Andreas Carlson

Fru talman! Jag har ju faktiskt, vilket man hört om man lyssnat noga på den här debatten, anfört ett antal skäl till att Bromma flygplats har en viktig roll - potentiellt också i framtiden, sett utifrån den tekniska utveckling som sker och som är viktig för att möjliggöra den gröna omställning som vi behöver för att kunna nå de mål som vi är överens om att vi ska nå när det handlar om att minska utsläppen inte minst i transportsektorn, där flyget står för en stor del.

Där ser jag stora utvecklingsmöjligheter med tanke på vad som faktiskt redan sker inom elektrifiering av flyget. Jag tror att det kommer att kunna förändra resvanor och resmönster och även göra flyget till ett av de mest miljövänliga transportsätten i vårt glest befolkade land med långa avstånd.

Bromma kommer att kunna vara en viktig del i den mixen. Det är därför viktigt att inte avveckla Bromma utifrån politisk prestige, för att använda Kasirgas ord, utan se verkligheten utifrån den utveckling som sker. Det är därför vi ser att Bromma bör bevaras och inte avvecklas.

Bromma var 2019, före pandemin, Sveriges tredje största flygplats med knappt 2,4 miljoner passagerare. Endast Arlanda och Landvetter var större. Bromma är en utpräglad inrikesflygplats, och det är därför Bromma är så uppskattad och viktig för många som bor i olika delar av landet och reser in till Stockholm. Det finns dock även utrikestrafik, främst till Bryssel.

BRA, som dominerar på Bromma, har efter sin rekonstruktion successivt återstartat inrikestrafiken på Bromma. Det finns också taxi- och affärsflygsverksamhet. Bromma har även betydelse, som jag var inne på i mitt interpellationssvar, för det samhällsviktiga flyget. Till exempel levererar Bromma Air Maintenance AB, BAM, underhållstjänster för flygplan och helikoptrar med både offentliga och privata kunder inom ambulansflyg, affärsflyg och linjeflyg. BAM utför underhåll på i princip alla ambulansflygplan i Sverige och Norge. Man har också en egen konstruktionsavdelning som utvecklar speciallösningar för exempelvis ambulansinstallationer och övervakningsutrustning för kustbevakningsflygplan.

Vi har gjort bedömningen, utifrån det läge vi har i omvärlden, att det är viktigt att inte avveckla Bromma i det här läget. Vi kommer förstås även när flygplatsutredningen har presenterats att återkomma med andra åtgärder för att utveckla flyget utifrån de möjligheter som ges med tanke på den mycket snabba teknikutvecklingen.

Detta innebär inte på något sätt att Arlanda inte behöver utvecklas. Som jag sa tidigare finns det tvärtom potential i båda dessa för Sverige viktiga flygplatser.

Jag tror inte att man ska se detta som en prestigefråga. Man kan inte backa sig in i framtiden. Jag tror inte heller att man ska se det helt binärt. Till exempel kommer elektrifierade flygplan att få en helt annan möjlighet till utveckling på Bromma flygplats när buller minskar. I en framtid kan det bli andra typer av krav som gör att det skulle vara oansvarigt att i det här läget avveckla Bromma flygplats. Bara om några år kan vi ha en helt annan situation i flygsektorn och en helt annan efterfrågan på klimatsmarta, miljövänliga resor med flyg. Där kan Bromma vara en viktig del.

Det är utifrån den analysen som regeringen inte nu går fram med att avveckla Bromma utan har en annan politisk inriktning. Vi vill bevara Bromma.

Fru talman! Jag tar gärna bostadsdebatter i Sveriges riksdag. Jag har flera inplanerade, kan jag upplysa debattörerna om.

Nu ska jag ge svar på några av frågorna som rör just Bromma flygplats, som interpellationen handlar om.

Flygplatsen saknar utvecklingspotential, sa ledamoten Kasirga. Det stämmer inte riktigt. Swedavia konstaterar i sitt remissvar till Peter Normans Arlandautredning att Bromma skulle kunna fungera utmärkt som en pilot för framtidens fossilfria flyg. Det finns möjligheter för Bromma med tanke på den utveckling som sker mycket snabbt i flygsektorn. Det sker utveckling i form av biobränsle i flygmotorerna, som kan minska utsläppen väsentligt. Branschens egen bedömning är att vi kommer att ha ett helt fossilfritt flyg inom några år - 2030. Heart Aerospace, ett spännande svenskt företag, investerar tungt i elektrifierade flygtransporter. De ligger långt framme i sitt arbete och kommer att ha inrikesflyg i luften, enligt deras egen bedömning, år 2028. Det här tror jag kommer att flytta fokus i hela flygdebatten. Flyget kommer att vara ett mycket viktigt och användbart transportmedel för hela vårt land.

