Maria Malmer Stenergard

Herr talman! Jag vet helt ärligt inte riktigt vad Håkan Svenneling menar. Statsministern var ju glasklar på pressträffen i går med att Trumps uttalande om att Zelenskyj skulle vara en diktator var felaktigt.

Den här regeringen är mycket tydlig. Vi fokuserar på att få saker gjorda. Vi fokuserar också på vad USA faktiskt gör. Än så länge är jag väldigt glad att USA fortsatt sätter mycket hård press på Ryssland med tuffa sanktioner. USA är också den enskilt största givaren av stöd till Ukraina, och det vill vi att de ska fortsätta vara. Därför är det viktigt att vi kliver fram och visar att vi är beredda att försvara Ukrainas och Europas framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Det är helt rätt – Ukraina måste vara i en position där man är så stark i förhandlingarna att man kan säga nej till dåliga förslag. Det är därför vi har presenterat det största militära stödpaketet någonsin, och precis som jag sa är det en styrka att det finns en enighet bakom det i Sveriges riksdag. Men det är också därför jag ser det som en av mina och regeringens viktigaste uppgifter att nå ut till partner över hela världen för att inskärpa allvaret och visa att det är nu slaget står om Europas och Ukrainas framtid.

(Applåder)

Herr talman! Det var mycket att besvara på bara en minut, men jag ska försöka.

Jag håller med om att sammanhållningen är otroligt viktig, och som jag sa i ett tidigare inlägg är det här och nu som vi behöver öka stödet till Ukraina.

Man kan kommentera JD Vances tal i München, men egentligen vill jag bara konstatera att det hade ett helt annat fokus än vad de samlade åhörarna hade förväntat sig. Vi ville ha besked om USA:s samlade inställning till hur man vill föra samtalen mellan Ukraina och Ryssland vidare, vilket man har påstått att man vill göra, men fick i stället ett helt annat tal.

Talet mottogs alltså med stor förvåning – och viss chock, får man väl säga – men vi samlar nu Europa. Vi har en stor enighet sedan den fullskaliga invasionen. Nu måste vi se till att sätta ännu större press på Ryssland men även öka stödet till Ukraina. Vi måste också göra det som USA säger att vi måste göra, det vill säga investera mer i vår egen militära förmåga. Det är hög tid, och vi i Sverige gör vår läxa.

Herr talman! Där är Olle Thorell och jag helt överens. Jag är otroligt stolt och glad över den totala uppslutning bakom Ukraina som finns i denna kammare och som även visades genom att man i total enighet antog det största militära stödpaketet någonsin. Det är ett enormt styrkebesked, och det behövs i dessa tider.

Vi ser nu som vår främsta uppgift att försöka förmå fler länder att leverera stöd. Det behövs här och nu. Det handlar även om att realisera de frysta tillgångar som man har tagit i beslag för att kunna stötta här och nu.

Herr talman! Det var så att säga ganska många ingredienser i den frågeställningen.

Till att börja med vill jag vara väldigt tydlig med att vi står i ett mycket allvarligt läge. Det är viktigt att Europa fortsätter att stå samlat på det sätt vi har gjort sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina, och det är viktigt att vi också har en plan framåt tillsammans när vi nu ser att det rör sig allt snabbare.

När jag var på säkerhetskonferensen i München talade jag med bland andra Annalena Baerbock om det faktum att Vance hade träffat AFD:s ledare. Hon framhöll då att han hade träffat företrädare för alla partier. Så uppfattade jag det från henne.

Generellt kan jag säga att man som makthavare, oavsett om man är en politisk makthavare eller en makthavare inom exempelvis näringslivet, nog ska vara ganska försiktig med att uttala sig om inrikespolitik i andra länder. Det har jag också sagt i flera sammanhang.

Herr talman! Det är rätt uppenbart att Morgan Johansson bara har mediebevakning på sitt eget namn. Det är uppenbart att han inte följer vad regeringen faktiskt har sagt om Grönland, och när vi har sagt det, utan bara följer det som handlar om honom själv och det som handlar om det egna partiet.

Morgan Johansson påstår att han haft kontakt med sina socialdemokratiska kollegor i Danmark. Det är då ännu värre att han går ut helt i strid med deras önskemål, medan vi naturligtvis lyssnar mycket noga på vad våra kollegor i Danmark säger.

Jag vill ändå gå tillbaka till det anförande som Morgan Johansson höll. Noterade man att han pratade mer om Trump än om till exempel EU, som är vår viktigaste utrikespolitiska plattform? Det här är på något sätt symtomatiskt för Socialdemokraterna: Man förmår inte navigera i en väldigt svår säkerhetspolitisk tid. Det enda man förmår är att plocka snabba inrikespolitiska poäng, och det är inte att sätta Sveriges bästa i första rummet.

(Applåder)

Herr talman! Regeringen har i flera sammanhang varit mycket tydlig med att det är Danmark och Grönland som bestämmer i frågor som rör Danmark och Grönland. Vi sa också detta bara timmar efter Trumps uttalande, till skillnad från vad Morgan Johansson sa i sina lögner i radio i morse.

Jag betackar mig för Morgan Johanssons så kallade utrikespolitiska råd. Det är helt uppenbart att han inte har haft kontakt med sina socialdemokratiska kollegor i Danmark. Det är inte heller första gången som Socialdemokraterna i Sverige har dålig koll på hur den utrikes- och säkerhetspolitiska debatten går hos sina nordiska systerpartier. Socialdemokraterna förstod inte vad S i Finland gjorde när det gällde Nato, för de var så upptagna av sitt eget politiska spel.

