Maria Malmer Stenergard

Fru talman! Jag vet inte hur många gånger jag här i talarstolen ska upprepa att regeringen står bakom Israels rätt att försvara sig.

Det bekymrar mig att det är någonting som inte framhålls av ledamoten Ola Möller. Det ska bli intressant att efterhöra om hans åsikt, att man bör likställa Ryssland och Israel, också är någonting som Socialdemokraterna står bakom. Det lär vi få all anledning att återkomma till.

Regeringen har varit tydlig med, både jag och andra företrädare, att den internationella rätten måste följas av alla parter. Det har jag också varit tydlig med i talarstolen flera gånger i dag.

Jag tänkte avsluta med att gå tillbaka till det som interpellationen i mångt och mycket handlar om, det vill säga den humanitära situationen i Libanon och hur civilbefolkningen drabbas av kriget. Över 2 000 personer har dödats och 9 000 skadats, inklusive många civila. Mer än en miljon människor är nu på flykt i landet.

Därför har Sverige också ökat det humanitära stödet till Libanon med totalt 83 ½ miljoner. Stödet fördelas mellan UNHCR, Röda korset, Rädda Barnen och FN:s humanitära landfond i Libanon. Totalt uppgår Sveriges humanitära stöd till Libanon för 2024 till över 158 miljoner.

För att hjälpen ska nå fram är det nu centralt att säkerställa fullt, säkert och obehindrat humanitärt tillträde. I alla sammanhang där regeringen har möjlighet kommer vi också att lyfta fram behovet av att säkerställa tillträde för humanitära aktörer både i Libanon och naturligtvis också i Gaza. Det som pågår nu drabbar civilbefolkningen på ett fruktansvärt sätt.

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Jag vill först nämna lite om det som Morgan Johansson var inne på gällande associeringsrådet mellan EU och Israel. Regeringen är av uppfattningen att EU bör försöka använda associeringsavtalet som en plattform för dialog. Då ingår det att framföra kritiska budskap och att understryka Israels skyldigheter i relation till folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten. Att i detta läge välja att pausa associeringsavtalet, som oppositionen föreslår, alltså egentligen ge upp, riskerar att minska möjligheten till dialog. I det här läget behövs det fler och inte färre breda samarbetsytor för dialog där Sverige och EU kan framföra sina åsikter till Israel. Regeringen ger inte upp. Jag räknade också upp åtta åtgärder som regeringen har vidtagit för att försöka deeskalera konflikten.

Fru talman! Jag går över till att fokusera på Ola Möller, som också har möjlighet att replikera en ytterligare gång i egenskap av interpellant.

Jag måste säga att jag är lite bekymrad efter Ola Möllers senaste inlägg. När jag fick interpellationen konstaterade jag först och främst att den är anmärkningsvärt fri från en beskrivning av Hizbollahs och Hamas ansvar. Samtidigt tycks man också förringa det som faktiskt skedde den 7 oktober och som precis som mina kollegor har sagt utgjorde upptakten till det krig som vi nu ser där Israel försöker att försvara sig.

De övergrepp som begicks den 7 oktober är så allvarliga och vedervärdiga att jag inte återigen vill gå in på en beskrivning av dem. Men vi får aldrig glömma vad de faktiskt innebar.

Om man faktiskt ser till den attacken är det fullständigt obegripligt att jämföra Israels ambassadör med Rysslands ambassadör. Ryssland har helt oprovocerat gett sig på Ukraina. Israel har däremot attackerats på det mest vedervärdiga sätt. Det får Ola Möller väldigt gärna utveckla.

(Applåder)

Fru talman! Regeringen ser, som jag sa i mitt förra anförande, med bestörtning på den militära upptrappningen i Mellanöstern de senaste veckorna. Eskaleringen har resulterat i ett stort antal civila dödade och skadade, däribland barn.

Sverige uppmanar alla parter till återhållsamhet och ger fullt stöd åt de diplomatiska ansträngningar som görs, även om det just nu är väldigt svårt.

Det finns en betydande risk att utvecklingen eskalerar ytterligare, vilket skulle få förödande konsekvenser inte bara för Libanon och regionen som helhet utan även för EU. Detta måste undvikas. Tillsammans med övriga EU uppmanar Sverige alla sidor, inklusive Iran och dess proxyer, att visa återhållsamhet.

Som jag har sagt tidigare står EU och Sverige bakom Israels rätt att försvara sig. Jag önskar att fler i den här kammaren var tydliga med det. Men som jag och regeringen hela tiden har sagt måste den rätten utövas i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Jag upplever inte heller att det finns några politiska skiljaktigheter här.