Bromma flygplats har stor betydelse för tillgängligheten för Stockholmsområdet men kanske framför allt för övriga landet, vilket betyder att flygplatsen är viktig för till exempel näringslivet och företagandet.

Bromma flygplats har också en viktig roll för att samhällsviktiga flygtransporter av olika slag, till exempel ambulansflyg och brand- och räddningsflyg, ska kunna utföras snabbt och effektivt när som helst under dygnet.

Jag kan lyfta fram osäkerheten i vårt omvärldsläge som ett viktigt skäl att ha kvar Bromma flygplats och att ha flera flygplatser som är aktiva, fungerande och hålls igång runt vår huvudstad.

Ledamoten Kasirga lyfte fram Arlanda och sa att vi ska försvaga Arlanda. Det är ingen som har någon ambition att försvaga Arlanda, tvärtom. Vi behöver utveckla Arlanda. Det finns en utredning på regeringens bord, Arlandautredningen. Den bereds i Regeringskansliet. Peter Norman har också ett annat uppdrag som kommer att lämnas över till regeringen i närtid, nämligen flygplatsutredningen. Vi kommer att återkomma med olika ytterligare åtgärder för hur vi ska utveckla flyget i takt med omställningen inom flygsektorn, som nu sker snabbt.

Jag vet att många i dag använder flyget som ett viktigt transportmedel. Man kan många gånger göra det med gott samvete med tanke på att det är ett viktigt transportmedel vars utsläpp också minskar. Skälen att göra det med ett ännu godare samvete kommer att öka i takt med att utsläppen minskar, och då tror jag att behovet kommer att vara stort av fler flygplatser runt vår huvudstad. Det är anledningen till, och det är den analys som ligger bakom, att Bromma flygplats behöver utvecklas och framför allt bevaras och inte avvecklas.

Kommer jag att ta initiativ till möten med syfte att avtalet ska kunna avslutas tidigare än 2038? Nej, det kommer jag inte att göra. Jag tar gärna olika möten med dialog, men några initiativ för att avveckla Bromma flygplats kommer inte regeringen att ta. Det är mitt besked.

Fru talman! Kadir Kasirga har frågat mig om jag avser att tillmötesgå Stockholms stads planer på att bygga en ny stadsdel på Bromma flygplats och verka för att omförhandla avtalet mellan Swedavia och Stockholms stad för att underlätta byggandet av nya bostäder. Kadir Kasirga har också frågat mig om jag anser att det är affärsmässigt motiverat att driva en verksamhet som minskar sin andel på marknaden och, om så inte är fallet, vilka åtgärder jag avser att vidta.

Pandemin påverkade resandet dramatiskt, och flygresandet minskade kraftigt. Under senare tid har det dock skett en markant uppgång i flygresandet. Enligt den senaste trafikstatistiken från Swedavia uppgår antalet resenärer på Swedavias flygplatser till 77 procent av 2019 års nivåer, och antalet destinationer har återhämtat sig till 80 procent. Vi befinner oss dock i ett osäkert konjunktur- och omvärldsläge där framtidsutsikterna är svårbedömda. I Transportstyrelsens senaste prognos bedöms flygtrafiken i det närmaste vara tillbaka på samma nivåer som innan pandemin 2028.

För mig och regeringen är det viktigt att kunna ge klara och tydliga besked om vad som gäller för Bromma flygplats framtid. Detta är väsentligt för flygbranschen, regioner och kommuner som är beroende av en god tillgänglighet till och från Stockholmsområdet och, inte minst, för att ge Swedavia tydliga planeringsförutsättningar.

Som Kadir Kasirga mycket riktigt påpekar konstaterar regeringen i budgetpropositionen för 2023 att Bromma flygplats ska bevaras. Mot den bakgrunden är det alltså inte aktuellt för mig att ta initiativ till att omförhandla det avtal från 2007 som finns mellan Swedavia och Stockholms kommun om upplåtelsen av Bromma flygplatsområde.