Regeringen i Sverige har stått i ständig kontakt med kollegorna i Danmark. Vi har gjort och sagt exakt det de har bett oss om, när de har bett oss om detta. Både statsministern och jag har uttryckt Sveriges stöd till de budskap Danmarks regering har fört fram i dessa frågor, och vi står helhjärtat bakom vårt grannland.

Varför gör Morgan Johansson inte det han i sitt anförande sa är det bästa att göra i detta svåra läge, det vill säga att ta ett djupt andetag och kanske ta upp mobilen och ringa kollegorna?

(Applåder)

Herr talman! Jag vill vara väldigt tydlig med att regeringen står bakom Internationella domstolen och de uttalanden som domstolen har gjort. Detta är någonting som vi också hela tiden för fram i vår dialog med Israel, och det blir ju lättare att göra detta om man faktiskt har en dialog, så den välkomnar jag verkligen. Då kommer vi att framföra kritik mot till exempel agerandet på Västbanken.

Jag konstaterar också att det finns olika märkningar för produkter som kommer därifrån, och det är någonting som jag tycker är bra. Detta har vi också tagit upp i tidigare debatter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Jag vill dock också vara tydlig med att vi inte nu kan blicka bakåt, utan vi måste blicka framåt. Nu har vi fått en vapenvila, en bräcklig vapenvila, men den är helt avgörande för att vi ska kunna få gisslan frigiven och minska lidandet men också ta viktiga steg för en förhandlad tvåstatslösning, så att de här folken äntligen kan få leva i fred och frihet.

(Applåder)

Herr talman! Jacob Risbergs fråga består egentligen av två delar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Först konstaterar Jacob Risberg att han inte förstår varför handel är så viktigt. Det förvånar mig egentligen inte; jag återkommer till det. Sedan undrar han varför vi fortfarande handlar med Israel.

Låt mig börja med den första delen. Det är ju ingen nyhet att partier på vänsterkanten, inklusive Miljöpartiet, inte förstår vikten av handel över världen och inte heller förstår det som jag säger i utrikesdeklarationen, att det finns tydliga synergier mellan handel och bistånd. Det är ju handel som ökar vårt välstånd och våra möjligheter att hjälpa dem som har absolut störst behov av hjälp. Om man inte förstår detta grundläggande samband är det väldigt svårt att ha en debatt om vikten av att utveckla handeln. Det förklarar också agerandet i många andra delar som rör detta.

När det gäller Israel har vi varit väldigt tydliga i vår kritik där det har varit befogat. Vi ser med mycket stor oro på de våldsamma bosättarna på Västbanken. Jag och Jacob Risberg har haft otaliga debatter om detta i kammaren. Där har jag också svarat på den andra frågan.

Detta innebär att jag välkomnar att det hålls ett associeringsråd mellan EU och Israel den 24 februari. Det blir ett bra tillfälle att ta upp svåra frågor kopplade till kriget, samtidigt som vi kan behandla andra frågor. Att vi vill utnyttja den kanalen för dialog har oppositionen i Sveriges riksdag varit kritisk till ända sedan jag tillträdde, men jag är övertygad om att vi behöver mer rak och ärlig dialog och inte plakatpolitik.

(Applåder)

Herr talman! Jag vet inte om Kerstin Lundgren kommer att tycka att det är att betrakta som en stor nyhet, men jag vill nämna att det pågår ett mycket intensivt arbete på Utrikesdepartementet med just Arktisfrågorna, och vi gör det också i nära samarbete med andra arktiska länder. Det finns också en mycket intensiv dialog bland Natoländerna, där vi kan se att det som man i Natosammanhang kallar för "High North" blir alltmer strategiskt intressant för länder som vi bör hålla ett öga på, inte minst Kina. Detta kommer jag att fortsätta att jobba mycket intensivt med. Det kan jag garantera Kerstin Lundgren. Jag gör det också jättegärna i samarbete.

(Applåder)

Herr talman! Jag var väldigt tydlig med att stödet till Ukraina är Sveriges viktigaste utrikespolitiska uppgift. Det 18:e paket som vi presenterade nyligen är också det största militära stöd som vi någonsin har gett till Ukraina. Vi kommer att fortsätta stå vid Ukrainas sida så länge som det krävs.

Det samarbete som vi har med våra nordiska och baltiska kollegor är också helt avgörande för att nå ut i Europa, där det finns många som kan göra betydligt mer, inklusive länder som har nämnts här i debatten. Men också resten av världen måste förstå att det är nu det gäller att stå upp för folkrätten, som innebär att den store och starke inte ska ta sig makt på den andres bekostnad. Vi kommer naturligtvis hela tiden att utvärdera hur vi bäst stöder Ukraina.

Nu är det fokus på andra flygvapensystem. Vi bidrar också som bekant med Asken, vilket Kerstin Lundgren mycket väl vet. Men det pågår också förberedelser för att vid behov eventuellt kunna skicka Jas till Ukraina. Detta är som sagt vår viktigaste utrikespolitiska prioritering.

Klimatfrågan, som Kerstin Lundgren nämner, är också en oerhört viktig säkerhetspolitisk fråga. Jag nämner också klimatfrågan och att det är viktigt att vi jobbar mer effektivt för att säkerställa att varje krona gör största möjliga nytta. Det internationella klimatbiståndet är helt avgörande för att vi ska kunna förmå de stora utsläpparna att minska sina utsläpp. Där är också dialogen med USA, Kina, Indien och Brasilien - de riktigt stora utsläpparna - helt avgörande, och därför månar vi också om att ta upp detta i vår bilaterala dialog med dem.

