Maria Malmer Stenergard

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Herr talman! Det råder inga tvivel om att situationen för civila i Gaza är katastrofal efter att kriget bröt ut till följd av Hamas vedervärdiga attacker på Israel. Det gäller inte minst barnen.

Rapporterna från bland annat Rädda Barnen och Unicef om hur barn far illa och dör är fruktansvärda. Krigets ofattbara konsekvenser för civilbefolkningen måste få ett slut; det är vi helt överens om. Det är därför av största vikt att nå en omedelbar vapenvila i Gaza i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2735, vilket regeringen också har varit tydlig med.

Regeringen kräver även att all kvarvarande gisslan måste släppas omedelbart och ovillkorligt.

Trots att det internationella samfundet har slutit upp för att möta de enorma humanitära behoven når hjälpen inte hela vägen fram. Regeringen menar, tillsammans med övriga EU, att Israel måste göra mer för att möjliggöra humanitärt stöd till befolkningen. För att stöd ska nå fram krävs kraftiga förbättringar av det humanitära tillträdet, inte minst fler vägar in i Gaza och förutsättningar för humanitär personal och transporter att röra sig säkert för att kunna nå alla delar av Gaza. Det här tog jag upp så sent som i går då jag träffade Israels utrikesminister.

Låt mig också betona att regeringen ser med mycket stor oro på att Israels parlament antagit lagförslag om FN:s hjälporganisation UNRWA som syftar till att begränsa organisationens verksamhet. Vi har tillsammans med både Norden och EU uttalat oss mycket kritiskt till detta. Det verkar ha gått oppositionen förbi. Vi betonar alltså Israels skyldighet att säkerställa att hjälpen når fram till civilbefolkningen.

Låt mig också understryka kravet på att skydda civila och civil infrastruktur, inklusive skolor och sjukhus, i enlighet med internationell humanitär rätt.

Jag har nu lyssnat till sammanlagt sex inlägg från Socialdemokraterna respektive Vänsterpartiet, och jag noterar att de inte i något inlägg har nämnt terrororganisationen Hamas ansvar. Hamas och andra terroristorganisationer i Gaza får inte gömma sig bakom civila och använda civila som mänskliga sköldar. De har också ett mycket stort ansvar.

Barn är en särskilt sårbar grupp i en konflikt. Internationella konventioner innehåller därför regler som ger barn ett särskilt skydd. Barn kan aldrig hållas skyldiga för de vuxnas agerande. Kränkningar och övergrepp mot barn får långtgående och ibland oöverblickbara följder för individer och samhällen, ofta med konsekvenser över flera generationer.

Därför är regeringen tydlig i vårt budskap att alla krigförande parter, såväl statliga som icke-statliga, har en skyldighet att följa internationell humanitär rätt.

Herr talman! Man kan nästan få intrycket att Sveriges riksdag utgör någon form av internationell domstol. Jag hoppas att vi inte rör oss ditåt.

Sverige stöder barnen och deras rättigheter i Gaza och på Västbanken, inklusive östra Jerusalem. Sedan den 7 oktober förra året, när Hamas genomförde sin fruktansvärda attack, har Sverige med anledning av den humanitära krisen i Gaza ökat det humanitära biståndet dit med över en halv miljard kronor. Sverige är därtill en av de största givarna till flera humanitära aktörer som verkar på plats i Gaza och på Västbanken.

Det svenska stödet har bland annat fokuserat på att motverka kvinnors och barns utsatthet, inklusive genom FN:s barnfond Unicef. Unicef arbetar för barns rätt att få sina grundläggande behov och rättigheter tillgodosedda. Regeringens totala stöd till Unicef uppgår 2024 till 830 miljoner kronor.

Regeringen har sedan oktober 2023 gett 50 miljoner i särskilt stöd till Unicefs arbete i Gaza. Unicef inriktar sin verksamhet i Gaza och på Västbanken på barns och familjers behov. Detta inkluderar att motverka undernäring hos barn och att ge tillgång till rent vatten och hälso- och sjukvård. Man arbetar också för barns rätt att gå i skolan, med psykosocialt stöd till barn och med kontantstöd till familjer. Unicef har också bidragit i det viktiga arbetet med att vaccinera Gazas barn mot polio.