Som jag nyss nämnde ökar flygresandet kraftigt efter pandemin. Swedavia har uppdraget att bedriva flygplatsverksamhet vid de tio flygplatser som ingår i det av regeringen beslutade nationella basutbudet av flygplatser. Bolaget har vidare i uppdrag att inom ramen för affärsmässighet aktivt medverka i utvecklingen av transportsektorn och bidra till att de av riksdagen beslutade transportpolitiska målen uppnås.

Det är Swedavias styrelse och ledning som ansvarar för bolagets organisation och löpande förvaltning av den operativa verksamheten inom ramen för bolagsordningen.

Fru talman! Jag tackar för det, och jag tackar återigen för engagemanget och för frågan och att ledamoten tog tillfället att ställa den. Det är min första interpellationsdebatt som statsråd. Vill Martina Johansson göra inspel räknar jag med att jag kommer att vara här flera tisdagskvällar framöver och finnas tillgänglig för interpellationsdebatter där vi kan fortsätta den här typen av goda samtal. Det är det som behövs.

Jag tror att vi delar uppfattningen att hela Sverige ska fungera. Infrastruktur är väldigt viktig, och det gäller även underhållet av densamma. Där har regeringen nu lagt om delar av medlen i vår budget för att stärka vägunderhåll. Det behövs göras satsningar på järnväg. Det är också viktigt att arbeta med helhetslösningar och att man har en god dialog.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det har interpellanten satt fingret på i dag. Jag tackar för respekten för att inte jag som statsråd kan uttala mig i ett enskilt ärende. Men jag ser fram emot god dialog även framöver.

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Fru talman! Tack återigen för engagemanget. Martina Johansson pekar på en väldigt viktig del. Det handlar om tilliten till demokratin, som Martina Johansson nämner, men också till staten och myndigheterna.

Information är viktig. Det ligger inom ramen för Trafikverkets uppdrag i dag. Det är en fråga som regeringen kan följa upp inom ramen för vårt ansvar och mitt ansvar som statsråd i den dialog som följer av uppdraget.

Jag talar förstås inte om det enskilda ärendet. Men det är egentligen självklara saker som Martina Johansson lyfter fram. Det handlar om vikten av information och dialog. Det gäller att skapa förståelse för en åtgärd eller något man gör i en process och varför man gör det.

Det kan vara en väldigt viktig del för att undvika missförstånd, frågor eller känslan av att inte vara lyssnad på. Det kan också skapa en acceptans för agerandet. Det är viktigt överlag att beakta och arbeta med. Det är något som jag förutsätter att Trafikverket och andra myndigheter löpande utvecklar och ser över inom ramen för sitt uppdrag.

Martina Johansson har satt fingret på ett för ledamoten angeläget område. Det tackar jag för. Jag kommer att fortsätta att uppmuntra en god dialog också med mig om det är andra saker som ledamoten upptäcker i sitt hemmadistrikt eller någon annanstans. Jag välkomnar det och är alltid öppen för inspel.

Fru talman! Jag tackar Martina Johansson för frågorna och för engagemanget. Jag vet att det betyder mycket när en lokal eller regional riksdagsledamot uppmärksammar och lyfter upp frågor som är viktiga på den enskilda orten eller i den enskilda regionen. Jag beklagar förstås att svaret som jag levererade i mitt första anförande ledde till besvikelse. Men det går ju inte att förändra regeringens arbete på det sättet att vi från en dag till en annan börjar uttala oss som statsråd i enskilda ärenden.

Jag har noterat att Martina Johansson ställde en skriftlig fråga till föregående regering och fick svaret att regeringen förutsatte att Trafikverket arbetar med de här delarna. Det är inte en slump. Det är viktigt att Trafikverket inom ramen för sitt uppdrag kontinuerligt ser över och utvecklar sina rutiner.

Frågan till mig här i kväll handlar också om hur regeringen följer upp det ansvar som ligger på den mycket viktiga och stora myndigheten Trafikverket. Det görs, som jag nämnde i mitt interpellationssvar, på flera olika sätt, bland annat i den löpande dialog med Trafikverket där den här typen av frågor diskuteras.