Båda Israel och Hizbollah har en skyldighet att efterleva den internationella humanitära rätten, som syftar till att lindra lidandet för civila i väpnade konflikter. Den internationella humanitära rätten gäller för alla parter i en konflikt, oavsett om en annan part inte följer den. Hur den väpnade konflikten uppstod påverkar inte heller tillämpligheten av den internationella humanitära rätten.

Jag fick en fråga om vad regeringen konkret har gjort. Regeringen har gjort mycket och gör löpande mycket, men låt mig nämna några exempel.

Regeringen har i alla sammanhang varit tydlig med kravet på att internationell rätt ska följas. Regeringen har krävt att Israel ska respektera den internationella domstolen inklusive kravet på provisoriska åtgärder. Regeringen har varit med om att inom EU:s sanktionsregim ta fram förslag på listningar av extremistiska bosättare. Regeringen har framfört tydliga budskap till den israeliska regeringen om krav på att den ska följa internationell rätt, och också gjort det direkt till utrikesministern.

Regeringen har gett stöd till den vägkarta som USA med flera har presenterat för vapenvila, en hållbar fred och på sikt också en tvåstatslösning. Vi har också skrivit under brev till stöd för FN:s generalsekreterare efter att Israel förklarat honom persona non grata.

Vi har ställt oss bakom ett EU-uttalande som fördömer attackerna på Unifil och som också kräver en förklaring av Israel. Men om uppgifterna stämmer - apropå Joar Forssells fråga - att Unifil har känt till att Hizbollah har skapat olika former av försvarsanläggningar och läger i nära anslutning till Unifils styrkor måste Unifil naturligtvis också förklara det.

Framför allt vill jag framhålla att vi har ökat det humanitära biståndet med betydande summor till Libanon - över 80 miljoner kronor - för att inte minst mildra lidandet för barnen där.

Morgan Johansson tar ofta upp den resolution som Sverige nyligen lade ned sin röst mot. Anledningen var att resolutionen baserades på ett utlåtande från den internationella domstolen. Vi står bakom den internationella domstolen; det har jag varit tydlig med i debatten och också i andra sammanhang. Problemet var att resolutionen gick längre. Det gjorde det svårt för oss, för vi vill stå bakom den internationella domstolens utlåtanden men inte göra tillägg till eller förändringar i utlåtandet. Därför valde vi tillsammans med Morgan Johanssons socialdemokratiska kollegor i Danmark att avstå i denna ganska svåra fråga. Men vi står alltså till fullo bakom den internationella domstolen.

Fru talman! Ola Möller har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta mot Israel för att landet ska följa folkrätten.

Svar på interpellationer

Sverige, liksom övriga EU, står bakom Israels rätt att försvara sig mot Hizbollahs attacker, men den rätten måste utövas i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten.

Regeringen är alltid tydlig i sitt budskap att civila måste skyddas. Det gäller Hizbollah, som placerar militära installationer i direkt anslutning till hem och platser där civila befinner sig. Det gäller också det sätt som Israel genomför sina attacker på.

Internationella domstolen har tidigare slagit fast att Israel måste göra mer för att skydda civila i Gaza, och den har också beslutat om ett antal provisoriska åtgärder. Sverige ger sitt fulla stöd till Internationella domstolen. Alla inblandade parter måste ta sitt ansvar och efterleva sina skyldigheter.

Sverige står också bakom EU:s uttalande från den 26 september, i vilket alla berörda aktörer uppmanades att vidta åtgärder för nedtrappning av situationen och att omedelbart genomföra en vapenvila utmed den så kallade blå linjen samt att arbeta för att till fullo genomföra FN:s säkerhetsrådsresolution 1701 för att säkerställa att civilbefolkningen på båda sidor kan återvända säkert.

Fru talman! Tack, Magnus Oscarsson, för frågan!

Raoul Wallenbergs öde har varit UD:s enskilt största och mest långvariga ärende. Hans öde är, precis som frågeställaren säger, höljt i dunkel, men hans livsgärning gör honom odödlig.

Det har gjorts ett omfattande arbete i ryska men också svenska och andra arkiv under 90-talet och 00-talet som resulterat i en utredning som kallas ett diplomatiskt misslyckande. Det säger väl en del.