I detta sammanhang vill jag poängtera att Sverige och EU är övertygade om att den enda långsiktigt hållbara lösningen på konflikten är en tvåstatslösning där Israel och Palestina lever sida vid sida i fred och säkerhet. Därför träffade jag förra helgen Israels förre premiärminister Ehud Olmert och Palestinas tidigare utrikesminister Nasser Al Kidwa för att diskutera hur vi kan nå närmare en sådan lösning.

Jag vill också nämna att Sverige i början av november arrangerade en global ministerkonferens mot våld mot barn tillsammans med Colombia, Världshälsoorganisationen, Unicef och FN:s särskilda representant med ansvar för frågan om våld mot barn. Syftet med konferensen var att lyfta frågan på den globala agendan för att tillsammans stoppa våldet mot världens barn. Alla barn har rätt till en uppväxt fri från våld.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

När det gäller frågan om ICC skulle jag från min sida vilja ställa frågan till Socialdemokraterna om de är av den uppfattningen att vi ska ändra lagstiftningen på så sätt att politiker i stället för rättsvårdande myndigheter ska bestämma vilka som ska gripas och anhållas i det här landet. Det vore ju en revolution för rättsväsendet. Jag skulle se fram emot ett tydligt besked i den frågan.

Herr talman! Azra Muranovic har frågat mig vilken analys regeringen har gjort av det som anförs om brott mot barnkonventionen i samband med Israel-Palestina-konflikten. Azra Muranovic har också frågat mig på vilket sätt denna analys påverkar svensk utrikespolitik samt mitt och regeringens agerande i internationella sammanhang för att försvara barns rättigheter i regionen.

Det råder inget tvivel om att situationen i Gaza är oerhört svår. Rapporterna om hur barn far illa och dör är djupt oroande. Krigets ofattbara konsekvenser för civilbefolkningen måste få ett slut. Regeringen är tydlig med att det är av största vikt att en omedelbar vapenvila i Gaza accepteras och genomförs av parterna, i linje med FN:s säkerhetsrådsresolution 2735.

Regeringen driver på, tillsammans med övriga EU, för att Israel ska göra mer för att möjliggöra humanitärt stöd till civilbefolkningen. Alla krigförande parter, stater såväl som icke-statliga aktörer, har en skyldighet att följa internationell humanitär rätt.

Regeringen har konsekvent uppmanat Israel att följa folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten. Mer måste göras för att skydda civila. Internationella domstolen har i ett rättsligt bindande beslut om provisoriska åtgärder ålagt Israel att förbättra det humanitära tillträdet. Detta är Israel skyldigt att följa. Sverige ger sitt fulla stöd till Internationella domstolen.

Sedan den 7 oktober i fjol har Sverige med anledning av den humanitära krisen i Gaza ökat det humanitära biståndet dit med 560 miljoner kronor. Sverige är därtill en av de största givarna till flera humanitära aktörer som verkar på plats i Gaza och på Västbanken. Det svenska stödet har bland annat fokuserat på att motverka barns utsatthet.

Herr talman! Som jag har redogjort för i den här interpellationsdebatten arbetar regeringen aktivt, både nationellt och internationellt, för att säkerställa att sanktionerna mot Ryssland ska vara effektiva. Men jag vill också understryka att det här arbetet är kollektivt och långsiktigt. Hela EU - medlemsstater, institutioner, företag och privatpersoner - har ett gemensamt ansvar att se till att sanktionerna verkligen efterlevs.

Det är också avgörande att vi säkerställer att aktörer i tredjeland inte bidrar till att sanktionerna kringgås, vilket är fallet i dag. Därför är det välkommet att EU har ett sanktionssändebud i form av David O'Sullivan, som är mycket aktiv i sina kontakter med globala partner. Vi ser att sändebudets arbete ger resultat och höjer verksamheten i tredjeland.

