Maria Malmer Stenergard

Herr talman! I de diskussioner som jag har haft med utrikesminister Gideon Sa'ar är det just detta som jag har tagit upp, det vill säga den skyldighet som Israel har, också enligt de provisoriska åtgärderna, att säkerställa att civilbefolkningen kan få del av de humanitära insatser som världssamfundet försöker bidra med.

När det gäller domstolens rådgivande yttrande är det nu än mer angeläget att fortsätta ansträngningarna för att verka för en förhandlad tvåstatslösning och därmed också ett slut på ockupationen. Sverige och EU är övertygade om att den enda långsiktigt hållbara lösningen på konflikten är en tvåstatslösning, där Israel och Palestina lever sida vid sida i fred och säkerhet. Detta fortsätter regeringen att verka för på alla möjliga sätt.

Jag vill tacka Jacob Risberg för debatten.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Trots att det internationella samfundet har slutit upp för att möta de enorma humanitära behoven har vi sett att hjälpen inte når hela vägen fram i Gaza. Det är nu helt centralt att vapenvilan lättar det ofantliga lidandet hos den civila befolkningen i Gaza och att införseln av humanitär hjälp ökar dramatiskt. Vi har redan sett omedelbara humanitära effekter av vapenvilan. Samtidigt vet vi att behoven är enorma och att det fortfarande återstår otaliga utmaningar för att säkerställa att hjälpen når hela vägen fram till de behövande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen har, som jag nämnt tidigare, ökat stödet till Gaza och regionen till 800 miljoner kronor. För att stödet ska nå fram krävs obehindrat humanitärt tillträde, inklusive förutsättningar för humanitär personal och humanitära transporter att kunna röra sig säkert för att nå alla delar av Gaza. Regeringen har aktivt drivit denna fråga sedan oktober 2023 och kommer tillsammans med andra partner att fortsätta ställa tydliga krav på efterlevnad av internationell humanitär rätt.

Regeringen ser löpande över Sveriges humanitära engagemang för att se till att svenska biståndsmedel fördelas på bästa sätt och också kommer civilbefolkningen till del på bästa sätt. Sett till den samlade bilden har regeringen nu valt att kraftigt öka stödet till civilbefolkningen genom andra humanitära partner än UNRWA. För oss är det som sagt civilbefolkningens väl som står i centrum och inte en enskild organisation.

När det gäller Internationella domstolens rådgivande yttrande har jag många gånger både här och i EU-nämnden varit väldigt tydlig med att Sverige helt och fullt står bakom yttrandet. Det är mer angeläget än någonsin att upprätthålla en regelbaserad världsordning.

Sverige står alltså helt och fullt bakom yttrandet. Jag kan konstatera att det också i viktiga delar överensstämmer med EU:s politik. Vi diskuterar nu inom EU vad det rådgivande yttrandet och den antagna generalförsamlingsresolutionen får för konsekvenser.

Samtliga palestinska grupper som vill spela en roll i ett framtida Palestina måste, som den palestinska myndigheten har gjort, ta avstånd från våld och terrorism, erkänna Israels rätt att existera och hålla fast vid de avtal som på palestinsk sida har ingåtts med Israel.

Israel måste å sin sida stå fast vid tvåstatslösningen och upphöra med sin bosättningspolitik, vilket jag har sagt många gånger, Peter Hultqvist. Den strider mot folkrätten, undergräver tvåstatslösningen och bidrar till en förhöjd konfliktnivå.

Vi förväntar oss att både Israel och Palestina lever upp till sina internationella åtaganden och ingångna överenskommelser.

Nej, Jacob Risberg, jag har inte funnit anledning att kalla upp ambassadören eftersom jag talade direkt med hans chef, utrikesministern.

Herr talman! Regeringen välkomnar som sagt beskedet om en vapenvila i Gaza. Den innebär bland annat att delar av gisslan frisläpps, och den stakar ut vägen mot ett mer varaktigt slut på stridigheterna. Det är nu avgörande att överenskommelsen genomförs och att den också bidrar till att lätta det enorma lidandet hos civilbefolkningen i Gaza och till ett avsevärt förbättrat humanitärt tillträde.

De första dagarnas ökade humanitära leveranser är ett mycket välkommet och välbehövligt steg. En vapenvila är också en förutsättning för steg mot en framförhandlad tvåstatslösning. Sverige står redo att stötta de humanitära ansträngningarna för att kraftigt öka införseln av livräddande förnödenheter till civilbefolkningen.

Efter det 15 månader långa kriget är den humanitära situationen i Gaza bortom katastrofal. Sedan oktober 2023 har regeringen ökat stödet till den humanitära responsen i Gaza med över 630 miljoner kronor. Regeringen beslutade i december att kraftigt stärka sin beredskap att utbetala humanitärt stöd under året genom att avsätta ytterligare 800 miljoner kronor för den humanitära krisen i Gaza och regionen.

Därtill fortsätter det svenska stödet i Gaza genom omfattande kärnstöd till ett antal centrala humanitära aktörer. Det är ett flexibelt stöd som betalas ut tidigt på året för att de humanitära aktörerna snabbt ska kunna trappa upp responsen där det behövs som mest. På så vis kan regeringen i löpande dialog med våra partner säkerställa att det svenska stödet utformas på bästa sätt för att lindra lidandet hos nödställda civila och möta de enorma akuta behoven på marken både i Gaza och på Västbanken, inklusive östra Jerusalem, och i andra delar av regionen.

