Maria Malmer Stenergard

Herr talman! Trots att EUnärmandet har avstannat på grund av Georgisk dröms handlingar vill vi verka för att EU ska upprätthålla sitt principiella stöd till Georgiens suveränitet och territoriella integritet.

Sverige är redo att arbeta för Georgiens EUnärmande tillsammans med alla krafter som genuint ställer sig bakom europeiska värderingar och principer, men från den georgiska regeringens sida måste man återupprätta förtroendet för sina demokratiska institutioner. Man måste häva restriktiv lagstiftning som inte är förenlig med EU:s normer och värderingar och bekämpa desinformation om EU. För att återuppta sitt uttalade mål om att närma sig EU måste Georgien också ta trovärdiga steg för att byta kurs och återuppta reformprocessen.

Georgiska myndigheter måste ta steg i denna riktning, inklusive genom att implementera OSSE:s rekommendationer och överväga möjligheten att anordna nya val baserade på dessa rekommendationer, vilket vi alltså har uttalat tydligt i den nordisk-baltiska kretsen.

Jag vill återigen tacka för debatten. Den är otroligt viktig. Det är viktigt att vi har en stor samsyn mellan riksdagens partier. Inte minst när det handlar om att stå starka mot tydliga påtryckningar från Ryssland är det av ännu större värde att vi just står enade, så detta tackar jag jättemycket för.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Den 28 november 2024 meddelade Georgisk dröm att Georgien inte skulle inleda EUanslutningsförhandlingar före 2028 och att man skulle avstå från allt finansiellt stöd från EU under samma period. Detta om något vittnar ju om att Georgisk dröm inte har någon genuin vilja att genomföra de åtgärder som EU har krävt.

Vi instämmer i EU:s kraftfulla fördömande av våldet. Tillsammans med flera andra stater har vi aktiverat Wienmekanismen inom OSSE. Mekanismen innebär att Georgien nu behöver svara på hur mötes- och yttrandefriheten ska säkerställas och hur ansvarsutkrävande kan ske när det gäller våldet mot demonstranter.

Sverige välkomnar också att EUkommissionen har lagt fram ett förslag om att suspendera viseringsfriheten för diplomat- och tjänstepass, och vi ser fram emot den fortsatta behandlingen av detta i rådet. Detta skickar ju en tydlig signal om följderna av Georgisk dröms politik för relationerna till EU utan att det direkt drabbar den övervägande EUpositiva georgiska befolkningen.

Sverige vill också som sagt se sanktioner mot dem som är ansvariga för våldet mot demonstranter, vilket jag också tog upp i rådet. Det är många som står bakom detta, men tyvärr har vi inte den enhällighet som krävs i det här fallet.

Sedan i våras har Sverige också varit pådrivande för att pausa utbetalningarna från den europeiska fredsfaciliteten och EU:s övriga stöd till georgiska statsaktörer. I november meddelade kommissionen att EU hade pausat utbetalningar om 121 miljoner euro som skulle ha kommit georgiska statliga aktörer till del.

Utvidgningskommissionären Marta Kos meddelade på rådet för utrikesfrågor den 16 december att kommissionen nu undersöker hur man kan omdirigera ytterligare medel till civilsamhället och oberoende medier. Detta är viktigt, och det ligger helt i linje med Sveriges inriktning att man ska styra om stödet till det georgiska civilsamhället. Det är också en modell som jag noterar att den georgiska oppositionen har lyft fram som en förebild.

Frågan om EUmissionen tror jag att vi kommer att behöva diskutera framåt. Jag har inga klara besked att ge i dag, men jag ser fram emot att fortsätta diskutera detta.

Det här är ett genuint prioriterat område för Sverige och för det svenska stödet på olika sätt, även för biståndet. Regeringen har inga planer på att prioritera ned detta.

Att träffa presidenten är naturligtvis något som jag gärna gör. Det finns inget inplanerat möte. När det gäller eventuella besök i Georgien ska man fundera ganska noga på hur man genomför ett sådant. Man vill ju inte riskera att legitimera Georgisk dröm.

Herr talman! Först vill jag tacka Johan Büser för att han har ställt den här interpellationen, som är otroligt viktig. Jag är glad att det finns en stor samsyn i riksdagen. Jag tackar också för viktiga reflektioner från uppdraget som valobservatör, även om de är väldigt nedslående.

Sverige har under lång tid stöttat Georgiens demokratiska utveckling. Precis som Johan Büser sa var Georgien länge ett föredöme i regionen med sina reformframsteg. Det är därför särskilt sorgligt att utvecklingen i Georgien under det senaste året har visat så allvarliga demokratiska bakslag. Under 2024 drev maktpartiet Georgisk dröm igenom flera lagar som begränsar det georgiska civilsamhället och inskränker åtnjutandet av mänskliga rättigheter, precis som interpellanten varit inne på. Lagen om transparens för utländskt inflytande antogs våren 2024, trots presidentens uttryckliga veto. Under hösten antogs lagpaketet om familjevärderingar, som inskränker den georgiska befolkningens och i synnerhet hbtqi-personers åtnjutande av mänskliga fri- och rättigheter.