Slutligen är det viktigt att komma ihåg att Ryssland bedriver en omfattande ekonomisk vilseledning för att få oss i väst att tro att sanktionerna inte har effekt, men som jag sa inledningsvis stämmer inte det. Vi har nu de mest kraftfulla och långtgående sanktionerna mot Ryssland någonsin, vilket innebär dels minskade inkomster för den ryska statskassan, dels minskad förmåga för Ryssland att bedriva sin krigföring gentemot Ukraina. Samtidigt som vi ska fortsätta att arbeta för fler sanktioner och bättre efterlevnad ska vi ha med oss detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Om vi i EU och väst kan hålla ihop är tiden på Ukrainas, och också på vår, sida. Jag är som sagt väldigt glad att det finns en samsyn gällande både behovet av stöd till Ukraina och behovet av att skärpa sanktionerna.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Som vi konstaterar uppnås sanktionernas fulla effekt först när vi verkligen säkerställer att ett effektivt genomförande finns och att vi kan motverka ett kringgående.

På nationell nivå har regeringen alltså bland annat beslutat om att de myndigheter som främst berörs av sanktionsgenomförandet ska ingå i ett samverkansråd under Polismyndighetens ledning. Syftet är att effektivisera myndigheternas gemensamma arbete för att motverka sanktionsbrott, och det är en rad myndigheter som ingår här. De har också getts i uppdrag att se över sina interna arbetsformer för att säkerställa att sanktionerna efterlevs, och vi ser fram emot en rapport från dem redan i januari.

På EU-nivå har regeringen en pågående dialog med EU-kommissionen och övriga medlemsstater för att säkerställa att sanktionerna efterlevs. Kommissionen har också konstaterat att Sverige har kommit långt i arbetet med genomförandet av sanktionerna, både när det gäller myndighetssamordning och när det gäller förebyggande åtgärder. Till det kommer också den nya lagstiftning som ska träda i kraft nästa år.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Inom ramen för vårt ordförandeskap i de informella utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena med de nordiska och baltiska länderna har Sverige under hösten dessutom stått värd för ett sanktionsmöte i den kretsen, i syfte att diskutera kringgåenden av Rysslandssanktionerna och identifiera möjliga motåtgärder. En fråga som ständigt kommer upp i våra dialoger, nu senast i Natosammanhang och även i OSSE-sammanhang, är den så kallade skuggflottan. Det är hela tiden en katt-och-råtta-lek, så att säga, där båtar döps om och flaggas om och vi hela tiden måste vara på tårna för att följa efter.

Vi har ett nära samarbete med både Storbritannien och övriga EU för att se till att lista fler fartyg, vilket är ett ständigt pågående arbete där Sverige bidrar mycket aktivt. Vi kommer också löpande att anta nya sanktionspaket i rådet, och även där har Sverige bidragit.

Herr talman! Till att börja med vill jag säga att jag är väldigt glad över att det finns ett brett stöd för arbetet med sanktioner mot Ryssland. Sanktionerna är viktiga, och de har effekt. Ryssland försöker sprida ett narrativ att sanktionerna inte har effekt, men det vet vi att de har. Därför måste vi fortsätta att hela tiden hitta nya vägar framåt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen förutsätter att alla svenska aktörer följer gällande lagstiftning, inklusive EU:s förordningar på sanktionsområdet, som är bindande och direkt tillämpliga i hela unionen. Vi ser allvarligt på sanktionskringgåenden och eventuella sanktionsbrott, och därför ser vi nu över den straffrättsliga lagstiftningen på området.

Vi har tillsatt en utredning för att ta fram lagstiftningsförslag som en följd av ett EU-direktiv som antogs i våras. Utredningen, som överlämnade sitt betänkande i juni, föreslog bland annat en ny sanktionslag. Enligt betänkandet skulle den föreslagna lagen utöka det straffbara området. Den skulle också ge straffskärpningar som innebär att ringa fall av sanktionsbrott och också medhjälp och försök till sanktionsbrott kriminaliseras.