Regeringen ser löpande över våra samarbetspartner och analyserar våra arbetssätt för att utforma svensk biståndspolitik på bästa sätt. Regeringen har valt att kanalisera det kraftigt ökade stödet i regionen genom andra aktörer än UNRWA. Det allra viktigaste just nu är att hjälp och livräddande förnödenheter verkligen når fram till civilbefolkningen i nöd.

När det gäller UNRWA noterar jag att vi har en tämligen svartvit opposition, men det går alltså att hålla två saker i huvudet samtidigt. I fråga om de israeliska lagförslagen om UNRWA, som riskerar att göra det näst intill omöjligt för organisationen att verka i Gaza, vill jag återigen betona att regeringen står fast vid vår kritik mot förslagen. Och regeringen har i egna kontakter och tillsammans med övriga nordiska länder och med EU uppmanat Israel att säkerställa fortsatt humanitärt tillträde för UNRWA.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har också personligen tagit upp det här med Israels utrikesminister Gideon Sa'ar. Och som svar på Morgan Johanssons fråga: Ja, jag hade också kontakt med Jordaniens utrikesminister Safadi i samband med att det här beslutet fattades.

Å ena sidan står vi alltså benhårt fast vid vår kritik, å andra sidan vill vi på allra bästa sätt säkerställa att hjälpen - och den är omfattande från Sveriges sida - når fram till den lidande civilbefolkningen så gott det bara går.

När det gäller konkreta steg för en tvåstatslösning är regeringen övertygad om att en hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en sådan. Regeringen stöder EU:s och FN:s arbete för att få till stånd en trovärdig process och står i nära kontakt med likasinnade och företrädare för regionen. Jag har haft möten med utrikesministerkollegor från både Israel och Palestina men också från Jordanien och Egypten för att både framföra vår syn och ta del av deras bedömningar. Frågan står också ständigt på dagordningen för EU:s utrikesministermöten.

Regeringen har därtill varit en drivande kraft för införandet av sanktioner mot extremistiska bosättare och stöder arbetet för att reformera och stärka den palestinska myndigheten. Genom biståndet skapas möjligheter för att ge stöd för en långsiktigt hållbar tvåstatslösning och för att motverka våldsbejakande extremism. Gemensamma diplomatiska ansträngningar, bland annat med regionala aktörer, är och förblir viktiga för att motverka ytterligare eskaleringar.

Regeringen kommer att fortsätta verka för en tvåstatslösning också konkret och gör det tillsammans med andra.

Fru talman! Jacob Risberg har frågat mig hur jag verkar för att stoppa förbudet av UNRWA innan det är för sent, hur jag verkar för att få till stånd en rättvis och hållbar tvåstatslösning och om jag ser att ett slut på ockupationen är nödvändig för att detta ska bli verklighet, samt hur jag ser på det israeliska och palestinska civilsamhällets roll på vägen mot en rättvis och hållbar fred.

Regeringen har vid flera tillfällen kritiserat de israeliska lagförslagen om UNRWA, som bland annat riskerar att göra det näst intill omöjligt för organisationen att verka i Gaza. Regeringen har påpekat att lagarna kan komma i konflikt med Israels folkrättsliga skyldigheter. Israel har ett särskilt ansvar enligt den internationella humanitära rätten för att civilbefolkningens behov tillgodoses i Gaza. Regeringen förväntar sig att UNRWA, i likhet med andra FN-organisationer, skyddas och respekteras i linje med internationella förpliktelser. Vi har, i våra egna kontakter och tillsammans med övriga nordiska länder och med EU, uppmanat Israel att säkerställa fortsatt humanitärt tillträde för humanitära aktörer såsom UNRWA.

Regeringen står helt och fullt bakom Internationella domstolens rådgivande yttrande från den 19 juli 2024. En hållbar fred mellan Israel och Palestina måste bygga på en förhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten, och därmed också ett slut på ockupationen. Regeringen stöder EU:s och FN:s arbete för att få till stånd en trovärdig process för en tvåstatslösning och står i nära kontakt med likasinnade och företrädare från regionen. Regeringen har därtill varit en drivande kraft för införandet av sanktioner mot extremistiska bosättare och stöder arbetet för att reformera och stärka den palestinska myndigheten.

Den övergripande inriktningen för Sveriges bistånd till Palestina är att bidra till en fredlig utveckling genom att främja de långsiktiga förutsättningarna för en framförhandlad tvåstatslösning i enlighet med folkrätten. I detta har bland annat det palestinska och israeliska civilsamhället en viktig roll att spela.

Fru talman! Nu blev det jobbigt för Morgan Johansson. Nu säger han att han inte alls har uppmanat mig att tala om för självständiga myndigheter vilka beslut de ska fatta. Det är precis det som han och hans kollegor på vänstersidan i den här debatten har gjort. Jag och regeringen står fast. Vi betraktar våra självständiga myndigheter som just självständiga. Vi kommer att fortsätta att respektera det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

För det fall det skulle uppstå en situation som aktualiserar de frågor som vi har diskuterat i den här debatten kommer det att behöva fattas ett antal självständiga beslut av självständiga myndigheter. De tänker jag inte föregripa, trots uppmaningar från oppositionen. Däremot konstaterar jag, precis som jag har gjort tidigare i den här debatten, att Sverige är skyldigt att samarbeta med domstolen, inklusive när det gäller verkställande av arresteringsorder.