Sverige och EU har tydligt markerat mot dessa lagar, och vi kommer att fortsätta göra det. Vi kommer hela tiden att försöka hitta den bästa vägen för att påverka men också för att stötta de demokratiska krafter som finns i Georgien. Vi är väl medvetna om den tydliga ryska påverkan som finns och att man måste ta hänsyn till den. Att säkerställa att pengarna går till rätt aktör är alltid en utmaning, oavsett i vilket land man verkar, men det kan finnas olika typer av utmaningar. Det är någonting som vi hela tiden jobbar med på egen hand men också tillsammans med andra. Här gäller det att följa utvecklingen väldigt nära.

Tidigare bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell besökte Tbilisi den 7 maj och var då tydlig med att lagen om transparens för utländskt inflytande inte är i linje med vare sig Georgiens EUambitioner eller unionens normer och värderingar. Han inskärpte också att ett antagande av lagen skulle innebära att Georgien rörde sig bort från sitt uttalade och då gällande mål att närma sig EU. Jag markerade själv tydligt mot det georgiska lagpaketet om familjevärderingar så fort det antogs och påpekade då att det går emot Georgiens internationella åtaganden.

Sverige har också uttryckt stark oro för de oegentligheter inför och under valet i Georgien som bland annat valobservatörer rapporterat om. De uppgifter som pekar på att parlamentsvalet präglades av en mycket ojämn spelplan till Georgisk dröms fördel är naturligtvis oerhört allvarliga. Det skedde omfattande påtryckningar på väljare inför och under valet samt övervakning av väljare på valdagen. Det är alltså svårt att beskriva valresultatet som en spegel av den georgiska folkviljan.

Tillsammans med mina nordiska och baltiska utrikesministerkollegor har jag därför understrukit vikten av att Georgien återupprättar förtroendet för landets demokratiska institutioner. Vi har gått i bräschen i den konstellationen för att sätta Georgien på dagordningen på EU:s utrikesministermöten och införa sanktioner för de ansvariga för våldet mot demonstranter, och det är någonting som vi kommer att fortsätta arbeta för. Det är en väg framåt som jag ser. Men vi ska också fortsätta stödet till Georgiens proeuropeiska krafter.

Enligt opinionsundersökningar är majoriteten av den georgiska befolkningen positiv till EUnärmandet. Därför är det viktigt att Sverige och EU fortsätter att stödja de europeiskt sinnade krafter som fortfarande finns i Georgien, inte minst i civilsamhället, även om inte maktpartiet ger uttryck för detta. Det gör vi genom att utöka vårt stöd till civilsamhällesorganisationer som aktivt arbetar med att bevara europeiska värderingar och principer och driva på i EU för att andra medlemsländer ska göra detsamma.

Allt det som jag precis har uttryckt hoppas jag också svarar på den fråga som Kadir Kasirga ställde om hur vi säkerställer att de proeuropeiska konstruktiva krafterna inte känner sig övergivna.

Fru talman! har frågat mig hur jag ser på utvecklingen i Georgien, särskilt mot bakgrund av valobservatörernas slutsatser om valet, vilka åtgärder Sverige inom ramen för EU har vidtagit efter valet för att säkerställa att Georgien fortsätter på sin demokratiska reformväg samt hur jag avser att arbeta för att stötta civilsamhället och demokratiska krafter i Georgien i ljuset av de rapporterade oegentligheterna.

Utvecklingen i Georgien är mycket oroande. Under 2024 har flera lagar antagits som begränsar civilsamhället och inskränker åtnjutandet av mänskliga fri- och rättigheter. I samband med parlamentsvalet den 26 oktober 2024 rapporterade valobservatörer, bland annat från Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, om flera oegentligheter. Den 28 november 2024 meddelade Georgisk dröm att partiet inte avser att inleda EUanslutningsförhandlingar före 2028 och att det ämnar avstå från allt finansiellt stöd från EU under samma period. Beskedet har utlöst storskaliga protester på många platser i Georgien. I flera fall har övervåld använts mot både demonstranter och journalister.

Sverige har varit pådrivande för att EU tydligt ska markera mot utvecklingen, bland annat genom att efterfråga att rådet för utrikes frågor behandlar Georgien. Georgien diskuterades senast den 16 december på utrikesministermötet i Bryssel. Där lyfte jag upp att Sverige vill se sanktioner mot dem som är ansvariga för våldet mot demonstranter och underströk vikten av att frysta EUmedel till Georgien omfördelas till civilsamhället. Jag efterfrågade även ytterligare analys från EUkommissionen av möjligheterna att suspendera viseringsfriheten för diplomat- och tjänstepass eftersom detta skulle utgöra en viktig signal om att man inte kan dra nytta av fördelarna som följer av en nära relation till EU utan att leva upp till sina åtaganden. Jag välkomnar att kommissionen nu har lagt fram ett sådant förslag.