Utredningen föreslår också det som interpellanten tar upp, nämligen en anmälningsplikt. Här skulle jag alltså säga att man slår in öppna dörrar. Anmälningsplikten innebär att myndigheter som handlägger frågor med koppling till internationella sanktioner ska göra en anmälan till Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten om det finns anledning att anta att brott enligt den nya lagen har begåtts. Enligt utredningens förslag, som har varit ute på remiss, ska det komma lagstiftning i maj.

Jag vill också säga något om vikten av information. När EU antar nya sanktionspaket finns det ett behov av att sprida information om de nya åtgärderna till myndigheter och andra aktörer i medlemsstaterna. Här har kommissionen en viktig roll att spela, i synnerhet vad gäller att ta fram vägledning för att underlätta regelefterlevnaden.

Samtidigt behöver medlemsstaternas myndigheter hålla sig uppdaterade för att kunna bistå företag och andra aktörer som vill göra sitt yttersta för att efterleva sanktionerna. Detta kan ibland vara snårigt, och därför är det viktigt att man kan få stöd av myndigheterna. Vi arbetar aktivt med att nå ut till näringslivet för att informera om sanktionerna.

Ett exempel i sammanhanget är broschyren Rysk teknikanskaffning, som Säkerhetspolisen, Tullverket och Inspektionen för strategiska produkter har tagit fram. Den syftar till att informera svenska företag för att undvika just sanktionskringgående. Detta visar att våra myndigheter jobbar aktivt med att sprida information.

Som jag sa inledningsvis är detta ett arbete som måste pågå löpande. Man måste hela tiden ta fram nya sanktioner men också täppa till hål där man ser att sanktionerna kan kringgås. Vi jobbar hårt.

Herr talman! Aida Birinxhiku har frågat bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa om vilka konkreta åtgärder statsrådet avser att vidta för att säkerställa att sanktionerna mot Ryssland inte kringgås. Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som ska svara på interpellationen.

Ryssland fortsätter sitt brutala anfallskrig mot Ukraina, vilket har långtgående konsekvenser för civilbefolkningen och utgör ett allvarligt hot mot den europeiska säkerheten. Därför behöver trycket på Ryssland öka bland annat genom ytterligare sanktioner samt genom att säkerställa efterlevnaden av redan införda sanktioner.

Regeringen arbetar aktivt i båda dessa spår för att motverka kringgåendet av Rysslandssanktionerna via tredje land. Bland annat föreslår och driver regeringen på för ytterligare åtgärder i sanktionspaketen som syftar till att täppa till kryphål och motverka kringgåendet. Ett flertal av de förslag som Sverige initierat har införlivats i sanktionerna, till exempel åtgärder som riktar sig mot skuggflottan och rysk export av naturgas.

Utöver att vara pådrivande för ytterligare åtgärder i sanktionspaketen arbetar regeringen kontinuerligt med att stärka det nationella genomförandet av sanktionerna. Som en del i detta arbete gav regeringen den 8 maj ett antal myndigheter i uppdrag att stärka arbetet med att säkerställa efterlevnaden av internationella sanktioner. Syftet är att effektivisera myndigheternas samverkan i arbetet för att motverka sanktionsbrott.

Arbetet kopplat till efterlevnaden berör en mängd myndigheter i Sverige medan brott mot sanktionslagstiftningen hanteras inom ramen för Polismyndighetens och övriga rättsväsendets verksamhet.

Sverige har ett nära samarbete med kommissionen och övriga EU-medlemsstater i frågor som gäller nationellt genomförande av sanktionerna. Det pågår bland annat en löpande dialog med kommissionen om efterlevnadsfrågor inom ramen för kommissionens regelbundna högnivåmöten.

Sverige avser att fortsätta vara drivande inom EU för att skärpa sanktionerna och motverka kringgåendet, bland annat vad gäller skuggflottan samt rysk import av känsliga produkter med dubbla användningsområden.

Som ett komplement till de redan införda ekonomiska åtgärderna har regeringen även tillsammans med ett antal likasinnade EU-medlemsstater initierat ett förslag om att införa breda importtullar på varor från Ryssland.

Vidare avser regeringen att fortsätta arbetet med att stärka det nationella genomförandet. Sanktionernas fulla effekt kan endast uppnås om vi gemensamt kraftsamlar för att säkerställa efterlevnaden.