Nej, jag valde inte att ta upp debatten om huruvida Trump är demokrat eller inte. Det var Morgan Johansson som i debatten påstod att Trump inte var en demokrat.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Kraven på respekt för folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten, har varit och fortsätter att vara något som Sverige betonar gentemot Israel. Sverige har bland annat varit tydligt med att Israel måste göra mer för att följa den internationella humanitära rättens regler om att skydda den civila befolkningen och att Internationella domstolens beslut om provisoriska åtgärder, som är juridiskt bindande, ska efterlevas.

Min och regeringens övertygelse är att vi har störst möjlighet att påverka när vi agerar tillsammans med andra. Vi har tät dialog inom EU och med andra likasinnade länder om hur respekten för den internationella humanitära rätten på bästa och mest effektiva sätt kan säkerställas.

Det är dock inte den svenska regeringens, eller min, uppgift att avgöra om överträdelser av den internationella humanitära rätten begås i individuella fall. Ytterst vilar ansvaret för att upprätthålla respekten för det internationella regelverket på rättsliga institutioner. Såväl Internationella brottmålsdomstolen som Internationella domstolen har pågående utredningar med bäring på Israels krigföring, och det vore fel av mig att föregripa dem. Frågan om proportionalitet är bärande i internationell rätt, men det är domstolarna som uttolkar detta - inte jag eller regeringen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Låt mig också uppmärksamma den vapenvila som nu har trätt i kraft i Gaza. Den är mycket välkommen. Nu kan äntligen delar av gisslan återförenas med sina familjer. Det är helt centralt att vapenvilan mildrar det ofantliga lidande som civilbefolkningen i Gaza lever under och att tillträdet för humanitär hjälp ökar. En vapenvila är också en förutsättning för en förhandlad tvåstatslösning.

I mitt första svar var jag tydlig med att samtliga parter till ICC:s stadga, Romstadgan, är skyldiga att samarbeta med domstolen, även när det gäller verkställande av arresteringsorder. Detta inkluderar Sverige. Håkan Svenneling sa att han och Vänsterpartiet självklart står bakom domstolars och myndigheters självständighet och oberoende. Men hans yttranden i den här debatten, liksom yttrandena från ledamöterna från Socialdemokraterna och Miljöpartiet, vittnar om att detta faktiskt inte stämmer. Det de kräver av mig i denna debatt är att jag ska tala om för Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten vilka beslut dessa myndigheter ska fatta. Om jag hade gjort det hade risken för KU-anmälan varit överhängande.

Därför konstaterar jag och regeringen att vi ska leva upp till våra åtaganden om frågan någon gång landar på vårt bord. Men för att den eventuellt ska göra det - i en hypotetisk situation - förutsätts ett antal självständiga beslut av självständiga myndigheter. Jag kan och får inte föregripa dessa.

Morgan Johansson sa att Trump inte är någon demokrat. Det är ju en väldig tur att det inte är Morgan Johansson som är utrikesminister i denna mycket svåra tid, då vi ska navigera i en väldigt svår säkerhetspolitisk miljö. Samarbetet med USA kommer fortsatt att vara väldigt viktigt.

Magdalena Andersson valde redan innan valet sin kandidat. Det var en kandidat som förlorade i ett demokratiskt val. USA, världens mäktigaste nation, har en demokratiskt vald ledare. Det är Sveriges och regeringens skyldighet att utveckla samarbetet med USA i enlighet med svenska intressen.

Fru talman! Beslutet den 21 november om att utfärda arresteringsorder mot Hamasledaren Muhammed Deif, Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och dåvarande försvarsministern Yoav Gallant är domstolens självständiga beslut. Vi recenserar inte domstolens beslut. ICC har inga egna verkställande myndigheter och är därför helt beroende av att stater samarbetar. Sverige är part till Romstadgan och kommer att leva upp till de skyldigheter som följer med det.

Som interpellanterna väl vet - eller borde veta - är det dock såväl svenska självständiga rättsvårdande myndigheter som regeringen som om det blir aktuellt kommer att pröva frågan om utlämning, i enlighet med gällande rätt. Det är inte ett beslut jag vill föregripa. Det var precis det här jag sa i november, och det står jag fast vid.

Folkrätten är en hörnsten i Sveriges utrikespolitik. Att upprätthålla den regelbaserade världsordningen är helt avgörande både för vårt lands säkerhet och för stabiliteten i omvärlden. Sverige har varit en stark anhängare av Internationella brottmålsdomstolen sedan dess tillkomst. Vi har till exempel sekonderat ett antal åklagare och utredare till domstolen, och Sverige är den största givaren till ICC:s brottsofferfond genom tiderna.

Domstolen står för närvarande inför hot och attacker som saknar motstycke. Arresteringsorder har utfärdats mot flera av domstolens medarbetare av ryska myndigheter, vilket är oacceptabelt. Domstolen hotas också av amerikanska sanktioner, vilket är mycket oroande.

Sverige har tillsammans med likasinnade framfört denna oro till amerikanska företrädare. Kärnan i budskapet har varit att sanktionerna skulle allvarligt undergräva alla 17 situationer som ICC utreder. Några av dessa befinner sig redan i ett framskridet stadium, delvis tack vare USA:s tidigare stöd. Sådana undersökningar inkluderar dem som rör Ukraina, Venezuela, Myanmar, Sudan och Uganda.

