Maria Malmer Stenergard

Fru talman! Även jag vill tacka för en bra debatt. Jag tror att vi är relativt överens om att mycket måste ske. Sedan har vi lite olika vägar för att nå dit. Men jag tycker ändå att det är en styrka att en stor del av riksdagen står bakom förändrade regelverk när det gäller arbetskraftsinvandring.

Vi behöver flytta fokus från att ha en stor andel lågkvalificerad arbetskraft och se till att fler av dem som ännu inte försörjer sig själva i Sverige faktiskt får möjlighet att ta de jobb som finns och också har drivkrafter att göra det, liksom att de utbildas till att göra det. Vi behöver bli bättre på att attrahera talanger från hela världen. Därför fokuserar regeringen på kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring och att korta handläggningstiderna, inte minst genom att införa en 30-dagarsgaranti för högkvalificerade personer som vill komma hit och bidra med sina talanger.

Regeringen gör även en stor satsning på att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Det kommer vi att behöva fokusera mycket på framöver. Det handlar om att se till att människor inte utnyttjas men också om att värna legitimiteten i regelverket kring migration.

Däremot vill jag inte landa i att skapa onödigt krångel för företagen. Jag tycker att de ska vara fria, inom ramen för de regelverk vi sätter upp, att bedöma vilken kompetens de behöver. Jag vill inte ge facken vetorätt mot anställningar. Därför säger vi nej till arbetsmarknadsprövning.

Jag är glad över att vi är överens om att reformer behövs och över att arbetet nu är igång efter väldigt lång väntan. Stort tack för en bra debatt!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack, Leif Nysmed! Jag tycker att det är jätteviktigt att de här frågorna belyses, särskilt med den expertis som Leif Nysmed besitter gällande branschen.

I byggbranschen beviljades förra året 743 arbetstillstånd. Den 1 december 2023 trädde de lagändringar i kraft som innebär ett försörjningskrav på 27 360 kronor i stället för 13 000 kronor. Fram till den 31 maj i år har bara 200 arbetstillstånd, alltså förstagångsansökningar, beviljats i byggbranschen. Det är en relativt liten andel om man ser till de totalt omkring 310 000 personer som arbetar i byggbranschen.

Byggbranschen är ett exempel på en bransch där särskilda krav ställs för att man ska beviljas arbetstillstånd. I branscher med sådana särskilda beviskrav beviljar Migrationsverket faktiskt bara 22 procent av ansökningarna. Det är ett sätt att hantera dessa speciella branscher där man behöver särskild tillsyn, så som Leif Nysmed efterfrågade.

Vi känner till att en del av dem som arbetar inom byggbranschen är utstationerade arbetstagare från ett annat EU-land där arbetsvillkoren ibland kan vara sämre än vad de är på den svenska arbetsmarknaden. Den utredning som nyligen presenterade sina resultat föreslår därför att den utlänning som är utstationerad i Sverige av en arbetsgivare som är etablerad i ett annat land utöver ett anställningsavtal även ska ha ett underlag med de villkor som gäller för arbetet i Sverige, vilket också kan bidra till bättre villkor för gruppen.

En relevant grupp att ta upp i sammanhanget är uzbekiska medborgare. Förra året sökte 775 uzbekiska medborgare asyl i Sverige. Totalt beviljades 42 av dessa ansökningar, vilket innebär en beviljandegrad på 5 procent. Vi vet att en stor del av den här gruppen befinner sig i Sverige illegalt och att den andelen har ökat de senaste 20 åren.

Enligt SCB befann sig drygt 5 000 personer födda i Uzbekistan i Sverige under 2021. Det finns dock siffror som pekar på att det skulle kunna vara så många som 20 000. Dessa siffror illustrerar det vi redan känner till, det vill säga att denna grupp främst befinner sig i Sverige illegalt. Vi vet också att det förekommer att de inte ansöker om asyl och att de legaliserar sin vistelse först när de uppmärksammas av myndigheter, vilket bland annat sker i samband med arbetsplatsinspektioner.

Den uzbekiska gruppen är ett exempel som visar hur allvarligt det här är. Dessa personer är oerhört utsatta, och därför är arbetet som regeringen gör mycket viktigt. Det handlar inte minst om fler arbetsplatsinspektioner, men också om att utreda möjligheter att på olika sätt införa skärpta sanktioner mot de arbetsgivare som på ett ganska brutalt sätt utnyttjar den här arbetskraften.