Jag nämnde också arbetet i Arktis, som ju har en nära koppling till klimatförändringarna. Där skapas det nya möjligheter men också nya hot.

(Applåder)

Herr talman! Vi vet alla vad vi egentligen står för. Vänsterpartiet står inte bakom Natos kärnvapenavskräckning. Vänsterpartiet vill inte vara med i Nato, utan Vänsterpartiet vill att vi i Sverige ska vara ensamma och skyddslösa. De tar varje chans att driva sin sak, och denna gång är deras förevändning en ny amerikansk administration.

Jag vill vara väldigt tydlig när det gäller DCA-avtalet. Till skillnad från vad som har påståtts från Vänsterpartiet får ingen placera kärnvapen eller permanenta baser i Sverige utan vårt medgivande. Vänstern sprider i själva verket skräckpropaganda, som verkligen inte gagnar svenska intressen. Men jag kommer alltid att driva den utrikespolitik som gagnar svenska intressen. Jag kommer inte att sätta den svenska politiska debatten i första rummet.

(Applåder)

Herr talman! Mitt utrikespolitiska fokus kommer att handla om att värna svenska intressen, till skillnad från den förra regeringens. Det handlar om att värna Sveriges och USA:s relationer, bland annat, oavsett vilken administration som sitter vid makten. Där har vi egentligen samma intressen som USA:s president, det vill säga att värna vårt lands bästa. Allt annat är egentligen oansvarigt. Vi landar inte alltid i samma slutsatser eller uttalanden, men det är ett faktum att Sverige och USA har många gemensamma intressen, inte minst när det gäller handel men också när det gäller säkerhetspolitik. Samtidigt kommer det självklart att finnas frågor där USA och Sverige tycker olika, och då kommer vi att stå fast vid våra värderingar.

När det gäller Gaza är det först och främst ett hem för dem som bor där. Som har konstaterats är återuppbyggnadsbehovet i Gaza enormt, och här behöver omvärlden gå in med stöd. Detta utgör även en del av överenskommelsen om vapenvilan.

Från Sveriges och EU:s sida är vi tydliga: Vapenvilan måste bestå, och förhandlingar om en tvåstatslösning måste komma igång. Många länder kommer att behöva vara delaktiga i återuppbyggnaden av Gaza. Man ska komma ihåg att USA har varit en helt central part i arbetet med att få till stånd en vapenvila och nog har en viktig roll att spela också framöver. Men, som sagt, målet måste vara en tvåstatslösning, där uppbyggnaden av en palestinsk stat, där Gaza ingår, är en viktig del.

När det sedan gäller ICC säger jag samma sak som när jag hörde nyheten förra veckan: Detta är mycket oroande. Sanktionerna riskerar att allvarligt påverka domstolens förmåga. EU ser nu på vilka åtgärder som kan vidtas för att mildra effekterna av sanktionerna för EU-företag vars tjänster domstolen är helt beroende av. En av de åtgärder som övervägs är blockeringsstadgan, som vi stöder. Jag vill också påminna om att vi stöder ICC på alla möjliga sätt. Vi sekonderar åklagare och också utredare från polisen.

Herr talman! Det humanitära behovet i Gaza är närmast ofattbart. Detsamma gäller Syrien, som fortsätter vara en av världens största kriser. Det finns också andra områden i närområdet som verkligen behöver vårt stöd.

Sverige är en stor och uthållig humanitär givare och partner. Precis som FN:s humanitäre chef Tom Fletcher konstaterade när han besökte Stockholm i januari är Sverige ett humanitärt kraftpaket. Svenskt humanitärt bistånd lindrar nöd och räddar liv, och regeringen försöker hela tiden säkerställa att varje krona kan göra allra störst nytta för att hjälpa dem som är i behov av stöd.

Regeringens beslut att avsätta 800 miljoner kronor i humanitärt stöd till Gaza och regionen under 2025 är en kraftsamling för just detta, för att möta behoven, ta vara på möjligheterna och göra så på allra bästa sätt. Man ska också veta att detta riktade stöd kompletterar det redan omfattande kärnstödet till flera av de organisationer som är på plats i Gaza, som World Food Programme, Unicef och Internationella rödakorskommittén. Genom sådana flexibla medel som Sverige tillhandahåller kunde flera av våra partner omedelbart efter inledningen av vapenvilan i det närmaste fördubbla sina insatser redan första dagen. Så gör vi skillnad på riktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Vi kommer naturligtvis att fortsätta följa utvecklingen i regionen. Vi har gång på gång, ensamma och tillsammans med andra, kritiserat UNRWA-lagarna, eftersom Israel har en skyldighet att säkerställa att organisationerna kan verka på plats. Men det står inte i motsats till att man i varje läge försöker säkerställa att pengarna hamnar där de gör absolut störst nytta. Och Sverige gör verkligen skillnad.

(Applåder)

Herr talman! Sverige står inför en svår säkerhetspolitisk tid. Vi - Sverige, EU och Nato - befinner oss i en långvarig, långtgående konfrontation med Ryssland. Vår uppgift är ofrånkomlig: Vi ska motverka Rysslands förmåga att göra oss skada, inte minst genom att stödja Ukraina.

Vi ska ha våra nationella säkerhetsintressen, våra demokratiska värderingar, folkrätten och vår tro på ett fritt och starkt Ukraina som ledstjärnor, och vi ska knyta ännu närmare band med våra allierade och partner i Norden och Baltikum, i EU, i Nato och globalt.