Tillsammans med övriga EU och andra likasinnade har vi som sagt till amerikanska motparter förmedlat vår oro för att sanktionerna skulle allvarligt påverka domstolens förmåga att utföra sitt arbete. EU ser nu på vilka åtgärder som skulle kunna vidtas för att mildra effekterna av de förestående amerikanska sanktionerna för EU-företag vars tjänster domstolen är beroende av. En av de åtgärder som övervägs inom EU är att aktivera den så kallade blockerande stadgan. Detta är ett beslut som i så fall skulle fattas av kommissionen, och regeringen stöder en sådan aktivering.

Slutligen vill jag svara Jacob Risberg att det svar som jag lämnar här i dag naturligtvis är regeringens svar och något som hela regeringen står bakom.

Fru talman! Håkan Svenneling har frågat huruvida jag och regeringen avser att agera för att följa Internationella brottmålsdomstolen, ICC, och gripa Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och den tidigare försvarsministern Yoav Gallant i händelse av att någon av dem besöker Sverige samt om jag och regeringen avser att agera för att underlätta för andra stater att gripa vederbörande.

Morgan Johansson har också frågat mig om jag anser att Sverige, om det blir aktuellt, är skyldigt att gripa och lämna ut Israels premiärminister Benjamin Netanyahu och andra som ICC utfärdat en arresteringsorder mot. Morgan Johansson har också frågat på vilket sätt jag avser att klargöra Sveriges åtaganden i denna fråga gentemot ICC.

Slutligen undrar Morgan Johansson på vilket sätt jag i övrigt avser att arbeta för att stärka ICC:s ställning. Håkan Svenneling undrar också om jag har för avsikt att verka för att Israel, USA och andra länder ska ansluta sig till ICC.

Slutligen har Håkan Svenneling frågat om jag menar att den internationella rätten gäller alla stater, inklusive Israel, och om jag avser att agera för ett omedelbart och permanent eldupphör i Gaza.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag vill börja med frågan om folkrätten. Regeringen har konsekvent betonat vårt stöd för folkrätten, med FN-stadgan i grunden. Folkrätten gäller för alla länder. Att den internationella rätten respekteras är ett svenskt kärnintresse.

Jag vill understryka att Sverige och övriga EU stöder Internationella brottmålsdomstolens viktiga arbete mot straffrihet för de allvarligaste internationella brotten. Vi värnar dess självständighet och integritet. EU har gemensamt stött domstolen sedan dess tillkomst och lyfter kontinuerligt fram och främjar domstolens viktiga roll.

Samtliga parter i ICC:s stadga, Romstadgan, inklusive Sverige, är skyldiga att samarbeta med domstolen, inklusive när det gäller verkställande av arresteringsorder.

Utfärdandet av arresteringsorder innebär att Israels premiärminister Netanyahu och tidigare försvarsminister Gallant bör gripas om de reser till något av de 125 länder som är parter i Romstadgan.

Svensk lag gäller. Enligt lagen om samarbete med Internationella brottmålsdomstolen beslutar svenska rättsvårdande myndigheter om frihetsberövande av en person som är föremål för en arresteringsorder utfärdad av ICC om personen befinner sig på svenskt territorium. Det är regeringen som sedan beslutar om en begäran av överlämnande till ICC.

Sverige har i sin dialog med domstolens företrädare varit mycket tydligt med sitt stöd för domstolens integritet och oberoende samt vikten av samarbete, inklusive verkställande av utestående arresteringsorder. Detta framfördes senast under ICC:s stadgepartsmöte i december 2024 i Haag.

Själva idén bakom Romstadgan är dess universella tillämplighet, och detta är något som Sverige och EU främjar kontinuerligt. Varje år väljs ett antal länder ut i vilka EU gemensamt genomför uppvaktningar om anslutning till och implementering av Romstadgan. Bara de senaste två åren har två nya stadgeparter tillkommit, Armenien och Ukraina, vilket vi välkomnar.

USA och Israel har sedan Romstadgan förhandlades fram varit tydliga med att de inte står bakom vissa centrala bestämmelser i stadgan. Det utesluter inte att de och andra icke-stadgeparter ändå kan samarbeta med domstolen, vilket bland annat USA har gjort i förhållande till domstolens utredningar i bland annat Ukraina, Sudan och Uganda.

Som jag har sagt tidigare står Sverige och EU bakom Israels rätt att försvara sig, men som jag och regeringen hela tiden har sagt måste denna rätt utövas i enlighet med folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten.

Det är mycket välkommet att en överenskommelse om vapenvila i Gaza har nåtts. Det är viktigt att avtalet nu implementeras, att gisslan släpps och att det humanitära tillträdet ökar signifikant. En vapenvila är en förutsättning för en förhandlad tvåstatslösning.

Fru talman! Sverige har ett omfattande och långt engagemang i Etiopien. Det avser vi att fortsätta med - det vill jag vara väldigt tydlig med. Regeringen kommer att fortsätta följa situationen i Etiopien noga. Vi står i nära kontakt med EU:s utrikestjänst, EU:s särskilda representant för Afrikas horn, EU:s medlemsstater, FN, civilsamhället och andra relevanta aktörer.

Sverige och Etiopien har en över 130 år lång tradition av handelsförbindelser och en över 70 år lång tradition av utvecklingssamarbete. Det finns i dag många svenskar med etiopiska rötter, och flera svenska företag arbetar i och med Etiopien. Sverige för en aktiv och löpande dialog med de här aktörerna om situationen i landet. Etiopiens ekonomiska reformer innebär en möjlighet till ökat välstånd för befolkningen, men fred är en förutsättning för detta. Det är något som Sverige och många andra konsekvent lyfter fram.