Sverige har verkat för att EU ska pausa sitt stöd till georgiska myndigheter, vilket nu också skett, inklusive stödet genom den europeiska fredsfaciliteten. Sverige har vid flera tillfällen uppmanat EU och dess medlemsstater att öka stödet till de europeiskt sinnade krafterna i Georgien, inte minst civilsamhället. En omläggning av EU:s stöd med denna inriktning pågår. Regeringen beslutade i oktober 2024 att ge Sida i uppdrag att pausa de kvarvarande direkta samarbetena med georgiska myndigheter. I stället har Sverige under 2024 ökat stödet till det georgiska civilsamhället med 25 miljoner kronor.

Eftersom utvecklingen i Georgien har fortsatt gå åt fel håll de senaste veckorna har de nordisk-baltiska utrikesministrarna också gjort ett gemensamt uttalande som ytterligare betonar de georgiska myndigheternas ansvar att finna en väg för att återupprätta förtroendet för landets demokratiska institutioner. Vi uppmanade till exempel georgiska myndigheter att implementera OSSE:s rekommendationer och att överväga möjligheten att anordna nya val baserade på dessa rekommendationer.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis bara tacka för en viktig debatt i en väldigt viktig fråga. Regeringen tar detta på mycket stort allvar, och jag hoppas naturligtvis att den oro och de protester som uttryckts från många olika håll runt om i världen också ska ge resultat. Kvinnors och flickors rättigheter är helt centrala delar av de mänskliga rättigheterna. Att värna om dem är ett svenskt kärnvärde, ett svenskt intresse och en omistlig del av Sveriges utrikespolitik.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Genom biståndet prioriterar regeringen mänskliga rättigheter, demokrati, sexuell och reproduktiv hälsa, sexuella och reproduktiva rättigheter och arbetet mot alla former av sexuellt och könsrelaterat våld. Jämställdhet och mänskliga rättigheter är viktiga delar i Sveriges biståndsstrategier, även i Mellanöstern.

En del av det svenska biståndet kanaliseras i form av kärnstöd till FN-organ på plats i Irak, exempelvis FN:s befolkningsfond UNFPA och FN:s barnfond Unicef. FN-systemet i Irak har prioriterat frågan om de föreslagna lagändringarna i familjerätten, och man för en dialog med irakiska myndigheter på högsta nivå genom FN:s generalsekreterares särskilda sändebud i Irak. FN-organen har också kontakt med parlamentariker, civilsamhällesorganisationer, akademi, religiösa ledare och andra berörda aktörer.

Jag nämnde tidigare att regeringen prioriterar kvinnors och flickors frihet, rättigheter och egenmakt både i Sverige och i andra länder. Även om denna interpellationsdebatt handlar om möjliga lagförändringar i Irak vill jag passa på att nämna något om vad regeringen gör på området här hemma, eftersom det hänger samman. Det var också Sara Gille inne på tidigare.

Regeringen har, som del av arbetet med att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, gett en särskild utredare i uppdrag att se över ett antal straff- och civilrättsliga frågor i syfte att skärpa synen på hedersrelaterat våld och förtryck. Utredningen tittar bland annat på problemet att barn förs till andra länder i syfte att utsättas för barnäktenskapsbrott. En annan utredning har föreslagit att underlåtenhet att avslöja eller förhindra tvångs- och barnäktenskap ska kriminaliseras. Det här bereds nu i Regeringskansliet. Regeringen fortsätter med andra ord att agera nationellt och internationellt och med olika instrument för att stärka kvinnors och flickors skydd, rättigheter och deltagande i samhället.

Fru talman! Sedan regeringen tillträdde har vi varit oerhört tydliga när det gäller vikten av kvinnors och flickors frihet, rättigheter och egenmakt både i Sverige och runt om i världen. Sverige är och ska fortsätta att vara en stark röst för jämställdhet och för kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Detta gäller också i Irak.

De förändringar i familjerätten som nu diskuteras är exempel på hur sedvänjor och normer begränsar livet för kvinnor, flickor och pojkar. Regeringen har både i kontakter och genom EU förmedlat vår syn på lagförslaget, och det har vi gjort också direkt till irakiska företrädare.

Det irakiska lagförslaget har med rätta kritiserats av flera anledningar, inte minst då det förväntas försämra kvinnors och flickors rättigheter inom områden som juridisk giftasålder, skilsmässa och arv.

Det är viktigt att lyfta fram att lagförslaget har mötts av ett starkt och högljutt motstånd i Irak. Både politiska partier och civilsamhället har reagerat. Människorättsaktivister, opinionsbildare och medborgare har gjort sina röster hörda. Regeringen välkomnar att en sådan debatt förs i Irak.