Fru talman! Till att börja med välkomnar jag verkligen den här frågan eftersom den bidrar till att tydliggöra vår politik. Jag får nämligen ofta kritik för att jag skulle vilja införa en arbetsmarknadsprövning när vi pratar om förslaget om lönegolv och undantag, och det vill jag alltså inte - inte heller delvis.

Däremot lägger vi nu om regelverket för arbetskraftsinvandring. Det är någonting som Socialdemokraterna har sagt sig stå för länge, men under sina åtta år i regeringsställning gjorde man ingenting.

Vi ser väldigt stora behov av att genomföra dessa förändringar. Det vi nu gör är att skifta fokus från en stor andel, närmare bestämt två tredjedelar, lågkvalificerad arbetskraftsinvandring till mer kvalificerad och högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Vi vidtar också en rad åtgärder för att komma till rätta med det fusk som finns på arbetsmarknaden, vilket Leif Nysmed också tar upp, som är oerhört allvarligt.

Arbetskraftsinvandringen är viktig för Sverige. För balansens skull ska man dock också komma ihåg att den är en liten del av den totala arbetskraften. År 2023 beviljades närmare 21 000 förstagångsansökningar om arbetstillstånd, vilket motsvarar ungefär 0,5 procent av hela arbetskraften i Sverige.

Bristen på arbetskraft i Sverige varierar, och arbetsgivarna efterfrågar olika kompetenser inom olika delar av landet. I den utredning som nyligen presenterades och som nu bereds föreslås också att ett bristyrke ska kunna kopplas till en viss del av landet, vilket skapar en viss flexibilitet i regelverket. Det kan bidra till att personer som kommer till Sverige för att arbeta gör det där det råder brist på arbetskraft lokalt.

För att säkra kompetensförsörjningen är det även viktigt att den stora grupp som står utanför arbetsmarknaden kommer i arbete. Därför ser regeringen till att öka drivkrafterna för dem som ännu inte försörjer sig själva att ta de jobb som faktiskt finns men inom mer lågbetalda yrken. Det är därför vi nu utreder både ett bidragstak och en kvalificering till välfärden.

Samtidigt vill jag nämna allt det vi gör för att bekämpa fusket, som jag ser mycket allvarligt på. Det handlar i grunden om att skydda utsatta människor men också om att värna legitimiteten i migrationssystemet. Vi vet att det förekommer att personer söker sig till Sverige i syfte att arbeta utan att ha tillstånd att arbeta här. Vi vet naturligtvis också att människor, precis som Leif Nysmed lyfter, utnyttjas på ett fruktansvärt sätt. Kontroller på arbetsplatser och kontroller av administrativ karaktär görs i branscher som bedöms vara särskilt drabbade av arbetslivskriminalitet, däribland byggbranschen.

Vi vet att arbetskraftsinvandrare bedöms vara en riskgrupp när det kommer till arbetskraftsexploatering. Att motarbeta arbetslivskriminalitet står därför mycket högt på regeringens agenda. Nio myndigheter samverkar mot arbetslivskriminalitet, och sju regionala center mot arbetslivskriminalitet etablerades under 2022 och 2023. Under hösten avser regeringen att återkomma med ett förnyat uppdrag till denna myndighetssamverkan för att slå hårdare mot den kriminella ekonomin, organiserad brottslighet i företagsmiljö och exploatering. Allt detta är saker som verkligen drabbar seriösa företag och seriösa arbetstagare.

Vidare menar vi att höjda försörjningskrav innebär att det blir svårare att få arbetstillstånd till vissa yrken. Det kommer naturligtvis även att påverka byggbranschen. Höjda försörjningskrav kan bidra till att säkerställa goda arbetsvillkor för dem som kommer hit för att arbeta. Vi har också inrättat en ny statsrådsgrupp, som leds av mig, som ska hitta nya vägar för att stoppa kriminella aktiviteter i skuggsamhället.

Mycket görs alltså, både när det gäller regelverket för arbetskraftsinvandring och när det gäller att komma åt det fusk som finns och som drabbar seriösa företag.

Fru talman! Leif Nysmed har frågat mig om jag kan överväga att återinföra en arbetsmarknadsprövning där parterna på arbetsmarknaden tillsammans med lämplig myndighet prövar behovet av arbetskraft från tredjeland.