Jag vill tacka för debatten, och jag vill tacka Alexandra Völker för att hon sätter ljuset på Etiopien. Det behövs, och det kommer att behövas även fortsättningsvis. Stort tack!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Konflikterna i Etiopien kan inte lösas med militära medel. Den permanenta vapenvilan i Tigrayregionen mellan regeringen och Tigray People´s Liberation Front har nu varit i kraft i drygt två år. Det är nu avgörande att få till stånd lösningar på de pågående konflikterna i Amhara- och Oromiaregionerna. Sverige för tillsammans med EU och FN en fortlöpande dialog med den etiopiska regeringen och relevanta aktörer, där vi uppmanar till dialog och politiska lösningar på konflikterna i landet.

Sveriges strategi för utvecklingssamarbete med Etiopien 2022-2026 innehåller ett tydligt fokus på fredliga och inkluderande samhällen. Strategin sträcker sig alltså fram till 2026, vilket är tidpunkten för nästa val. Så mycket förhandsbesked kan jag alltså ge. Sedan hoppas jag att jag är kvar också efter valet.

Genom biståndet spelar vi således en viktig roll för att främja en hållbar fred i Etiopien. Sverige stöder och samarbetar nära med FN:s utvecklingsprogram, UNDP, den nationella dialogkommissionen och aktörer i det civila samhället. Jag vill försäkra Jacob Risberg att jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter är någonting som genomsyrar Sveriges arbete runt om i världen.

Genom vår ambassad i Addis Abeba deltar vi i styrgruppen för UNDP:s fond, som etablerats till stöd för den nationella dialogprocessen. Detta ger oss en viktig plattform för att bevaka och påverka processen i rätt riktning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige bidrar även genom biståndet med 52 miljoner kronor under perioden 2024-2026 till den pågående processen för demobilisering, avväpning och återintegrering, via UNDP:s särskilda fond för detta.

Interpellanten har varit inne på Folke Bernadotteakademin, som är viktig här och som bidrar med tekniskt stöd till denna process. Man har i år tillsatt en särskild tjänst vid ambassaden i Addis Abeba, bland annat för att kunna följa och bidra till processen på plats.

Vägen mot hållbar fred i Etiopien kommer troligen att vara lång och komplicerad. Det är därmed av största vikt att det internationella samfundet fortsätter att engagera sig. Sverige kommer att fortsätta arbeta aktivt tillsammans med EU, FN och andra partner för att bidra till stabilitet och åstadkomma en hållbar fred i hela landet.

(Applåder)

Fru talman! Regeringen följer noga situationen i Etiopien och ser mycket allvarligt på de uppgifter som rapporterats gällande omfattande övergrepp och kränkningar av de mänskliga rättigheterna, internationell humanitär rätt och flyktingrätt. Sverige och EU kräver att oberoende utredningar görs och att ansvar utkrävs.

Sveriges stöder EU:s villkor om konkreta framsteg för ökat ansvarsutkrävande för att fullt ut normalisera relationerna med Etiopien. Gedigna processer för övergångsrättvisa och ansvarsutkrävande som syftar till att komma till rätta med kränkningar av de mänskliga rättigheterna och den internationella humanitära rätten i Etiopien de senaste decennierna är grundläggande för att säkerställa en hållbar fred i hela landet, möjliggöra försoning och förhindra framtida övergrepp och kränkningar.

Den etiopiska regeringen har inlett en process för en övergångsrättvisa. Sverige följer tillsammans med likasinnade länder denna process nära och verkar för att den ska ske enligt internationella standarder och på ett trovärdigt och transparent sätt.

En viktig del av Sveriges bistånd till Etiopien syftar till att öka respekten för de mänskliga rättigheterna. Därtill stöder Sverige genom biståndet kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Addis Abeba, som bland annat har en viktig roll när det gäller att säkerställa övervakning av situationen för mänskliga rättigheter i Etiopien. Stödet syftar bland annat till att bidra till ansvarsutkrävande och kapacitetsutveckling vad gäller mänskliga rättigheter, exempelvis att stärka den etiopiska MR-kommissionens möjligheter att agera mot och övervaka kränkningar och övergrepp när det gäller de mänskliga rättigheterna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! Alexandra Völker har frågat mig vilka politiska initiativ jag ser att det är möjligt att ta för fred och trygghet för civilbefolkningen i Etiopien samt vilka initiativ Sverige avser att ta för att främja fredsprocessen i Etiopien.

För att möjliggöra en hållbar fred i hela Etiopien verkar Sverige bilateralt, i samarbete med likasinnade länder samt genom EU och FN för en inkluderande nationell dialog och en bred politisk lösning, för att de mänskliga rättigheterna ska respekteras, för att ansvar ska utkrävas samt för ett obehindrat och säkert humanitärt tillträde.

Sverige för, tillsammans med EU och FN, en fortlöpande dialog med den etiopiska regeringen och relevanta aktörer och uppmanar till politiska lösningar på konflikterna i landet. Sveriges och EU:s bistånd är viktiga verktyg som används för att stödja de processer som Etiopien inlett för att främja nationell dialog, säkerställa övergångsrättvisa samt genomföra avväpning, demobilisering och återintegrering av före detta kombattanter.