Även Sverige och EU har på olika sätt reagerat och framfört oro över konsekvenserna av lagförslaget. UD har kommunicerat regeringens synpunkter och oro när det gäller de föreslagna ändringarna till irakiska företrädare genom Iraks chargé-d´affaires i Stockholm. Vi bedömer att vi når bäst resultat genom en sådan rak dialog.

EU har varit mycket aktivt och har till irakiska företrädare understrukit vikten av att leva upp till de åtaganden som landet gjort genom att ratificera centrala konventioner om mänskliga rättigheter.

Irak kommer, som jag sa tidigare, snart att granskas inom ramen för den allmänna ländergranskningen i FN:s råd för mänskliga rättigheter. Det blir alltså ytterligare ett forum för dialog med Irak i denna och andra viktiga frågor som rör kvinnors och flickors rättigheter. Regeringen agerar med andra ord såväl nationellt som genom EU och i FN för att på alla sätt främja kvinnors och flickors rättigheter i Irak.

Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har frågat mig vad jag gör för att lyfta upp frågan om barnäktenskap i Irak med anledning av det lagändringsförslag som nu diskuteras i Irak. Lotta Johnsson Fornarve har även frågat om jag avser att kalla upp Iraks ambassadör för att protestera mot lagändringsförslaget samt om jag avser att agera i frågan i internationella organ.

Liksom många andra - inte minst många personer i Irak - delar jag Lotta Johnsson Fornarves oro för de möjliga lagändringar som diskuteras i Irak. De föreslagna ändringarna har lett till protester inom Irak, och även här i Sverige har frågan med rätta uppmärksammats. Jag konstaterar att det i detta läge råder stor osäkerhet kring hur förändringarna i lagen kan komma att utformas liksom kring när de kan komma att beslutas.

Utrikesförvaltningen följer frågan noga, inte minst genom samarbete med andra EU-länder som finns på plats i Bagdad. Mina medarbetare på Utrikesdepartementet har i dialog med den irakiska ambassaden i Stockholm framfört våra starka synpunkter. Även i Bagdad har EU och dess medlemsstater framfört EU:s syn på lagförslaget. Vi kommer att fortsätta bevaka frågan i nära samarbete med EU och andra partner.

Vid den kommande granskningen av Irak inom ramen för FN:s allmänna ländergranskning - Universal Periodic Review - i FN:s råd för mänskliga rättigheter, som äger rum i Genève i januari 2025, kommer det att finnas möjlighet för Sverige och andra medlemsstater att föra dialog med Irak i denna viktiga fråga.

Herr talman! Jag ställer mig lite frågande till påståendet att vi skulle negligera den viktiga frågan om jämställdhet och integrering av jämställdhetsarbetet i Nato och Försvarsmaktens arbete.

Jag kanske är ännu mer frågande till påståendet att vi inte inkluderar det i styrande dokument. Jag har ju just sagt att det framgår av såväl Natos strategiska koncept som den deklaration som antogs i samband med Natos toppmöte i Washington i juli att agendan för kvinnor, fred och säkerhet ska integreras i alla Natos kärnuppgifter. Det om något är väl ett styrande dokument!

Vid toppmötet i somras godkändes också en uppdaterad policy, precis som jag nämnde. Det finns alltså styrdokument, och det finns ett aktivt arbete. Vi kommer att säkerställa att det också genomsyrar all vår verksamhet i Sverige och internationellt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Precis som jag sa i min förra replik jobbar regeringen aktivt med icke-spridning och nedrustning, helt i enlighet med de initiativ som har tagits i de arbetsgrupper där arbetet pågår. Det gäller till exempel Stockholmsinitiativet, som frågeställaren nämnde.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Emma Berginger för frågan.

Vi har berört detta i tidigare replikskiften. Det enkla svaret är nog egentligen att vi ser det som självklart att det här ska genomsyra all verksamhet i Nato, vilket vi också har sagt i Washington, men också Försvarsmaktens verksamhet.

Precis som utskottet konstaterar i betänkandet har regeringen också antagit en handlingsplan för Sveriges genomförande av agendan för kvinnor, fred och säkerhet. Försvarsmakten är en av de myndigheter som ska bidra till genomförandet av handlingsplanen.

Det här är alltså ingenting som på något sätt göms undan, utan jag skulle säga att svaret är att detta är självklart för regeringen. Men jag kommer absolut att säkerställa att vi också lever upp till det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

När det sedan gäller frågan om nedrustning, rustningskontroll och icke-spridning är detta fortfarande ett centralt arbete för Sverige. Vi är väldigt glada att frågan till exempel uppmärksammas den här veckan i och med Nobelprisutdelningen, där man tilldelar en organisation som jobbar för en värld utan kärnvapen ett pris. Jag tycker att det är ett sätt att uppmärksamma det, men regeringen jobbar naturligtvis vidare med det.