Inledningsvis vill jag understryka att målet för regeringens politik är att Sverige ska ha en ändamålsenlig arbetskraftsinvandring som bidrar till Sveriges konkurrenskraft. En viktig del av det paradigmskifte som regeringen genomför på hela migrationsområdet är därför att reformera det svenska systemet för arbetskraftsinvandring.

Vi tror att företagen själva är bättre lämpade än myndigheter att bedöma vilka behov de har av arbetskraft. Vi valde därför tidigt en annan väg än att gå vidare med den arbetsmarknadsprövningsmodell som föreslogs av tidigare regering. I stället vidtar regeringen ett flertal andra åtgärder, inte bara för att säkerställa kompetensförsörjningen för arbetsgivare som har behov av att anställa kvalificerad arbetskraft från ett tredje land utan också för att minska fusk och missbruk. Som ett första steg har försörjningskravet för arbetskraftsinvandrare höjts från 13 000 kronor till 27 360 kronor i månaden. I betänkandet Nya regler för arbetskraftsinvandring m.m. (SOU 2024:15) föreslås dessutom införandet av ett ännu högre lönekrav motsvarande medianlönen samt en möjlighet att göra undantag för enskilda yrkesgrupper. Ett högre lönekrav kan bidra till att säkerställa goda villkor för dem som kommer till Sverige för att arbeta och även bidra till att de har rätt kompetens.

Men förslagen innebär samtidigt att företagen även fortsättningsvis kommer att vara fria att bedöma vilket kompetensbehov de har, inom de ramar som den kommande regleringen ger. De åtgärder som regeringen nu genomför kommer därför att bidra till ett väl avvägt regelverk som fokuserar på att attrahera den kompetens som är svårast att hitta i Sverige.

Sammanfattningsvis har jag inte för avsikt att återinföra ett system för arbetsmarknadsprövning.

Fru talman! Tanken är, som jag sa, just att det anmälningsförfarandet ska vara ett förenklat förfarande, och då ska det också kräva en begränsad arbetsinsats. Den enskilda individen blir inte rättslös, för det finns fortfarande möjligheten att gå via ansökningsförfarandet.

Jag hyllade i ett tidigare inlägg att vi var överens om vissa delar i den här propositionen, men jag tror kanske att de andra delarna speglar vår väldigt olika inställning till det svenska medborgarskapet. Från Moderaternas och regeringens sida menar vi att värdet av det svenska medborgarskapet behöver stärkas, och det är faktiskt viktigt att det ska krävas ganska mycket för att bli svensk medborgare. Fokus ska inte ligga på att eliminera hinder för att bli svensk medborgare.

Det är viktigt att medborgarskapet stärks, och då måste vi i det här förenklade förfarandet också ha tydliga möjligheter att förhindra människor att bli medborgare om det finns minsta tvivel om de faktiskt bör bli svenska medborgare. Då är man i stället hänvisad till ansökningsförfarandet, och där menar jag att regeringen har landat i en rimlig avvägning.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 29 maj.)

Fru talman! Tack, Annika Hirvonen, för frågan! Först vill jag bara uttrycka att jag är väldigt glad att vi är överens om de delar som gäller att stärka barns rätt till sitt eget medborgarskap och möjligheterna för svenska myndigheter att skydda de barn som riskerar att föras bort i exempelvis hederns namn. Det är bra att vi är överens om det.

Lagrådets kritik tar framför allt sikte på att man egentligen vill att vi ska göra en mer komplicerad bedömning, det vill säga titta på en straffvärdesbedömning i stället för straffskalan för det brott som en person är misstänkt för i det här fallet.

Vi menar att det anmälningsförfarande som vi debatterar i dag är ett förenklat och betydligt mer formellt förfarande som bygger på att det också går att göra en mer förenklad bedömning. När det krävs en djupare bedömning är man hänvisad till själva ansökningsförfarandet. Det finns alltså fortfarande en möjlighet för individen att få sin sak prövad, vilket naturligtvis är viktigt.

Det finns ju en möjlighet också när misstanken inte längre kvarstår att söka via anmälan. Jag tycker därför att vi har landat i en rimlig bedömning.

Fru talman! Den tragiska händelsen har nämnts flera gånger tidigare i dag, men den förtjänar att uppmärksammas igen.

I mars 2022 mördades Fredrik Andersson när han försökte skydda en medmänniska på Delta Gym. Det var ett mord som nog berörde oss alla.

