Fru talman! Alexandra Völker har frågat min företrädare Tobias Billström om regeringen avser att ta några initiativ för att FN ska erkänna könsapartheid som ett brott mot mänskligheten samt om han avser att ta några initiativ för att det internationella samfundet ska klassa det som sker i Afghanistan som könsapartheid. Som utrikesminister kommer jag att besvara interpellationen.

Jag vill börja med att understryka att regeringen ser mycket allvarligt på situationen i Afghanistan. Sverige har konsekvent fördömt talibanernas ageranden. Situationen för kvinnor och flickor i Afghanistan är särskilt allvarlig. Precis som Alexandra Völker påpekar har kvinnor och flickor genom lagstiftning fråntagits en mängd mänskliga rättigheter.

Som Alexandra Völker lyfter fram är könsapartheid för närvarande inte erkänt som ett brott mot mänskligheten. Det finns inte heller en internationellt antagen definition av begreppet. Därför är det inte möjligt att klassa det som sker i Afghanistan som könsapartheid.

Till skillnad från det internationella brottet folkmord finns det inte heller någon mellanstatlig konvention om brott mot mänskligheten. Sverige arbetar aktivt för att en sådan konvention ska antas, och det pågår diskussioner i FN om att inleda förhandlingar om just detta. En konvention om brott mot mänskligheten skulle bland annat bidra till att harmonisera staters nationella lagstiftning och förbättra möjligheterna till mellanstatligt samarbete för att förhindra och bestraffa dessa fruktansvärda brott.

Däremot finns det redan i dag i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, ICC, en möjlighet att lagföra individer som begått brott mot mänskligheten genom förföljelse på grund av kön. ICC-åklagaren har i sammanhanget tagit fram en ny policy för att förbättra ansvarsutkrävande vad gäller könsrelaterade brott i Romstadgan. Det är ett arbete som Sverige har stött.

Fru talman! Tack, ledamoten, för gratulationerna!

Begreppet könsapartheid användes under talibanernas tid vid makten på 90-talet för att beskriva situationen för kvinnor och flickor i Afghanistan. Sedan talibanernas återtagande av makten 2021 har bland annat FN:s arbetsgrupp för diskriminering av kvinnor och flickor och specialrapportören för MR-situationen i Afghanistan uppmanat det internationella samfundet att överväga om könsapartheid bör erkännas och kodifieras som ett internationellt brott.

Definitionen av apartheid i Romstadgan omfattar inte förtryck baserat på kön. Könsapartheid har därmed inte kodifierats som ett brott i den internationella straffrätten och saknar en formellt och internationellt antagen juridisk definition. Däremot finns det redan i dag i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen, ICC, en möjlighet att lagföra individer som begått brott mot mänskligheten genom förföljelse på grund av kön.

Sverige har genom åren gett starkt stöd till åklagarkontorets arbete med att utveckla verktygen på detta område. Förespråkare för inkludering av könsapartheid som ett specifikt brott mot mänskligheten menar att det skulle bli lättare att ta sig an systematiskt förtryck, såsom det som talibanerna bedriver mot kvinnor och flickor i Afghanistan. Samtidigt menar kritiker att begreppet apartheid bör förbli begränsat till att handla om rasbaserat förtryck och att de gärningar som begås av talibanerna i Afghanistan i stället bör lagföras som förföljelse på grund av kön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Debatten är viktig, och den är långt ifrån avslutad. Sverige följer denna utveckling mycket noggrant.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Brott mot mänskligheten genom förföljelse på grund av kön är ett av de minst uppmärksammade brotten i den internationella straffrätten. Romstadgan är den första internationella straffrättsliga stadga som erkänner förföljelse på grund av kön, och detta är resultatet av en framgångsrik ansträngning att inkludera olika former av sexuella och könsbaserade brott mot stadgan.

Internationellt har initiativ tagits i syfte att förbättra lagföringen när det gäller könsbaserad brottslighet, och Sverige har konsekvent stött dessa initiativ. Under 2022 och 2023 tog ICC:s åklagarkontor fram nya riktlinjer om förföljelse på grund av kön och andra könsbaserade brott, och detta är ett arbete som Sverige också har stött. Riktlinjerna understryker att i stort sett alla brott i Romstadgan kan innefatta olika former av sexuella eller könsbaserade övergrepp.

Sverige är en stark anhängare av ICC, och den pågående utredningen är en viktig möjlighet för att uppnå ansvarsutkrävande för talibanernas övergrepp i Afghanistan. De som gör anspråk på att företräda staten Afghanistan åtar sig därmed ansvaret att uppfylla de skyldigheter som följer av de internationella avtal som Afghanistan faktiskt har ratificerat, inte minst FN:s kvinnokonvention.

Regeringen har konsekvent fördömt talibanernas handlingar mot kvinnors och flickors utnyttjande av mänskliga rättigheter. Det är för regeringen av hög prioritet att bidra till ansvarsutkrävande av förövarna. Diskussionen om könsapartheid bidrar, tycker jag, till att uppmärksamma det övergripande behovet av att i större utsträckning lagföra könsbaserade brott.

För regeringen och för mig är de internationella domstolarna av högsta vikt. De är otroligt viktiga för att upprätthålla den regelbaserade världsordningen. När det gäller den resolution som Alexandra Völker frågar om är det snarare så att den inte följer ICJ:s utlåtande utan går utöver det. Detta var anledningen till att vi, tillsammans med bland annat den socialdemokratiskt ledda regeringen i Danmark och även Tyskland, Nederländerna, Österrike och Storbritannien, valde att lägga ned vår röst. Men domstolens dom är viktig.

Fru talman! Jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik. Alla ska ha lika rätt att åtnjuta de mänskliga rättigheterna, oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion.

Det pågår sedan länge en diskussion inom FN om att inleda förhandlingar om en mellanstatlig konvention om brott mot mänskligheten, något som i dag saknas. Sverige arbetar aktivt för att en konvention ska börja förhandlas och så småningom också antas. Att inkludera könsapartheid som ett specifikt brott i konventionen har väckt intresse hos vissa stater. Vilka brott som kommer att inkluderas i en framtida konvention kommer att bli föremål för förhandlingar. Vi arbetar alltså just nu för att konventionsförhandlingar över huvud taget ska inledas.

Den här debatten är viktig. För att fortsätta utvecklingen av det folkrättsliga regelverket krävs emellertid en bred samsyn mellan länder, och något majoritetsstöd bland FN:s medlemsstater för erkännande av könsapartheid som ett internationellt brott finns inte i nuläget. Skulle det framöver finnas förutsättningar inom den internationella straffrätten avser Sverige att vara en viktig del i diskussionen om detta.

Förutsättningarna för att bedriva en utrikespolitik som i varje läge framhåller vikten av att skydda kvinnors rättigheter minskar inte det minsta av att man plockar bort ett par ord. Snarare tror jag att begreppet "feministisk utrikespolitik" riskerar att skymma alla de viktiga värden som präglar vår utrikespolitik.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.