Omvärldens solidaritet efter förra veckans fruktansvärda masskjutning i Örebro visar att Sverige aldrig står ensamt.

Herr talman! Stödet till Ukraina är regeringens främsta utrikespolitiska uppgift. Sverige har ökat stödet till Ukraina för varje år som kriget har pågått. Sveriges totala stöd sedan den fullskaliga invasionen inleddes uppgår till cirka 70 miljarder kronor.

På slagfälten i Ukraina avgörs om framtidens Europa ska bestå av suveräna stater. Rysslands mål är att framtvinga en intressesfär med vasaller och satelliter - också vid Östersjön.

För Sverige är stödet till Ukraina en moralisk plikt och en oumbärlig investering i Europas och därmed vår egen säkerhet, självständighet och framtid. Det är upp till Ukraina om och i så fall när förhandlingar ska inledas. Vårt entydiga fokus är att göra Ukrainas position starkare.

Trycket på Rysslands krigsekonomi ska öka. Europas försvarsförmåga ska stärkas, och vårt militära stöd till Ukraina ska förstärkas. Därför har regeringen nyligen presenterat ett 18:e militärt stödpaket - det hittills största.

Endast en fred som Ukraina når genom styrka kan bli hållbar. En fred framförhandlad från en svag position skulle bara uppmuntra fortsatt rysk aggression. Sverige fortsätter stödja Ukraina så länge det behövs - politiskt, humanitärt, militärt och ekonomiskt.

Herr talman! Tillsammans med våra allierade och partner ska vi motverka Ryssland ur en styrkeposition. Motverkanspolitikens grundval är att Natos artikel 5 är politiskt och militärt trovärdig.

Vår geografi och våra förmågor ger Sverige möjlighet att som allierad stärka avskräckningen i hela norra Europa. Vi bejakar fullt ut det ansvar som det medför. Det gagnar Sverige, våra grannar och hela alliansen.

Svenska soldater är nu del av Natos framskjutna närvaro i Lettland. Sverige bidrar med närvaro och övervakning av det euroatlantiska området också i luften och till havs. Vi axlar vårt regionala ansvar i rollen som ramnation för Natos framskjutna närvaro i Finland.

Inom ramen för EU och Nato stärker vi vår motståndskraft mot hybridangrepp - antagonistiska aktiviteter som syftar till att destabilisera våra samhällen. Det kan vara cyberattacker, desinformation och sabotage mot kritisk infrastruktur. Natos förstärkta aktiviteter efter den senaste tidens skador på undervattenskablar i Östersjöregionen visar alliansens sammanhållning, snabbhet och styrka.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Sverige ger ett kraftfullt bidrag till Natos operation Baltic Sentry med upp till tre örlogsfartyg och ett radarspaningsflygplan. Sverige är pådrivande i EU:s arbete med att ta fram en särskild strategi för att bemöta Rysslands hybridverksamhet. Vi verkar också för att Nato ska stärka avskräckningen mot hybridangrepp.

Den nationella säkerhetsstrategin slår fast att den inre och yttre säkerheten hör ihop. Regeringen ska fortsatt arbeta internationellt mot gränsöverskridande organiserad brottslighet. Det är även nödvändigt att intensifiera våra bilaterala samarbeten så att kriminella utomlands som orkestrerar brottslighet i Sverige ska kunna utlämnas och lagföras. Mer behöver också göras i partnerskap med tredjeländer för att minska den irreguljära migrationen och öka återvändandet.

Herr talman! Sverige ska fortsatt bygga säkerhet tillsammans med andra, framför allt som medlem i Nato och EU. Sverige för en solidarisk allianspolitik som syftar till att stärka säkerheten och stabiliteten i vårt närområde liksom i hela det euroatlantiska området. Vi ska upprätthålla en stark försvarsförmåga för att bidra till det nationella och det kollektiva försvaret. Sverige ska ta sitt ansvar för en rättvis bördefördelning inom Nato.

Den transatlantiska länken är avgörande för svensk och europeisk säkerhet. Den får aldrig tas för given. Europeiska Natoländer behöver ta ett större ansvar för Europas försvar och säkerhet, och det gäller även stödet till Ukraina.

Sveriges och USA:s bilaterala relationer är mycket goda och stärks genom att vi är allierade i Nato. USA är en partner av särskild vikt för Sverige och för Europa - handelsmässigt, säkerhetsmässigt och politiskt. Samarbetet med strategiska allierade, som våra nordiska och baltiska grannländer, USA och Storbritannien, är särskilt betydelsefullt för Sveriges säkerhet. Vi utvecklar våra strategiska partnerskap inom EU med Polen, Tyskland och Frankrike.

Med Sverige som Natomedlem kan Östersjöregionen, Nordatlanten och Arktis vävas samman. Sverige har fått större ansvar och anledning att engagera sig i arktiska frågor och utveckla vår politik för nordområdena.

Under 2024 var Sverige ordförande i Nordiska ministerrådet samt de informella nordiska och nordisk-baltiska utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetena N5 och NB8. Det stärkte samarbetet med våra nordiska och baltiska grannar.

Det säkerhetspolitiska samarbetet i vårt närområde bör fördjupas ytterligare. Tillsammans med Finland har Sverige tagit initiativ till att nyttja Östersjöstaternas råd, CBSS, för säkerhetspolitisk dialog. Den förre estniske presidenten Toomas Ilves och den förre litauiske utrikesministern Gabrielius Landsbergis kommer att presentera en rapport inför ministermötet i maj. Vi vill se CBSS som ett regionalt säkerhetspolitiskt format som inkluderar även Polen och Tyskland.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

I denna osäkra tid är en sak säker: I vår region står vi tillsammans, och vi står starka.