Fru talman! Jag välkomnar verkligen att det finns ett så starkt engagemang i riksdagen och att man uppmärksammar den väldigt allvarliga situationen i Iran. Jag tycker att Sverige har en särskild roll att spela i arbetet för att främja kvinnors och flickors rättigheter i Iran. Vi kan aldrig acceptera det auktoritära styrets omfattande och systematiska förtryck av kvinnor i Iran.

Det är viktigt att omvärlden fortsätter att fästa blicken på Iran. Därför är denna debatt väldigt viktig. Jag är glad att vi har den här i dag.

Sverige fortsätter att bidra till ett starkt internationellt tryck mot Iran. Vi gör detta genom samtliga medel som står till buds, skulle jag säga: genom direkta diplomatiska kontakter och kritisk dialog, genom EU, där Sverige fortsätter att verka för en kraftfull och enad Iranpolitik, och genom FN-systemet. Målet för allt vi gör är att påverka och åstadkomma en verklig förändring för människor i Iran. Tillsammans med övriga EU och internationella partner fortsätter vi hela tiden att se över hur vi mest effektivt kan påverka Irans agerande och stödja det iranska folkets rättmätiga krav på respekt för mänskliga rättigheter. Det finns onekligen väldigt mycket kvar att göra.

Återigen: Stort tack för en väldigt viktig och bra debatt!

(Applåder)

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Sverige använder sig av multilaterala forum och mekanismer för att framföra och förstärka våra kritiska budskap om och till Iran. I december 2022 uteslöts till exempel Iran ur FN:s kvinnokommission, vilket Sverige välkomnade. Inom FN-systemet finns också flera andra verktyg för att uppmärksamma situationen i Iran och hålla Iran ansvarigt. Låt mig nämna några av dem.

FN:s generalförsamling antar en årlig resolution om mänskliga rättigheter i Iran. Där är EU också pådrivande för att skärpa formuleringarna. I FN:s råd för mänskliga rättigheter lyfter Sverige återkommande både på egen hand och tillsammans med likasinnade länder det allvarliga läget för mänskliga rättigheter i Iran. Vid den senaste sessionen i oktober ställde sig Sverige bakom ett tvärregionalt anförande med fokus på kvinnors situation i Iran.

Tillsammans med likasinnade uppmanar vi återkommande Iran att samarbeta med relevanta internationella institutioner för mänskliga rättigheter. I samband med FN:s allmänna ländergranskning denna vecka kommer Sverige att upprepa denna uppmaning till Iran. Sverige kommer också att ta upp andra allvarliga frågor som berör situationen för mänskliga rättigheter i Iran, såsom situationen för personer som tillhör etniska och religiösa minoriteter, tillämpningen av dödsstraff och godtyckliga frihetsberövanden. Många av de här frågorna tog jag också upp bilateralt med Irans utrikesminister i samband med att jag träffade honom i september.

Alexandra Völkers påpekande om brist på engagemang i ett tidigt skede stämmer inte. Engagemanget har verkligen funnits hela tiden. Jag är väldigt glad över det starka stöd som finns i en enig riksdag. Men som tidigare framförts har det inte funnits rättsliga förutsättningar för att gå vidare med detta. Nu finns det det, och vi väljer att driva det från statsministerns sida på högsta ort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jacob Risberg frågar varför vissa länder inte vill välja den här vägen. De diskussionerna förs i ganska förtroliga samtal, så jag kommer att vara försiktig här. Men det är klart att det som alltid finns olika läger i många frågor vad gäller vilken väg som är den bästa att välja - ska man välja den hårda vägen med sanktioner, eller ska man välja att försöka sig på en mer diplomatisk väg? Det är däremellan de här diskussionerna går.

Fru talman! Det är väldigt bra att det råder enighet i Sveriges riksdag om att man bör lista IRGC under EU:s sanktionsregim mot terrorism. Det är naturligtvis någonting som regeringen driver, men jag kan konstatera att det trots regeringens ansträngningar fortsatt saknas enighet inom EU för en sådan listning.

Jag vill samtidigt påminna om att EU inom ramen för andra sanktionsregimer redan har vidtagit skarpa åtgärder mot Iran, inklusive mot IRGC som helhet och enskilda medlemmar av och entiteter inom IRGC.

Sedan Jina Mahsa Aminis död i iranska myndigheters förvar i september 2022 efter att hon arresterats för att ha brutit mot det strikta slöjtvånget har EU vid sammanlagt tio tillfällen utökat sanktionslistningarna mot ansvariga för repressionen i Iran. Flertalet av dessa listningar tillkom under Sveriges ordförandeskap i EU.

Över 200 individer och 40 entiteter är i dag sanktionslistade bara under det ramverk som är inriktat på just allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Iran. Bland dessa finns flera enheter med koppling till IRGC samt tongivande aktörer, som Irans sedlighetspolis och kultur- och utbildningsministerierna. Sanktionerna innebär inreseförbud och frysning av tillgångar i EU. Sanktionerna omfattar även förbud mot att exportera produkter till Iran som skulle kunna användas för inhemsk repression.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Flera iranska individer samt iranska underrättelse- och säkerhetsministeriet är också listade under EU:s sanktionsregim mot terrorism.

IRGC i dess helhet är också sedan över ett decennium sanktionslistat under EU:s regim mot Irans kärntekniska program. Både IRGC som organisation och en lång rad individuella medlemmar i organisationen omfattas därmed redan av frysning av tillgångar och inreseförbud i EU. Men låt mig ändå understryka att regeringen fortsätter att verka för en listning av IRGC också under EU:s sanktionsregim mot terrorism.