UD bedriver mycket riktigt inga egna efterforskningar nu men kommer att fortsätta stötta Raoul Wallenbergs familj i deras sökande efter ökad kunskap. Regeringen fortsätter att uppmärksamma Wallenbergs gärning och minne genom årliga ceremonier. Jag tycker att det är fint att man gör det också här i riksdagen.

Fru talman! Det var en och annan fråga på en minut. Regeringen för en mycket aktiv politik för att säkerställa att vi ska få en vapenvila och på sikt en tvåstatslösning.

Det är ett fruktansvärt humanitärt lidande. Det är också därför som regeringen skjuter till medel, som jag tidigare har berättat om, både för att lindra lidandet i Gaza, där vi naturligtvis också ser en mycket stor oro för att man inte har tillräckligt humanitärt tillträde, och för att lindra lidandet hos den libanesiska befolkningen.

När det gäller handelsavtal är vi av uppfattningen att det är lättare för oss att påverka om vi också fortsätter att ha relationer med länder. Vi har handel med Israel, och vi kommer att fortsätta föra en dialog med Israel.

Samtidigt som vi står upp för Israels rätt att försvara sig efter de fruktansvärda terrordåden den 7 oktober måste Israel följa de provisoriska åtgärder som domstolen har meddelat.

Fru talman! Tack, Mauricio Rojas, för denna viktiga fråga! Utvecklingen i Venezuela efter valet i juli är oerhört oroande. Självklart ska det venezuelanska folkets vilja respekteras, och de som står upp för demokrati och frihet förtjänar vårt fulla stöd.

Att oppositionens presidentkandidat Edmundo González tvingats lämna Venezuela efter att regimen utfärdat en arresteringsorder mot honom är ännu ett tecken på Nicolás Maduros flagranta åsidosättande av demokratiska principer.

Sverige verkar inom EU:s arbetsgrupper för en förnyelse av sanktionerna samt fler och bredare individlistningar. Regeringen har också tidigare beslutat om ytterligare 10 miljoner i stöd via Sida till aktörer som arbetar med yttrande- och pressfrihetsfrågor samt oberoende medier kopplade till Venezuela. Vi kommer att fortsätta ligga på i denna fråga.

(Applåder)

Fru talman! Tack, Stefan Olsson, för denna viktiga fråga! Jag vill vara väldigt tydlig: Sverige ska inte vara en plattform för främmande makts säkerhetshotande verksamhet, oavsett om det handlar om cyberangrepp, underrättelseinhämtning eller rena vålds- eller terrordåd. Man ska inte heller kunna använda sig av ombud för att göra detta. Det framförde jag direkt till Irans utrikesminister för någon vecka sedan.

Som jag sa i mitt svar på en tidigare frågeställares fråga har Säkerhetspolisen och Polismyndigheten ett stort ansvar för att säkerställa att vi har trygghet i vårt land, även när det gäller denna typ av operationer.

Jag vill lyfta tre exempel från den senaste veckan på saker som regeringen har varit med och arbetat för. Vi antog på rådsmötet i veckan nya sanktioner mot Iran. Statsministern har också tydligt meddelat att regeringen tillsammans med en enig riksdag vill att man ska terrorlista Islamiska revolutionsgardet. Slutligen har vi också, tillsammans med andra länder, lämnat in en stämningsansökan mot Iran med anledning av en flygolycka.

Fru talman! Det är en stor fråga att besvara på 30 sekunder, men vi ser från regeringens sida med mycket stor oro på det stora humanitära lidandet i Gaza men också i Libanon.

Det är därför vi sedan de fruktansvärda terrorattackerna den 7 oktober, som har resulterat i de här attackerna på Gaza och Hizbollah, har ökat biståndet väsentligt till både Libanon och Gaza.

Vi fortsätter trycka på i det internationella samfundet, inte minst genom EU, för att få till stånd en vapenvila och på sikt en tvåstatslösning.

Fru talman! Jag vill vara tydlig med att Sverige har en restriktiv syn på export av krigsmateriel till Israel. I praktiken har inga tillstånd lämnats sedan 50-talet, med undantag för följdleveranser av sådan materiel som inte ansågs vara krigsmateriel vid den ursprungliga affären.

Det är Inspektionen för strategiska produkter, ISP, som är behörig tillsyns- och tillståndsmyndighet för krigsmateriel och export. När det gäller enskilda vapen och länder får man naturligtvis vända sig till den.

Det är mitt svar till Samuel.