Herr talman! I år uppmärksammar vi att det är 30 år sedan Sverige gick med i EU. EU är en värdegemenskap och Sveriges viktigaste utrikespolitiska plattform. Ett starkt EU ger Europa kraft och Sverige en starkare röst i globala frågor.

Våra prioriteringar i EU-arbetet är tydliga. Det handlar om vår tids och vår kontinents stora, gränsöverskridande frågor: kriget, kriminaliteten, klimatet och konkurrenskraften. Det handlar om vårt välstånd och vår säkerhet.

EU är avgörande för att säkra ett långsiktigt och kraftfullt stöd till Ukraina och för att motverka Ryssland. Unionen spelar en allt viktigare roll för att stärka försvarsindustrin, den militära rörligheten och den civila beredskapen i Europa. EU är centralt för att få till stånd effektiva sanktioner.

Sverige har drivit på för sanktioner mot den ryska skuggflottan, mot rysk flytande naturgas och för att ge avkastningen från frysta ryska tillgångar till Ukraina. Sverige har också bidragit till att upprätta en ny sanktionsregim mot det politiska förtrycket i Ryssland och till sanktionslistningar mot Belarus med anledning av repressionen i landet. Regeringen stöder det belarusiska folket på vägen mot ett fritt och demokratiskt Belarus som är en del av den europeiska familjen.

Sanktioner kräver ett effektivt genomförande. Regeringen arbetar löpande med att stärka det nationella arbetet och kommer under våren att lämna en proposition till riksdagen med förslag till en ny lag om internationella sanktioner, som utvidgar det straffbara området och skärper straffen för sanktionsbrott. EU:s fortsatta utvidgning och samarbete med partner i vårt närområde har stor säkerhetspolitisk och ekonomisk betydelse.

EU:s utvidgning är en geostrategisk investering i fred, demokrati, säkerhet, stabilitet och välstånd. Det ligger i vårt intresse att hjälpa kandidatländerna att närma sig unionen. Regeringen driver på för ytterligare steg mot EU-medlemskap för Ukraina och Moldavien, som båda har gjort imponerande reformframsteg. Samtidigt är det viktigt att framsteg också sker i kandidatländerna på västra Balkan.

Sveriges stöd till kandidatländerna är stort, men inte kravlöst. Kandidatländernas reformtakt är avgörande. Den georgiska regeringens handlingar strider mot de värden och principer som EU bygger på. Parlamentsvalet i oktober präglades av ojämlika villkor, stark polarisering, påtryckningar och hot mot väljare. Våldet mot fredliga demonstranter är oacceptabelt, och Sverige vill se sanktioner mot de ansvariga. Vi måste samtidigt fortsätta stödja de demokratiska och europeiskt sinnade krafterna i Georgien.

Sverige har en viktig och nära relation med Storbritannien, inte minst på det säkerhetspolitiska området. Vi är pådrivande för att stärka samarbetet även på EU-nivå och välkomnar toppmötet mellan Storbritannien och EU som äger rum i maj.

Herr talman! Att öka tillväxten går hand i hand med att öka Sveriges och Europas säkerhet. Ett ekonomiskt starkt Europa är ett säkrare Europa. Det är EU:s inre marknad och möjligheterna till handelsutbyte som gör oss intressanta för omvärlden. Regeringen ser fram emot EU-kommissionens strategi för den inre marknaden. Det är glädjande att EU-kommissionen har avslutat förhandlingarna om ett handelsavtal med Mercosur-länderna och moderniserat EU:s övergripande avtal med Mexiko.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Regeringen kommer att fortsätta verka aktivt för att fler frihandelsavtal ska förhandlas fram. Samtidigt ser regeringen med stort allvar på risker när det gäller aktörer som vill utnyttja sårbarheter och ekonomiska beroenden. Vi ser ett ökat behov av internationella samarbeten i skärningspunkten mellan teknik, innovation, handel och säkerhet.

För att nyttja potentialen i ny digital teknik krävs säker och betrodd infrastruktur. Sverige är världsledande inom mobila kommunikationsnätverk, och vi samarbetar med likasinnade för säker konnektivitet inom EU och globalt. Eftersom cyberfrågor och digitala frågor växer i betydelse har regeringen antagit en särskild strategi för detta inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Inom kort kommer också en ny nationell strategi för cybersäkerhet att presenteras.

Herr talman! Utvecklingen i Mellanöstern är svårförutsebar, men den senaste tiden har viktiga steg tagits i rätt riktning. Vi har vapenvilor i Gaza och Libanon. Den brutala Assadregimen har fallit. Iran och dess ombud är försvagade.

Regeringen står bakom Israels rätt att försvara sig mot Hamas efter det värsta massmordet på judar sedan Förintelsen. Samtidigt är vi tydliga med att Israel har en skyldighet att skydda civilbefolkningen i Gaza och säkerställa tillgången till humanitärt stöd. Folkrätten, inklusive den humanitära rätten, måste respekteras. Sverige stöder ansträngningarna för att samtliga ur gisslan ska frisläppas, att det humanitära läget ska förbättras avsevärt och att vapenvilan ska bli varaktig.

Regeringen ser också med stor oro på bosättarvåldet på Västbanken och expansionen av de illegala bosättningarna. På sikt behövs en framförhandlad tvåstatslösning baserad på folkrätten. Det är den enda hållbara lösningen där israeler och palestinier kan leva sida vid sida i fred, frihet och demokrati. En politisk förutsättning för det är ett Gaza fritt från Hamasstyre.