Först: En oskyldig och mycket modig trebarnspappa mördades på ett gym i centrala Stockholm. Det är ännu ett civilt offer för det grova våldet och gängkriminaliteten, som har slagit rot i vårt samhälle. Sedan är det ilskan över att mördaren kunde bli svensk medborgare samtidigt som han var skäligen misstänkt för mordet och på flykt undan rättvisan.

Detta var möjligt eftersom han var ung. Barn och unga vuxna kan i vissa situationer beviljas svenskt medborgarskap genom ett förenklat förfarande, en så kallad anmälan. Det ställs då avsevärt lägre krav än vid en ansökan om medborgarskap. Man gör inga slagningar i misstankeregister eller i belastningsregister. Den som uppfyller de formella kraven för medborgarskap genom anmälan har, till skillnad från vad som gäller vid en ansökan, en ovillkorlig rätt att få ett svenskt medborgarskap.

Konsekvensen blev att en person beviljades svenskt medborgarskap samtidigt som han alltså var anhållen i sin frånvaro för mord.

Fru talman! Att det svenska medborgarskapet så lättvindigt ges till personer som har begått eller är skäligen misstänkta för allvarlig brottslighet och som sedan inte kan utvisas på grund av sin brottslighet är stötande.

Det svenska medborgarskapets betydelse måste stärkas. Därmed måste kraven för att man ska kunna få det också skärpas. Det är därför som regeringen har lagt fram denna proposition, Ändringar i medborgarskapslagen, som vi debatterar i dag.

Regeringens förslag innebär att den som är skäligen misstänkt eller dömd för viss brottslighet, som utgör ett hot mot Sveriges säkerhet eller allmän säkerhet eller som har en anknytning till vissa grupper och organisationer inte ska kunna förvärva svenskt medborgarskap genom anmälan.

Jag tror att dessa skärpningar framstår som självklara för de flesta i Sverige. Ändå har ingen tidigare regering genomfört förslagen.

Det är aningen symtomatiskt att Socialdemokraterna inte ens närvarar i debatten här i dag. Det kanske säger någonting om intresset.

En annan viktig förändring som föreslås i propositionen är att prövningen ska göras utifrån omständigheterna vid beslutstidpunkten och inte omständigheterna vid anmälan. Detta kan möjligen låta tekniskt men är faktiskt viktigt i praktiken. Det innebär att omständigheterna när beslutet fattas kommer att vara avgörande för om en person kan bli svensk medborgare. Vi kan nämligen inte fortsätta att ha regler som förhindrar Migrationsverket att avslå en anmälan om medborgarskap även om till exempel ett permanent uppehållstillstånd för den som anmälan avser har återkallats efter anmälningstillfället.

Fru talman! Det svenska medborgarskapet är någonting som förenar alla medborgare. Sverige är en liberal demokrati, där vi samlas kring en rad fundamentala värderingar. Det handlar om jämställdhet och jämlikhet, att barn har egna rättigheter och att vi respekterar individuella fri- och rättigheter.

Ett allvarligt hot mot det öppna och jämställda samhället är de individer och grupper som inte delar dessa grundläggande värderingar utan i stället upprätthåller ett förtryck och våld i den så kallade hederns namn. Alltför många, både män och kvinnor, drabbas av hedersförtrycket. Det måste bekämpas - på alla fronter och med samhällets samlade krafter. Riksorganisationen GAPF - Glöm aldrig Pela och Fadime - har bland annat pekat ut ett stärkt skydd för barns medborgarskap som ett av flera viktiga verktyg för att skydda barn från hedersförtryck.

Jag är därför särskilt stolt över att regeringen föreslår stärkt skydd från befrielse från medborgarskap för både barn och vuxna som befinner sig i en utsatt situation. Jag kan inte nog betona vikten av att staten inte viker sig en tum för det hedersrelaterade våldet och förtrycket.

Om det till exempel finns misstankar om att ansökan om befrielse sker i syfte att försvaga barnets skydd, exempelvis mot att föras ut ur landet och giftas bort mot sin vilja, är det viktigt att myndigheterna har verktyg för att kunna stoppa detta.

Det föreslås därför att en ansökan ska kunna avslås om det finns anledning att anta att sökanden inte själv vill befrias från sitt svenska medborgarskap. Därutöver föreslås att det som förutsättning för barns befrielse från svenskt medborgarskap ska krävas att befrielsen inte bedöms stå i strid med barnets bästa. Vid den bedömningen ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad. Om barnet har fyllt tolv år krävs dessutom att barnet samtycker till befrielsen. Under vissa förutsättningar ska även ett beslut om befrielse kunna återkallas.