Vi konsulterar kontinuerligt andra EU-länder för att följa upp förutsättningarna för att ta frågan vidare, och vi är alltid beredda att vidta ytterligare åtgärder för att markera mot Irans agerande.

(Applåder)

Fru talman! har frågat mig på vilket sätt jag och regeringen arbetar för att skapa enighet för att terrorlista Islamiska revolutionsgardet samt vilka åtgärder jag avser att vidta för att stötta kvinnor i Iran.

Regeringen har en längre tid verkat för EU-enighet för att lista Irans islamiska revolutionsgarde, IRGC, under EU:s sanktionsregim mot terrorism. Det är en linje som även en enig riksdag har ställt sig bakom i sitt tillkännagivande från maj 2023.

I enlighet med detta har vi kontinuerligt lyft upp frågan både vid EU:s utrikesministermöten och på expertnivå. Regeringen har återkommande uppdaterat riksdagen om detta arbete, bland annat i samband med tidigare interpellationer och riksdagsfrågor och i utrikesutskottet.

Med anledning av den senaste tidens händelser som kan kopplas till Iran - i Mellanöstern men också i Sverige och i andra europeiska länder - har regeringen dock sett anledning att öka trycket på Iran. Statsministern lyfte därför upp frågan om en listning av IRGC på allra högsta nivå vid Europeiska rådets möte i oktober 2024.

När det gäller kvinnors situation i Iran förblir den mycket svår, och omfattande systematiskt förtryck av kvinnor är en del av det auktoritära styrets grund. Regeringen ser med största allvar på detta.

Mänskliga rättigheter och inte minst kvinnors och flickors situation är en fråga som Sverige ständigt tar upp i bilaterala samtal med iranska företrädare och något som jag själv särskilt lyfte upp i mitt samtal med Irans utrikesminister när jag träffade honom i New York i höstas.

Vi framför samma starka budskap till Iran även i multilaterala kanaler och forum. Ett konkret exempel är FN:s allmänna ländergranskning, Universal Periodic Review, som är en återkommande granskningsmekanism inom FN:s råd för mänskliga rättigheter. Där är Iran föremål för granskning i morgon, den 24 januari 2025.

Regeringen kommer då återigen att vara mycket tydlig i sin uppmaning till Iran att upphöra med all systematisk diskriminering av kvinnor och flickor och att säkerställa att kvinnor och flickor fullt och fritt kan åtnjuta sina mänskliga rättigheter.

(forts. § 8)

Svar på interpellationer

Fru talman! I det här läget är det som sagt för tidigt att dra några säkra slutsatser om vart Syrien är på väg. Politiska utfästelser och programförklaringar ska också omsättas i handling.

Detta är en möjlighet för det syriska folket att forma sitt land och sin framtid, och där måste alla syriers mänskliga rättigheter respekteras. Skiftet måste ledas av det syriska folket. Sverige och EU kommer i samverkan med våra regionala och globala partner att fortsätta att bidra till denna process.

Jag fick en fråga av Ola Möller. Jag var väldigt tydlig på pressträffen i Turkiet i tisdags med att jag och regeringen, när det gäller PYD och YPG, helt och fullt står bakom det uttalande som gjordes i samband med Natomötet i Madrid, det vill säga att vi inte ger något stöd till dessa organisationer över huvud taget.

Håkan Svenneling sa tidigare i debatten att han är oroad över utrikesministerns resor till Ankara. Det är ingen hemlighet att Håkan Svenneling och hans parti hade föredragit att vi inte var medlemmar i Nato, men nu är vi tack och lov det. Som en följd av detta har vi ett nära samarbete med Turkiet om bekämpning av terrorism men också grov organiserad brottslighet. Jag bedömer att detta är alldeles nödvändigt eftersom vi ser att grovt kriminella i stor utsträckning verkar från Turkiet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det här är frågor som inte ligger S, V och MP varmt om hjärtat, men jag hävdar att det är ett genuint svenskt intresse att på alla sätt arbeta för att motverka terrorism och grov organiserad brottslighet.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Sverige har ett långsiktigt bilateralt samarbete med Turkiet. Regeringen lanserade tidigare denna vecka en bilateral säkerhetsdialog med Turkiet, som flera talare har varit inne på tidigare. Det handlar om att utveckla vårt gemensamma arbete med tonvikt på terrorism och organiserad brottslighet. Detta arbete fortsätter med full kraft, bland annat mot terroristorganisationen Daish.

Säkerhetspolisen och Polismyndigheten har byggt upp ett välfungerande samarbete med sina motsvarigheter i Turkiet. Vi har också ett väl utvecklat rättsligt samarbete mellan våra respektive justitiedepartement. I vår bilaterala dialog med Turkiet kommer Sverige fortsatt att betona vikten av att Syriens suveränitet och territoriella integritet respekteras.

Givet den nuvarande utvecklingen blir det än viktigare med stöd för att skapa förutsättningar för ett fritt och fredligt Syrien. Syrien förblir en av världens värsta humanitära kriser. Sveriges humanitära bistånd i Syrien uppgick till 252 miljoner kronor under 2024 och kommer att fortsätta under 2025. Till detta kommer det stora svenska kärnstödet till humanitära aktörer verksamma i olika delar av landet, såsom World Food Programme, UNHCR och Unicef.

Regeringen beslutade förra året om en ny regional biståndsstrategi för Syrienkrisen. Strategin syftar till att främja frihet, bekämpa förtryck och stärka det syriska folkets motståndskraft, bland annat genom att skydda religiösa minoriteters rättigheter, bekämpa terrorism och bidra till att människor kan leva och försörja sig i Syrien och dess grannländer.