Iran bär ett stort ansvar för den negativa utvecklingen i regionen och för säkerhetsrisker i väst. Regeringen kommer inte att tolerera iranska aktioner för att destabilisera Sverige eller bedriva terroristverksamhet här via ombud.

Assadregimens fall innebär en möjlighet för Syriens befolkning att forma sin framtid och bygga upp ett fritt, demokratiskt land. EU bör bidra till en syriskledd, fredlig och inkluderande process där alla syriers mänsk-liga rättigheter respekteras. Kvinnors och etniska och religiösa minoriteters deltagande måste säkerställas.

Herr talman! Oceanien och Asien är den region där den största ekonomiska tillväxten förväntas ske. Därtill blir säkerheten i Asien och Europa alltmer sammanlänkad. Kina är världens näst största ekonomi och en teknologisk ledarnation samtidigt som landet har ett auktoritärt styre och växande geopolitiska ambitioner.

Kinas agerande mot Taiwan inger oro, och hot om militärt våld är oacceptabelt. Kinas möjliggörande av Rysslands krig i Ukraina har en direkt, negativ effekt på Sveriges och Europas säkerhet.

Vi bejakar dialog och samarbete med Kina där det är möjligt och i linje med våra intressen och värderingar, till exempel för att främja handel på lika villkor och hantera klimatfrågan. Parallellt fortsätter vi, tillsammans med övriga EU, att påtala överträdelser mot mänskliga rättigheter. Sveriges relation till Kina ska vara förankrad i en europeisk strategi och i nära transatlantisk samverkan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Indien är en central aktör för att bemöta globala utmaningar. Sverige är pådrivande för ett frihandelsavtal mellan EU och Indien.

Sverige fördjupar sitt samarbete med Japan, som är ett viktigt partnerland till Nato och en betydande exportmarknad. Sveriges medverkan vid världsutställningen i Osaka kommer att vara ett led i att stärka det svenska näringslivets konkurrenskraft i Japan och regionen.

Herr talman! Svenskt bistånd ska skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Utvecklingssamarbetet har en viktig roll i att verka för fria och välfungerande demokratiska samhällen och ska i högre grad inriktas mot områden där Sverige kan bidra med tydliga mervärden.

Regeringen ser potential i att hitta synergier mellan bistånd och handel för att möta de växande globala utmaningarna. Ett exempel är den gröna omställningen. Sverige har ett av världens mest generösa klimatbistånd, och svenska företag har innovativa klimatlösningar. Sveriges ordförandeskap i Gröna klimatfonden 2025 utgör en möjlighet att effektivisera det internationella klimatbiståndet.

Sverige är en av världens största humanitära givare i ett läge där över 300 miljoner människor behöver humanitärt stöd. För 2025 fördubblar Sverige det humanitära stöd som tidigare gick till UNRWA genom att avsätta 800 miljoner kronor till den hårt drabbade civilbefolkningen i Gaza och regionen.

Vidare fortsätter vi att möta akuta humanitära behov i Ukraina och på andra krisdrabbade platser såsom Sudan, Demokratiska republiken Kongo, Syrien, Libanon och Jemen. Vi fortsätter också i dessa kriser att verka för humanitärt tillträde så att hjälpen kan nå de mest utsatta. I alla dessa delar är civilsamhällets organisationer omistliga partner.

Herr talman! Jämställdhet är ett kärnvärde i svensk utrikespolitik. Just nu ser vi hur jämställdheten globalt är på tillbakagång. I länder som Afghanistan och Iran utgör ett omfattande, systematiskt förtryck av kvinnor det auktoritära styrets grund.

Sveriges arbete är viktigt för att öka kvinnors och flickors egenmakt. Svenskt bistånd ska bidra till ökad tillgång till vård för gravida och mödrar, allsidig sexualundervisning och åtgärder mot alla former av sexuellt och könsrelaterat våld. Det är en viktig del av vårt breda engagemang för global hälsa.

Under 2025 är Sverige ordförande i UN Womens styrelse. Det är en unik plattform för att driva det globala jämställdhetsarbetet framåt, där Sverige särskilt kommer att framhålla vikten av kvinnors ekonomiska egenmakt.

Herr talman! Folkrätten, inklusive FN-stadgan, är en hörnsten i Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik. Sverige står bakom Internationella domstolens och Internationella brottmålsdomstolens oberoende och integritet.

Mänskliga fri- och rättigheter måste försvaras. Varje individs lika värde oavsett kön, ålder, sexuell läggning eller religion är en frihetsfråga. Flera minoritetsgrupper som kristna och uigurer är runt om i världen utsatta för förtryck.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Utrikespolitisk debatt

Det är oroande när mänskliga fri- och rättigheter undergrävs av auktoritära stater som Ryssland, Kina och Iran, som vill omforma dem utifrån sina värderingssystem. Sverige kommer att fortsätta vara engagerat i rustningskontroll, nedrustning och icke-spridning. Hösten 2025 tar Sverige och Filippinerna över ordförandeskapet för den så kallade XIV-processen, som syftar till att provstoppsavtalet för kärnvapen ska träda i kraft.

Herr talman! Sveriges diplomatiska närvaro utomlands är ett av våra främsta verktyg för att hävda våra intressen. Därför har regeringen gjort en översyn och kan i dag tillkännage ett flertal nyetableringar och andra förstärkningar.

