Fru talman! Linnéa Wickman har frågat mig om regeringen anser att Romstadgan ska kompletteras så att ekocid klassas som ett internationellt brott samt vilka konkreta steg jag och regeringen i så fall tagit eller planerar att ta för att driva frågan internationellt.

Till att börja med vill jag understryka det som regeringen tydligt har framhållit sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina: Ansvarsutkrävande för de brott som begåtts i Ukraina i samband med den ryska aggressionen är av hög prioritet för regeringen. Detta inkluderar ansvarsutkrävande för miljörelaterade brott. Stora ansträngningar görs i Ukraina för att kartlägga miljöförstöringen till följd av kriget i syfte att utreda brott men också för att kunna hantera och kvantifiera skadorna för att sedan kunna begära skadestånd av Ryssland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Utgångspunkten för diskussionen om en eventuell ny brottsrubricering är att det finns en befintlig möjlighet i Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen och under den internationella humanitära rätten att döma individer som begått attacker mot miljön under väpnade konflikter för krigsförbrytelse. ICC-åklagaren har i sammanhanget tillkännagivit att han vill ta fram en ny policy för att förbättra ansvarsutkrävande vad gäller miljörelaterade brott i Romstadgan.

Att inrätta ekocid som ett brott även i fredstid i Romstadgan är en del i en viktig debatt om hur vi ska komma till rätta med storskalig förstöring av jordens ekosystem.

Arbetet med att utveckla det folkrättsliga regelverket är samtidigt ett arbete som kräver att det finns en bred samsyn bland många stater för att man ska nå framgång. Annars är risken att det bekräftas att inrättandet av ett sådant brott inte har internationellt stöd.

För att en ändring av Romstadgan ska antas krävs att minst två tredjedelar av parterna röstar för den. För att den sedan ska träda i kraft krävs att sju åttondelar ratificerar eller godkänner ändringen. Vi har sett att det har tagit åratal att få igenom de ändringar som redan gjorts i stadgan.

Romstadgan utgör ett framgångsrikt resultat av en balanserad och svårförhandlad kompromiss som till stora delar bestod av en kodifiering av redan existerande grova och allvarliga brott, som också i de allra flesta fall bygger på så kallad sedvanerätt. Stadgan bör endast öppnas upp om det finns mycket starka skäl och förutsättningar för brett stöd bland stadgeparterna. Det finns ett antal andra förslag på ändringar i Romstadgan som diskuteras bland statsparterna.

Regeringen välkomnar och deltar i olika processer på området ansvarsutkrävande för storskalig miljöförstöring. Regeringen följer utvecklingen av frågan noga, och om det skulle finnas förutsättningar för att inrätta ekocid som ett internationellt brott avser Sverige att vara en aktiv del i diskussionen om detta.

Fru talman! Jag tackar för gratulationen. Jag ser mycket fram emot många spänstiga debatter framöver i viktiga ämnen som detta.

Rysslands aggression mot Ukraina har inte bara slagit hårt mot civilbefolkning och infrastruktur utan också drabbat miljö och klimat, precis som Linnéa Wickman var inne på. Detta har också satt ljus på frågan hur ansvarsutkrävande ska uppnås för storskalig miljöförstörelse i Ukraina och på andra håll i världen.

Idén om att kunna utkräva folkrättsligt ansvar för miljöbrott är inte ny, precis som Linnéa Wickman sa. Termen ekocid har förekommit sedan 70talet. Det finns dock ingen etablerad definition av begreppet. Ekocid figurerade i ett tidigt skede som ett potentiellt brott att ta med i Romstadgan, precis som nämndes, men det fanns sedan inte med i den slutliga listan över brott som togs med i stadgan eftersom det då inte fanns stöd. Däremot är det möjligt att utkräva ansvar för storskalig miljöförstörelse som en del av artikel 8 om krigsförbrytelser vid vidsträckta, långvariga och allvarliga skador på den naturliga miljön.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Ukraina har som flera andra stater ekocid i sin nationella lagstiftning. Motverkande av ekocid är en av punkterna i president Zelenskyjs så kallade tiopunktsplan för fred. Stora ansträngningar görs också i Ukraina för att kartlägga miljöförstörelsen till följd av kriget i syfte att utreda ekocidbrott enligt nationell lagstiftning men också för att kunna hantera och kvantifiera skadorna för att sedan kunna begära skadestånd av Ryssland.

Som nämnts kan utbredd, långvarig och allvarlig skada på miljön i krig utgöra en krigsförbrytelse enligt artikel 8. Sverige var en av de grundande medlemmarna i det skaderegister under Europarådet som etablerats för att dokumentera den omfattande skada som orsakats av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, inklusive miljöfrågan.

