restriktiva åtgärder mot Hamas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Samtliga palestinska grupper som vill spela en roll i ett framtida Palestina måste, så som den palestinska myndigheten har gjort, ta avstånd från våld och terrorism, erkänna Israels rätt att existera och hålla fast vid de avtal som på palestinsk sida har ingåtts med Israel.

Israel å sin sida måste stå fast vid tvåstatslösningen och upphöra med sin bosättningspolitik, som strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå.

Det fastslås också i Internationella domstolens yttrande från den 19 juli i år att det ökade våldet från extremistiska bosättare är särskilt bekymmersamt. Det är därför EU har infört sanktioner mot just dessa individer och organisationer, vilket är något som Sverige aktivt har gett sitt stöd till.

Israel måste också göra mer för att följa den internationella humanitära rättens regler om att skydda den civila befolkningen, och detta har såväl jag som tidigare utrikesminister Billström tydligt framfört till den israeliska utrikesministern. Billström har också varit, och jag kommer fortsatt att vara, tydlig med att även Internationella domstolens beslut om provisoriska åtgärder måste efterlevas.

För att stärka förutsättningarna för en återupptagen fredsprocess är det även angeläget att Palestina tar itu med den brist på demokratisk legitimitet och nationell enighet som faktiskt har utgjort ett hinder för framsteg i många år. Sverige och EU behöver fortsätta att konsekvent och med stor tydlighet framhålla vikten av att Palestina genomför nationella val och uppnår inompalestinsk försoning. Det finns också ett stort behov av palestinska reformer för att stärka rättsstatliga principer, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Detta är frågor som jag i förra veckan hade möjlighet att diskutera närmare med Palestinas utrikesminister.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

Herr ålderspresident! Håkan Svenneling har frågat min företrädare Tobias Billström på vilket sätt han och Sveriges regering avser att konkret arbeta för en tvåstatslösning, om han anser att det är i linje med det svenska erkännandet av Palestina 2014 att avstå från att ge Palestina utökade rättigheter inom FN samt om han kommer att ta ställning för ett svenskt erkännande av Palestina i FN om en sådan omröstning blir aktuell. Som utrikesminister besvarar jag frågan.

Israeler och palestinier har lika rätt att leva i fred och säkerhet och att åtnjuta mänskliga rättigheter. Regeringen tror på vikten av diplomatiskt engagemang och arbete för att nå en fredlig lösning. Sverige och EU, liksom det internationella samfundet i stort, behöver hålla fast vid en tydlig, folkrättsbaserad politik som grund för fortsatta ansträngningar i förhållande till bägge parter. Regeringen anser att EU, tillsammans med länderna i regionen och andra nyckelaktörer, har en viktig roll i att verka för att en politisk process för en tvåstatslösning ska bli möjlig. Arbetet för en förhandlad tvåstatslösning står återkommande högt på dagordningen vid EU:s utrikesministermöten.

Sverige avstod i omröstningen den 10 maj 2024, som främst handlade om utökad observatörsstatus och proceduraspekter rörande Palestinas status i FN - detta i linje med likasinnade länder såsom Finland, Nederländerna och Kanada. Jag vill understryka att Sveriges stöd för en tvåstatslösning inte förändrats av vår röst om den här resolutionen. Stegen mot Palestinas fulla medlemskap i FN bör inte bara vara symboliska utan en del av en tvåstatslösning där Israel och Palestina kan samexistera i fred och säkerhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringens syn på och förhållningssätt till det beslut om erkännande av Palestina som den dåvarande socialdemokratiska regeringen fattade 2014 har min företrädare redogjort för tidigare i denna kammare.

Regeringen kommer att ta ställning inför en omröstning om fullvärdigt palestinskt medlemskap i FN i det fall ansökan når FN:s generalförsamling. Även det ställningstagandet kommer att göras efter en analys av förutsättningarna för en tvåstatslösning.

Herr ålderspresident! Som jag nämnde i mitt svar är situationen för mänskliga rättigheter i Iran fortsatt mycket allvarlig. Vi har exempelvis noterat att tillämpningen av dödsstraffet, som Sverige och EU motsätter sig under alla omständigheter, i fjol ökade till den högsta siffran på flera år i Iran. Samtidigt kommer rapporter från bland andra FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om en allt hårdare tillämpning av lagar om obligatoriskt bärande av slöja för kvinnor, precis som Sara Gille förtjänstfullt har redogjort för.