Jag noterar i ledamotens inlägg intressanta uppgifter som vi förstås får titta vidare på, analysera och kanske ta som exempel på saker som kan utvecklas. Men jag kan inte uttala mig i enskilda ärenden. Det står fast.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag har själv under mina år i den här kammaren och i riksdagens arbete sett vad infrastrukturinvesteringar kan betyda på en ort för höjd trafiksäkerhet, ökad attraktivitet och ökad framtidstro. Men jag har också suttit med markägare som haft lite blandade känslor, till exempel för att vägen dras på ett sätt som man själv inte hade tänkt. När den här typen av investeringar görs kan det förstås uppstå motstående intressen. Det är därför det är så viktigt att Trafikverket har ansvar för helhetslösningen och har rutiner och arbetssätt för att ta vara på inflytandet och dialogen lokalt och regionalt. Det ansvaret har också Trafikverket inom ramen för sitt uppdrag redan i dag.

Jag välkomnar också en dialog med riksdagen. Som jag sa inledningsvis tycker jag att det är positivt att ledamoten lyfter upp frågan. Jag hoppas att jag kommer att ha en god dialog med trafikutskottet, där Martina Johanssons partikamrat Ulrika Heie är ordförande. Jag tror att jag har två möten inbokade i trafikutskottet före jul. Jag ser fram emot ett nära och bra samarbete med riksdagen, med riksdagens utskott och med riksdagens ledamöter för att kunna få med uppgifter och ta med saker i det arbete som jag kommer att bedriva i mycket högt tempo i de här viktiga frågorna.

Hela Sverige ska fungera. Det är viktigt med en god och väl utbyggd infrastruktur och ett underhåll av densamma. Men då är det också viktigt med det som Martina Johansson pekar på: att det är bra helhetslösningar och att det förs en god dialog med den lokala och regionala nivån.

Fru talman! Martina Johansson har ställt flera frågor till mig om lokal samverkan vid stora infrastrukturprojekt. Dels frågar hon vad jag kommer att göra för att Trafikverket ska arbeta mer med helhetslösningar i sina projekt, dels hur jag kommer att arbeta för att förtydliga uppdraget om lokal samverkan och acceptans och dels hur jag kommer att följa upp att den lokala samverkan ökar.

Fru talman! Jag förutsätter att Trafikverket inom alla sina projekt arbetar för att minimera de störningar som uppkommer under byggtiden. En god dialog med lokala aktörer är ofta både en förutsättning och en möjlighet för att hitta bra helhetslösningar.

Jag vill understryka att samverkan med andra aktörer är en viktig del av Trafikverkets uppdrag. Enligt sin instruktion ska Trafikverket ha väl fungerande rutiner, arbetssätt och samverkansformer som tillvaratar och möjliggör lokalt inflytande. Jag förutsätter att detta är något Trafikverket kontinuerligt ser över och utvecklar inom ramen för sitt uppdrag.

Regeringen följer upp Trafikverkets verksamhet på flera sätt. I varje årsredovisning redogör Trafikverket bland annat för hur myndighetens planeringsverksamhet, underhållsverksamhet och investeringsverksamhet har bedrivits under året. Regeringskansliet har också en löpande dialog med Trafikverket där denna typ av frågor diskuteras och vid behov följs upp när så är påkallat.

Avslutningsvis konstaterar jag att jag som statsråd inte kan uttala mig i ett enskilt ärende.

Herr talman! Jag tackar Adrian Magnusson för frågan. Det stämmer att vi flyttar dessa pengar. Vi prioriterar annorlunda än den tidigare regeringen. På tal om den tidigare regeringen var det också ganska oklart hur detta system skulle byggas upp, och det har också ändrats under resans gång. Det har väckt stora frågetecken kring hur detta ska genomföras. Därför har vi bedömt att dessa pengar kan göra betydligt större skillnad för att stärka det civila försvaret. Det är där vi lägger dessa 100 miljoner kronor för att i stället stärka robustheten i infrastrukturen vad gäller luftfart, trafiksystemen och infrastrukturen i stort. Detta är alltså en omprioritering som den nya regeringen har gjort.

Frågestund

Sedan får nog Adrian Magnusson gå till sina tidigare kamrater i den förra regeringen för att fundera på hur man skulle ha byggt upp detta och hur man skulle ha använt dessa pengar. Det har nämligen varit väldigt otydligt. Det har funnits pengar men inte någon plan. Nu riktar vi om dessa pengar till att stärka det civila försvaret.

Frågestunden var härmed avslutad.