Men det är också väldigt svårt när Ryssland på veckobasis på ett extremt oansvarigt sätt hotar med att använda kärnvapen. Det gäller att kunna hålla två saker i huvudet samtidigt, det vill säga att vi på ett effektivt sätt behöver ha en avskräckning som fungerar samtidigt som vi jobbar med nedrustning, rustningskontroll och icke-spridning.

(Applåder)

Herr talman! Tack, Hanna Gunnarsson, för frågan!

Regeringens proposition Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025 baseras på bestämmelsen i regeringsformen 15 kap. 16 § andra stycket 2. Den bestämmelsen tar sikte på insättandet av väpnade styrkor i ett särskilt fall, som jag sa i mitt huvudanförande. Den är anpassad för och har hittills använts när det uppkommit behov av svenskt deltagande.

Att bidra till Natos verksamhet för att upprätthålla avskräckning och försvar följer av Natomedlemskapet, vilket riksdagen också har röstat för. Om Sverige ska kunna vara den pålitliga, trovärdiga och solidariska allierade som det råder bred enighet om att vi vill vara i Nato måste Sverige också ha förmågan att snabbt, effektivt och kontinuerligt över tid kunna fatta beslut om deltagande i Natos verksamhet för avskräckning och försvar. Det är också centralt för vår egen säkerhet.

Eftersom det rör sig om kontinuerliga uppgifter på ett annat sätt i och med medlemskapet jämfört med hur det har varit tidigare måste vi säkerställa att det finns lagstiftning på området som är långsiktigt hållbar. Redan i anslutningspropositionen angav regeringen därför att det kan finnas anledning att återkomma till i vad mån ytterligare åtgärder bör vidtas för att förbättra Sveriges förutsättningar att lämna operativt militärt stöd inom ramen för Natomedlemskapet.

Det är på det här stadiet dock för tidigt att säga hur ett sådant möjligt bemyndigande från riksdagen bör utformas. Regeringen kommer att återkomma i frågan. Jag vill understryka att det är angeläget att vi hittar en lösning som har ett brett stöd i riksdagen. Jag instämmer helt i det som många ledamöter har sagt. I de här frågorna bör vi ha väldigt brett stöd.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen tror som bekant inte på symbolpolitik. Vi driver däremot en jämställdhetspolitik som gör skillnad på riktigt. Det syns varje dag runt om i världen, inte minst i vårt biståndsarbete. Det är fortsatt en oerhört prioriterad fråga både som biståndsgivare, som jag nämnde, och naturligtvis också i vårt arbete i Nato.

Vi genomför politik som gör skillnad på riktigt. Vi kommer aldrig att släppa jämställdhetsperspektivet. Det kan jag garantera Alexandra Völker att jag heller aldrig skulle tillåta.

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Alexandra Völker för att hon lyfter denna väldigt viktiga fråga. Som framgår av såväl Natos strategiska koncept som den deklaration som antogs i samband med Natos toppmöte i Washington i juli ska agendan för kvinnor, fred och säkerhet integreras i alla Natos kärnuppgifter. Vid toppmötet i somras godkändes också en uppdaterad policy för kvinnor, fred och säkerhet med syftet att förbättra integreringen av genusperspektiv i alla Natos aktiviteter och strukturer och även främja jämställdheten inom alliansen.

Sverige spelade en mycket aktiv roll i förhandlingarna av den uppdaterade policyn, och arbetet inom Nato med att ta fram en handlingsplan fortsätter nu. Agendan för kvinnor, fred och säkerhet genomsyrar även Försvarsmaktens verksamhet. Regeringen bedömde sammantaget mot denna bakgrund att agendan för kvinnor, fred och säkerhet inte behövde nämnas särskilt i propositionen.

Vi tycker att det är så självklart att det är en helt central del av genomförandet. Med det sagt är jag ändå glad att Alexandra Völker och andra lyfter fram det i debatten i dag. Det är naturligtvis en otroligt viktig fråga. Jag kan försäkra Alexandra Völker om att vi kommer att fortsätta att verkligen arbeta för detta.

(Applåder)

Herr talman! Vi står verkligen inför ett historiskt ögonblick, precis som många ledamöter framhållit i debatten. Regeringen föreslår nämligen att Sverige för första gången ska bidra med väpnad trupp till Natos samlade avskräckning och försvar. Detta är ett viktigt steg i vårt säkerhetspolitiska skifte och i vårt engagemang för euroatlantisk säkerhet. Vi har från dag ett varit tydliga med att Sverige ska föra en solidarisk allianspolitik, och nu omsätts dessa ord i handling.