Fru talman! Regeringen ser inte alls bara på som vissa vill ge sken av. Sverige är en av de största givarna av humanitärt stöd till Gaza. Vi har tagit initiativ till sanktioner mot extremistiska bosättare. Jag talar regelbundet med företrädare i regionen från Israel, Iran, Jordanien och Egypten.

Morgan Johansson och Håkan Svenneling ger sken av att oppositionen är enig i de här frågorna. Med tanke på att Centerpartiet stänger dörren för samarbete med Vänsterpartiet på grund av de antisemitiska åsikter som vädrats av flera företrädare för Vänsterpartiet klingar detta falskt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Låt mig vara mycket tydlig. Regeringen ger sitt fulla stöd till de initiativ till vapenvila som har lagts fram. Israel måste göra mer för att säkerställa humanitärt tillträde. Vi gör allt vi kan för att också säkerställa det och för att lindra den akuta nöden.

Oavsett om vi står på olika sidor hoppas jag att vi kan enas om tre saker. För det första måste målet vara en tvåstatslösning. För det andra ska vi inte göra Mellanösterns konflikter till våra konflikter.

Sist men inte minst måste vi klart och tydligt ta avstånd från alla former av antisemitism. På den punkten accepterar regeringen inga ursäkter och inga undantag.

Med det vill jag tacka för en anständig debatt och önska en trevlig helg så småningom.

(Applåder)

Den särskilda debatten var härmed avslutad.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Herr talman! Det låter ju mycket lovande, men det där dna:t syns inte alltid så tydligt.

Vänsterpartiet i Angered har haft en representant från den terrorklassade organisationen PFLP närvarande vid sitt årsmöte. Representanten i fråga framförde dessutom en hälsning med ett särskilt tack till Vänsterpartiet. Det är svårt att ta in att det här har hänt på riktigt. Det är just den typen av händelser som har fått Judiska centralrådet att besluta att man inte längre kommer att bjuda in Vänsterpartiet till minneshögtider, och det är just den typen av händelser som gör att Judiska centralrådets ordförande Aron Verständig menar att förtroendet för Vänsterpartiet är väldigt lågt i judiska kretsar. Jag förstår det.

Vänsterpartiets tonläge i de här frågorna är därför anmärkningsvärt. Om man inte kan rensa upp i de egna leden och hålla rågången mot de egna avarterna har Vänsterpartiet och det tilltänkta rödgröna regeringsunderlag som man pratar om ingen trovärdighet i de här frågorna.

Herr talman! Det var nästan rörande att se det så kallade replikskiftet mellan V och S, där man hyllade den fina samhörigheten mellan dessa båda partier. De ska tydligen ingå i en rödgrön regering tillsammans, men i så fall blir ju Vänsterpartiets agerande än mer problematiskt.

Den som vill att Israel som stat ska utplånas kan inte vara medlem i Vänsterpartiet. Så sa Nooshi Dadgostar i Agendas partiledardebatt. I veckan uteslöts också Kristofer Lundberg, som varit ordförande i lokalföreningen i Angered. Men det är ändå en hel del som skaver, eftersom Vänsterpartiet så uppenbart har haft antisemitiska tendenser i sitt parti länge. I våras lämnade Vänsterpartiet i Malmö och Järfälla in en motion till partiets kongress med rubriken "From the river to the sea - Palestine will be free". Där föreslår man just att öppna för andra lösningar än den tvåstatslösning som Nooshi Dadgostar säger att V står för.

Vad blir konsekvensen med anledning av detta? Kommer man att utesluta både Malmöföreningen och Järfällaföreningen?

(Applåder)

Herr talman! Rapporten från FN:s undersökningskommission innehåller allvarliga uppgifter. Regeringen kommer att studera de uppgifterna mycket noga. Låt mig dock ta tillfället i akt att understryka regeringens principiella ståndpunkt om vikten och nödvändigheten av att folkrätten, inklusive den humanitära rätten, respekteras och att eventuella överträdelser utreds och att ansvar utkrävs.