Herr talman! Det som Jennie Nilsson är inne på, att beslutet att avveckla investeringsstödet kom över en natt, stämmer inte riktigt. Beslutet om detta togs i riksdagen 2021. Det är därför ingen nyhet att regeringen fullföljer detta. Det som vi dock gör är att vi fullföljer detta på ett mycket ansvarsfullt sätt. Vi tillskjuter alltså medel - 3,8 miljarder kronor - för att de som har fått detta beviljat också ska få pengar utbetalade.

Riksdagen hade en ambition att alla som hade skickat in en ansökan skulle prövas. Där har regeringen nu en annan ambition. Vad blir konsekvenserna av detta? Jo, 25 000 bostäder kommer ändå att byggas med beviljade stöd. Vi vet inte om alla de ansökningar som har kommit in hade blivit beviljade. Men det hade blivit en kostnad på 16 miljarder kronor, det vill säga nästan hälften av reformutrymmet i budgeten som presenterades i tisdags. Vi skulle alltså ha fått mycket tuffare konsekvenser i detta mycket tuffa ekonomiska läge på lågeffektiva och icke träffsäkra reformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Herr talman! Jag tror inte att särskilt många är förvånade över att Linda Westerlund Snecker och jag gör olika bedömningar av huruvida politiken är katastrofal eller inte.

Vi gör en jättestor satsning på laddinfrastruktur för 2023, 2024 och 2025. Då kan vi på allvar ställa om, vad gäller både lätta fordon och personbilar, och bygga bort vita fläckar på kartan så att man inte behöver ta bärgningsbil till närmaste laddstolpe, vilket faktiskt har varit ett faktum tidigare år. Detta måste vi bygga bort. Vi måste också ställa om den tunga fordonsflottan och även hamn och kaj.

Det är ganska enkelt att uppnå målen genom att bara stänga ned industri, jordbruk och transportsektor. Vi måste ha med hela svenska folket på omställningen, och med tanke på den höga inblandning som reduktionsplikten har inneburit och de höga kostnaderna för detta är vi i regeringen alltså överens om att exempelvis pausa reduktionsplikten från 2024 och framåt, för att människor ska ha en chans att vara med på omställningen och så att vi inte knäcker svenska hushåll, svenska företag och svenskt jordbruk på vägen.

Herr talman! Jag tackar Gunilla Svantorp för en angelägen fråga och ser fram emot ett gott samarbete med trafikutskottet.

Hur ser jag på detta kaos? Jag ser mycket allvarligt på det. Jag ser också att SJ har varit självkritiskt till sin egen hantering.

SJ:s operativa verksamhet är en fråga för Finansdepartementets enhet för bolag med statligt ägande och därmed en annan minister, men givetvis följer regeringen detta noggrant.

En del av problematiken är Trafikverkets tidtabellsplanering, och här måste man följa vad lagen kräver. Vi kan konstatera att här finns stora brister, och Trafikverket har inte heller begärt extra resurser för att klara detta uppdrag.

Regeringen följer detta noga, och det behöver fungera betydligt bättre. Som Svantorp är inne på ska man inte behöva köa som för att köpa biljetter till Ullevi för att åka tåg i Sverige.

Herr talman! Jag tackar Gudrun Brunegård för en angelägen fråga. Jag har delvis berört liknande frågeställningar tidigare under frågestunden, och det finns ett stort engagemang såväl i riksdag och regering som hos svenska folket för att få till en mycket högre standard på vägnätet, det finmaskiga nätet icke att förglömma.

Det är angeläget att regeringen prioriterar både underhåll och vidmakthållande av vägnätet, och vi avsätter därför 1 miljard kronor för nästa år. Vi använder alltså pengar som annars hade brunnit inne och inte kunnat användas samtidigt som vi har en stor underhållsskuld i vägnätet.

Detta är en viktig prioritering, och regeringen kommer att fortsätta att arbeta mycket aktivt med detta för att vi ska få bättre konkurrenskraft, bättre godstrafikmöjligheter och bättre arbetspendling. Och precis som Gudrun Brunegård pekade på ska man kunna resa tryggt och säkert när man hälsar på sina nära och kära. Det ska vara självklart i Sverige och något som vi prioriterar.

Herr talman! Jag tackar ledamoten Maria Stockhaus för en mycket angelägen fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Det är oerhört viktigt att säkra upp kostnadskontrollen, och det är en fråga som regeringen kommer att ha stor anledning att återkomma till riksdagen i. Vi följer förstås även detta i den myndighetsdialog vi har med Trafikverket.