Jag vill tacka för det engagemang för denna oerhört viktiga fråga som finns i den här kammaren. Regeringen fortsätter att följa utvecklingen i Iran nära. Det är också viktigt att omvärlden fortsätter att uppmärksamma situationen i Iran. Tillsammans med övriga EU och internationella partner fortsätter Sverige därför att verka för ett starkt internationellt tryck, som effektivt motverkar repressionen och stöder folkets legitima krav på respekt för sina mänskliga rättigheter.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Som utlovat tänkte jag också berätta om vad regeringen gör på FN-nivå för att bidra till att förbättra MR-situationen i Iran.

Inom FN-systemet finns flera verktyg för att både uppmärksamma situationen i Iran och hålla Iran ansvarigt. Ett är den årliga resolutionen i FN:s generalförsamling om situationen för mänskliga rättigheter i Iran, där EU varit drivande i att skärpa budskapen.

Verktygen innefattar också FN:s råd för mänskliga rättigheter, där Sverige återkommande, såväl på egen hand som i EU och tillsammans med andra likasinnade länder, tar upp det allvarliga läget i Iran. Vid det pågående MR-rådsmötet kommer Sverige återigen att inskärpa att mer behöver göras vad gäller situationen för de mänskliga rättigheterna i Iran.

Ett tredje verktyg är FN:s specialrapportör för MR-situationen i Iran. Specialrapportören har i uppdrag att övervaka situationen och rapportera om kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. Den senaste rapporten bekräftar att situationen fortsatt är mycket allvarlig, särskilt för kvinnor och flickor samt för etniska och religiösa minoriteter.

Rapporten och MR-situationen i Iran diskuterades vid specialrapportörens besök i Stockholm i slutet av maj. Han tackade då också för Sveriges stöd och betonade vikten av att det internationella samfundet fortsatt uppmärksammar situationen i Iran. Det håller vi med om, och det bidrar vi också till från regeringens sida.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige var också ett av de länder som begärde ett extrainkallat möte om Iran i FN:s råd för mänskliga rättigheter i november 2022 för att diskutera och markera mot de allvarliga MR-kränkningar som sker. Rådet beslutade då om en oberoende utredning för att klargöra händelserna i Iran i samband med protesterna mot regimen 2022 och för att möjliggöra ansvarsutkrävande. Arbetet har ett särskilt fokus på kvinnor och flickor. Sverige står i nära kontakt med utredningen, som presenterade sin rapport i mars i år. Då förlängdes också dess mandat, och det har regeringen välkomnat.

Jag vill också nämna att Iran i december 2022 uteslöts ur FN:s kvinnokommission, vilket Sverige har välkomnat.

När det gäller dödsstraff är detta något som Sverige och EU i de kraftfullaste ordalag fördömer. Detta gjorde jag också i mitt samtal med Irans utrikesminister i lördags.

Sverige har inte gett upp om Ahmadreza Djalali utan kommer att fortsätta arbetet för att få honom fri. Regeringen har stor förståelse för den förtvivlan som han och hans familj känner, och de har vår djupaste sympati. Som statsministern också har uttalat gjorde Sverige allt för att Djalali skulle friges i samband med utväxlingen. Iran vägrade att diskutera hans fall. Man hävdade att man inte erkänner honom som svensk medborgare eftersom han endast var iransk medborgare när han greps. Man menade att fallet därmed utgör en angelägenhet enbart för Iran. Vi delar inte denna syn; han är svensk medborgare.

Numera avråder UD från alla resor till Iran.

Herr talman! Sara Gille frågade mig vad regeringen gör konkret i EU och i FN. Jag tänkte ägna det här inlägget åt att prata om vad vi gör i EU, som är vår viktigaste arena för påverkan, och så återkommer jag till FN i nästa inlägg.

EU:s Iranpolitik har skärpts påtagligt sedan hösten 2022. Sverige och EU har vidtagit en rad åtgärder gentemot Iran med anledning av den mycket allvarliga situationen. En sådan är ytterligare sanktionslistningar.

EU:s sanktionslistning av personer och organisationer som bär ett direkt ansvar för kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran och repression mot demonstranter har mer än fördubblats de senaste åren. Sex nya sanktionspaket med listningar antogs av EU:s ministerråd under det svenska ordförandeskapet, och Iran diskuterades återkommande vid de EU:s utrikesministermöten som då ägde rum. Sammanlagt är nu över 300 individer och enheter listade under EU:s specifika sanktionsregim med anledning av MR-situationen i Iran.

Det finns också andra sanktionsregimer mot Iran. Dessa tar sikte bland annat på landets kärntekniska program samt dess militära stöd till Rysslands anfallskrig mot Ukraina och till väpnade grupper och enheter i Mellanöstern och Rödahavsregionen. Även dessa sanktioner har gradvis utökats och skärpts.