Fru talman! Efter varje sommarlov vittnar tomma stolar om förtryck i hederns namn. Klasskamrater saknar dem som har förts bort mot sin vilja till ett för dem främmande land. Kanske får de aldrig mer gå i skolan. De barnen ska vi aldrig svika. Inga stolar ska gapa tomma efter barn som förts ut ur landet under tvång.

Jag vill att varje barn som utsätts för hedersförtryck och riskerar att föras ut ur landet ska veta att vi gör allt i vår makt för att skydda dem. Vi stärker medborgarskapet så att de också ska ha rätten att drömma, leva det liv de vill och älska den de vill - att också de fullt ut ska få vara en del av vårt öppna, fria och jämställda Sverige.

(Applåder)

I detta anförande instämde Viktor Wärnick (M) och Mauricio Rojas (L).

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tackar Ludvig Aspling för frågan, och som han är väl medveten om är kampen mot den organiserade brottsligheten en oerhört viktig prioritering för regeringen för att vi ska kunna bevara vårt öppna och fria samhälle. Regeringen har en omfattande reformagenda och är givetvis beredd att överväga alla verktyg som kan leda till ett säkrare Sverige.

Migrationsverket samarbetar med en rad andra myndigheter i kampen mot brottsligheten. Jag följer detta noga och kommer inom kort att besöka verksamheten för att diskutera detta närmare. Migrationsverket har också ett bredare säkerhetsuppdrag, och om man inom ramen för det identifierar behov av författningsändringar kommer regeringen givetvis att överväga alla sådana eftersom detta är en oerhört viktig fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Tack, Magnus Resare, för frågan!

Jag läste denna artikel och tycker att Sverigedemokraternas Europaparlamentsledamot Charlie Weimers ger uttryck för en hopplöshet som jag inte delar. Med regeringens politik får vi nu sakta men säkert ordning på invandringen. Förra året hade vi det minsta antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd under hela 2000-talet.

Det är viktigt att invandringen till Sverige minskar för att vi ska kunna vända integrationen. Vi ser stora problem med socioekonomiskt utanförskap, trångboddhet, parallella samhällen och värderingar. Vi ser också utbredda problem med hedersförtryck och antisemitism.

Dessa samhällsproblem ska man inte underskatta. Att ge upp, som Charlie Weimers tycks antyda, löser dock inga problem. Jag är övertygad om att vi med regeringens politik kan vända utvecklingen.

Avslutningsvis vill jag säga att teorin om folkutbyte är en välkänd högerextremistisk konspirationsteori som jag inte tycker att någon etablerad politiker bör sprida.

Herr talman! Tack, Gustaf Göthberg, för frågorna! Det kommer bli att svårt att hinna med att svara på alla på en minut.

Det är oerhört positivt att EU:s ministerråd nu har fattat det sista beslutet för att vi ska få asyl- och migrationspakten på plats. Det är viktigt för att vi bättre ska prioritera dem som har skyddsskäl och ha bättre kontroll vid EU:s yttre gräns, vilket också gynnar den fria rörligheten i EU. Vi ska stärka återvändandet och också samarbetet med tredjeländer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Före, under och efter det svenska ordförandeskapet har vi varit starkt drivande för att få detta på plats. Jag är väldigt stolt över att vi också lyckades lösa de allra svåraste frågorna under vårt ordförandeskap. Det är ett viktigt steg, inte bara för att få ordning på invandringen utan också för att stärka det europeiska samarbetet. Jag tycker att vi härigenom visar att vi får helt andra förmågor att hantera gemensamma problem och att det är gränsöverskridande arbete som krävs för att lösa gränsöverskridande problem.

Fru talman! Nu upplever jag att Ola Möller felciterade mig, men det kan jag lämna därhän.

Denna regering gör precis det som Socialdemokraterna inte mäktade med. Vi ser till att asylinvandringen minskar. Det innebär att den mottagningsverksamhet som vi pratar om kommer att vara mycket liten, och så behöver det vara framöver. Vi har det lägsta antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd på hela 2000-talet.

Vi avskaffar nu eget boende, det som socialdemokratiska kommunföreträdare har pratat om i många, många år men aldrig lyckats med. Det har lett till en fruktansvärd boendesegregation och ett stort lidande.