Låt oss komma ihåg att vi har ökade kostnader till följd av det mycket oroliga omvärldsläget. Både eftersläpande effekter av pandemin och kriget i Ukraina påverkar priser och tillgång på material och bränsle, vilket förstås ytterligare påverkar situationen för Trafikverket och möjligheten att bygga väg och underhålla väg och järnväg i landet.

Det är därför regeringens satsning är så angelägen där vi ser till att pengar som finns kan användas till vägunderhåll så att vi snabbt kan få en bättre standard på vägarna och börja beta av underhållsskulden.

Herr talman! Tack, Malcolm Momodou Jallow, för frågan och gratulationen!

Låt mig rekapitulera lite. Beslutet om att investeringsstödet och byggsubventionerna skulle avvecklas togs i riksdagen redan 2021. Att detta nu genomförs av regeringen är ingen nyhet. Det vi gör är en ansvarsfull avveckling där vi faktiskt skjuter till medel för nästa år, så att de som redan har fått stöd beviljat kan fullfölja sitt projekt. Det handlar om 25 000 bostäder som kommer att kunna byggas med hjälp av investeringsstödet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Frågestund

Men vi har en annan ambition än vad riksdagen beslutade om. Vi kan inte gå vidare med detta, för det kommer att kosta alldeles för mycket. Det är ineffektiva åtgärder med väldigt låg träffsäkerhet.

Vad ska vi då göra i stället? Det finns väldigt mycket i regeringens budget. Vi har en fortsättning av bostadsbidraget. Satsningen på Bostad Först förstärks. Vi har också en omlagd bostadspolitik som på riktigt kan se till att vi bygger fler bostäder och inte ger stora subventioner till bostäder som ändå skulle ha byggts.

Herr talman! Tack, Fredrik Ahlstedt, för både gratulationen och de två frågorna.

Låt mig först säga att den nya regeringen vill att satsningar på järnvägen i första hand ska underlätta för arbetspendling och godstrafik som stärker jobb och tillväxt.

Det är mycket riktigt som ledamoten Ahlstedt påpekar att delar av det som ryms i frågan finns med i den nationella planen. Delar av detta blev också av den förra regeringen precis på slutet utpekat som prioriterat. De delarna finns med som namngivna men ej tidsbundna i den nationella planen.

Vilka åtgärder regeringen nu kommer att prioritera och vill genomföra på det här området behöver vi titta närmare på. Någon tidsplan för när en ny planrevidering ska genomföras är inte satt, men det sker ett analysarbete, och vi har all anledning att återkomma till frågan.

Herr talman! Jag tackar Rashid Farivar för en mycket angelägen fråga.

Vi påbörjar arbetet med regleringsbreven nu precis efter budgeten, så jag kan inte närmare gå in på svaret på den frågan. Det jag dock kan säga är att man inte behöver åka på särskilt många vägar eller många mil i vårt avlånga land för att se precis det ledamoten Farivar sätter fingret på, nämligen att vi har mycket stora bekymmer. Vi har stora brister i vägnätet, och vi har en underhållsskuld som har tillåtits växa under den förra regeringen.

Här lägger vi delvis om politiken. Ett första besked i den budget som presenterades tidigare i veckan är att vi lägger 1 miljard på vägunderhåll, där medel ska gå till beläggningsunderhåll, broreparationer, trumbyten och även linjemålning.

Detta svarar inte helt på frågan, men det är ett första steg som visar på regeringens uttalade ambitionshöjning när det gäller att rusta upp vägnätet och järnvägsnätet.

Herr talman! Jag tackar ledamot Helldén för frågan.

Vad sänder detta för signaler till tågresenärerna, är frågan. Svaret hänger ihop med vad Trafikverket gör för bedömningar att pengarna hade kunnat användas till år 2023. Trafikverket har konstaterat att det förekommer en underförbrukning av medel på vidmakthållen järnväg, och det beror enligt Trafikverket på resursbrist kopplat till personal, maskiner och material. Verket bedömer och föreslår att 750 miljoner kronor bör överföras från vidmakthållande av järnväg till vidmakthållande av väg för 2023 med tanke på att man inte har kunnat förbruka medlen.

Det kan tyckas vara konstigt när läget är som det är med stora underhållsbehov. Men för att använda statens ekonomiska medel på ett så effektivt sätt som möjligt har regeringen gått på Trafikverkets bedömning och lagt om de medel som annars hade brunnit inne till vägar, där det också finns mycket stora underhållsbehov.