EU har även gjort upprepade uttalanden som fördömer Irans agerande, senast vid årsdagen av Jina Mahsa Aminis död den 16 september. EU protesterade då mot repressionen mot fredliga demonstrationer och den utbredda tillämpningen av dödsstraffet och uppmanade till förbättring av kvinnors och flickors situation.

Vi ser kontinuerligt över de verktyg som finns för att bemöta Irans agerande på ett så verkningsfullt sätt som möjligt, och vi ser att vi är som starkast när vi kan göra det tillsammans med övriga EU. Men självklart använder vi också våra bilaterala möjligheter. Så sent som i lördags träffade jag den nya iranska utrikesministern, och jag framförde då med emfas den stora oro som vi känner för kvinnors och flickors situation i Iran.

Herr talman! har frågat min företrädare Tobias Billström på vilket sätt han och regeringen ämnar agera mot Iran med anledning av iranska kvinnors situation. Som utrikesminister besvarar jag frågan.

Regeringen ser med största allvar på situationen i Iran, som förblir mycket svår. Som Sara Gille konstaterar gäller detta inte minst för kvinnor och flickor i Iran. Vi har konsekvent uttryckt vårt starka stöd för de iranier som under de senaste åren fredligt demonstrerat för att deras mänskliga rättigheter ska respekteras.

Regeringen har också kraftfullt fördömt de iranska myndigheternas våld mot fredliga demonstranter och andra kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. Det har skett i uttalanden och i direkta samtal med iranska företrädare, inklusive på ministernivå. Tillsammans med likasinnade länder höjer Sverige också sin röst i MR-rådet till försvar för kvinnors situation i Iran.

Sverige fortsätter också att verka genom EU och FN för att säkerställa att våra budskap och även de åtgärder som vidtas får ett betydande genomslag och därmed blir så verkningsfulla som möjligt.

EU har i tio omgångar infört och skärpt sanktioner mot iranska aktörer som bedöms bära ansvar för kränkningar eller övergrepp av mänskliga rättigheter i Iran.

Sverige fortsätter att bidra till ett starkt internationellt tryck som stöder det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter och som gör tydligt att Irans agerande får internationella konsekvenser.

Fru talman! Tjänsten som ambassadör mot människohandel är en tidsbegränsad funktion. Den tidigare tillsättningen löpte ut, och arbetet med att tillsätta en ny ambassadör har skett genom sedvanlig beredning inom Regeringskansliet. Avsikten har inte varit att låta tjänsten stå obemannad utan att genom de rutiner och krav som finns skapa goda förutsättningar för att en ny ambassadör ska kunna tillträda. Som sagt ska en sådan också tillträda tjänsten snarast möjligt.

Jag vill gärna fortsätta berätta vad regeringen gör. Vi arbetar på samlad front med utmaningar kopplade till människohandel, och ett stort antal myndigheter, departement och utlandsmyndigheter - som man inte heller får glömma i det här sammanhanget - deltar och bidrar aktivt. Polismyndigheten har utredningsresurser som arbetar mot människohandeln, och de deltar också i det internationella samarbetet. Åklagarmyndigheten har specialiserade åklagare på riksenheten mot internationell organiserad brottslighet, som alltid ska ansvara operativt för förundersökningar och åtal i människohandelsärenden. Jämställdhetsmyndigheten har ett övergripande uppdrag på nationell nivå att samordna arbetet mot människohandel för alla ändamål samt att främja utvecklingen av förebyggande insatser mot såväl prostitution som människohandel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En viktig del i arbetet med biståndspolitiken och reformagendan är att främja kvinnors och flickors rättigheter att bestämma över sina liv och kroppar. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter utgör en förutsättning för kvinnors och flickors egenmakt och aktivt deltagande i samhället.

Beskrivningen av en svensk biståndspolitik i fritt fall vänder jag mig starkt emot. Det är snarare så att vi nu genom den nya biståndspolitiken förmår prioritera, och där är frågan om kvinnors och flickors rättigheter helt fundamental. Regeringen arbetar aktivt med att stärka kvinnors och flickors åtnjutande av mänskliga rättigheter, inklusive SRHR. Vi stöder arbetet mot alla former av sexuellt och könsrelaterat våld, utnyttjande i prostitution, människohandel och skadliga sedvänjor som könsstympning och tvångssterilisering. Regeringen prioriterar också arbetet mot barnäktenskap. Där detta förekommer som sedvänja eller är lagligt arbetar vi för att stärka lagstiftningen och vidta åtgärder som också motverkar barnäktenskap.

Jag kan försäkra Linnéa Wickman om att den här regeringen aldrig har gjort en antifeministisk gir och heller aldrig kommer att göra det.