Nato är den främsta garanten för europeisk och transatlantisk säkerhet. Propositionen som regeringen har lämnat till riksdagen möjliggör för Sverige att på ett trovärdigt, pålitligt och solidariskt sätt bidra till Natos avskräckning och försvar. Det är ett substantiellt bidrag och ett tydligt uttryck för det regionala ansvar som Sverige axlar som Natoallierad. Det är också avgörande för vår trovärdighet inom alliansen och för Sveriges egen säkerhet.

De planerade svenska bidragen, som regeringen nu söker ett ettårigt mandat för hos riksdagen, omfattar för det första markförband till Natos framskjutna närvaro i Lettland, det som vi brukar kalla FLF, för det andra örlogsfartyg till Natos stående marina styrkor och för det tredje bidrag till luftrumsövervakning i det så kallade Nato Air Policing inom ramen för Natos integrerade luft- och robotförsvar. För det fjärde är det också viktigt att Sverige kan bidra till ytterligare fredstida operationer och aktiviteter som syftar till att upprätthålla Natos samlade avskräckning när sådana behov uppstår.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt bidrag till Natos avskräckning och försvar under 2025

Det handlar om geografiskt och numerärt begränsade bidrag under kortare tid. Liksom övriga operationer och aktiviteter som omfattas av denna proposition benämns dessa operationer i Nato som vigilance activities. Det handlar om vaksamhet och om att kunna agera och reagera avskräckande och stabiliserande, såväl under Natos ledning som inom ramen för andra samarbeten med allierade. Det kan till exempel handla om nordiskt samarbete, Joint Expeditionary Force eller samarbete med USA. Sverige kommer också att vara ramverksnation för Natos framskjutna närvaro i Finland, men utformningen av denna närvaro pågår i samarbete med Finland och Nato och inkluderas inte i denna proposition.

Herr talman! Kärnan i Natos avskräckning är att visa ett så robust militärt och politiskt agerande att inget land vågar angripa en Natoallierad. Propositionen behandlar därför framför allt bidrag till Natos fredstida avskräckning. Vi måste också ha beredskap för att det värsta kan hända. Regeringen söker därför riksdagens mandat för att svenska bidrag som redan står under Natos högsta befälhavare ska kunna stanna kvar med bibehållet bemyndigande och fortsätta utföra de uppgifter som följer av Natos operationsplan. Detta gäller såväl FLF Lettland som Natos stående marina styrkor vid ett kraftigt försämrat säkerhetspolitiskt läge. Där detta skulle bli aktuellt är det naturligtvis avgörande att riksdagens behov av insyn och inflytande säkerställs. I så fall återkommer regeringen i vanlig ordning till riksdagen.

Enligt grundlagen får regeringen sända väpnade styrkor till andra länder eller i övrigt sätta in sådana styrkor om det finns ett medgivande i lag som anger förutsättningarna för åtgärden eller om riksdagen medger det i vad som kallas ett särskilt fall. Detta innebär en begränsning av vilka verksamheter propositionen kan omfatta. Bemyndigandet som regeringen söker omfattar därför sådana aktiviteter och operationer som vi nu på ett övergripande plan eller med stöd av konkret operationsplanering kan förutse. Om det kommer förfrågningar om bidrag till ytterligare operationer eller aktiviteter under 2025 som inte omfattas av den här propositionen kommer regeringen att återkomma till riksdagen om det är så att riksdagens godkännande krävs.

Sammanfattningsvis begär regeringen riksdagens medgivande för ett substantiellt bidrag till Natos avskräckning och försvar under nästa år, ett bidrag som är en tydlig manifestation av Sveriges solidariska allianspolitik, vårt engagemang för euroatlantisk säkerhet och vår regionala roll. Genom vårt bidrag stärker vi både vår egen säkerhet och stabiliteten i det euroatlantiska området. Jag är väldigt glad att det finns så stor uppslutning bakom förslagen här i riksdagen. Det är viktigt.

I samband med att vi presenterade propositionen besökte jag och försvarsministern P 7 och dem som ska bidra till vår insats i Lettland. Till alla dem men också alla andra som varje dag arbetar för vår fred, frihet och säkerhet önskar jag ett stort lycka till och riktar ett mycket stort och varmt tack.

(Applåder)

Fru talman! Sverige har alltid stått upp för mänskliga rättigheter i internationella sammanhang, och vårt arbete för att stärka de demokratiska fri- och rättigheterna i Bangladesh är en naturlig del av detta engagemang. Vårt engagemang inom EU och olika multilaterala organisationer spelar också en mycket viktig roll i vårt stöd till de demokratiska krafterna och utvecklingen i landet.

Sammantaget utgör Sveriges historiska engagemang liksom våra nya satsningar och åtaganden ett viktigt bidrag till att Bangladeshs befolkning så snart som möjligt genom fria, rättvisa och oberoende val ska kunna forma sin egen framtid.

Som jag tidigare sa välkomnar jag de granskningar som görs av FN. Vi följer detta arbete noga och ser fram emot att inom kort ta emot rapporten, och vi utesluter som sagt ingenting framöver.