Därtill fattade regeringen i december beslut om ett humanitärt stöd på 14 miljoner kronor till Internationella rödakorskommitténs arbete i Syrien. Stödet går bland annat till att bistå människor som nu har blivit frisläppta från fängelser och vill återförenas med sina familjer. Även i nordöstra Syrien når Sidas partnerorganisationer ut direkt till människor på plats med grundläggande samhällstjänster och stöd till lokala civilsamhällesorganisationer.

Det kom en fråga från Ola Möller om ambassadens närvaro i Damaskus. Vi har fortfarande ambassad där, men den omlokaliserades till Beirut 2012. Personal reser nu regelbundet in till Syrien och Damaskus. Det är i det här skedet lite för tidigt att lämna några besked om eventuella förändringar, men detta är naturligtvis något vi följer nära och också har beredskap för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Fru talman! När den hänsynslösa Assadregimen nu har fallit måste det syriska folket få möjlighet att bygga ett fritt och demokratiskt Syrien. Denna process måste vara syriskledd och inkludera hela det syriska samhället, inte minst kvinnor och minoriteter. Sverige, EU, FN och våra partner står beredda att stödja det syriska folket i denna uppgift.

Jag ska ärligt säga att jag är oroad över inte minst kvinnors situation. Jag hade i går ett samtal med kvinnorättskämpar på plats i Syrien, och de uttryckte stor oro. Det här var också en fråga som jag lyfte med min utrikesministerkollega i Turkiet vid mötet i tisdags.

Syrien står inför stora utmaningar. Läget på marken är fortsatt instabilt i delar av landet, exempelvis i nordöst. Regeringen följer det hela noggrant och bekymras av rapporter om fortsatta strider i norra Syrien. Det är av stor vikt att alla parter tillgodoser skydd av civila och civil infrastruktur samt obehindrat humanitärt tillträde i enlighet med den internationella humanitära rätten. Deeskalering och stabilitet är viktigt för att motverka flyktingströmmar och för möjligheten att tillgodose rätten till fred och frihet för alla syrier, inklusive kurderna.

Risken för våldsbejakande extremism är fortsatt utbredd. Vi delar det globala samfundets oro för ökade attacker från terroristgruppen Daish, vars våld särskilt drabbar etniska och religiösa minoriteter, inte minst kristna. Sverige är del av den globala koalitionen för att bekämpa Daish, ett viktigt samarbete för att motverka terrorism och instabilitet. Det är oerhört viktigt att tillgodose säkerheten i de läger i nordöstra Syrien som kontrolleras av det kurdiskledda självstyret och där bland annat Daishmedlemmar hålls. Det är positivt att övergångsadministrationen i Damaskus och det kurdiskledda självstyret i nordöst för en dialog och att vapenvilan mellan parterna verkar hålla.

Fru talman! Turkiet är och förblir en central aktör i Syrien. Den turkiska gränsen mot Syrien utgör Natos södra flank. Turkiet har också säkerhetsintressen vad gäller Syrien, inte minst mot bakgrund av de terroristattacker som utförts mot Turkiet av grupper med bas i Syrien.

Det är fundamentalt att Syriens territoriella integritet respekteras för att kunna bygga ett stabilt Syrien. Om detta är EU också tydligt, inklusive i slutsatser från Europeiska rådet i december.

Som alltid understryker vi att folkrätten måste respekteras. Som allierade är det viktigt att föra dialog med Turkiet angående situationen i Syrien bilateralt, genom EU och genom Nato för att säkra Turkiets säkerhetsintressen på ett sätt som också bidrar till en långsiktig stabilitet i Syrien.

Fru talman! Ola Möller har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att förmå Turkiet att respektera folkrätten och internationell humanitär rätt i Syrien samt säkerställa kurders och andra gruppers rätt till fred och frihet.

Låt mig börja med att framhålla att den brutala Assadregimens fall är en historisk möjlighet för det syriska folket att forma sin egen framtid och bygga ett fritt och demokratiskt Syrien. Den utvecklingen vill Sverige stödja - politiskt och genom biståndet. Sverige, och EU, är tydliga med att den transitionsprocess som nu har inletts måste bli inkluderande och respektera mänskliga rättigheter, inklusive för Syriens alla minoritetsgrupper och vad gäller kvinnors rättigheter. Syriens territoriella integritet behöver bevaras och respekteras. Alla parter måste respektera folkrätten, inklusive den internationella humanitära rätten.

Turkiet har ett betydande inflytande i Syrien. Det är viktigt med en nära och uppriktig dialog med såväl Turkiet som andra regionala och internationella aktörer om utvecklingen i landet. EU har vid flera tillfällen förmedlat sina tydliga positioner till Turkiet, senast vid EU-kommissionens ordförande von der Leyens möte med president Erdogan i december 2024.

Syrien förblir en av världens värsta humanitära kriser. Sverige fortsätter att ge humanitärt och annat stöd i hela Syrien, inklusive i nordöst. Sveriges humanitära bistånd till Syrien 2024 uppgick till närmare en kvarts miljard kronor. Till detta kommer det långsiktiga svenska resiliensstödet, som bland annat har som mål att främja frihet och bekämpa förtryck. Tillsammans med och inom EU fortsätter arbetet med att se vad vi skulle kunna göra ytterligare för att stötta Syrien och den syriska befolkningen.