Mer - det har domstolen också konstaterat - måste göras för att följa den internationella humanitära rättens regler om att skydda den civila befolkningen. Det är något som vi framför i alla sammanhang som vi kan. Det står också tydligt när det gäller de provisoriska åtgärder som domstolen har pekat på att Israel bland annat måste tillåta humanitärt tillträde. Detta är en av anledningarna till att vi tillsammans med de andra nordiska länderna i ett uttalande i veckan uttryckte mycket stor oro över det lagförslag som finns i Knesset om att UNRWA ska förbjudas.

(Applåder)

Herr talman! Då börjar jag med att svara på den kortare frågan. Detta är något som regeringen hela tiden följer. Regeringen har också bidragit med ganska stora resurser till egyptisk sjukvård för att kunna hjälpa på plats. Vi bedömer egentligen att det är så vi kan hjälpa flest och att det är så vi bäst använder våra medel för att kunna hjälpa i så stor utsträckning som möjligt.

Vi följer som sagt denna fråga. Den är dock inte helt juridiskt enkel. Jag återkommer gärna till det.

När det gäller rådsslutsaten om Unifil står det klart och tydligt, i alla fall i HRVP-uttalandet, att det är Israel som ligger bakom attackerna. Därför delar jag inte riktigt frågeställarens uppfattning. Och vi har, tillsammans med ett enat EU, vilket jag tycker är en styrka, varit med och fördömt attackerna på Unifil.

(Applåder)

Herr talman! Nej, jag kan vara ganska tydlig i mitt svar där. Regeringen är övertygad om att handel och relationer med Israel underlättar våra möjligheter att faktiskt utöva påtryckningar mot dem. Det är en möjlighet som vi också utnyttjar.

Jag är medveten om att jag och Håkan Svenneling har helt olika syn på handelns möjligheter och förutsättningar. Men vi är av den bestämda uppfattningen att det skapar helt andra möjligheter för oss att ha diskussionsytor där vi också kan utöva alla möjligheter till påtryckningar mot Israel, och det kommer vi att göra.

Precis som jag sa i tidigare inlägg är det egentligen viktigare än någonsin att stå upp för den internationella rätten. Därför står vi också upp för den internationella domstolens avgöranden, bland annat om de provisoriska åtgärder som man har pekat på måste genomföras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Jag kan försäkra Håkan Svenneling om att regeringen gör allt som den kan.

(Applåder)

I detta anförande instämde Ann-Sofie Alm (M).

Herr talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan! Precis som jag har redogjort för tidigare agerar regeringen ständigt, framför allt genom EU, för att på olika sätt utöva påtryckningar. Som jag nämnde tidigare handlar det om sanktioner. Det handlar också om olika märkning av varor. Det finns också differenser i tullförmåner i de här fallen. Vi gör detta i alla möjliga forum.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

För oss är den internationella rätten som den uttolkas av den internationella domstolen helt avgörande. Den ska följas, och vi står till 100 procent bakom de uttalanden som domstolen har gjort. Vi försöker också i alla möjliga sammanhang att utöva påtryckningar. Där är EU som sagt den starkaste röst som Sverige har att jobba genom.

Herr talman! Bosättarvåldet måste få ett stopp. Där är vi helt överens. Regeringen har därför varit en drivande kraft för införandet av sanktioner mot extremistiska bosättare. Som Morgan Johansson är väl medveten om finns det också påtryckningar i form av olika märkning av varor. Regeringen har också tydligt framfört sin syn till Israel. Detta är något som görs kontinuerligt och är helt nödvändigt.

Vi menar att det finns större möjligheter för regeringen att påverka om vi har en dialog och en relation med Israel, vilket handeln också innebär. Parallellt med detta inför vi sanktioner mot extremistiska bosättare.

Regeringen välkomnar att EU, precis som USA och Storbritannien, har infört sanktioner mot 14 individer och entiteter. Vi verkar för fortsatta diskussioner på EU-nivå om ytterligare restriktiva åtgärder mot våldsamma bosättare.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen har flera gånger gått från ord till handling mot alla destruktiva parter i den här konflikten - mot extremistiska bosättare på Västbanken, mot terroristorganisationen Hamas och inte minst mot regimen i Iran - med just sanktioner. Men möjligheterna till dialog finns ändå.