Stort tack för att interpellanten lyfte upp denna viktiga fråga!

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Det finns stora förväntningar på Bangladeshs övergångsregering. Såväl hos Bangladeshs befolkning som hos Sverige, EU och FN finns förhoppningen att Bangladesh efter många år av minskat demokratiskt utrymme nu ska påbörja en demokratiseringsprocess. Övergångsregeringens tillträde och ambitionen att reformera institutionerna välkomnas. Hittills har ett tiotal kommissioner tillsatts som ska utreda hur reformering av bland annat konstitutionen, rätts- och polisväsendet samt valsystemet kan ske.

Övergångsregeringens viktigaste uppgift framgent blir givetvis att förbereda landet för demokratiska val. Jag kan inte nog understryka hur viktigt det är att Bangladeshs befolkning inom en rimlig tidsram får möjlighet att rösta fram landets framtida ledare. Det är endast genom fria, oberoende och allmänna val som legitimitet kan uppnås.

För Sveriges del finns en lång historia av stöd för demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer i Bangladesh. Sverige har under många år varit en stor givare av bilateralt bistånd till landet. Den nuvarande bilaterala biståndsstrategin för 2021-2025 omfattar 1,75 miljarder kronor. Vårt bistånd fokuserar bland annat på program kopplade till demokratisk samhällsstyrning, ansvarsutkrävande och minskad korruption. Vi överväger också ytterligare insatser i samarbete med FN:s utvecklingsprogram som kan ge tekniskt stöd till de nyligen tillsatta nationella kommissionerna för reform av rätts- respektive polisväsendet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Genom våra biståndspartner inom civilsamhället arbetar vi aktivt med att bistå reformprocesserna. Ett exempel är Transparency International Bangladeshs påverkansarbete gentemot den nationella antikorruptionskommissionen. Även EU har utlovat att man ska mobilisera stöd och expertis för att bistå och stödja Bangladeshs övergångsregering i dess arbete att genomföra inkluderande demokratiska reformer som respekterar mänskliga rättigheter, rättsstatens principer och en god samhällsstyrning.

Sammantaget kan vi konstatera att de närmaste åren är mycket viktiga för Bangladeshs framtid. Sverige vill och kommer att stödja landet i denna viktiga reformprocess. Vi välkomnar den kommission som har tillsatts av FN, för det är viktigt att man granskar det som har skett under sommaren. Vi kommer givetvis att följa detta arbete noga, och Sverige utesluter ingenting framöver.

Fru talman! Jag förfäras verkligen över rapporterna om antalet döda och skadade under sommarens protester. Likaså förfäras jag över rapporterna om påtvingade försvinnanden, utomrättsliga mord och tortyr i Bangladesh.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig vara mycket tydlig: Övergrepp mot mänskliga rättigheter kan aldrig rättfärdigas. Det är otroligt viktigt att dessa typer av brott utreds och att de skyldiga ställs till svars.

Det är positivt att Bangladesh nyligen har tillsatt en nationell kommission med fokus på påtvingade försvinnanden. Denna kommission stöttas av Sverige genom partnerskapet med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Fokus ligger på att erbjuda tekniskt stöd till kommissionen. Jag välkomnar också särskilt att Bangladeshs övergångsregering nyligen signerat FN-konventionen om skydd mot påtvingade försvinnanden, redan under sin första månad vid makten.

I Sveriges globala strategi för arbetet med de mänskliga fri- och rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer för 2024-2028 markerar regeringen tydligt hur viktiga dessa frågor är. Strategins övergripande mål är att bidra till fria, trygga, rättvisa och inkluderande demokratiska samhällen som är fria från förtryck och som bygger på respekt för de mänskliga fri- och rättigheterna och rättsstatens principer. Människor som utsätts för våld, diskriminering, förföljelse och förtryck ska stå i fokus för arbetet med att förverkliga de mänskliga fri- och rättigheterna.

Sverige fortsätter att bevaka situationen och utvecklingen för mänskliga rättigheter i Bangladesh. Det sker inte minst genom vår ambassad i Dhaka samt EU-delegationen i landet.

Det gläder mig att Lotta Johnsson Fornarve ändå var lite nöjd med svaret. Det är ändå över, upplever jag, hur det brukar vara med interpellationssvar. Jag hoppas att jag kan glädja henne lite ytterligare med att säga att Sverige faktiskt har följt upp min företrädares brev. I veckan hade Sveriges ambassadör i Bangladesh möjlighet att träffa chefsrådgivaren Yunus. Sverige framförde då flera budskap om vikten av demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter. Mötet var ett bra tillfälle för dialog såväl om gemensamma frågor som om Bangladeshs nuvarande politiska situation och framtid, en framtid som Sverige menar bör bygga på demokratiska värderingar och respekt för mänskliga rättigheter.