Nu ser vi till att få ordning på mottagandet för att säkerställa att asylprocessen kortas. Men vi gör det med ordning och reda, i lugn och ro. Vi rullar ut lagstiftningen parallellt med att vi ger Migrationsverket i uppdrag att förbereda för inrättandet av dessa mottagningscenter. Vi kommer att säkerställa att myndigheten följer den upphandlingslagstiftning som finns. Där ingår också den oerhört viktiga delen att följa upp de upphandlingar som har gjorts.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Allting talar i alla fall emot att Jan Emanuel Johansson, som var socialdemokrat fram till i morse, skulle driva några nya asylboenden. Det säger jag när vi nu ägnar oss åt att prata om företrädare för varandras partier. Så är det i vanlig ordning i debatterna med Ola Möller.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag tänkte att vi skulle prata om arbetet mot den organiserade brottsligheten, som jag förstår ligger Ola Möller väldigt varmt om hjärtat. Ingen tidigare regering har tagit fram någon nationell strategi mot organiserad brottslighet, men det har denna regering gjort. Detta är nämligen något som är oerhört prioriterat för oss. Jag är ändå lite frågande till själva interpellationen med tanke på Socialdemokraternas historia när det gäller just upphandling av asylboenden.

Men i strategin lyfts offentlig upphandling som ett riskområde. Detta är alltså något som vi verkligen punktmarkerar. Det är ett riskområde för kriminalitet som måste uppmärksammas mer. Offentlig upphandling omsätter cirka 900 miljarder kronor årligen. Statliga myndigheter tillsammans med kommuner och regioner har uppmärksammat att det förekommer att upphandlande organisationer tecknar avtal med kriminella som på olika sätt agerar genom företag eller ideella föreningar. De kan hålla anbuden i upphandlingarna låga eftersom de ofta inte betalar exempelvis skatter eller följer arbetsrättsliga lagar. Ibland är även avsikten att försätta företaget i konkurs.

Det är bland annat mot denna bakgrund viktigt att tillsynen över den offentliga upphandlingen bedrivs effektivt och också ges rätt förutsättningar. Den 1 januari i år trädde lagändringar i kraft som ger Konkurrensverket, som är tillsynsmyndighet för den offentliga upphandlingen, utökade befogenheter vid den tillsynen.

Regeringens linje är att upphandlande kommuner, regioner och myndigheter bör kunna få stöd i samband med upphandling för att om möjligt tidigt identifiera anbudsgivare som har kriminella avsikter eller som har koppling till organiserad verksamhet.

Flera statliga myndigheter besitter information som skulle kunna vara till hjälp i arbetet med att säkerställa att kriminella och oseriösa aktörer stängs ute från offentliga kontrakt. I betänkandet från Leverantörskontrollutredningen, som jag nämnde tidigare, ges förslag om att man ska ge Bolagsverket ett samlat ansvar att hjälpa upphandlande myndigheter att göra kontroller mot olika statliga register.

Kontrollerna ska ge information om huruvida någon företrädare för leverantören är dömd för ett brott som potentiellt kan utgöra grund för uteslutning, om leverantören har skulder avseende skatter eller socialförsäkringsavgifter och i så fall storleken på dem och om leverantören förekommer i något av insolvensregistren. Kontrollerna omfattar register hos Bolagsverket, Polismyndigheten, Skatteverket, Kronofogden och länsstyrelsen.

Detta är viktiga åtgärder som just nu bereds i Regeringskansliet. Remisstiden gick ut i december 2023.

Jag kan försäkra Ola Möller om att vi tar krafttag för att bekämpa den organiserade brottsligheten och för att säkerställa att skattebetalarnas surt förvärvade pengar inte hamnar i den kriminella ekonomin. Svaret är nog inte att bara avskaffa företagen. Så enkelt är det inte.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Det är en viktig fråga som Ola Möller tar upp, alltså att det ska vara ordning och reda i de upphandlingar som staten gör. Mitt svar är dock inte att ta bort alla företagen. Det är en klassisk socialistisk inställning som jag trodde att inte ens Socialdemokraterna företrädde. Men naturligtvis ska vi ha ordning och reda i upphandlingen.

Vi ska också ha ordning och reda i migrationspolitiken. Den kaosartade situation som Ola Möller beskriver och som ledde till att den socialdemokratiskt ledda regeringens myndigheter gjorde tvivelaktiga upphandlingar under 2015 - de har kritiserats av bland annat Riksrevisionen - ska vi inte tillbaka till. Det är därför det är så otroligt viktigt att vi nu under ledning av Moderaterna genomför en migrationspolitik som leder till ordning och reda.