Vill Morgan Johansson verkligen sätta stopp för ett av de viktigaste forumen, som han var inne på i sitt förra inlägg, när det gäller dialog mellan EU och Israel, där vi också har en möjlighet att förmedla skarpa budskap, nämligen det associeringsavtal som finns med Israel? Vi menar att det behövs mer dialog och mer möjligheter att utöva påtryckningar också när det gäller skarpa budskap mot bosättarvåldet.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen har en mycket tydlig linje när det gäller konflikten i Mellanöstern. Den går att sammanfatta i fyra punkter.

För det första: Israel har rätt att försvara sig, men det måste ske i enlighet med folkrätten och den internationella humanitära rätten. Här är det tydligt att Israel måste göra mer för att skydda civilbefolkningen och för att öka såväl inflödet av som tillgången till humanitärt stöd.

För det andra: Vi måste mildra det humanitära lidandet i Gaza.

För det tredje: Bosättarvåldet måste få ett slut och vägen mot en tvåstatslösning ta sin början.

För det fjärde: Mellanösterns konflikter ska inte bli Sveriges konflikter. Vi måste minska polariseringen som motsättningarna i Mellanöstern för med sig, inte underblåsa och spä på den.

Mitt inledningsanförande ägnade jag till stor del åt att tala om Israels ansvar för att öka det humanitära tillträdet, möjliggöra UNRWA:s fortsatta viktiga arbete för att få ett slut på bosättarvåldet och ta tydliga steg mot en tvåstatslösning. På dessa punkter är regeringen tydlig. Detta omsätter vi i både ord och handling, till exempel genom sanktioner mot extremistiska bosättare. Sverige agerar också lokalt för att palestinierna på Västbanken ska få genomföra den ekonomiskt viktiga olivskörden.

Herr talman! Det räcker dock inte att ställa krav på Israel. För att deeskalera konflikten i Mellanöstern och på sikt uppnå en tvåstatslösning måste fler ta sitt ansvar. Iran har ett stort ansvar för den negativa utvecklingen i regionen och därmed också för att förhindra en ytterligare upptrappning.

EU har agerat för att hålla Iran ansvarigt för det destabiliserande agerandet, både i Mellanöstern och bortom regionen. I förra veckan skärpte EU än en gång sina sanktioner, denna gång under den sanktionsregim som riktar in sig på Irans drönar- och missilprogram, inklusive Irans militära stöd till Ryssland och till väpnade grupper i Mellanöstern och Rödahavsregionen.

Regeringen verkar också för EU-enighet för terroristlistning av det islamiska revolutionsgardet, något som statsministern gjorde senast vid Europeiska rådet i förra veckan.

Terrororganisationerna Hamas och Hizbollah bär också ett stort ansvar för 7 oktober-attackerna och den eskalering som följde. Hamas bör inte ha en plats i ett framtida styre av Gaza. Fortsatt israelisk ockupation är inte heller ett alternativ. Vi vill i stället se ett enat Gaza och Västbanken under ett legitimt demokratiskt styre av en reformerad palestinsk myndighet. Att stärka den palestinska myndigheten är också det bästa sättet att politiskt försvaga Hamas.

Samtidigt har EU fattat flera beslut om sanktioner mot ledande företrädare för Hamas. Sverige stödde inrättandet av en särskild sanktionsregim för att på ett mer effektivt sätt kunna kringskära Hamas finansiering, även detta för att försvaga organisationen.

I förra veckan dödades Hamasledaren Yahya Sinwar. Som statsministern sa är det inte en person som kommer att vara saknad. Men framför allt kan det, som Tysklands ambassadör i Tel Aviv noterade, kanske öppna dörren för något hoppfullt: den oskyldiga gisslans återvändande och ett slut på kriget. Låt oss hoppas att han har rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

(Applåder)

Herr talman! Den 7 oktober var årsdagen för det värsta massmordet som har begåtts mot judar sedan Förintelsen. 1 200 människor mördades brutalt och över 200 kidnappades. 101 personer hålls fortfarande som gisslan i Gaza, och det är osäkert hur många av dem som är vid liv.