Fru talman! Jag vill ännu en gång tacka för gratulationerna. Jag ser mycket fram emot att jobba tillsammans, inte minst i frågan om kvinnors rätt världen över. Den frågan är oerhört angelägen, och där måste vår röst vara så samlad och stark som möjligt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Mycket arbete har gjorts under den tid som rekryteringen av ambassadör har pågått - och den pågår. Det vill jag ändå framhålla. Vi behöver arbeta på flera fronter samtidigt när det gäller till exempel finansiering från människohandel och prostitution kopplad till organiserad brottslighet - både genom att komma åt de kriminella tillgångarna och genom att arbeta förebyggande med att minska efterfrågan på prostitution.

Regeringen har tagit fram en nationell strategi mot organiserad brottslighet, som är den första i sitt slag. En viktig del i detta är att slå sönder den kriminella ekonomin. Inkomsterna från brottslighet är inte bara en försörjning för kriminella. De används också för att återinvestera i brottslig verksamhet.

Förbudet mot köp men inte försäljning av sexuella tjänster är ett viktigt verktyg i arbetet mot prostitution och människohandel för sexuella ändamål och utgör också ett centralt led i arbetet för att långsiktigt bekämpa efterfrågan.

Syftet med den svenska sexköpslagstiftningen är att minska efterfrågan på sexuella tjänster, utjämna maktbalansen mellan män och kvinnor och minska utnyttjandet av individer. Lagstiftningen syftar också till att uppmuntra de individer som exploateras i prostitution att söka hjälp och lämna prostitutionen, och de ska vara trygga i vetskapen om att det inte blir några straffrättsliga konsekvenser för dem.

Så sent som i december förra året mottog regeringen betänkandet Ut ur utsatthet. I betänkandet lämnas förslag på individuellt utformade exitprogram för vuxna som är utsatta för prostitution och människohandel för sexuella ändamål samt förslag på utformning och organisering av program särskilt inriktade på barn.

I betänkandet från Utredningen om skydd, stöd och vård för personer som har utsatts för övergrepp vid produktion eller distribution av pornografi finns bland annat förslag om att stärka det förebyggande arbetet för att upptäcka barn som har utsatts för sexuella övergrepp eller som riskerar att utsättas för sexuella övergrepp.

Betänkandena har skickats ut på remiss.

Arbetet mot människohandel sker också i Europa. Som jag nämnde tidigare antogs i EU-samarbetet under våren ett reviderat människohandelsdirektiv. Det ursprungliga direktivet innehöll bland annat minimiregler när det gäller definitionen av vad som ska utgöra straffbelagd människohandel och påföljder för brott. Genom ändringsdirektivet utökas kraven på den straffrättsliga lagstiftningen på så sätt att människohandelsbrottet även ska inkludera utnyttjande av surrogatmoderskap, tvångsäktenskap och illegal adoption. Kraven på medlemsstaternas förebyggande arbete samt hjälp och stöd till offer för människohandel utökas och förtydligas genom detta ändringsdirektiv. Det är viktigt.

Sverige arbetar även för att motverka användning av begrepp som sexarbete eller sexarbetare, som normaliserar sexköp och tar bort fokus från att det rör sig om ett utnyttjande. Regeringen har också drivit frågan inom ramen för EU-samarbetet.

Fru talman! Jag vill inleda med att välkomna Linnéa Wickmans och Janine Alm Ericsons engagemang i frågan, ett engagemang jag fullt ut delar. Vi kan aldrig acceptera att personer berövas rätten att bestämma över sina liv och sina kroppar.

Den organiserade brottsligheten utnyttjar hänsynslöst människor i utsatta situationer, bland annat genom människohandel och prostitution. Det handlar om kvinnor och män som utnyttjas och utsätts för allvarliga skador. Regeringen tar nu krafttag för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Arbetet med att förebygga och bekämpa prostitution och människohandel är en prioriterad fråga för regeringen, såväl nationellt som i det gränsöverskridande samarbetet.

Sedan den tidigare tillsättningen av tjänsten som ambassadör mot människohandel löpte ut har tjänsten setts över. Ett rekryteringsarbete sker nu inom Regeringskansliet för att tillsätta tjänsten snarast möjligt.

Regeringens ambition är att ingen människa ska utnyttjas för sexuella ändamål. I regeringens internationella engagemang märks detta tydligt i reformagendan för biståndet, där regeringen prioriterar och stöder arbetet mot alla former av sexuellt och könsrelaterat våld och utnyttjande i prostitution och människohandel.