Fru talman! Lotta Johnsson Fornarve har ställt tre frågor till mig. För det första har hon frågat hur jag avser att agera för att Sverige ska kunna stödja en demokratisk och fredlig utveckling i Bangladesh, så att fria och oberoende val ska kunna hållas så snart som möjligt.

För det andra har hon frågat om jag avser att tillse att Sverige agerar i FN för att det ska inledas ett arbete med att utreda händelserna runt upproret i juli och augusti 2024, i syfte att ställa de ansvariga för det stora antalet döda och skadade till svars.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Slutligen har hon frågat om jag avser att tillse att Sverige agerar i FN för att det tillsätts en oberoende kommission som får till uppdrag att utreda påtvingade försvinnanden, utomrättsliga mord och tortyr i Bangladesh under de senaste 15 åren.

Sommarens oroligheter i Bangladesh skördade många dödsoffer och ledde till många skadade. Det är viktigt att de som gjort sig skyldiga till övergrepp också ställs till svars.

Det är nu snart fyra månader sedan övergångsregeringen och dess ledare, professor Muhammad Yunus, tillträdde. Bangladesh står inför stora utmaningar men även nya möjligheter.

Sverige har tillsammans med övriga EU-länder understrukit vikten av att övergångsregeringen skapar förutsättningar för fria och demokratiska val så snart som möjligt. Min företrädare, Tobias Billström, underströk i ett brev till professor Yunus vikten av respekt för rättsstatens principer, mänskliga rättigheter och en demokratisk utveckling i landet. Sverige fortsätter att förmedla detta budskap till representanter för övergångsregeringen.

Sverige för en kontinuerlig dialog även med andra delar av det bangladeshiska samhället, inklusive civilsamhället och landets olika politiska partier. I alla dessa samtal framför vi vikten av demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter.

Fru talman! Därtill samverkar Sverige med FN i landet för att stödja en demokratisk och fredlig utveckling. Detta sker dels genom pågående biståndssamarbeten, dels genom nya typer av partnerskap. Under hösten inledde Sverige exempelvis ett nytt partnerskap med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om 20 miljoner kronor för en period på två år. Partnerskapet innefattar bland annat tekniskt stöd till interimsregeringen, inklusive stöd till processer för övergångsrättvisa.

Vad gäller Lotta Johnsson Fornarves andra fråga konstaterar jag att FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter tidigt, på begäran av övergångsregeringen, inledde en oberoende utredning av sommarens händelser. En så kallad fact finding mission har varit i Bangladesh under hösten. Det första besöket gjordes redan två veckor efter att den förra regeringen föll.

Syftet med missionen är att undersöka eventuella kränkningar av mänskliga rättigheter under sommarens protester, då över tusen människor befaras ha dödats och många fler skadats. Missionen har i uppdrag att reda ut fakta, analysera grundorsaken till sommarens protester och identifiera hur man ska fördela ansvar för arbetet framöver. Man ska även ge konkreta rekommendationer för hur Bangladesh ska gå vidare för att hantera de brott som begåtts.

En slutgiltig rapport förväntas offentliggöras i slutet av året. Sverige för en kontinuerlig dialog med den utsända delegationen och följer dess arbete nära. Missionens rapport kommer att bli en viktig utgångspunkt för Bangladesh i landets arbete med att utreda händelserna under sommarens protester och i processen att ställa skyldiga till överträdelser till svars.

Slutligen, vad gäller den tredje av Lotta Johnsson Fornarves frågor, vill jag uppmärksamma att Sverige genom FN:s granskningsmekanism för mänskliga rättigheter, Universal Periodic Review, flera gånger inkommit med rekommendationer till Bangladesh.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

År 2018 rörde rekommendationerna bland annat att Bangladesh grundligt borde utreda utomrättsliga mord, bortföranden och påtvingade försvinnanden utförda av ordningsmakten samt se till att förövarna ställs till svars. År 2023 uppmanades Bangladesh att se över sina lagar och processer för att minska omfattningen av trakasserier i rättssystemet.

Fru talman! Regeringen gör väldigt mycket. Jag har lyft fram en rad olika delar i mina tidigare anföranden. Det handlar inte minst om det humanitära stödet till hjälporganisationer på plats i Gaza, inte minst Unicef som är särskilt inriktade på barn.

Vi är också drivande i arbetet för sanktioner mot extremistiska bosättare liksom mot Hamas. Vi stöder självklart den internationella domstolens integritet och oberoende som part till Romstadgan.

Sverige är en av de största kärnstödgivarna till flera av de stora humanitära aktörerna i Gaza. Därför kan jag som svensk utrikesminister träffa både israeliska och palestinska företrädare och ha en respektfull dialog med båda sidor om vägarna fram mot en tvåstatslösning. Så var inte fallet så sent som för bara några år sedan med dåvarande regering.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.