Fru talman! Jag tackar Yasmine Eriksson för frågan, som är otroligt viktig. Det är precis som Yasmine Eriksson säger, nämligen att det är en av regeringens viktigaste prioriteringar att skydda judiskt liv och judiska intressen. Vi ser med enormt stor oro på hur judar i Sverige blir mer rädda. Det är helt oacceptabelt.

Det här är i mångt och mycket en fråga för justitieministern, polisen och Säkerhetspolisen. Men jag kan försäkra frågeställaren om att dessa myndigheter i nära samverkan har vidtagit åtgärder för att förhindra, avvärja och reducera den typen av hot. Det här är något som regeringen följer och kommer att fortsätta att följa nära för att vi ska säkerställa att judar i Sverige är trygga.

Herr ålderspresident! Peter Hultqvist sa att den som inte vill alltid kan finna ett skäl. Av någon outgrundlig anledning kommer jag att tänka på Natoprocessen.

Regeringen fäster alltså största vikt vid de internationella domstolarna, som är viktiga för att upprätthålla folkrätten och en regelbaserad världsordning. Internationella domstolen är FN:s främsta rättsliga organ, och vi värnar dess oberoende. Folkrätten förblir en hörnsten i den svenska utrikespolitiken. Begäran om ett rådgivande yttrande gjordes i slutet av december 2022 genom en resolution i FN:s generalförsamling.

Regeringen har tagit del av domstolens rådgivande yttrande från den 19 juli. Det är en utförlig redogörelse för folkrättsliga förhållanden rörande det ockuperade palestinska territoriet. Internationella domstolen konstaterar i yttrandet att Israel bryter mot flera centrala folkrättsliga regler och principer.

Rådgivande yttranden är inte rättsligt bindande, men domstolens yttrande har stor folkrättslig tyngd. Jag har flera gånger under min ganska korta tid som utrikesminister uttalat att domstolens avgörande är viktigt, även om det inte har noterats av debattörerna i kammaren. Jag har också uttalat detta till Israels utrikesminister.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag noterar att domstolens yttrande i avgörande delar också sammanfaller med EU:s politik, som Sverige är en viktig del av. En sådan del är synen att bosättningarna strider mot folkrätten. Jag har sagt det tidigare, men låt mig understryka det och säga det igen ifall det har råkat gå någon förbi: Bosättningarna undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå. Bosättningsexpansionen samt demoleringar och vräkningar måste upphöra. Detta är budskap som vi för fram med stor tydlighet, inklusive direkt till Israel, precis som jag nämnde.

EU är också tydligt i att inte erkänna några förändringar av 1967 års gränser som inte parterna själva har kommit överens om. Den här politiken ligger fast.

Att Sverige avstod i omröstningen i generalförsamlingen innebär inte på något sätt ett minskat stöd för Internationella domstolen, folkrätten och en regelbaserad världsordning.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

Herr ålderspresident! Azra Muranovic har bett mig att redogöra för den information eller de överväganden som ligger till grund för att Sverige avviker från Internationella domstolens rådgivande yttrande om att Israels ockupation är olaglig samt för vad som ligger bakom att Sverige inte längre ställer sig bakom internationella rättsliga bedömningar.

Sverige stöder Internationella domstolen, FN:s främsta rättsliga organ, och respekterar som medlem dess oberoende och dess roll enligt FN-stadgan. Vi betraktar domstolens rådgivande yttranden som i grunden auktoritativa tolkningar av folkrätten.

Sverige avstod i omröstningen i FN:s generalförsamling tillsammans med en grupp likasinnade länder vid antagandet av resolutionen. Det svenska ställningstagandet följde av en sammanvägning av ett antal aspekter, som alla är viktiga.

Den israelisk-palestinska konflikten kräver en politisk lösning. Resolutionen går delvis längre än domstolens yttrande och innehåller bland annat krav på israeliskt tillbakadragande från ockuperat område inom tolv månader. Den tidsgränsen menar vi skapar problem för en förhandlad tvåstatslösning. Vi skulle ha föredragit att mer tid hade getts att diskutera hur en uppföljning av domstolens yttrande bäst kan bidra till målsättningen om just en förhandlad tvåstatslösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige, och EU, fortsätter att betona att folkrätten, inklusive den humanitära rätten, måste efterlevas.

Herr ålderspresident! Som jag sagt gjordes allt för att Ahmadreza Djalali skulle kunna lämna Iran i juni tillsammans med Johan Floderus och Saeed Azizi. Iran vägrade dock att ens diskutera hans fall.