Sverige samarbetar med FN:s kontor för bekämpning av narkotika och kriminalitet, UNODC. Kontoret arbetar brett för att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet, inklusive människohandel. För 2024 uppgår svensk finansiering till UNODC till 60 miljoner kronor, och en större andel än tidigare är inriktad mot människohandel, framför allt i Ukraina. Sverige stöder även UN Voluntary Trust Fund for Victims of Human Trafficking finansiellt genom UNODC.

Arbetet mot människohandel var en prioriterad fråga under det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd 2023. Sverige stod då värd för en konferens om preventionsmodeller för att motverka den efterfrågan som främjar människohandel för sexuella ändamål. Inom EU-samarbetet antogs ett reviderat människohandelsdirektiv under våren. Det utökar bland annat kraven på den straffrättsliga lagstiftningen.

Vi hanterar också frågan regionalt. Samverkan sker genom Östersjöstaternas råds aktionsgrupp mot människohandel och Nordiska ministerrådets arbetsgrupp mot människohandel. I mars i år beviljade regeringen 2,8 miljoner kronor till Östersjöstaternas råd för att stärka arbetet mot människohandel för sexuella ändamål.

Även nationellt fortsätter regeringen att intensifiera arbetet. I mars fick Jämställdhetsmyndigheten ett tillskott till sitt pågående uppdrag om fortsatt förstärkt arbete mot sexuell exploatering av barn och utnyttjande i prostitution och människohandel. Vi har skjutit till medel som uppgår till 23,5 miljoner för 2024.

Regeringen kommer under hösten att återkomma med ett förnyat uppdrag till de samverkande myndigheterna mot arbetslivskriminalitet i syfte att ta krafttag mot människoexploatering i arbetslivet. Vi tillförde också 30 miljoner i vårändringsbudgeten till det befintliga uppdraget mot arbetslivskriminalitet, vilket inkluderar arbete som utförs av regionkoordinatorerna mot prostitution och människohandel.

Regeringen antog i juni ett nytt åtgärdsprogram för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel. Åtgärdsprogrammet ska gälla 2024-2026. Det innehåller satsningar och åtgärder på bred front på nationell, regional och lokal nivå. Även en utredning pågår för att stärka den långsiktiga styrningen på området.

Fru talman! Jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik. Alla ska ha lika rätt att åtnjuta de mänskliga rättigheterna, oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion.

Det pågår sedan länge en diskussion inom FN om att inleda förhandlingar om en mellanstatlig konvention om brott mot mänskligheten, något som i dag saknas. Sverige arbetar aktivt för att en konvention ska börja förhandlas och så småningom också antas. Att inkludera könsapartheid som ett specifikt brott i konventionen har väckt intresse hos vissa stater. Vilka brott som kommer att inkluderas i en framtida konvention kommer att bli föremål för förhandlingar. Vi arbetar alltså just nu för att konventionsförhandlingar över huvud taget ska inledas.

Den här debatten är viktig. För att fortsätta utvecklingen av det folkrättsliga regelverket krävs emellertid en bred samsyn mellan länder, och något majoritetsstöd bland FN:s medlemsstater för erkännande av könsapartheid som ett internationellt brott finns inte i nuläget. Skulle det framöver finnas förutsättningar inom den internationella straffrätten avser Sverige att vara en viktig del i diskussionen om detta.

Förutsättningarna för att bedriva en utrikespolitik som i varje läge framhåller vikten av att skydda kvinnors rättigheter minskar inte det minsta av att man plockar bort ett par ord. Snarare tror jag att begreppet "feministisk utrikespolitik" riskerar att skymma alla de viktiga värden som präglar vår utrikespolitik.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Brott mot mänskligheten genom förföljelse på grund av kön är ett av de minst uppmärksammade brotten i den internationella straffrätten. Romstadgan är den första internationella straffrättsliga stadga som erkänner förföljelse på grund av kön, och detta är resultatet av en framgångsrik ansträngning att inkludera olika former av sexuella och könsbaserade brott mot stadgan.

Internationellt har initiativ tagits i syfte att förbättra lagföringen när det gäller könsbaserad brottslighet, och Sverige har konsekvent stött dessa initiativ. Under 2022 och 2023 tog ICC:s åklagarkontor fram nya riktlinjer om förföljelse på grund av kön och andra könsbaserade brott, och detta är ett arbete som Sverige också har stött. Riktlinjerna understryker att i stort sett alla brott i Romstadgan kan innefatta olika former av sexuella eller könsbaserade övergrepp.

Sverige är en stark anhängare av ICC, och den pågående utredningen är en viktig möjlighet för att uppnå ansvarsutkrävande för talibanernas övergrepp i Afghanistan. De som gör anspråk på att företräda staten Afghanistan åtar sig därmed ansvaret att uppfylla de skyldigheter som följer av de internationella avtal som Afghanistan faktiskt har ratificerat, inte minst FN:s kvinnokonvention.