Vi hade inte stått i kammaren och haft denna debatt i dag om det inte hade varit för terroristorganisationen Hamas vedervärdiga attacker. De kommer aldrig och får aldrig glömmas, och Sverige kräver att kvarvarande gisslan omedelbart och ovillkorligen släpps.

Samtidigt är krigets konsekvenser för civila i Gaza ofattbara. Det mänskliga lidandet är ofantligt, och de humanitära behoven är akuta, inte minst för många kvinnor och barn.

För att stödet ska nå fram till behövande krävs kraftiga och omedelbara förbättringar av det humanitära tillträdet. Regeringen har därför aktivt drivit frågan om humanitärt tillträde ända sedan kriget började. Vi gör det direkt i våra kontakter med Israel, och vi gör det tillsammans med andra EU-länder och likasinnade. Ibland sker det offentligt och ibland på annat sätt. Den här veckan har vi till exempel tillsammans med våra nordiska grannländer publicerat ett gemensamt uttalande där vi uttrycker stor oro över den föreslagna lagstiftningen i det israeliska parlamentet, som i praktiken skulle omöjliggöra UNRWA:s livräddande arbete.

Utöver detta har Sverige sedan oktober 2023 ökat det humanitära stödet med över 540 miljoner kronor för att möta de växande behoven i Gaza. Sverige är en av de absolut största kärnstödgivarna till många av de humanitära aktörer som är på plats i Gaza och räddar liv och lindrar nöd.

Herr talman! Det behövs en omedelbar vapenvila i Gaza i enlighet med FN:s säkerhetsråds resolution 2735. Regeringen ger fullt stöd till USA:s färdplan, som kräver eldupphör, ökat humanitärt tillträde och omedelbar frigivning av alla som har tagits som gisslan. Detta verkar vi för inom EU, och det är något som jag har lyft i direkt samtal med min israeliska kollega. Men ytterst behövs en politisk lösning på konflikten. En förhandlad tvåstatslösning är den enda hållbara lösningen som innebär att både israeler och palestinier kan leva sida vid sida i fred, frihet och säkerhet.

Därför ser regeringen också med stor oro på det ökade bosättarvåldet på Västbanken och expansionen av de illegala bosättningarna. Såväl ett Hamasstyrt Gaza som den israeliska bosättarpolitiken undergräver möjligheten till en förhandlad tvåstatslösning. Därför var regeringen med och tog fram förslagen för EU-sanktioner mot extremistiska bosättare, och vi kommer att driva på för fler. Hinder för en framtida tvåstatslösning måste rivas.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Särskild debatt om situationen i Mellanöstern

Vi ser nu en regional upptrappning som är djupt oroande. Regeringen uppmanar därför till besinning. Eskaleringen har resulterat i ett stort antal civila dödade och skadade. Jag upprepade dessa budskap i möten vid öppnandet av FN:s generalförsamling i september och i bilaterala samtal med mina motparter från bland annat Israel och Iran.

Regeringen ser också mycket allvarligt på de snabbt ökande humanitära behoven i Libanon. FN bedömer att 1 miljon människor behöver akut humanitärt stöd och att uppskattningsvis lika många har tvingats på flykt. Därför har Sverige mer än fördubblat sitt humanitära stöd till Libanon.

Herr talman! Jag skulle vilja avsluta inledningsanförandet med att vända blicken från Mellanöstern till Sverige. Det är fullt förståeligt att konflikten i Mellanöstern väcker starka känslor även här. Det ska vara högt i tak också i den här kammaren, men vi kan aldrig tolerera intolerans, hot och hat. Vi kan aldrig acceptera antisemitism och terrorromantik. Vi kan aldrig finna oss i att judiska institutioner blir föremål för attacker och att Iran bedriver terroristverksamhet i Sverige via ombud. Där går gränsen! Den gränsen förväntar jag mig att alla partier i Sveriges riksdag också håller.

(Applåder)