Det är också därför som vi nu lägger om mottagningen. Vi gör det som otaliga socialdemokratiska kommunpolitiker under åtta år har bett den socialdemokratiskt ledda regeringen att göra, och som den sa sig vilja göra men aldrig riktigt mäktade med: Vi avskaffar EBO och inrättar ett nytt mottagningssystem. Vi gör det steg för steg, med ordning och reda.

Migrationsverket fick den 7 mars i år i uppdrag att förbereda för det reformerade mottagandet. I uppdraget ingår bland annat att analysera det framtida behovet av boendeplatser för asylsökande. Genom att man ger myndigheten i uppdrag att förbereda detta får den också tid att upphandla bra ramavtal i enlighet med gällande regelverk.

Den lag som reglerar upphandlingsarbetet är som bekant lagen om offentlig upphandling, LOU, som i sin tur bygger på EU-direktiv, som vi också är styrda av. Migrationsverket kan göra avrop från gemensamma statliga avtal, till exempel dem som Kammarkollegiet tecknar. LOU ger alltså möjlighet att ställa krav vad gäller både uteslutningsgrunder, ekonomisk förmåga och arbetsrättsliga och sociala villkor.

Migrationsverket kontrollerar både företagen och företagens företrädare så långt det är möjligt genom offentliga register, exempelvis vad gäller verklig huvudman. Man kan med omedelbar verkan säga upp såväl ramavtal som avropade kontrakt om det framkommer att leverantören inte uppfyller de krav som ställs avseende uteslutningsgrunderna, som då omfattar bland annat organiserad brottslighet, penningtvätt, brister i fullgörandet av skyldigheter när det gäller skatter och sociala avgifter och allvarliga fel i yrkesutövningen som gör att man kan ifrågasätta leverantörens redbarhet.

Detta är någonting som vi jobbar för att skärpa ytterligare med den utredning som jag nämnde i mitt första svar. Jag kan garantera Ola Möller att vi kommer att göra allt i vår makt för att bekämpa den kriminella ekonomin och säkerställa att vi får ordning och reda i migrationspolitiken men också ordning och reda i Migrationsverkets upphandlingar.

Fru talman! Ola Möller har frågat mig hur jag tänker agera för att gängkriminella och organiserad brottslighet inte ska driva boende för asylsökande.

Regeringens självklara utgångspunkt är att gängkriminella varken ska ha inflytande över eller tjäna pengar på offentlig verksamhet. I samband med offentliga upphandlingar ska upphandlande organisationer kontrollera om de leverantörer som deltar är lämpliga och seriösa. Ett stort ansvar ligger på myndigheterna.

I upphandlingslagstiftningen finns både möjligheter och skyldigheter för upphandlande myndigheter att utesluta vissa leverantörer, exempelvis om företrädarna är dömda för vissa brott. Upphandlande organisationer har alltså enligt lagen om offentlig upphandling i vissa fall till och med en skyldighet att utesluta leverantörer. Det finns även en möjlighet att med omedelbar verkan säga upp ramavtal och avropade kontrakt om det framkommer att det finns grund för uteslutning. Migrationsverket genomför kontroller av både företag och företrädare för företagen så långt detta är möjligt genom offentliga register.

Leverantörskontrollutredningen (SOU 2023:43) har lämnat förslag som ska göra det möjligt att på ett mer effektivt sätt kontrollera leverantörer som deltar i offentliga upphandlingar. Förslagen bereds nu inom Regeringskansliet. Det hade naturligtvis varit välkommet om dessa regler redan varit på plats. Samtidigt krävs att ytterligare åtgärder vidtas för att säkerställa att kriminella aktörer stängs ute från offentliga kontrakt.

Regeringen arbetar aktivt och utifrån ett helhetsperspektiv för att stärka den offentliga förvaltningens motståndskraft mot den här typen av påverkan. Vi har därför som första regering lagt fram en nationell strategi mot organiserad brottslighet. I strategin lyfter regeringen fram att utnyttjandet av offentliga medel och att företag används som brottsverktyg måste förhindras. Regeringens inriktning är tydlig. Kommuner, regioner och myndigheter behöver få ökat stöd vid offentliga upphandlingar genom bättre förutsättningar att granska leverantörer. Detta för att minska risken för att företag med koppling till organiserad brottslighet tilldelas uppdrag samt för att förebygga arbetslivskriminalitet och annan brottslighet. Även uppföljning av ingångna avtal behöver förbättras i det syftet.