Regeringen har konsekvent fördömt talibanernas handlingar mot kvinnors och flickors utnyttjande av mänskliga rättigheter. Det är för regeringen av hög prioritet att bidra till ansvarsutkrävande av förövarna. Diskussionen om könsapartheid bidrar, tycker jag, till att uppmärksamma det övergripande behovet av att i större utsträckning lagföra könsbaserade brott.

För regeringen och för mig är de internationella domstolarna av högsta vikt. De är otroligt viktiga för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen. När det gäller den resolution som Alexandra Völker frågar om är det snarare så att den inte följer ICJ:s utlåtande utan går utöver det. Detta var anledningen till att vi, tillsammans med bland annat den socialdemokratiskt ledda regeringen i Danmark och även Tyskland, Nederländerna, Österrike och Storbritannien, valde att lägga ned vår röst. Men domstolens dom är viktig.

Fru talman! Tack, ledamoten, för gratulationerna!

Begreppet könsapartheid användes under talibanernas tid vid makten på 90-talet för att beskriva situationen för kvinnor och flickor i Afghanistan. Sedan talibanernas återtagande av makten 2021 har bland annat FN:s arbetsgrupp för diskriminering av kvinnor och flickor och specialrapportören för MR-situationen i Afghanistan uppmanat det internationella samfundet att överväga om könsapartheid bör erkännas och kodifieras som ett internationellt brott.

Definitionen av apartheid i Romstadgan omfattar inte förtryck baserat på kön. Könsapartheid har därmed inte kodifierats som ett brott i den internationella straffrätten och saknar en formellt och internationellt antagen juridisk definition. Däremot finns det redan i dag i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, ICC, en möjlighet att lagföra individer som begått brott mot mänskligheten genom förföljelse på grund av kön.

Sverige har genom åren gett starkt stöd till åklagarkontorets arbete med att utveckla verktygen på detta område. Förespråkare för inkludering av könsapartheid som ett specifikt brott mot mänskligheten menar att det skulle bli lättare att ta sig an systematiskt förtryck, såsom det som talibanerna bedriver mot kvinnor och flickor i Afghanistan. Samtidigt menar kritiker att begreppet apartheid bör förbli begränsat till att handla om rasbaserat förtryck och att de gärningar som begås av talibanerna i Afghanistan i stället bör lagföras som förföljelse på grund av kön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Debatten är viktig, och den är långt ifrån avslutad. Sverige följer denna utveckling mycket noggrant.

Fru talman! Alexandra Völker har frågat min företrädare Tobias Billström om regeringen avser att ta några initiativ för att FN ska erkänna könsapartheid som ett brott mot mänskligheten samt om han avser att ta några initiativ för att det internationella samfundet ska klassa det som sker i Afghanistan som könsapartheid. Som utrikesminister kommer jag att besvara interpellationen.

Jag vill börja med att understryka att regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Afghanistan. Sverige har konsekvent fördömt talibanernas ageranden. Situationen för kvinnor och flickor i Afghanistan är särskilt allvarlig. Precis som Alexandra Völker påpekar har kvinnor och flickor genom lagstiftning fråntagits en mängd mänskliga rättigheter.

Som Alexandra Völker lyfter fram är könsapartheid för närvarande inte erkänt som ett brott mot mänskligheten. Det finns inte heller en internationellt antagen definition av begreppet. Därför är det inte möjligt att klassa det som sker i Afghanistan som könsapartheid.

Till skillnad från det internationella brottet folkmord finns det inte heller någon mellanstatlig konvention om brott mot mänskligheten. Sverige arbetar aktivt för att en sådan konvention ska antas, och det pågår diskussioner i FN om att inleda förhandlingar om just detta. En konvention om brott mot mänskligheten skulle bland annat bidra till att harmonisera staters nationella lagstiftning och förbättra möjligheterna till mellanstatligt samarbete för att förhindra och bestraffa dessa fruktansvärda brott.

Däremot finns det redan i dag i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, ICC, en möjlighet att lagföra individer som begått brott mot mänskligheten genom förföljelse på grund av kön. ICC-åklagaren har i sammanhanget tagit fram en ny policy för att förbättra ansvarsutkrävande vad gäller könsrelaterade brott i Romstadgan. Det är ett arbete som Sverige har stött.

Fru talman! Mycket riktigt lade Vanuatu, Fiji och Samoa den 9 september i år fram ett formellt förslag till ICC om att inkludera ekocid i Romstadgan. Regeringens bedömning är dock alltjämt att det för närvarande inte finns tillräckligt stöd för detta bland parterna i Romstadgan. Därutöver pågår sedan 2019 en omfattande reformprocess av domstolen och Romstadgesystemet, och ICC har redan begränsade resurser och många komplexa utredningar och fall, som också är viktiga, att hantera.