Irans uppfattning är man inte erkänner honom som svensk medborgare eftersom han endast var iransk medborgare när han greps. Man menar att fallet därmed enbart utgör en angelägenhet för Iran. Sverige förvägras därmed kontakt med och konsulära besök hos Ahmadreza Djalali. Vi delar inte denna syn. Ahmadreza Djalali är svensk medborgare.

Hantering av svåra konsulära fall med frihetsberövade svenskar kräver kontinuerliga strategiska överväganden för att bedöma vad som skulle kunna gagna det enskilda ärendet bäst vid varje givet tillfälle. När vi jobbar med sådana särskilt komplicerade ärenden som Ahmadreza Djalalis använder vi bredden av de verktyg som står till buds enligt Wienkonventionen om konsulära förbindelser. Av hänsyn till Djalalis egen säkerhet och för att inte riskera att förvärra hans situation kan jag inte heller ge fler detaljer om hur vi jobbar än vad jag redan gett i dag. Frågan är ju betydligt mer komplicerad än den om kaffe.

När det gäller IRGC bedriver Sverige ett diplomatiskt arbete för att driva den riksdagsförankrade linjen, det vill säga verka för att EU-enighet ska uppnås för att lista IRGC. Vi har bland annat tagit upp vårt stöd för en listning vid FAC den 22 april liksom i Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik och i Ständiga representanternas kommitté. Vi har även konsulterat andra medlemsstater i frågan för att kontinuerligt följa upp de politiska och juridiska förutsättningarna för att ta frågan vidare. Det pågår nu en process inom EU med att se över förutsättningarna för en listning av IRGC under EU:s sanktionsregim mot terrorism, och det är bra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

(Applåder)

Herr ålderspresident! Jag vill naturligtvis börja med att rikta mitt och regeringens varma deltagande till Vida Djalali, som är här i dag. Det är svårt att någonsin försöka förstå den situationen som ni befinner er i, men jag vill verkligen försäkra er att regeringens arbete fortsätter med oförminskad styrka.

Vi har inte på något sätt gett upp om Ahmadreza Djalali. Vi lyfter kontinuerligt upp hans situation med iranska företrädare på olika nivåer, och jag gjorde det själv så sent som i lördags med Irans utrikesminister i anslutning till öppnandet av FN:s generalförsamling. Vid mötet underströk jag att regeringen ser med stort allvar på Ahmadreza Djalalis situation, och jag framförde krav på hans frigivning av humanitära skäl så att han kan återförenas med sin familj här i Sverige.

Dialog med familjen är självklart viktigt. Utrikesdepartementet står i regelbunden kontakt med familjen i Sverige, och Sveriges ambassad i Teheran står i kontinuerlig kontakt med anhöriga bosatta i Iran.

Ahmadreza Djalalis situation är inte bara angelägen för Sverige. Såväl EU som FN genom specialrapportören för MR-situationen i Iran är sedan länge engagerade i fallet, och detta ser jag och regeringen positivt på. Jag kan försäkra att vi fortlöpande kommer att fortsätta att identifiera vilka åtgärder och steg som bäst gagnar målsättningen att Ahmadreza Djalali ska friges av humanitära skäl.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr ålderspresident! har frågat mig om jag kan beskriva hur processen gick till när man dagar efter Europaparlamentsvalet och precis före riksdagens sommaruppehåll valde att genomföra fångutväxlingen, varför Ahmadreza Djalali lämnades kvar och vad jag planerar att konkret göra för att få hem honom.

Som statsministern uttalat gjorde Sverige allt för att Ahmadreza Djalali skulle friges i samband med den utväxling med Iran som skedde i juni. Iran vägrade dock att diskutera Ahmadreza Djalalis fall; de hävdade att de inte erkänner honom som svensk medborgare eftersom han endast var iransk medborgare när han greps. Man menade att fallet därmed enbart utgör en angelägenhet för Iran. Vi delar inte denna syn. Ahmadreza Djalali är svensk medborgare.

Det är uppenbart att de omständigheter under vilka Ahmadreza Djalali hålls fängslad utgör ett allvarligt hot mot hans hälsa. Hans hälsoläge gör att det är nödvändigt att han friges av humanitära skäl så att han kan återförenas med sin familj i Sverige. Detta har framförts till olika företrädare för Iran på hög nivå, både i Stockholm och i Teheran. EU har ställt samma krav.

Jag satte mig in i Utrikesdepartementets arbete med Ahmadreza Djalalis fall redan under min första vecka som utrikesminister, och arbetet för hans ärende fortgår med oförminskad styrka.