Brott mot välfärden är en lukrativ inkomstkälla för den organiserade brottsligheten. Att förhindra utnyttjandet av offentliga medel och att företag och andra juridiska personer används som brottsverktyg samt att öka återtagandet av brottsvinster är prioriterade åtgärder för regeringen.

Fru talman! Jag tackar Nima Gholam Ali Pour för frågan.

Det stämmer att vi ser en mycket oroväckande utveckling i Europa med en stor ökning av asylinvandringen. Antalet asylsökande ökade förra året med närmare 20 procent. I Tyskland, som under många år haft ett mycket högt mottagande, ökade antalet asylansökningar med över 50 procent.

Det är därför bra att vi i Sverige går i en annan riktning och minskar invandringen så att vi kan vända utvecklingen och stärka integrationen.

Det är naturligtvis viktigt att vi även jobbar på europeisk nivå för att få ett hållbart regelverk. Jag är väldigt glad att vi nu från regeringens sida har kommit överens med kollegorna i rådet om riktningen för en ny asyl- och migrationspakt.

Jag är här för att svara på hur regeringen agerar. Det är rådet som är vår konstellation. För att svara generellt på ledamotens fråga kan jag dock säga att vi är beredda att samarbeta med alla som vill ha en mer hållbar utveckling för Sverige och Europa.

Fru talman! Tack, Caroline Högström, för frågan! Vi ser en utveckling som vi måste se i Sverige. Vi måste se en minskad asylinvandring för att vi ska klara att vända utvecklingen mot ett alltför djupt utanförskap där många, inte minst unga, far illa. Jag kunde i går presentera siffror för helåret 2023 som visar att vi har det lägsta antalet beviljade asylrelaterade uppehållstillstånd under hela 2000-talet. Det är som sagt en utveckling som måste fortsätta och som innebär en minskning med 32 procent jämfört med föregående år.

Apropå Caroline Högströms fråga är det bra att vi nu ser att utvecklingen fortsätter. Hittills i år har vi sett en minskning av antalet asylsökande med 26 procent jämfört med samma period förra året.

Fru talman! Tack, Emelie Nyman, för frågan! Regeringen stoppar inte en stor andel av arbetskraftsinvandringen till Sverige. Vi skiftar framför allt fokus från en för stor andel lågkvalificerad till en större andel högkvalificerad arbetskraftsinvandring. Det beror på att vi konstaterar att vi har 400 000 arbetslösa i Sverige, som i större utsträckning skulle behöva ta jobb som i dag går till personer som kommer från andra sidan jorden.

I samband med detta konstaterar vi att vi har en stor arbetsmarknad att tillgå i EU, där det råder fri rörlighet för arbetskraft. Men det finns som sagt också arbetskraft i Sverige.

För att sätta siffrorna lite i proportion kan man titta på den utredning som jag precis tog emot, med förslag till ett nytt regelverk för arbetskraftsinvandring. Där konstateras att 22 800 tillstånd beviljades 2022. Om bärplockare exkluderas återstår 16 500, och av dem var det totalt bara 2 500 som låg under det lönekrav som vi precis infört. Jag tror alltså att man bör ha lite proportioner i debatten.

Fru talman! Tack så mycket, Camilla Rinaldo Miller, för frågan! Denna regering har fått ett tydligt mandat att få ordning på invandringen. Det gäller också arbetskraftsinvandringen. Vi vill se ett tydligt skifte från en stor andel lågkvalificerade till en betydligt större andel högkvalificerade. Därför är det viktigt att vi nu också främjar arbetskraftsinvandringen för högkvalificerade och skapar en helt ny organisation för det.

Vi införde mycket riktigt ett höjt försörjningskrav när det gäller att komma hit från andra sidan av jorden för att jobba, från dåvarande 13 000 kronor i månaden till drygt 27 000 kronor. Det är ändå ett begränsat antal personer som träffas. Vi tycker att vi har lagt oss på en rimlig nivå.

Jag har precis tagit emot en utredning där det föreslås ett mer raffinerat regelverk. Detta har gått ut på remiss. Där finns också förslag på hur man ska kunna göra undantag så att det inte slår på ett orimligt sätt. Jag kan inte föregripa detta. Men det finns ett utredningsunderlag som vi kommer att ha möjlighet att gå vidare med. Jag ser fram emot att fortsätta diskutera detaljerna i förslagen.