Den svenska närvaron i USA utökas. Ett nytt generalkonsulat i Houston stärker samarbetet inom viktiga industrisektorer som rymd, flyg, försvar, energi, it och life science. Generalkonsulatet i Bryssel uppgraderas till ambassad i Belgien, som är en viktig partner för Sverige i EU och Nato. Under 2025 öppnar Sverige en ny ambassad i Senegal, med ansvar att främja våra intressen i franskspråkiga Västafrika och Sahel. Vi stärker närvaron i den handels- och säkerhetspolitiskt viktiga indopacifiska regionen genom tillsättningen av ett nytt Stockholmsbaserat sändebud för Stilla havet. Dessutom inrättas ett Stockholmsbaserat sändebud för Peru, för att ytterligare främja relationen till viktiga partner i Latinamerika.

Sammantaget syftar dessa förstärkningar till att stärka våra partnerskap och förbättra förutsättningarna för handel, investeringar och innovation.

Förra året kom de två svenska medborgarna Johan Floderus och Saeed Azizi, som suttit oskyldigt fängslade i Iran, hem till Sverige. Regeringen kommer att fortsätta arbetet för att uppnå en frigivning av journalisten Dawit Isaak, förläggaren och poeten Gui Minhai och forskaren Ahmadreza Djalali.

(Applåder)

Herr talman! Regeringens utrikespolitik vilar på en europeisk, nordisk-baltisk och transatlantisk grund. Med ett krig på vår kontinent kommer närområdet att ha högsta prioritet i utrikes- och säkerhetspolitiken. Samtidigt har Sverige ett osvikligt globalt engagemang. Vi kommer att fortsätta verka i FN genom alliansbyggande, långsiktighet och målmedvetenhet. Vårt engagemang och våra partnerskap med viktiga länder i Afrika, Asien och Latinamerika stärks ytterligare.

Vi står inför en svår tid, en tid när vi måste ha förmågan att försvara våra intressen och värderingar för att de ska respekteras. Vi ska tillsammans med våra allierade och partner motverka de auktoritära krafter som vill söndra, härska och destabilisera våra öppna samhällen. Vi ska slå vakt om den demokratiska världens sammanhållning. Och vi ska ytterst värna Sveriges frihet, fred och säkerhet. Det finns ingen viktigare uppgift.

(Applåder)

I detta anförande instämde Jörgen Berglund, Helena Bouveng, Crister Carlsson, Ludvig Ceimertz, John E Weinerhall, Gustaf Göthberg, Ann-Charlotte Hammar Johnsson, Johan Hultberg, Caroline Högström, David Josefsson, Marie Nicholson, Ulrik Nilsson, Carl Nordblom, Johanna Rantsi, Adam Reuterskiöld, Mats Sander, Jesper Skalberg Karlsson, Helena Storckenfeldt, John Widegren, Viktor Wärnick och Boriana Åberg (alla M), Magnus Berntsson och Gudrun Brunegård (båda KD) samt Joar Forssell och Mauricio Rojas (båda L).

Herr talman! Som jag sa avslutningsvis i mitt förra inlägg står den här frågan högt på dagordningen på rådsmötet redan nu på måndag. Det kommer att diskuteras en rad olika aspekter av den nya situation vi ser i Syrien. En av dem är hur man ska fortsätta med olika typer av sanktioner. Det handlar ju om att hitta en balans mellan att å ena sidan ge civilbefolkningen, som verkligen lider, en möjlighet att få sin ekonomi att växa och å andra sidan skapa incitament för det kommande nya styret att verkligen driva landet i rätt riktning. Det är en sådan fråga som jag föreställer mig kommer att stå i centrum för diskussionen.

Vi följer som sagt situationen mycket noga och bekymras också av rapporterna om fortsatta stridigheter i norra Syrien. Skydd av civila och civil infrastruktur samt obehindrat humanitärt tillträde i enlighet med internationell humanitär rätt måste tillgodoses. Det är positivt att övergångsadministrationen i Damaskus och det kurdiskledda självstyret för en dialog och att vapenvilan mellan parterna verkar hålla. Det är också positivt att representanter från EU i form av utrikesministrarna från Frankrike och Tyskland tidigt var på plats och tidigt lyfte frågor såsom behovet av att tillse att kvinnors rättigheter verkligen respekteras av det nya styret.

Jag tror att vi måste öka vår närvaro från EU:s sida och se till att Syrien fortsatt har ögonen på sig för att därigenom säkerställa att utvecklingen går i rätt riktning.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Herr talman! Syrien står fortfarande inför mycket stora utmaningar, vilket vi har varit inne på här. I delar av landet, bland annat i norr och nordöst, är läget på marken fortfarande instabilt. Regeringen följer naturligtvis detta noga och bekymras över de rapporter om fortsatta strider som inkommer.

Alla involverade parter har ett ansvar att säkerställa skydd av civila och civil infrastruktur samt obehindrat humanitärt tillträde i enlighet med den internationella humanitära rätten. Deeskalering och stabilisering av situationen i norra och nordöstra Syrien är också viktigt för att motverka flyktingströmmar och för att främja förutsättningar för att säkerställa en positiv utveckling i landet för alla Syriens medborgare. Regeringen för dialog om detta med våra globala partner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Regeringen delar förstås det globala samfundets oro för risken för ökande våldsbejakande extremism och ett ökat antal attacker från Daish, vars våld särskilt drabbar etniska och religiösa minoriteter, inte minst kristna. Sverige deltar i den globala koalition som arbetar för att bekämpa Daish, och det är ett viktigt samarbete för att motverka terrorism och instabilitet. Det är av fundamental vikt att säkerheten säkerställs i de läger i nordöstra Syrien där bland annat Daishmedlemmar hålls.