Under 2025 planeras en översyn av aggressionsbrottet, i enlighet med vad som beslutades under översynskonferensen i Kampala 2010. Detta kommer också att ta resurser från domstolen och stadgeparterna. Sverige ingår i den vängrupp som driver att samma jurisdiktionsregler ska gälla för alla brott i Romstadgan, vilket skulle kunna leda till att domstolens jurisdiktion i framtiden skulle kunna omfatta ett fall av en aggression av en stat som inte är part i stadgan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Diskussionen om ekocid och dess rättsliga status fortsätter att vara en viktig del av den globala dialogen om miljöskydd och folkrätt. Om det i framtiden finns förutsättningar för att inrätta ekocid som ett internationellt brott i Romstadgan kommer Sverige att vara en aktiv del i diskussionen om detta.

Jag vill tacka för en viktig debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag tror att man ska vara väl medveten om att miljöbrott i bred bemärkelse kräver specifik kunskap och expertis som ICC i nuläget kanske inte besitter i tillräcklig omfattning. Vissa argumenterar för att det är bättre att stärka nationella och regionala rättssystem och initiativ för att hantera miljöbrott snarare än att lägga till en ny kategori av brott till ICC:s redan mycket omfattande jurisdiktion.

Det pågår också flera olika processer när det gäller ansvarsutkrävande för storskalig miljöförstöring internationellt. Ett exempel är att det i det nyligen reviderade EU-direktivet om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser, miljöbrottsdirektivet, har tagits in en bestämmelse som innebär att medlemsstater ska se till att uppsåtliga miljöbrott som har lett till förstörelse av eller omfattande och väsentliga skador på miljön ska anses som ett särskilt grovt brott. Det högsta straff som ska kunna dömas ut för sådana brott ska vara minst åtta års fängelse. Brottet omfattar gärningar som är jämförbara med ekocid.

Även inom Europarådet står miljöbrottslighet högt på dagordningen. Det pågår ett arbete för att ta fram en ny konvention om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser. Det utkast till konvention som nu är aktuellt speglar i hög grad det nyligen antagna miljöbrottsdirektivet. Även i konventionen finns därför en bestämmelse om att uppsåtliga miljöbrott som lett till förstörelse av eller omfattande och väsentliga skador på miljön ska anses som ett särskilt grovt brott.

Under de svåra förhandlingarna om Romstadgan fanns det konsensus kring huvudkategorierna av de fyra brott som skulle inkluderas, samtliga med sedvanlig rättslig förankring, som jag var inne på tidigare. Det var en förutsättning för att Romstadgan till slut kunde antas.

Det tog sedan ytterligare tolv år från att stadgan skrevs under till att konsensus gällande definitionen för aggressionsbrottet faktiskt nåddes. En slutsats av detta är att Romstadgan nog inte bör öppnas upp, annat än om det finns mycket starka skäl och förutsättningar för ett brett stöd bland stadgeparterna. Det bedömer regeringen att det inte finns för ekocid i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En svårighet är, som jag har sagt tidigare, att det saknas en internationellt erkänd definition av ekocid. Det är svårt att utforma ett ekocidbrott på ett träffsäkert och tillräckligt tydligt sätt. En oberoende panel av experter tog dock 2021 fram ett förslag som har gett en grund att arbeta vidare på.

Nej, regeringen intar inte en passiv roll i utrikespolitiken. Vi arbetar mycket hårt och målmedvetet för att gagna svenska intressen i världen. Det innebär också en skyldighet att prioritera där vi har störst möjlighet att påverka det som är bra för Sverige. Om det bedöms som utsiktslöst är det kanske inte den bästa prioriteringen att fortsätta arbeta vidare med.

Därmed inte sagt att frågan om att säkerställa en rättslig process mot dem som har begått allvarliga miljöbrott inte är oerhört angelägen.

Fru talman! Jag tackar för gratulationen. Jag ser mycket fram emot många spänstiga debatter framöver i viktiga ämnen som detta.

Rysslands aggression mot Ukraina har inte bara slagit hårt mot civilbefolkning och infrastruktur utan också drabbat miljö och klimat, precis som Linnéa Wickman var inne på. Detta har också satt ljus på frågan hur ansvarsutkrävande ska uppnås för storskalig miljöförstörelse i Ukraina och på andra håll i världen.