I februari 2024 tillkännagav ICC:s åklagare Karim Khan att han inlett en process som kommer att utmynna i ett omfattande policydokument om miljöbrott vilket syftar till att säkerställa att ICC har ett systematiskt tillvägagångssätt för att hantera miljörelaterade brott inom domstolens jurisdiktion för att förbättra ansvarsutkrävande vad gäller just dessa brott.

Ansvarsutkrävande för de brott som har begåtts i Ukraina i samband med den ryska aggressionen är mycket högt prioriterat av regeringen. Det gäller också ansvarsutkrävande för miljörelaterade brott.

Fru talman! Jag tror att man ska vara väl medveten om att miljöbrott i bred bemärkelse kräver specifik kunskap och expertis som ICC i nuläget kanske inte besitter i tillräcklig omfattning. Vissa argumenterar för att det är bättre att stärka nationella och regionala rättssystem och initiativ för att hantera miljöbrott snarare än att lägga till en ny kategori av brott till ICC:s redan mycket omfattande jurisdiktion.

Det pågår också flera olika processer när det gäller ansvarsutkrävande för storskalig miljöförstöring internationellt. Ett exempel är att det i det nyligen reviderade EU-direktivet om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser, miljöbrottsdirektivet, har tagits in en bestämmelse som innebär att medlemsstater ska se till att uppsåtliga miljöbrott som har lett till förstörelse av eller omfattande och väsentliga skador på miljön ska anses som ett särskilt grovt brott. Det högsta straff som ska kunna dömas ut för sådana brott ska vara minst åtta års fängelse. Brottet omfattar gärningar som är jämförbara med ekocid.

Även inom Europarådet står miljöbrottslighet högt på dagordningen. Det pågår ett arbete för att ta fram en ny konvention om skydd för miljön genom straffrättsliga bestämmelser. Det utkast till konvention som nu är aktuellt speglar i hög grad det nyligen antagna miljöbrottsdirektivet. Även i konventionen finns därför en bestämmelse om att uppsåtliga miljöbrott som lett till förstörelse av eller omfattande och väsentliga skador på miljön ska anses som ett särskilt grovt brott.

Under de svåra förhandlingarna om Romstadgan fanns det konsensus kring huvudkategorierna av de fyra brott som skulle inkluderas, samtliga med sedvanlig rättslig förankring, som jag var inne på tidigare. Det var en förutsättning för att Romstadgan till slut kunde antas.

Det tog sedan ytterligare tolv år från att stadgan skrevs under till att konsensus gällande definitionen för aggressionsbrottet faktiskt nåddes. En slutsats av detta är att Romstadgan nog inte bör öppnas upp, annat än om det finns mycket starka skäl och förutsättningar för ett brett stöd bland stadgeparterna. Det bedömer regeringen att det inte finns för ekocid i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

En svårighet är, som jag har sagt tidigare, att det saknas en internationellt erkänd definition av ekocid. Det är svårt att utforma ett ekocidbrott på ett träffsäkert och tillräckligt tydligt sätt. En oberoende panel av experter tog dock 2021 fram ett förslag som har gett en grund att arbeta vidare på.

Nej, regeringen intar inte en passiv roll i utrikespolitiken. Vi arbetar mycket hårt och målmedvetet för att gagna svenska intressen i världen. Det innebär också en skyldighet att prioritera där vi har störst möjlighet att påverka det som är bra för Sverige. Om det bedöms som utsiktslöst är det kanske inte den bästa prioriteringen att fortsätta arbeta vidare med.

Därmed inte sagt att frågan om att säkerställa en rättslig process mot dem som har begått allvarliga miljöbrott inte är oerhört angelägen.

Fru talman! Mycket riktigt lade Vanuatu, Fiji och Samoa den 9 september i år fram ett formellt förslag till ICC om att inkludera ekocid i Romstadgan. Regeringens bedömning är dock alltjämt att det för närvarande inte finns tillräckligt stöd för detta bland parterna i Romstadgan. Därutöver pågår sedan 2019 en omfattande reformprocess av domstolen och Romstadgesystemet, och ICC har redan begränsade resurser och många komplexa utredningar och fall, som också är viktiga, att hantera.

Under 2025 planeras en översyn av aggressionsbrottet, i enlighet med vad som beslutades under översynskonferensen i Kampala 2010. Detta kommer också att ta resurser från domstolen och stadgeparterna. Sverige ingår i den vängrupp som driver att samma jurisdiktionsregler ska gälla för alla brott i Romstadgan, vilket skulle kunna leda till att domstolens jurisdiktion i framtiden skulle kunna omfatta ett fall av en aggression av en stat som inte är part i stadgan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Diskussionen om ekocid och dess rättsliga status fortsätter att vara en viktig del av den globala dialogen om miljöskydd och folkrätt. Om det i framtiden finns förutsättningar för att inrätta ekocid som ett internationellt brott i Romstadgan kommer Sverige att vara en aktiv del i diskussionen om detta.

Jag vill tacka för en viktig debatt.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.