Det är positivt att övergångsadministrationen i Damaskus och det kurdiskledda självstyret i nordöstra delen av landet för en dialog och att vapenvilan mellan parterna ser ut att hålla.

Herr talman! Det är fundamentalt att Syriens territoriella integritet respekteras av alla parter för att kunna åstadkomma ett stabilt och fritt Syrien. På den punkten är EU också tydligt, även i slutsatser från Europeiska rådet i december. Som alltid understryker vi från svensk sida att folkrätten måste respekteras.

För regeringens del är det viktigt att föra dialog med våra partner kring hur vi bilateralt och multilateralt - inte minst som EU - kan samarbeta för att säkra legitima säkerhetsintressen i regionen på ett sätt som också bidrar till långsiktig stabilitet i Syrien. Nästa gång det här kommer upp i ett internationellt sammanhang är redan på måndag, då vi har FAC-möte i Bryssel.

Herr talman! Jag tackar för en viktig interpellation.

Den brutala Assadregimen har fallit, men det är för tidigt att dra några bestämda slutsatser om vart Syrien är på väg. Jag hade i onsdags ett digitalt möte med kvinnorättsorganisationer i Syrien. Det var viktigt för mig att få lyssna på människor som befinner sig på plats i Syrien och höra hur de ser på läget. Jag måste säga att det jag hörde var oro och rädsla för hur kvinnors och flickors framtid ser ut i Syrien. Det är precis som interpellanten har sagt: Vi får inte vara naiva.

Men Sverige står tillsammans med EU, FN och andra partner beredda och villiga att stötta det syriska folket. Stora utmaningar återstår, och de politiska utfästelser och programförklaringar som har kommit från det syriska övergångsstyret behöver omsättas i handling. Sverige och övriga EU har ett intresse av att bidra till att så sker.

Sverige är en stor humanitär givare till Syrien och även till insatser för civila i flyktingläger i nordöstra Syrien. Det svenska stödet syftar till att ge människor tillgång till sådant som mat, vatten, sjukvård och tak över huvudet.

Regeringen antog förra året också en ny regional biståndsstrategi för Syrienkrisen om 880 miljoner svenska kronor för perioden 2024-2026. Strategin syftar till att främja frihet, bekämpa förtryck, stärka motståndskraften hos det syriska folket genom att bland annat förbättra försörjningsmöjligheter och tillgång till grundläggande samhällstjänster, bekämpa terrorism och skydda religiösa minoriteters rättigheter.

Biståndet har framför allt gått till att skapa förutsättningar för människor att leva och försörja sig i Syrien och i grannländerna. Det har till exempel handlat om stöd till jordbruk och om tillgång till rent vatten. Det har handlat om stöd till mödravård och till överlevare av könsrelaterat våld samt om stöd till och skydd av oberoende journalister, vilket också är väldigt viktigt. Det här arbetet är i högsta grad fortsatt relevant.

Insatser inom ramen för strategin genomförs i hela Syrien, också för civilbefolkningen i flyktinglägren i landets nordöstra delar. Här når Sida genom sina partnerorganisationer ut direkt till människor på plats med grundläggande samhällstjänster och stöd till lokala civilsamhällesorganisationer.

Slutligen fokuserade Sara Gille i sitt första inlägg på en aspekt som inte nämns i interpellationen. Det handlar om skydd av kulturarv, vilket naturligtvis också är en oerhört viktig aspekt i den här typen av situationer och konflikter. Regeringen har i Sverige inrättat ett råd för skydd av kulturarvet vid höjd beredskap och krig, vilket visar att vi ser hur viktig frågan är i Sverige i händelse av höjd beredskap eller krig - och naturligtvis även i övriga världen.

Herr talman! Sara Gille har frågat mig vilka konkreta insatser jag avser att göra för att stärka stödet till civila i flyktingläger i Syrien och säkerställa att humanitär hjälp når fram. Ledamoten frågar också vilka åtgärder jag avser att vidta för att förhindra ytterligare eskalering i Syrien samt vilka initiativ som regeringen och jag planerar att ta i internationella sammanhang.

Den brutala Assadregimen har fallit, vilket innebär en historisk möjlighet för det syriska folket att forma sin egen framtid och bygga ett fritt och demokratiskt Syrien. Sverige vill stödja den här utvecklingen, både politiskt och genom biståndet. Processen måste inkludera hela det syriska samhället och respektera alla landets minoritetsgrupper, något Sverige och EU är tydliga med.

Den humanitära situationen i Syrien är djupt oroande och förblir en av världens värsta humanitära kriser. År 2024 bidrog Sverige med mer än en kvarts miljard kronor i humanitärt stöd för att lindra den syriska civilbefolkningens lidande. Utöver detta är Sverige också en stor givare av kärnstöd till humanitära aktörer som är aktiva i Syrien. Sveriges humanitära stöd till Syrien fortsätter under 2025.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Sverige ser med oro på det fortsatta våldet i norra Syrien. Deskalering och stabilitet är viktigt för att förhindra flyktingströmmar, motverka Daesh och tillse det syriska folkets rättigheter. Sverige deltar i den globala koalitionen för att bekämpa Daesh - ett viktigt samarbete för att motverka terrorism och instabilitet.

Sverige står tillsammans med våra partner redo att stötta det syriska folket. EU:s stöd till Syrien är centralt. Det är viktigt att EU, tillsammans med FN, stöttar en fredlig, inkluderande och ordnad process. Vi ger vårt fulla stöd till FN och det särskilda sändebudet för Syrien.