Idén om att kunna utkräva folkrättsligt ansvar för miljöbrott är inte ny, precis som Linnéa Wickman sa. Termen ekocid har förekommit sedan 70talet. Det finns dock ingen etablerad definition av begreppet. Ekocid figurerade i ett tidigt skede som ett potentiellt brott att ta med i Romstadgan, precis som nämndes, men det fanns sedan inte med i den slutliga listan över brott som togs med i stadgan eftersom det då inte fanns stöd. Däremot är det möjligt att utkräva ansvar för storskalig miljöförstörelse som en del av artikel 8 om krigsförbrytelser vid vidsträckta, långvariga och allvarliga skador på den naturliga miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ukraina har som flera andra stater ekocid i sin nationella lagstiftning. Motverkande av ekocid är en av punkterna i president Zelenskyjs så kallade tiopunktsplan för fred. Stora ansträngningar görs också i Ukraina för att kartlägga miljöförstörelsen till följd av kriget i syfte att utreda ekocidbrott enligt nationell lagstiftning men också för att kunna hantera och kvantifiera skadorna för att sedan kunna begära skadestånd av Ryssland.

Som nämnts kan utbredd, långvarig och allvarlig skada på miljön i krig utgöra en krigsförbrytelse enligt artikel 8. Sverige var en av de grundande medlemmarna i det skaderegister under Europarådet som etablerats för att dokumentera den omfattande skada som orsakats av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, inklusive miljöfrågan.

I februari 2024 tillkännagav ICC:s åklagare Karim Khan att han inlett en process som kommer att utmynna i ett omfattande policydokument om miljöbrott vilket syftar till att säkerställa att ICC har ett systematiskt tillvägagångssätt för att hantera miljörelaterade brott inom domstolens jurisdiktion för att förbättra ansvarsutkrävande vad gäller just dessa brott.

Ansvarsutkrävande för de brott som har begåtts i Ukraina i samband med den ryska aggressionen är mycket högt prioriterat av regeringen. Det gäller också ansvarsutkrävande för miljörelaterade brott.

Fru talman! Linnéa Wickman har frågat mig om regeringen anser att Romstadgan ska kompletteras så att ekocid klassas som ett internationellt brott samt vilka konkreta steg jag och regeringen i så fall tagit eller planerar att ta för att driva frågan internationellt.

Till att börja med vill jag understryka det som regeringen tydligt har framhållit sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina: Ansvarsutkrävande för de brott som begåtts i Ukraina i samband med den ryska aggressionen är av hög prioritet för regeringen. Detta inkluderar ansvarsutkrävande för miljörelaterade brott. Stora ansträngningar görs i Ukraina för att kartlägga miljöförstöringen till följd av kriget i syfte att utreda brott men också för att kunna hantera och kvantifiera skadorna för att sedan kunna begära skadestånd av Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utgångspunkten för diskussionen om en eventuell ny brottsrubricering är att det finns en befintlig möjlighet i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och under den internationella humanitära rätten att döma individer som begått attacker mot miljön under väpnade konflikter för krigsförbrytelse. ICC-åklagaren har i sammanhanget tillkännagivit att han vill ta fram en ny policy för att förbättra ansvarsutkrävande vad gäller miljörelaterade brott i Romstadgan.

Att inrätta ekocid som ett brott även i fredstid i Romstadgan är en del i en viktig debatt om hur vi ska komma till rätta med storskalig förstöring av jordens ekosystem.

Arbetet med att utveckla det folkrättsliga regelverket är samtidigt ett arbete som kräver att det finns en bred samsyn bland många stater för att man ska nå framgång. Annars är risken att det bekräftas att inrättandet av ett sådant brott inte har internationellt stöd.

För att en ändring av Romstadgan ska antas krävs att minst två tredjedelar av parterna röstar för den. För att den sedan ska träda i kraft krävs att sju åttondelar ratificerar eller godkänner ändringen. Vi har sett att det har tagit åratal att få igenom de ändringar som redan gjorts i stadgan.

Romstadgan utgör ett framgångsrikt resultat av en balanserad och svårförhandlad kompromiss som till stora delar bestod av en kodifiering av redan existerande grova och allvarliga brott, som också i de allra flesta fall bygger på så kallad sedvanerätt. Stadgan bör endast öppnas upp om det finns mycket starka skäl och förutsättningar för brett stöd bland stadgeparterna. Det finns ett antal andra förslag på ändringar i Romstadgan som diskuteras bland statsparterna.

Regeringen välkomnar och deltar i olika processer på området ansvarsutkrävande för storskalig miljöförstöring. Regeringen följer utvecklingen av frågan noga, och om det skulle finnas förutsättningar för att inrätta ekocid som ett internationellt brott avser Sverige att vara en aktiv del i diskussionen om detta.